FÖREDRAGNINGSLISTA 10/2015 1 TID 11.11.2015 kl 18:00 PLATS Fullmäktigesalen, Karstuvägen 4, Lojo ÄRENDEN Ärende Rubrik Sida 1 Sammanträdets laglighet och beslutförhet 2 2 Protokolljusterare 3 3 Nätverket för ungdomsarbetet 4 4 Nätverket för skol- och studerandehälsovård 16 5 Nätverket för socialtjänster 25 6 Nätverket för seniorservice 42 7 Nätverket av kök 64 8 Nätverket av depåer och lagerområden inom tekniska sektorn 69 9 Nätverket av idrotts- och motionsplatser 76 10 Upphandling av resursförstärkt serviceboende för seniorer 84 11 Skattesatserna för 2016 92 Joona Räsänen stadsfullmäktiges ordförande
FÖREDRAGNINGSLISTA 10/2015 2 1 Sammanträdets laglighet och beslutförhet SFM Möteskallelsen och föredragningslistan över de ärenden som skall behandlas under sammanträdet skickades 4.11.2015 till alla fullmäktigeledamöter och medlemmar i stadsstyrelsen, till de tre första ersättarna i varje fullmäktigegrupp och till stadsdirektören. Sammanträdet kungjordes också 4.11.2015 i tidningarna Länsi-Uusimaa, Västra Nyland, Ykkös-Lohja och Ykkössanomat samt i tidningen Karkkilan Tienoo, som utkom 5.11.2015. Kungörelsen har ytterligare varit offentligt framlagd på stadens anslagstavla 4.11-16.11.2015. Fullmäktigesammanträdet är beslutfört då minst 34 ledamöter är närvarande. Fullmäktige konstaterar att sammanträdet är lagligt sammankallat och beslutfört.
FÖREDRAGNINGSLISTA 10/2015 3 2 Protokolljusterare SFM Fullmäktige väljer ledamöterna Päivi Kuitunen och Annmarie Kuurto till protokolljusterare för sammanträdet.
FÖREDRAGNINGSLISTA 10/2015 4 3 Nätverket för ungdomsarbetet Arbetsgruppen för servicenätverk och organisation 05.03.2015 46 Lojo stads ungdomsarbetes service består av regionalt ungdomsarbete, specialungdomsarbete, verkstadsverksamhet för ungdomar och verksamheten på verksamhetscentret Harjula. Målgruppen för det regionala ungdomsarbetet är unga i 11 17 års ålder. Det regionala ungdomsarbetet omfattar verksamheten i ungdomslokaler, olika evenemang som ordnas för unga, lägerverksamhet, samarbete med skolor och regionalt multiprofessionellt arbete som överskrider förvaltningsgränserna. I Lojo finns det sammanlagt nio ungdomslokaler och ungdomsarbetet ordnar lägerverksamhet i Rausjärvi lägercentrum i Ikkala. I Lojo verkar sammanlagt nio (9) ungdomslokaler. I centrumområdet finns ungdomskaféet Dixi, i Virkby ungdomskaféet Kake, i Karislojo ungdomsgården Katulamppu, i Sammatti ungdomsgården Kellari, i Ojamo ungdomsgården Klubi, i Tallbacka ungdomskaféet Kolo, i Routio ungdomsgården Mesta, i Pusula Pusula ungdomshus och i Nummi/Saukkola ungdomsgården Snuta. Dagens nätverk av lokaler täcker ganska bra ett regionalt balanserat utbud av verksamhet i ungdomsgårdar. Sommarläger för elever i årskurs 1 6 ordnas i Rausjärvi lägercentrum i Ikkala i Pusula. Målet med specialungdomsarbetet är att främja ungas psykiska, fysiska och sociala välbefinnande och kontroll över vardagen. Arbetets målgrupp är i regel högstadieelever och unga i åldern 15 29 år som behöver stöd och deras familjer. Specialungdomsarbetet sker i ungdomarnas egna uppväxtmiljöer, så som i skolorna, ungdomslokalerna och på gatan. Specialungdomsarbetet har enheter i Lojo centrum, Karislojo och Pusula. Ungdomsarbetets kostnader består av personalkostnader, kostnader för underhåll av lokalerna, material och beviljande av bidrag. Av dessa är personalkostnaderna den absolut största posten. Ungdomsarbetets verksamhet generar också intäkter. Separata handlingar: Karta över ungdomsarbetets servicenätverk Presentation av servicenätverket för unga Arbetsgruppen för servicenätverk och organisation 1) antecknar nuläget för ungdomsarbetets servicenätverk för kännedom samt
FÖREDRAGNINGSLISTA 10/2015 5 2) föreslår för nämnden för fostran och utbildning att den fortsatta beredningen ska fästa vikt vid att lokalerna används effektivt. Målet ska vara att de lokaler som staden äger ska användas effektivt samfällt. Behandling Chefen för kosthållet och städservicen Jere Jantunen anlände till mötet under behandlingen av denna paragraf. Arbetsgruppen för servicenätverk och organisation 1) antecknade nuläget för ungdomsarbetets servicenätverk för kännedom 2) föreslår för nämnden för fostran och utbildning att den fortsatta beredningen ska fästa vikt vid att lokalerna används effektivt. Målet ska vara att de lokaler som staden äger ska användas effektivt samfällt, samt 3) konstaterade att de projekt som nämns i stycket Palveluverkon kehittämisehdotukset" ('Utvecklingsförslag för servicenätverket') i ungdomsarbetets servicenätverksutredning bör schemaläggas under beredningen. Bilaga Ungdomsnämndens servicenätverksutredning Matti Pajuoja avlägsnade sig från sammanträdet kl. 17.15 efter att detta ärende hade behandlats. Nämnden för fostran och utbildning 01.04.2015 34 Schemaläggning av utvecklingsförslagen för servicenätverket: ROUTIO I fleraktörshuset Routionmäen monitoimijatalo utplaceras också ungdomslokaler. Byggandet inleds 2015 och ungdomslokalerna blir färdiga att användas 2017. Den gamla ungdomslokalen är i dåligt skick och den kommer att rivas när den nya lokalen är färdig. Under byggandet kommer den gamla ungdomslokalen att fungera som tillfällig lokal för Roution koulu, ungdomstjänsterna söker ett lämpligt objekt i Routio för tillfällig inkvartering. Ungdomslokalerna i Routionmäen monitoimijatalo kommer att ha flera användningsändamål; i lokalen kommer man också att producera tjänsterna för eftisverksamheten i området och en del av lokalen tjänar som måltidslokal för känsliga elever i Jalavan koulu. På grund av möjligheterna i och med fleraktörshuset ämnar man i Routionmäki skapa en helhet där alla lokaler används gemensamt enligt behov av de olika aktörerna i huset. Också invånarna, organisationerna och föreningarna i området har möjlighet att använda lokalerna. NUMMI Också i skolcentret i Nummi (Oinola) kommer man att utplacera ungdomslokaler. Då kommer användningen av ungdomslokalen i allaktivitetshuset i Saukkola att upphöra. Det är meningen att man i skolcentret i Nummi ska producera tjänster enligt samma modell som i fleraktörshuset i Ruotionmäki. På så vis effektiveras serviceproduktionen och resursanvändningen. Planeringsarbetet för skolcentret i Nummi har inletts. Enligt preliminär tidtabell är ungdomslokalerna i skolcentret i
