Utbildningar inom golfbaneskötsel i Sverige

Utbildningar inom golfbaneskötsel i Sverige Examensarbete HGU 2008 Daniel Nord 1

Innehåll Inledning 3 Frågeställning 4 Förord 5 Bakgrund 6 Historik 7 Vad finns det för utbildningar idag? 8 22 Diskussion 23 25 Andra varianter/egna funderingar 26 Slutord 27 2

Inledning Greenkeeperyrket står inför stora förändringar vad det gäller utbildning. Det gäller de som redan är ute och arbetar på banor runt om i landet, men även de som inte har någon tidigare erfarenhet av greenkeeperyrket. En hel del av kåren är nog inte speciellt insatta i hur utbildningsstegen i Sverige ser ut för tillfället, och vet inte vi det, är det svårt att kunna få andra att börja intressera sig för detta yrke, så att vi kan få fler duktiga yrkesmän på våra banor runt om i landet. I vårt yrke som det har varit fram till nu, måste man ju faktiskt erkänna att vi är få förunnade, som har kunnat utbilda oss inom ett yrke, samtidigt som vi ändå har kunnat arbeta och har haft lön samtidigt. Under åren som jag har arbetat inom yrket både som greenkeeper och på greenkeeperutbildningen i Östra Ljungby och Ljungbyhed har vårt stora problem varit att nå ut till människor utanför branschen, att detta yrke finns, att det vi sysslar med inte handlar om något ideellt arbete, utan att det behövs stora kunskaper inom flera olika områden för att få en väl fungerande golfbana. Även folk inom branschen har ibland en dålig uppfattning om vilka utbildningar som finns, för det finns en del olika vägar att gå. Här försöker jag att ge information vad det finns för utbildningar, vilka vägar man kan välja. Lite egna tankar, funderingar och förslag. 3

Frågeställningar Vilka är det som kommer att ha möjlighet att gå den nya utbildningen på Alnarp? Går det att kombinera olika utbildningar? Hur ser hela utbildningen inom golfbaneskötsel ut idag? 4

Förord Utbildning av den personal som arbetar på anläggningen blir viktigare och viktigare, att de har rätt utbildning för de arbetsmoment de ska genomföra på sin arbetsplats. Med utbildning kommer vi att ha lättare att framföra och förklara de olika arbetsmoment och åtgärder vi gör. Det är här utbildning av all personal på anläggningen kommer in. Det ställs allt högre krav på oss som arbetar på en golfbana idag än det gjordes för 10 år sedan, och vad jag tror kommer det att krävas ännu mer framöver. Du ska kunna en hel del av mycket som tex. Ha social kompetens Vara en bra ledare Vara bra på att prata inför folk Förklara för andra som inte är inom branschen kan förstå, som tex styrelser och medlemmar Vara insatt i den ekonomiska biten Vara duktig på datorer Ha koll på lagar och regler, både vad det gäller din personal och inom kommunen och länet Förstå hur marken på din bana fungerar Men även att sköta din golfbana på ett bra sätt. 5

Bakgrund Utbildning är en mycket viktig del av SGAs ( Swedish Greenkeeper Association) verksamhet. Utbildning är ett naturligt steg i arbetet med att göra medlemmens plats till en naturlig auktoritet på golfanläggningen inom alla dess delar, dock med tyngdpunkt på golfbanans skötsel och utveckling. Tillsammans med forskning och information är utbildning också en grundsten i SGAs målsättning att arbeta för att mesta möjliga naturoch miljöhänsyn tas i samband med banskötsel. SGA har som mål att verka för förutsättningar för BRA GOLF. Bla då genom utbildning och erfarenhetsutbyte stärka medlemmars yrkeskunskap och genom information öka intresset och förståelse för golfbaneskötsel. SGF ( Svenska Golf Förbundet) samarbetar med SGA, där de gemensamt tar fram kursplaner för hur utbildningen inom yrket skall se ut. 6

