Lavaldomen Betydelse för småföretag?
Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv måste utländska entreprenörer som tillfälligt utför arbete i ett annat EU-land respektera värdlandets minimivillkor.
Bakgrund Byggnads krävde att Laval skulle betala snittlönen i Stockholmsområdet på 145 kr/timme. Till stöd hade byggnads Lex Britannia ett tillägg till MBL som infördes av regeringen 1991 där stridsåtgärder är tillåtna om det utländska avtal som undanträngs har sämre villkor än de svenska. Elektrikerförbundet gick ut i sympatistrejk. 2013-09-12 Laval väcker talan vid arbetsdomstolen. Yrkade på att stridsåtgärderna skulle förklaras olovliga och att fackförbunden skulle förpliktigas att utge skadestånd till bolaget. handels.se Handels Direkt 0771-666 444
Förhandsavgörande Arbetsdomstolen bad EU-domstolen om ett förhandsavgörande. EU-domstolen skulle ta ställning till om svensk lagstiftning var förenlig med EU-rätten och om Lex Britannia skulle betraktas som (åtminstone) försvårande för den fria rörligheten, eftersom svenska företag med kollektivavtal är skyddade från stridsåtgärder.
Kärnfrågan: Om EU-rätten (och principen om fri rörlighet av tjänster) begränsar rätten för en facklig organisation att använda sig av stridsåtgärder för att få till stånd ett kollektivavtal med ett utländskt tjänsteföretag som tillfälligt utför arbete i landet.
EU-domen I december 2007 kom EU domstolens avgörande. EU underkänner Sveriges implementering av utstationeringsdirektivets regler om minimilöner med förhandlingar och kollektivavtal. Domstolen konstaterar att Sveriges Lex Brittania är diskriminerande mot utländska tjänsteföretag. Fackliga stridsåtgärder kan vara motiverade för att skydda anställda mot social dumping men Byggnads har gått för långt. Byggnads blockad hade varit fel.
Strejkrätten enligt EU Strejkrätten kan underkastas vissa begränsningar. En sådan begränsning är om man, som i Lavalfallet, tvingar ett företag som är tillfälligt etablerat i land, att känna till vårt system. Eftersom byggnads avtal saknade minimilön var det svårt för Laval att se vilka lönekrav som måste uppfyllas. Fackens agerande bör vara proportionerligt.
Fackförbunden ansvariga Byggnads blockad var en inskränkning i friheten att erbjuda tjänster på EUs inre marknad. EU- Domstolen slår fast att fackförbund ska hållas ansvariga för överträdelser av EU-rätten som hindrar den fria rörelsen av tjänster. (Horisontell direkt effekt) Arbetsdomstolen avgjorde sedan i skadeståndsfrågan Byggnads och Elektrikerförbundet blev skyldiga att betala skadestånd.
Lex Laval Kollektivavtalsparterna måste lämna in villkoren som gäller vid utstationering i sina kollektivavtal till Arbetsmiljöverket. För att kunna bruka stridsåtgärder mot utstationerande arbetsgivare för att få till ett kollektivavtal måste det röra sig om minimivillkor som är bättre än svensk lag. En arbetstagarorganisation får inte använda stridsåtgärder för att få till stånd ett svenskt kollektivavtal, om en arbetsgivare kan visa att arbetstagarna redan omfattas av villkor som är minst lika bra som minimivillkoren i ett svenskt centralt branschavtal.
Praktiska följder? Förhandlingsutrymmet och möjligheten att förhandla minskar (endast minimivillkor och bättre än svensk lag) underminerar den nordiska modellen med partsförhandlingar. Möjligheter att bekämpa social dumping försvåras. Ny risk att bli skadeståndsansvarig. Hur angriper man skenavtal?
Positiva följder? Lättare för utländska företag att etablera sig. Kan de visa upp likvärdiga avtal avvärjer de ju hot om stridsåtgärder. Det skapar arbetstillfällen både för utländska som nationella arbetstagare. Det ökar rörligheten över gränserna och skapar konkurrens som kan vara bra för konsumenter. Med konkurrensen följer dock risk för lönedumpning. Eftersom företag måste sänka sina priser på arbetet som säljs minskar den faktiska inkomsten till företaget leder till att löner måste sänkas trots att arbetsbördan blir densamma, kanske till och med ökar.
Andra internationella regleringar? ILO konventioner, Internationella arbetstagarorganisationen - FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. Trepartsstruktur. Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, EKMR. Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna samt den kompletterande Europeiska sociala stadgan.
Lex Laval i konflikt med EKMR och ILO systemen? Februari 2013 - FNs arbetsmarknadsorgan ILO underkänner Lex Laval. Lagstiftningen strider mot internationella konventioner om facklig förenings- och förhandlingsrätt. ILOs expertkommitté (oberoende juridiska experter), slår fast att begränsningarna för att vidta stridsåtgärder för att få till stånd kollektivavtal med gästande utländska företag strider mot ILOs konvention 87.
ILO menar att: Strejkrätten inte kan begränsas genom krav på proportionalitet och fackföreningar kan inte åläggas skadeståndsansvar för strejker som skyddas av internationella konventioner. ILO uppmanar den svenska regeringen att kompensera Byggnads och Elektrikerförbundet för de skadestånd som de tvingades betala. (Drygt 3 miljoner kronor). Expertkommittén konstaterar att Byggnads och Elektrikerna har utsatts för allvarliga föreningsrättsliga kränkningar. Konflikten mellan EU-rätten och ILO-rätten skärps.
Liksom mellan EU och Europarådets stadga Hösten 2013 väntas besked från Europarådet (Europeiska kommittén för sociala rättigheter) om Sverige genom lex Laval bryter mot grundläggande fackliga fri och rättigheter skyddade i den Europeiska sociala stadgan.
Oviss. Framtiden och följderna för småföretag? Står sig EU-rätten eller kommer ny praxis? Förändringar i fördraget?