FÖREDRAGNINGSLISTA 10/2015 6 Nummi färdiga 2017 2018. Behovsutredningen behandlas i Lojo stadsstyrelse. OJAMO Utrymmesbehovet för ungdomsverkstaden och den tillhörande återvinningscentralen ökar hela tiden och en del av dess nuvarande lokaler motsvarar inte behovet. För att de ökande varumängderna ska kunna lagras tillfälligt i och med att butikslokalen i återvinningscentralen fylls krävs det att den nuvarande kalla hallen delvis uppvärms. I den nuvarande kalla hallen är det omöjligt att lagra varor året runt, eftersom varor som lagras under hösten, vintern och våren i hallen möglar och blir olämpliga för återvinning. Dessutom blir det mycket dyrt att rengöra hallen från mögel. Enligt uppgifterna från tekniska nämnden är hallens stomme bra och det lönar sig att bevara den. Det rekommenderas inte att stommen rivs, utan det lönar sig att bygga om hallen till halvvarm lokal genom reparationsåtgärder. Kostnadskalkylen för reparationerna är enligt tekniska nämnden cirka 80 000 euro. Den kalla hallen bör byggas om till halvvarm lokal så snart som möjligt, senast under budgetperioden 2016. Verkstadens nuvarande byggnad har nått slutet på sin livslängd. Dess inomhusluft har avsevärda brister och en del av personalen reagerar så kraftigt på den att de inte kan arbeta i lokalen. En förutsättning för att verksamheten ska kunna fortsätta är att den gamla byggnaden ersätts med en ny. Lokalen kan ersättas med en befintlig lokal i staden som frigörs, varvid kostnaderna består av markutjämning och flytt (prisuppgifter saknas). Ett annat alternativ är att bygga en ny lokal i volymelement, varvid den totala kostnaden är cirka 400 000 euro (ca 230 m²). Vid anskaffning av volymelement har staden följt ett sådant förfarande där det upprättas leasingavtal för lokalerna och lokalerna övergår i staden ägo efter 10 år då leasingperioden går ut. Verkstadens nuvarande lokal bör ersättas med volymelement så snart som möjligt, helst 2015 men senast 2016. SAMMATTI Ungdomsgården Kellari i Sammatti är i akut behov av lokaler, eftersom de nuvarande lokalerna inte uppfyller kriterierna för arbetssäkerhet (hälsocentralens gamla garage). Personalen som arbetar i lokalen uppvisar hud- och andningssymtom när de arbetar där. Dessutom är lokalen kall och dragig. I Sammatti håller man på att kartlägga ersättande lokaler där ungdomslokalen kunde placeras. För närvarande letar man efter hyreslokaler som lämpar sig för verksamheten. Bland lokalerna i staden ägo finns för närvarande inte lämpliga lokaler. En ny lokal borde hittas så snart som möjligt, redan 2015. CENTRUM Placerandet av stadens specialtjänster för unga under samma tak har godkänts av stadsfullmäktige (Ungdomscentralplanen). I planen har man också beaktat placerandet av HNS:s tjänster för unga i samma lokaler. Det totala utrymmesbehovet är cirka 1 000 m² (utan HNS:s tjänster 400 500 m²). Den planerade ungdomscentralen bör vara belägen i centrum av staden. Det är mening att i ungdomscentralen koncentrera tjänster för personer i 13 25 års ålder. Utgångspunkten är att skapa en smidig helhet för att kunna stöda unga och deras familjer på ett övergripande sätt. Genom att placera tjänsterna under samma tak skapar man ett operativt och flexibelt serviceutbud som motsvarar deras behov.
FÖREDRAGNINGSLISTA 10/2015 7 Man kan ingripa i ungas problem/utmaningar redan i ett förebyggande skede så att man undviker dyra korrigeringsåtgärder. I ungdomscentralen kommer bland annat tjänster för specialungdomsarbete samt förebyggande och rehabiliterande missbrukararbete, hälso- och mentalvårdstjänster, familjetjänster och delvis också införlivade arbetskrafts- och socialtjänster. Lokalen kan också användas av olika föreningar och organisationer utanför de egentliga öppettiderna. Man har kartlagt lokalerna i stadens centrum och i dess omedelbara närhet, men tills vidare har man inte hittat lämpliga lokaler. För närvarande undersöker man om lokalerna i verksamhetscentret Harjula (skyddat objekt, stora reparationer och ombyggnader kan inte göras utan tillstånd) lätt kunde omvandlas till lokaler för ungdomscentralen. Om lokalerna i Harjula är lämpliga för ungdomscentralen skulle kostnadskalkylen inte bli så stor. I detta skede är det omöjligt att ge en kostnadskalkyl, men det antas att summan skulle vara cirka 50 100 000 euro. Det går inte heller att ge kostnadskalkyler för andra eventuella lokaler, men det handlar sannolikt om antingen stadens interna hyreskostnader eller kostnader för lokaler som hyrs externt. Målet för alla aktörer som placeras i ungdomscentralen är att den är igång 2017. NYCKELTAL FÖR KOMMUNERNAS UNGDOMSARBETE 2013 Hela landet Ungdomsarbetets driftskostnader 211 123 Ungdomsarbetets driftsintäkter 38 028 Ungdomsarbetets nettokostnader, euro/invånare 32 Nyland Ungdomsarbetets driftskostnader 71 357 Ungdomsarbetets driftsintäkter 6 886 Ungdomsarbetets nettokostnader, euro/invånare 41 Hyvinge Ungdomsarbetets driftskostnader 1 571 Ungdomsarbetets driftsintäkter 126 Ungdomsarbetets nettokostnader, euro/invånare 31 Tavastehus Ungdomsarbetets driftskostnader 1 050 Ungdomsarbetets driftsintäkter 62 Ungdomsarbetets nettokostnader, euro/invånare 15 Träskända Ungdomsarbetets driftskostnader 1 364 Ungdomsarbetets driftsintäkter 216 Ungdomsarbetets nettokostnader, euro/invånare 29 Kyrkslätt Ungdomsarbetets driftskostnader 1 315 Ungdomsarbetets driftsintäkter 247 Ungdomsarbetets nettokostnader, euro/invånare 28 Lojo Ungdomsarbetets driftskostnader 2 090
FÖREDRAGNINGSLISTA 10/2015 8 Ungdomsarbetets driftsintäkter 403 Ungdomsarbetets nettokostnader, euro/invånare 35 Nurmijärvi Ungdomsarbetets driftskostnader 1 727 Ungdomsarbetets driftsintäkter 406 Ungdomsarbetets nettokostnader, euro/invånare 32 Borgå Ungdomsarbetets driftskostnader 1 512 Ungdomsarbetets driftsintäkter 170 Ungdomsarbetets nettokostnader, euro/invånare 27 Raseborg Ungdomsarbetets driftskostnader 510 Ungdomsarbetets driftsintäkter 30 Ungdomsarbetets nettokostnader, euro/invånare 17 Salo Ungdomsarbetets driftskostnader 1 747 Ungdomsarbetets driftsintäkter 237 Ungdomsarbetets nettokostnader, euro/invånare 28 Tusby Ungdomsarbetets driftskostnader 1 689 Ungdomsarbetets driftsintäkter 109 Ungdomsarbetets nettokostnader, euro/invånare 41 Vichtis Ungdomsarbetets driftskostnader 783 Ungdomsarbetets driftsintäkter 137 Ungdomsarbetets nettokostnader, euro/invånare 22 Bildningsdirektören Nämnden för fostran och bildning besluter framställa följande för arbetsgruppen för servicenätverk och organisation: Godkändes. 1) I framtiden ska ungdomslokalerna vara belägna i hus av fleraktörstyp, varvid ungdomstjänsterna kommer att vara belägna i samma fastigheter som skolor, dagvård och annan serviceproduktion. 2) Arbetsgruppen för servicenätverk och organisation har vid utarbetandet av planen beaktat ungdomstjänsternas lokalbehov och tidtabellerna för dem.