Historik Banskötsel började ta form redan 1866 då ett antal klubbar i Storbritannien bildade en kommitte för att anställa en person som skulle göra hålen, placera ut flaggorna och reparera banan. 1939 Första gräskursen Liknande gräskurs på Bosön. Det dröjde ända tills 1959 då den första bankommitten bildades i Sverige. 1965 Beslutades det om att ge kostnadsfri rådgivning till golfklubbarna. 1966 Den första bankonsulenten anställs. 1967 Hook träffarna startar 1971 En 5 veckors grönytekurs startar 1972 73 En 5 veckors specialkurs i golfbaneskötsel på Hvilans Trädgårdsskola 1975 ERFA träffarna startar 1980 Börjar en 3 stegs utbildning för greenkeepers 1984 86 Katrineholmskurserna startar ( en föregångare till dagens GUB) 1987 5 veckors kurs startar på Hvilans Trädgårdsskola. 1989 90 5 veckors kurser börjar på 6 olika ställen. Detta är dagens GUB kurser. 1990 Finns det 8 st Bankonsulenter. 1991 Då startar den första HGU ( Råder lite delade meningar om detta) 1996 Så sent som detta årtal ordnades den första VUB kursen. Uppgifterna är hämtade från Golfens historia, GUB kurs och från Lena Capotondi SGF. Grundutbildningarna i nuvarande form började runt 1989 i regi av SGF och SGA, den var från början hela 5 veckor lång. Idag finns GUB utbildningen som en regional och en nationell kurs. Det kan variera från år till år var och på hur många platser kurserna går på. Den nationella ligger för tillfället placerad i Ljungbyhed, och de regionala ligger ute i de olika distrikten. Det är samma kursplan om ett SGA distrikt anordnar den regionala kursen eller om man går den nationella i Ljungbyhed. Det som varierar är föreläsarna. 7

Vad finns det för utbildningar i dag? GUB( Grundutbildning banpersonal) Erfarenheter av arbete på golfbana eller liknande är en fördel men inget krav för denna utbildning. Här går man ganska ytligt, av det som ingår för att arbeta på en golfbana. Målgruppen för denna utbildning är personal vid golfklubbar eller personer som avser att söka sig till golfbanebranschen. Ämnen som kursen berör: *Golfbanan *Marklära *Växtnäringslära *Botanik *Gräs och övriga växter på golfbanan *Skötsel av golfbanans olika delar *Maskiner för golfbanan *Miljövård *Studiebesök Föreläsare på grundutbildningen är SGF s bankonsulenter, personer inom golfnäringen, greenkeepers och andra anställda på klubbar runt om i landet. Det ingår även en del studiebesök på olika golfbanor och företag inom branschen. 8

VUB ( Vidarutbildning banpersonal) Detta i regi genom SGF Utbildningen har som mål att genomföras två gånger om året och är för närvarande lagd på Bosön och Ljungbyhed. Som utbildningen ser ut idag är den fördelad 2+1 vecka, där uppehållet mellan utbildningstillfällena nyttjas till informationssamling samt övningsuppgifter. VUB är i huvudsak en teoretisk utbildning. Utbildningen är en fortsättning för dem som har genomgått GUB. Kursen är även en bra förberedelse för högre utbildningar inom yrket. För att gå VUB skall man ha genomgått GUB eller liknande utbildning( tex naturbruksgymnasium), arbetat två säsonger eller mer med golfbaneskötsel, efter grundutbildningen. Det kan finnas vissa fall där det bedöms att det skulle vara så viktigt för den enskilde och dennes klubb, och där det inte har gått den tiden i mellan utbildningarna, men här görs då en specifik bedömning från fall till fall när dessa dyker upp. Meriterande är att ha en arbetsledande ställning på golfklubben. Innehåll i VUB: Mark och växtnäringslära Markbyggnad/Banbyggnation Arbetsledarrollen Gräskunskap Skötselplan Övervintring Bevattning Växtskydd Natur och miljö Avvattning Verksamhetsplanering Ekonomi Föreläsare på vidarutbildningen är SGF s bankonsulenter. Men även externa föreläsare tas in under kurserna. Under GUB och VUB utbildningarna genomförs en utvärdering efter varje kurs, detta för att kunna utveckla och hela tiden förbättra kurserna. 9

HMU( Högre mekanikerutbildning) Om du är anställd som mekaniker på en golfbana så finns det HMU. Denna riktar sig till dem som har en grundläggande utbildning som mekaniker och flera års erfarenhet av reparation och skötsel av grönytemaskiner eller liknande kunskapsbakgrund. Utbildningen genomförs av SGA i samarbete med Naturbruksgymnasiet i Dingle och olika maskinföretag inom branschen. Kursen sträcker sig över 15 dagar. Ämnen som ingår i HMU. Hydraulik Elteknik Slipning Svetsning Motorer Klippaggregat Brandskyddskontroll Investeringskalkyl Oljor och smörjmedel Mekanik Arbetsmiljö Presentationsteknik Syftet med utbildningen är att erbjuda en möjlighet för golfanläggningens mekaniker att fördjupa samt uppdatera sina kunskaper. 10

LOK( Ledarskap och kommunikation) Detta är en utbildning som riktar sig till medlemmar i SGA med inriktning mot ledarskap, kommunikation och professionalism. Utbildningen riktar sig främst till dem som arbetar som arbetsledare. Här har utbildningen innehåll arbetats fram i samarbete med SGA s utbildningsråd, styrelse och medlemmar. Utbildningen anpassas så att den lätt kan förankras i deltagarnas dagliga arbete. Utbildningen är uppdelat i tre block, varje block är på tre dagar. Kommunikation Ledarskap Professionalism I varje block går man in mer djupgående på var och ett av ämnena. 11