FÖREDRAGNINGSLISTA 10/2015 9 Arbetsgruppen för servicenätverk och organisation 05.05.2015 92 Nämnden för fostran och utbildning har på sitt möte den 1 april 2015 behandlat ungdomstjänsternas servicenätverk och i sitt utlåtande noterat utvecklingsförslagen och tidtabellen. (Tapiola) Separata handlingar : Presentation av servicenätverket för unga Karta över ungdomsarbetets servicenätverk Sammattis områdeskommittés vädjan om ungdomsarbetets servicenätverk Arbetsgruppen för servicenätverk och organisation beslutar följande: 1) I framtiden ska ungdomslokalerna vara belägna i hus av fleraktörstyp, varvid ungdomstjänsterna kommer att vara belägna i samma fastigheter som skolor, dagvård och annan serviceproduktion. 2) Ungdomstjänsternas servicenätverk utvecklas enligt följande: Ungdomscentralen grundas i verksamhetscentret Harjula 2016, i mån av möjlighet avstår man från lokalerna på Linnaisgatan. Ungdomslokalen i Routio placeras i Routionmäki, färdigt 2017. Ungdomslokalen i Nummi placeras i skolcentret i Nummi-Pusula, genomförs i samband med den grundläggande renoveringen och nybyggnaden av Nummis skolcampus 2017 2018. Ungdomslokalen i Sammatti repareras eller så letar man efter ersättande lokaler 2015. Återvinningscentralens kalla hall byggs om till halvvarm lokal 2016. Verkstadsbyggnaden ersätts med volymelement 2016. Arbetsgruppen för servicenätverk och organisation beslutade följande: 1) I framtiden ska ungdomslokalerna vara belägna i hus av fleraktörstyp, varvid ungdomstjänsterna kommer att vara belägna i samma fastigheter som skolor, dagvård och annan serviceproduktion. 2) Ungdomstjänsternas servicenätverk utvecklas enligt följande riktlinjer i den ordning de godkänns i stadens budget och investeringsplan: Ungdomscentralen grundas i verksamhetscentret i Harjula, i mån av möjlighet avstår man från lokalerna på Linnaisgatan. Ungdomslokalen i Routio placeras i Routionmäki. Ungdomslokalen i Nummi placeras i skolcentret i Nummi-Pusula, genomförs i samband med den grundläggande renoveringen och nybyggnaden av Nummis skolcampus. Ungdomslokalen i Sammatti repareras eller så letar man efter ersättande lokaler. Återvinningscentralens kalla hall byggs om till halvvarm lokal. Verkstadsbyggnaden ersätts med volymelement.
FÖREDRAGNINGSLISTA 10/2015 10 Nämnden för fostran och utbildning 07.10.2015 113 Arbetsgruppen för servicenätverk och organisation har på sitt möte den 28 maj 2015 behandlat resultatet av fullmäktigeseminariet, utifrån vilka arbetsgruppen ger instruktioner till sektorerna. Under den fortsatta beredningen av ungdomsarbetets servicenätverk bör man särskilt fästa uppmärksamhet vid effektivare samanvändning av befintliga byggnader i staden så att det uppstår kostnadsbesparingar. Enligt konsulten FCG leder åtgärderna som ungdomsarbetet hittills föreslagit inte till kostnadsbesparingar. Utifrån de erhållna verksamhetsinstruktionerna har ungdomstjänsterna granskat sin servicenätverksutredning ur ett bredare perspektiv: 1. Man strävar inom ungdomsarbetets servicenätverk efter att placera ungdomslokalerna i anslutning till fleraktörshus, där lokalerna utnyttjas så mångsidigt som möjligt. 2. Ungdomsarbetets servicenätverk ändras enligt instruktionerna från arbetsgruppen för servicenätverk och konsulten på följande sätt: Ungdomscentralen grundas i verksamhetscentret Harjula 2016. Man avstår från verksamhetslokalen på Linnaisgatan 5 A, stöd- och rådgivningscentralen för unga Linkki/det uppsökande ungdomsarbetets verksamheter flyttas till ungdomscentralen. Ungdomskaféet Kolos verksamhet i Tallbacka utvecklas enligt konceptet för fleraktörshuset i Tallbacka, utvecklingsarbetet har påbörjats utifrån befintliga strukturer. Ungdomsgården Mestas verksamhet i Routio flyttas till fleraktörshuset i Routionmäki 2017. Gamla ungdomslokalen rivs. Utvecklingarbetet enligt konceptet för fleraktörshus har påbörjats. Ungdomsgården Snutas verksamhet i Saukkola placeras i anslutning till skolcentret i Oinola 2017 2018. Man avstår från den gamla lokalen. Utvecklingsarbetet enligt koncptet för fleraktörshus har påbörjats. Det görs en behovsutredning av flyttande av lokalerna i ungdomsgården Katulamppu i Karislojo till skolans fastighet. Man avstår från fastigheten som inhyser verkstaden Ajatus (Einolan talo, Pusula) 2017. Personalens kontorslokaler placeras i ungdomsgården Snuta i Nummi, senare i skolcentret i Oinola. Separata handlingar Ungdomsarbetets servicenätverksutredning Karta över ungdomsarbetets servicenätverk Sammattis områdeskommittés vädjan om ungdomsarbetets servicenätverk Karislojos områdeskommitté, ställningstagande för att flytta ungdomslokalen Katulamppu Karislojo Marthors utlåtande om att bevara Katulamppu Siruset ry:s vädjan om att bevara Katulamppu Pelastakaa Katulamppu-adressen med 840 underskrifter (till påseende på mötet)
FÖREDRAGNINGSLISTA 10/2015 11 Lojo ungdomsfullmäktiges ställningstagande: Katulamppus verksamhet bör fortsätta Bildningsdirektören Nämnden för fostran och utbildning beslutar att föreslå för stadsstyrelsen och vidare för fullmäktige att 1) att ungdomslokalerna i framtiden ska vara belägna i hus av fleraktörstyp, varvid ungdomstjänsterna kommer att vara belägna i samma fastigheter som skolor, dagvård och annan serviceproduktion, samt 2) att ungdomstjänsternas servicenätverk utvecklas enligt följande riktlinjer i den ordning de godkänns i stadens budget och investeringsplan: Ungdomscentralen grundas i verksamhetscentret Harjula 2016. Man avstår från verksamhetslokalen på Linnaisgatan 5 A, stöd- och rådgivningscentralen för unga Linkki/det uppsökande ungdomsarbetets verksamheter flyttas till ungdomscentralen. Ungdomskaféet Kolos verksamhet i Tallbacka utvecklas enligt konceptet för fleraktörshus i Tallbacka, utvecklingsarbetet har påbörjats utifrån befintliga strukturer. Ungdomsgården Mestas verksamhet i Routio flyttas till fleraktörshuset i Routionmäki 2017. Gamla ungdomslokalen rivs. Utvecklingsarbetet enligt konceptet för fleraktörshus har påbörjats. Ungdomsgården Snutas verksamhet i Saukkola placeras i anslutning till skolcentret i Oinola 2017 2018. Man avstår från den gamla lokalen. Det görs en behovsutredning av flyttande av lokalerna i ungdomsgården Katulamppu i Karislojo till skolans fastighet. Utredning om möjligheterna att överlåta eller sälja Katulamppu till föreningarna i området inleds. Man avstår från fastigheten som inhyser verkstaden Ajatus (Einolan talo, Pusula) 2017. Personalens kontorslokaler placeras i ungdomsgården Snuta i Nummi, senare i skolcentret i Oinola. Föredragandens ändrade beslutsförslag Nämnden för fostran och utbildning beslutar att föreslå för stadsstyrelsen och vidare för fullmäktige 1) att ungdomslokalerna i framtiden ska vara belägna i hus av fleraktörstyp, varvid ungdomstjänsterna kommer att vara belägna i samma fastigheter som skolor, dagvård och annan serviceproduktion, samt 2) att ungdomstjänsternas servicenätverk utvecklas enligt följande riktlinjer i den ordning de godkänns i stadens budget och investeringsplan: Ungdomscentralen grundas i verksamhetscentret Harjula 2016. Man avstår från verksamhetslokalen på Linnaisgatan 5 A, stöd- och rådgivningscentralen för unga Linkki/det uppsökande ungdomsarbetets verksamheter flyttas till ungdomscentralen. Ungdomskaféet Kolos verksamhet i Tallbacka utvecklas enligt konsptet för fleraktörshus i Tallbacka, utvecklingsarbetet har påbörjats utifrån befintliga strukturer.
FÖREDRAGNINGSLISTA 10/2015 12 Ungdomsgården Mestas verksamhet i Routio flyttas till fleraktörshuset i Routionmäki 2017. Gamla ungdomslokalen rivs. Utvecklingsarbetet enligt koncpetet för fleraktörshus har påbörjats. Ungdomsgården Snutas verksamhet i Saukkola placeras i anslutning till skolcentret i Oinola 2017 2018. Man avstår från den gamla lokalen. Man avstår från fastigheten som inhyser verkstaden Ajatus (Einolan talo, Pusula) 2017. Personalens kontorslokaler placeras i ungdomsgården Snuta i Nummi, senare i skolcentret i Oinola. Ändrade beslutsförslaget godkändes. Stadsstyrelsen 19.10.2015 383 Separata handlingar Ungdomsarbetets servicenätverksutredning Karta över ungdomsarbetets servicenätverk Sammattis områdeskommittés vädjan om ungdomsarbetets servicenätverk Karislojos områdeskommitté, ställningstagande för att flytta ungdomslokalen Katulamppu Karislojo Marthors utlåtande om att bevara Katulamppu Siruset ry:s vädjan om att bevara Katulamppu Pelastakaa Katulamppu-adressen med 840 underskrifter (underskrifterna till påseende på mötet) Lojo ungdomsfullmäktiges ställningstagande: Katulamppus verksamhet bör fortsätta Stadsdirektören Stadsstyrelsen beslutar att lägga fram följande beslutsförslag för stadsfullmäktige: F u l l m ä k t i g e b e s l u t a r 1) att ungdomslokalerna i framtiden ska vara belägna i hus av fleraktörstyp, varvid ungdomstjänsterna kommer att vara belägna i samma fastigheter som skolor, dagvård och annan serviceproduktion. 2) att ungdomstjänsternas servicenätverk utvecklas enligt följande riktlinjer i den ordning de godkänns i stadens budget och investeringsplan: Ungdomscentralen grundas i verksamhetscentret Harjula 2016. Man avstår från verksamhetslokalen på Linnaisgatan 5 A, Stöd- och rådgivningscentralen för unga Linkki/det uppsökande ungdomsarbetets verksamheter flyttas till ungdomscentralen. Ungdomskaféet Kolos verksamhet i Tallbacka utvecklas enligt konceptet för fleraktörshus i Tallbacka, utvecklingsarbetet har påbörjats utifrån befintliga strukturer. Ungdomsgården Mestas verksamhet i Routio flyttas till fleraktörshuset i Routionmäki 2017. Gamla ungdomslokalen rivs. Utvecklingsarbetet enligt koncptet för fleraktörshus har påbörjats.
FÖREDRAGNINGSLISTA 10/2015 13 Ungdomsgården Snutas verksamhet i Saukkola placeras i anslutning till skolcentret i Oinola 2017 2018. Man avstår från den gamla lokalen. Man avstår från fastigheten som inhyser verkstaden Ajatus (Einolan talo, Pusula) 2017. Personalens kontorslokaler placeras i ungdomsgården Snuta i Nummi, senare i skolcentret i Oinola. Ändringsförslag Omröstning Under diskussionen föreslog Hannele Maittila med stöd av Päivi Alanne att verksamheten vid verkstaden Ajatus (Einolan talo, Pusula) kvarstår som förut och att staden avstår från lokalen när Oinola skolcampus står färdigt. Eftersom det förelåg ett understött ändringsförslag som skiljde sig från föredragandens förslag, konstaterade ordföranden att omröstning måste ske i ärendet. Ordförande lade fram följande omröstningsförslag: De som understöder föredragandens beslutsförslag röstar JA och de som understöder Maittilas förslag röstar NEJ. I omröstningen röstade 2 ledamöter JA (Palenius och Rintanen) och 11 ledamöter NEJ (Alanne, Hillner, Hägg, Maittila, Nordström, Piekka, Lausteela, Slunga-Poutsalo, Åström, Virtanen och Äyräväinen). Ordförande konstaterade att Maittilas ändringsförslag om verkstaden Ajatus (Einola) hade vunnit omröstningen med rösterna 11 2. Stadsstyrelsen beslutade lämna följande beslutsförslag till stadsfullmäktige: F u l l m ä k t i g e b e s l u t a r 1) att ungdomslokalerna i framtiden ska vara belägna i hus av fleraktörstyp, varvid ungdomstjänsterna kommer att vara belägna i samma fastigheter som skolor, dagvård och annan serviceproduktion. 2) att ungdomstjänsternas servicenätverk utvecklas enligt följande riktlinjer i den ordning de godkänns i stadens budget och investeringsplan: Ungdomscentralen grundas i verksamhetscentret Harjula 2016. Man avstår från verksamhetslokalen på Linnaisgatan 5 A, Stöd- och rådgivningscentralen för unga Linkki/det uppsökande ungdomsarbetets verksamheter flyttas till ungdomscentralen. Ungdomskaféet Kolos verksamhet i Tallbacka utvecklas enligt konceptet för fleraktörshus i Tallbacka, utvecklingsarbetet har påbörjats utifrån befintliga strukturer. Ungdomsgården Mestas verksamhet i Routio flyttas till fleraktörshuset i Routionmäki 2017. Gamla ungdomslokalen rivs. Utvecklingsarbetet enligt koncptet för fleraktörshus har påbörjats. Ungdomsgården Snutas verksamhet i Saukkola placeras i anslutning till skolcentret i Oinola 2017 2018. Man avstår från den gamla lokalen.