Gräs för golfbanor ( Nordisk distanskurs) Kursen är ett samarbete mellan SLU Sveriges lantbruksuniversitet UMB Universitetet för miljö och biovetenskap Bioforsk STERF Scandinavian Turfgrass and Enviroment Research Foundation Utbildningen riktar sig för dem som vill Få fördjupade kunskaper om grönytegräsens fysiologi, växtmaterial, etablering, växtskydd och biologisk sjukdomskontroll samt övervintring och näringstillförsel. Få kunskap om senaste rön från forskning och praktik gällande grönytegräs. Bearbeta och tillämpa grundläggande kunskap gällande grönytegräs Etablera nätverk inom golfbranschen i Norden. Den vänder sig till den som genomgått HGU eller liknande utbildning, du ska även ha dokumenterad, flerårig och kvalificerad erfarenhet av golfbaneskötsel eller rådgivning inom området. Kursen är utformad som en distansutbildning, med tre gemensamma träffar under utbildningstiden, dessa träffar är förlagda på ett kurstillfälle per deltagarland. Varje träff innefattar tre dagar. Under träffarna deltar du i föreläsningar, övningar och fältvandringar. Mellan träffarna gör du litteraturstudier och ett projektarbete, där du har studiehandledning under hela kursen. Kursen omfattar fem veckors heltidsstudier och är förlagd mellan oktober och februari. Om man har grundläggande behörighet för högskola ger utbildningen 7,5 högskolepoäng. 12

Greenkeeperutbildningen i Ljungbyhed Detta är en unik tre årig gymnasieutbildning med riksintag. Här kommer elever från i stort sett hela landet. Utbildningen har tagits fram i nära samarbete med Svenska Golfförbundet och lokala golfklubbar, allt för att den ska vara anpassad att möta dagens krav på kunskap och färdighet som finns ute på de olika golfbanorna. Kursinnehållet omfattar teorikurser och mer praktiska kurser. Men den mest praktiska utbildningen får eleverna under sina praktikperioder ute på banor runt om i landet, men även utomlands som tex, Danmark och Skottland. Dom får även en god grund för fortsatta studier inom yrket. De flesta eleverna som går utbildningen har arbete när de slutar, många blir tingade långt innan de har gått färdigt utbildningen. Förutom de vanliga kärnämnena läser dessa elever bland annat: Arbetsmiljö och säkerhet Ekologi Kretslopp Växt och djurliv Maskiner för golfbaneskötsel Byggnation av golfbanans olika delar Skötsel av golfbanans olika ytor Gräskännedom Gräsets sjukdomar och skadegörare Golfföretagande Golfbaneskötselns ekonomi Golfledarskap Eleverna har även golfspel förlagd på sitt schema. Eleverna har ca 30 veckors praktik under sin utbildning, dessa är ute på olika klubbar för att de ska få se de olika förutsättningarna som finns ute på anläggningarna. 13

Yrkeshögskola Headgreenkeeper med sportytor Denna utbildning är förlagd på Naturbruksgymnasiet i Dingle. Utbildningen är på 50 veckor. Kursen startar i December tex 2009 och avslutas i Mars 2011. Du behöver grundläggande högskolebehörighet för att söka in på denna utbildning. Den skolförlagda utbildningstiden är upplagd så att föreläsningar och de praktiska övningarna är koncentrerade till fyra dagar i veckan. Den femte dagen är avsedd för att lösa uppgifter i grupp eller enskilt. Under utbildningstiden är ca 16 veckor förlagd ute på olika arbetsplatser LIA ( Lärande i arbetslivet). Dessa perioder kan genomföras nära hemorten och är huvudsakligen koncentrerad till maj/juni samt augusti/september. Ämnen som ingår i utbildningen: Golbaneanläggning Golfbaneskötsel Marklära Ledarskap Ekonomi Arbetsledning Examensarbete Växtkunskap Maskiner och maskinlära Målet med utbildningen är att man skall kunna ta anställning som Headgreenkeeper antingen direkt efter yrkeshögskoleexamen eller efter något år i yrket, beroende på personlighet och erfarenhet inom yrket. Man ska även kunna ta anställning som arbetsledare inom skötsel av sportytor. 14