FÖREDRAGNINGSLISTA 10/2015 14 Verksamheten vid verkstaden Ajatus (Einolan talo, Pusula) kvarstår som förut och staden avstår från lokalen när Oinola skolcampus står färdigt. Bildningsdirektör Katri Kalske lämnade sammanträdet efter att detta ärende hade behandlats, kl. 20.00. SFM Separata handlingar Ungdomsarbetets servicenätverksutredning Karta över ungdomsarbetets servicenätverk Sammattis områdeskommittés vädjan om ungdomsarbetets servicenätverk Karislojos områdeskommitté, ställningstagande för att flytta ungdomslokalen Katulamppu Karislojo Marthors utlåtande om att bevara Katulamppu Siruset ry:s vädjan om att bevara Katulamppu Pelastakaa Katulamppu-adressen med 840 underskrifter (underskrifterna till påseende på mötet) Lojo ungdomsfullmäktiges ställningstagande: Katulamppus verksamhet bör fortsätta F u l l m ä k t i g e b e s l u t a r 1) att ungdomslokalerna i framtiden ska vara belägna i hus av fleraktörstyp, varvid ungdomstjänsterna kommer att vara belägna i samma fastigheter som skolor, dagvård och annan serviceproduktion. 2) att ungdomstjänsternas servicenätverk utvecklas enligt följande riktlinjer i den ordning de godkänns i stadens budget och investeringsplan: Ungdomscentralen grundas i verksamhetscentret Harjula 2016. Man avstår från verksamhetslokalen på Linnaisgatan 5 A, Stöd- och rådgivningscentralen för unga Linkki/det uppsökande ungdomsarbetets verksamheter flyttas till ungdomscentralen. Ungdomskaféet Kolos verksamhet i Tallbacka utvecklas enligt konceptet för fleraktörshus i Tallbacka, utvecklingsarbetet har påbörjats utifrån befintliga strukturer. Ungdomsgården Mestas verksamhet i Routio flyttas till fleraktörshuset i Routionmäki 2017. Gamla ungdomslokalen rivs. Utvecklingsarbetet enligt koncptet för fleraktörshus har påbörjats. Ungdomsgården Snutas verksamhet i Saukkola placeras i anslutning till skolcentret i Oinola 2017 2018. Man avstår från den gamla lokalen.
FÖREDRAGNINGSLISTA 10/2015 15 Verksamheten vid verkstaden Ajatus (Einolan talo, Pusula) kvarstår som förut och staden avstår från lokalen när Oinola skolcampus står färdigt.
FÖREDRAGNINGSLISTA 10/2015 16 4 Nätverket för skol- och studerandehälsovård Arbetsgruppen för organisation och servicenätverk 5.3.2015 45 1. Dagsläget 1.1. Utgångspunkter för servicen Bestämmelser om skol- och studerandehälsovården ingår i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010). En nationellt enhetlig kvalitets- och servicenivå tryggas genom en förordning (statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga 338/2011). Socialoch hälsovårdsministeriet (SHM) styr och övervakar skolhälsovården. Skolhälsovård Skolhälsovården är avsedd för grundskoleelever. I skolhälsovården ingår: att följa och främja elevernas uppväxt samt deras hälsa och välbefinnande enligt årsklass att stödja elevernas föräldrar och vårdnadshavare i fostringsarbetet att tillhandahålla mun- och tandvård för eleverna att i ett tidigt stadium identifiera och stödja elevens behov av särskilt stöd eller undersökningar och att stödja egenvård av långvarigt sjuka barn och vid behov hänvisa barnet till ytterligare undersökningar och fortsatt vård att tillhandahålla specialundersökningar som är nödvändiga för att fastställa elevens hälsotillstånd att främja en sund och trygg skolmiljö samt främja välbefinnandet i skolan och följa upp detta. Kommunerna ansvarar för skolhälsovården för eleverna i grundskolorna i sina respektive områden. I varje kommun ska det utarbetas ett verksamhetsprogram för skolhälsovården i samarbete med utbildningsoch socialsektorn samt utses en ansvarsperson för skolhälsovården. Kommunerna samarbetar med vårdnadshavarna och den övriga elevvårds- och undervisningspersonalen. Skolhälsovårdstjänsterna är i regel tillgängliga under skoldagen på skolan eller i dess omedelbara närhet. Skolhälsovården är gratis för eleverna. Under den grundläggande utbildningen ordnas tre omfattande hälsoundersökningar, i vilka man reder ut hela familjens hälsa och välbefinnande. Avsikten är att identifiera eventuella stödbehov på ett tidigare stadium än förut och stärka stödet till föräldrarna. Kvalitetsrekommendationen för skolhälsovården (SHM:s handböcker 2004:9) kompletterar förordningen. Enligt kvalitetsrekommendationen ska
FÖREDRAGNINGSLISTA 10/2015 17 det finnas högst 600 skolelever för varje heltidsanställd skolhälsovårdare och högst 2 100 skolelever för varje heltidsanställd läkare. Studerandehälsovård Studerandehälsovårdstjänsterna är avsedda för studerande i gymnasier, läroinrättningar som ger grundläggande yrkesutbildning samt högskolor och universitet. I studerandehälsovården ingår att främja de studerandes hälsa och studieförmåga att främja en sund och trygg studiemiljö samt trygga och förbättra välbefinnandet bland de studerande att ordna hälso- och sjukvårdstjänster, som inbegriper tidigt konstaterande av psykiska störningar och alkohol- och drogproblem, hänvisning till vård och fortsatt vård samt främjande av den sexuella hälsan och mun- och tandvårdstjänster, att i ett tidigt stadium identifiera behovet av särskilt stöd och undersökningar hos studerande och vid behov hänvisa dem till undersökningar och vård. Den kommunala primärvården ska ordna hälsovårdstjänster för de studerande vid gymnasier, läroinrättningar som ger yrkesutbildning samt högskolor och universitet i kommunens område, oberoende av de studerandes hemvist Kommunerna utarbetar verksamhetsplaner för studerandehälsovården. Studerandehälsovården ordnas som helhet antingen på läroinrättningen eller vid en separat enhet dit tjänsterna centraliseras. Studerandehälsovården är gratis för studerande under 18 år. För äldre studerande bestäms en del av avgifterna enligt lagen om klientavgifter. Förebyggande tjänster såsom hälsoundersökningar är gratis för alla. Dimensioneringen i studerandehälsovården är enligt kvalitetsrekommendationerna 600 800 studerande/hälsovårdare i gymnasier och yrkesläroanstalter och 800 1 000 studerande/hälsovårdare i yrkeshögskolor samt 2 500 3 000 studerande/läkare. Skol- och studerandehälsovården utgör en del av elevvården, som består i att dra försorg om de studerandes studieframgång, goda psykiska och fysiska hälsa och sociala välbefinnande samt verksamheter som ökar förutsättningarna för dessa. Undervisnings- och kulturministeriet ansvarar tillsammans med SHM för den lagstiftning som reglerar elevvården. Det ankommer på Institutet för hälsa och välfärd (THL) att utveckla och följa skol- och studerandehälsovården samt att handleda och stödja kommunerna. 1.2. Servicenätverket I Lojo stad ansvarar resultatenheten för hälsofrämjande, som hör till grundtrygghetssektorns resultatområde för hälsovårdsservice, för skoloch studerandehälsovården. Till resultatenheten hör också
FÖREDRAGNINGSLISTA 10/2015 18 rådgivningsverksamheten samt sådana tjänster för ungdomar som gäller sexuell hälsa, människorelationer och prevention. Resultatenhetens verksamhetsbidrag uppgår till ca 2 miljoner euro. Det årliga antalet besök hos hälsovårdare och läkare är ca 45 000. Personalen består av 33 hälsovårdare, 2 läkare, 3 familjehandledare, en rådgivningspsykolog, en avdelningsskötare samt en chef för hälsofrämjandet. Skol- och studerandehälsovårdens andel av resultatenhetens verksamhetsbidrag är knappt hälften. Skol- och studerandehälsovårdens resultaträkning 2014: Verksamhetsintäkter 11 774 Försäljningsintäkter 11 774 Verksamhetskostnader 799 363 Personalkostnader 711 012 Köp av tjänster 59 922 Material, förnödenheter 13 278 och varor Övriga 15 151 verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag 787 589 Skolhälsovård Lojos skolnätverk är omfattande och varierande, från små byskolor till stora komplex med såväl låg- som högstadier. Staden har 25 lågstadier och 6 högstadier. Därtill ger specialskolan Jalavan erityiskoulu och Sammatin vapaa kyläkoulu undervisning från början till slutet av läropliktsåldern. Skolorna har totalt 13 skolhälsovårdare, av vilka två arbetar på deltid. Grundskolorna har 5 357 elever, och skolhälsovårdarna har hand om 455 671 barn var. Antalet elever/hälsovårdare påverkas av det antal skolor som var och en ansvarar för, hur stora behov eleverna har samt vilka andra uppgifter hälsovårdaren ansvarar för. Att samma hälsovårdare arbetar vid flera skolor påverkar tillgången på hälsovårdstjänster i de enskilda skolorna. Skolhälsovårdens läge och lokaler styrs helt av skolnätverket och skolornas investeringsplaner. Studerandehälsovård Studerandehälsovården i Lojo har enheter på följande ställen: Samkommunen Länsi-Uudenmaan ammattikoulutuskuntayhtymä Luksias läroinrättningar vid Toivogatan och Nummisvägen, Luksian aikuisopisto, Laurea ammattikorkeakoulu, Työtehoseura Sammatti, Kanneljärven Opisto, Kisakallion urheiluopisto, Keskuspuiston ammattiopisto, Lohjan Yhteislyseon lukio, Nummi-Pusulan lukio, Virkby gymnasium och Lohjan lukios vuxenlinje. Vid läroinrättningarna arbetar tre studerandehälsovårdare på heltid och fyra på deltid. De hälsovårdare som arbetar på heltid ansvarar för
FÖREDRAGNINGSLISTA 10/2015 19 794 898 studerande var. Brådskande sjukvård ordnas på hälsostationerna. 2. Utveckling av servicenätverket Inom skol- och studerandehälsovården är utgångspunkten för utvecklingen av servicenätverket följande: När skolor renoveras eller deras lokaler omdisponeras, ska man också beakta hur skol- och studerandehälsovårdens nuvarande lokaler fungerar och vilka förbättringar som bör göras i dem. Inom skolhälsovården kallas årligen eleverna i åk 1, 5 och 8 till omfattande hälsoundersökningar, och till dessa kallas även föräldrarna eller vårdnadshavarna. Hälsoundersökningarna förutsätter ändamålsenliga och moderna arbetsrum för att servicen och undersökningarna ska motsvara dagens standard och vara högklassiga och tillförlitliga. Utrymmesbehovet är 1 2 mottagningsrum (det beror på skolans storlek hur ofta läkaren besöker skolan, rumsstorlek 15 m2), ett vilorum samt väntrum och sanitetsutrymmen. För att arbetet inom elevvården ska vara effektivt, är det önskvärt att mottagningen ligger i närheten av kuratorns och psykologens mottagning. Separata handlingar: Skol- och studerandehälsovårdens arbetsenheter Karta över skolhälsovårdens enheter, norra Lojo Karta över skolhälsovårdens enheter, södra Lojo Karta över studerandehälsovårdens enheter Presentation av skol- och studerandehälsovården Arbetsgruppen för servicenätverk och organisation beslutar 1) anteckna för kännedom nuläget beträffande nätverket av skol- och studerandehälsovård samt de preliminära riktlinjerna för utveckling av nätverket, 2) konstatera att följande omständigheter ska beaktas vid den fortsatta beredningen: Behandling Pekka Puistosalo anlände till sammanträdet under behandlingen av detta ärende, kl. 16.28. Arbetsgruppen för organisation och servicenätverk beslutade 1) anteckna för kännedom nuläget beträffande nätverket av skol- och studerandehälsovård samt de preliminära riktlinjerna för utveckling av nätverket, 2) konstatera att de omständigheter som nämnts i punkt 2. Utveckling av nätverket ska beaktas vid den fortsatta beredningen;
FÖREDRAGNINGSLISTA 10/2015 20 3) konstatera att man ska lägga vikt vid en optimal användning av personalens arbetstid och en jämn fördelning av antalet kunder mellan de anställda. Vidare ska man överväga att utse en ansvarig skolläkare. Grundtrygghetsnämnden 8.4.2015 33 Arbetsgruppen för organisation och servicenätverk behandlade nätverket av skol- och studerandehälsovård för första gången vid sammanträdet den 5 mars 2015 i 45 och beslutade 1) anteckna för kännedom nuläget beträffande nätverket av skol- och studerandehälsovård samt de preliminära riktlinjerna för utveckling av nätverket, 2) konstatera att de omständigheter som nämnts i punkt 2. Utveckling av nätverket ska beaktas vid den fortsatta beredningen; 3) konstatera att man ska lägga vikt vid en optimal användning av personalens arbetstid och en jämn fördelning av antalet kunder mellan de anställda. Vidare ska man överväga att utse en ansvarig skolläkare. Nätverket av skol- och studerandehälsovård har beretts enligt anvisningarna från arbetsgruppen för organisation och servicenätverk. I den här fasen av beredningsarbetet kan man konstatera följande: Det nuvarande täta nätverket av skolor gör att skolhälsovårdarens närvarotid i synnerhet på små skolor blir relativt sett kortare. Det är dock inte resorna från skola till skola under arbetsdagen som tar arbetstid av hälsovårdarna, utan problemet är att nätförbindelserna för patientdata inte fungerar på de små skolorna och instituten. När det gäller dessa skolor, måste hälsovårdaren förflytta sig till en annan skola för att sköta klientdokumentationen. Det här tar i genomsnitt 22 timmar av den månatliga arbetstiden. Förflyttningen till en annan enhet och dröjsmålet i dokumenteringen äventyrar dessutom patientsäkerheten. Till exempel vid olycksfall går informationen om det skedda inte till hälsostationen i realtid. För skolläkarens del kan användningen av arbetstiden effektiveras genom att mottagningstiden förlängs till en hel dag. De nuvarande omfattande hälsoundersökningarna förutsätter föräldrarnas närvaro, varför undersökningar utanför skoltiden inte kommer att orsaka problem i framtiden. Det har gjorts flera resultatlösa försök att rekrytera en skolläkare till Lojo. Förutom hälsocentralläkare och läkare i utbildning har skolorna för närvarande tillgång till en barnläkare i huvudsyssla. Efter behandling i grundtrygghetsnämnden går den här delen av servicenätverket till en andra behandling i arbetsgruppen för organisation och servicenätverk och sedan till stadsstyrelsen. Efter behandlingen i stadsstyrelsen behandlas alla delar av servicenätverket på ett fullmäktigeseminarium 22 23.5.2015, där fullmäktigegrupperna ännu kommer med sina ställningstaganden och anvisningar om fortsatt beredning beträffande samtliga delar. Efter det går nätverksdelarna ännu tillbaka till beredning, och under hösten tas de upp för behandling i normal ordning; m.a.o. fattas det beslut om dem först i respektive nämnd, sedan i stadsstyrelsen och till slut definitiva beslut i fullmäktige.
FÖREDRAGNINGSLISTA 10/2015 21 (Mira Uunimäki, Eija Tommila, Jarkko Lämsä) Separata handlingar: nr 4: Skol- och studerandehälsovårdens arbetsenheter nr 5: Karta över skolhälsovårdens enheter, norra Lojo nr 6: Karta över skolhälsovårdens enheter, södra Lojo nr 7: Karta över studerandehälsovårdens enheter nr 8: Presentation av skol- och studenthälsovården nr 9: Patientjournalsystemet Pegasos, förbindelser och funktionalitet, samt uppskattad användning av tid på dokumentering i skolhälsovården 2015 nr 10: Skolornas nätförbindelser CÖL Grundtrygghetsnämnden beslutar att fortsätta planeringen av nätverket av skol- och studerandehälsovård enligt följande riktlinjer: Godkändes. 1) När skolor renoveras eller deras lokaler omdisponeras, ska man också beakta hur skol- och studerandehälsovårdens nuvarande lokaler fungerar och vilka förbättringar som bör göras i dem. 2) De lokaler som kvarstår i servicenätverket moderniseras inom en rimlig tid för att uppfylla dagens standard. 3) Användningen av lokalerna effektiveras så att de i andra hand kan utnyttjas som andra yrkesutbildade personers arbetsrum inom hälsovården. Arbetsgruppen för organisation och servicenätverk 29.4.2015 85 Separata handlingar (samma som grundtrygghetsnämnden 8.4.205 nr 4 10): Skol- och studerandehälsovårdens arbetsenheter Karta över skolhälsovårdens enheter, norra Lojo Karta över skolhälsovårdens enheter, södra Lojo Karta över studerandehälsovårdens enheter Presentation av skol- och studenthälsovården Patientjournalsystemet Pegasos, förbindelser och funktionalitet, samt uppskattad användning av tid på dokumentering i skolhälsovården 2015 Skolornas nätförbindelser Nätverket av skol- och studerandehälsovård, presenterat i arbetsgruppen för organisation och servicenätverk 29.4.2015 (Mira Uunimäki, Eija Tommila, Jarkko Lämsä) Arbetsgruppen för organisation och servicenätverk konstaterar att planeringen av nätverket av skol- och studerandehälsovård fortsätter enligt följande riktlinjer:
FÖREDRAGNINGSLISTA 10/2015 22 Godkändes. 1) När skolor renoveras eller deras lokaler omdisponeras, ska man också beakta hur skol- och studerandehälsovårdens nuvarande lokaler fungerar och vilka förbättringar som bör göras i dem. 2) De lokaler som kvarstår i servicenätverket moderniseras inom en rimlig tid för att uppfylla dagens standard. 3) Användningen av lokalerna effektiveras så att de i andra hand kan utnyttjas som arbetsrum av andra yrkesutbildade personer inom hälsovården. Grundtrygghetsnämnden 29.9.2015 91 Beredningen av nätverket av skol- och studerandehälsovård har fortsatt enligt de anvisningar som arbetsgruppen för organisation och servicenätverk gav 29.4.2015 85. Under våren fick stadens sektorer hjälp av FCG Oy vid kostnadsberäkningen i arbetet med stadens servicenätverk. Arbetet skulle vara färdigt före fullmäktigeseminariet den 22 24 maj 2015. Det material som delades ut vid fullmäktigeseminariet ingår i de separata handlingarna. Materialet innehåller ett sammandrag, som FCG tagit fram, om kostnadskonsekvenserna av ändringar i servicenätverket och om åtgärdernas tillräcklighet. Enligt FCG beror det på skolnätverkslösningarna hurdan effekt de planerade åtgärderna i nätverket av skol- och studerandehälsovård får. Arbetsgruppen för organisation och servicenätverk har 28.5.2015 98 bedömt resultaten av fullmäktigeseminariet och gett anvisningar för den fortsatta beredningen. För beredningen av nätverket av skol- och studerandehälsovård gavs följande anvisningar: För skol- och studerandehälsovårdens del fortsätter beredningen enligt de tidigare fastställda riktlinjerna. Det ökade sambruket av skolhälsovårdens lokaler bör beskrivas noggrannare. Beredningen bör i fråga om alla sektorer lägga särskild vikt vid ett effektivare sambruk av Lojo stads byggnadsbestånd för att staden ska kunna minska antalet hus som ska underhållas. Målet ska vara att allt fler byggnader är i bruk såväl dags- som kvällstid. Likaså bör man sträva efter att olika användargrupper och även användare med olika modersmål kan ha verksamhet i samma byggnader. När det gäller tjänsternas tillgänglighet och öppettiderna bör man ta hänsyn till de olika behov som olika befolkningsgrupper och personer med olika sysselsättningsformer har. Vid behandlingen av nätverket av skol- och studerandehälsovård gäller följande tidsschema: grundtrygghetsnämnden 29.9.2015, stadsstyrelsen 19.10.2015 och fullmäktige 11.11.2015.
FÖREDRAGNINGSLISTA 10/2015 23 Beredningen har fortsatt enligt anvisningar från arbetsgruppen för organisation och servicenätverk, och med anledning av uppdraget konstateras följande: I skolor som har egna mottagningslokaler som inte är i dagligt bruk kan lokalerna användas områdesvis så att en sjukskötare, rådgivningens hälsovårdare eller någon annan inom hälsovården har mottagning i dem, när det anses behövligt med tanke på verksamheten. På skolorna finns i allmänhet också nödvändig utrustning för läkarmottagning för skolelever, och då kan även dessa utnyttjas. (Närmare information: tf. grundtrygghetsdirektör Mira Uunimäki, chefen för hälsofrämjandet Eija Tommila eller specialplaneraren Jarkko Lämsä) Separata handlingar: nr 2: Materialet från fullmäktigeseminariet om servicenätverket nr 3: Utlåtanden om och ställningstaganden till grundtrygghetssektorns servicenätverk Tf. grundtrygghetsdirektören Grundtrygghetsnämnden beslutar föreslå för stadsstyrelsen och vidare för stadsfullmäktige att nätverket av skol- och studerandehälsovård utvecklas enligt följande riktlinjer: 1) När skolor renoveras eller deras lokaler omdisponeras, ska man också beakta hur skol- och studerandehälsovårdens nuvarande lokaler fungerar och vilka förbättringar som bör göras i dem. 2) De lokaler som kvarstår i servicenätverket moderniseras inom en rimlig tid för att uppfylla dagens standard. 3) Användningen av lokalerna effektiveras så att de i andra hand kan utnyttjas som arbetsrum av andra yrkesutbildade personer inom hälsovården. Motförslag Inkeri Kangas gjorde följande förslag: Före förflyttningarna och genomförandet av ändringarna bör man utreda såväl de direkta som de indirekta kostnaderna för såväl staden som de studerande och deras anhöriga. om den nya verksamhetsmodellen fattas först efter detta. Motförslaget fick inget understöd, varför det förföll. Grundtrygghetsnämnden godkände föredragandens förslag. Stadsstyrelsen 19.10.2015 379 Separata handlingar: Material från fullmäktigeseminariet om servicenätverket (nätverket av skol- och studerandehälsovård) Utlåtanden om och ställningstaganden till grundtrygghetssektorns servicenätverk
FÖREDRAGNINGSLISTA 10/2015 24 Stadsdirektören Stadsstyrelsen beslutar lägga fram följande beslutsförslag för stadsfullmäktige: F u l l m ä k t i g e b e s l u t a r att nätverket av skol- och studerandehälsovård utvecklas enligt följande riktlinjer: 1) När skolor renoveras eller deras lokaler omdisponeras, ska man också beakta hur skol- och studerandehälsovårdens nuvarande lokaler fungerar och vilka förbättringar som bör göras i dem. 2) De lokaler som kvarstår i servicenätverket moderniseras inom en rimlig tid för att uppfylla dagens standard. 3) Användningen av lokalerna effektiveras så att de i andra hand kan utnyttjas som arbetsrum av andra yrkesutbildade personer inom hälsovården. Godkändes. Bildningsdirektör Katri Kalske deltog i sammanträdet som expert under behandlingen av detta ärende. SFM Separata handlingar: Material från fullmäktigeseminariet om servicenätverket (nätverket av skol- och studerandehälsovård) Utlåtanden om och ställningstaganden till grundtrygghetssektorns servicenätverk F u l l m ä k t i g e b e s l u t a r att nätverket av skol- och studerandehälsovård utvecklas enligt följande riktlinjer: 1) När skolor renoveras eller deras lokaler omdisponeras, ska man också beakta hur skol- och studerandehälsovårdens nuvarande lokaler fungerar och vilka förbättringar som bör göras i dem. 2) De lokaler som kvarstår i servicenätverket moderniseras inom en rimlig tid för att uppfylla dagens standard. 3) Användningen av lokalerna effektiveras så att de i andra hand kan utnyttjas som arbetsrum av andra yrkesutbildade personer inom hälsovården.
FÖREDRAGNINGSLISTA 10/2015 25 5 Nätverket för socialtjänster Arbetsgruppen för servicenätverk och organisation 3.2.2015 34 1. Nuläget 1.1. Utgångspunkter för servicen Med socialservice avses enligt den nya socialvårdslagen (1301/2014) kommunal socialservice och hithörande stödtjänster samt andra åtgärder genom vilka yrkesutbildad personal inom socialvården främjar och upprätthåller individens, familjens och gemenskapens funktionsförmåga, sociala välfärd, trygghet och delaktighet. Innehållet i den kommunala socialservicen anges i 14 i lagen. Om många socialtjänster finns det noggrannare bestämmelser i speciallagar som i barnskyddslagen (417/2007), lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987), mentalvårdslagen (1116/1990) och lagen om missbrukarvård (41/1986). Den översyn av servicenätverket som görs här täcker den socialservice som ordnas inom grundtrygghetssektorns resultatområden för socialservice och specialservice. Resultatområdet för socialservice omfattar vuxensocialarbete, utkomststöd, social rehabilitering, barnskyddsservice och en del av socialvårdslagens familjeservice samt barnatillsyn och invandrarservice. Vuxensocialarbetet är ett systematiskt och målinriktat socialarbete bland vuxna i syfte att rehabilitera klienten och ge honom eller henne bättre livskontroll. Utkomststödet som beviljas i sista hand är ett ekonomiskt understöd inom socialvården för att trygga en persons och familjs utkomst och främja deras möjligheter att klara sig på egen hand. Genom social rehabilitering stöder man svårt marginaliserade personer genom att stärka personens sociala funktionsförmåga och förutsättningarna för social växelverkan så att de åter kan bli delaktiga i samhället. Barnskyddsservicen omfattar de barn- och familjeinriktade barnskyddsåtgärder som vidtas när barnet och familjen är klienter inom barnskyddet. Barnatillsynen har hand om ärenden i anslutning till faderskapsutredningar gällande barn födda utom äktenskapet och gör avtal om barnets underhåll samt om vårdnad och umgängesrätt. Invandrarservicen stöder integrationen av invandrare i det finländska samhället. Resultatområdet för specialservice omfattar handikappservice, mentaloch missbrukarvård och familjerådgivning. Den centrala handikappservicen utgörs av hjälpmedel, färdtjänster, rehabilitering, ändringsarbeten i bostaden, personliga assistenter, närståendevård och serviceboende. Familjerådgivningen tillhandahåller experthjälp i uppfostrings- och familjefrågor samt social, psykologisk och medicinsk undersökning och vård som främjar barns och ungas utveckling i positiv riktning. Mentalvårdstjänsterna utgörs av servicehandledning, boendeservice, hemtjänster och rehabiliterande arbetsverksamhet för