Golfbanemanagement Denna utbildning är förlagd på SLU(Sveriges lantbruksuniversitet) i Alnarp, SGF står bakom denna utbildning. Den tar över i stället för den som har varit HGU fram till idag. Samma som på yrkeshögskolan behöver du grundläggande högskolebehörighet samt Praktikkurs inom Golfbanemanagement eller SGF s GUB utbildning för att kunna söka in på denna. Den riktar sig till dem som redan arbetar inom branschen, men även till dem som vill komma in i branschen och studera mer ingående. Målgruppen är de som vill bli Course Managers, Head Greenkeepers, klubbchefer, konsulter och säljare mot golfsektorn. Så här ser programmet ut för utbildningen: 15

Kursen Praktikkurs inom Golfbanemanegement ingår inte i själva utbildningen Golfbanemanagement, utan den ligger som ett förkunskapskrav om man inte har GUB en sedan tidigare, men en rekommendation är att även de som bara har gått GUB innan går denna innan de startar Golfbanemanagement. Kursen omfattar 15hp 10veckor. Förkunskapskrav här är grundläggande högskolebehörighet och minst 45 hp (högskolepoäng) från högskolestudier eller GUB. Kursen startar med en introduktionsvecka och förberedelse för praktikperioden på SLU Alnarp. Därefter är det 8 veckors arbetsplatsförlagd praktik där studenten följer arbetsplatsens arbetsrutiner. Under praktiken ska reflektioner över förutsättningarna för ett golfhål föras i en reflektionsjournal. Även en viss del litteratur skall intas. Som sedan ska redovisas muntligt. Målet med kursen är att studenten ska utveckla sin förståelse för golfbanans drift och för de uppgifter som förekommer i anslutning till en golfbana. Efter kursen skall studenten kunna: Beskriva och reflektera över golfbanans gräsytor vad gäller ekologi, omgivningsfaktorer, säkerhet och spelbarhet Identifiera och förklara de olika yrkesrollerna på en golfbana Presentera ett budskap med datorstött presentationsprogram För att bli godkänd krävs godkända redovisningar samt mins 80% närvaro på arbetsplatsen under praktikperioden. 16

Nästa kurs är Rekreationslandskapets gräsytor som omfattar 15 hp 10veckor. Förkunskapskrav för kursen är grundläggande högskolebehörighet. Har du kunskaper motsvarande VUB, men inte i arbetsledande ställning kan du börja utbildningen här. Innehåll: Genom litteraturstudier, studiebesök, seminarier, föreläsningar och övningar lägger man här en grundläggande förståelse för golfspelet och golfbanans drift. Genom laborationer, studiebesök, föreläsningar och litteraturstudier utvecklar man sitt kunnande om uppbyggnad av de olika ytorna med mark, vatten och växtnäring i fokus. Här ingår en individuell laboratoriebetonad uppgift samt genom föreläsningar, litteraturstudier och studiebesök i fält studera gräsarternas etablering, växtskydd och vinteröverlevnad. Och självständigt utarbeta en skötselplan för en golfbana och presentera den muntligt och skriftligt. Tanken är att studenten skall utveckla sitt kunnande om golfbanans skötselmetoder och planering. Målet med kursen är att utveckla studentens kunnande om rekreationslandskapets gräsytor, med huvudfokus på golfbanans konstruktion, funktion och förvaltning. Efter kursen skall studenten kunna: Beskriva, förklara och reflektera över gräsytors skötsel, konstruktion och design utifrån ett drifts och användarperspektiv Beskriva och förklara golfbanans konstruktion och skötsel ur ett markfysikaliskt och markkemiskt perspektiv Känna igen de vanligaste gräsarterna och bedöma dem utifrån etablerings, ekologiskt och växtskyddsperspektiv. Beskriva och förklara gräsarters grundläggande uppbyggnad. Kunna redogöra för viktiga fysiologiska funktioner i gräset och utifrån detta resonera om hur gräsarter reagerar på omvärldsfaktorer Upprätta ett enklare skötselprogram för en golfbana, välja och motivera teknik och metoder för skötsel och resonera översiktligt kring programmets konsekvenser. Genomföra en presentation med ett datorstött presentationsprogram där budskapet förmedlas på ett förklarande och resonerande sätt. För att bli godkänd på kursen krävs godkänd skriftlig och muntlig redovisning av individuell uppgift. Godkänd skriftlig redovisning av reflektionsjournal. Godkänd tentamen och deltagande i obligatoriska moment. 17

Kursen Golfbanemanegement, introduktionskurs 10hp 7 veckor går parallellt med kursen rekreationslandskapets gräsytor och är riktade till dem som har SGFs kurs VUB eller motsvarande kunskaper och har arbetat i arbetsledande ställning i minst 2 år på en golfbaneanläggning. Kursen är för dem som är beredda på att studera på distans och ta ett större ansvar för sina studier. Innehåll: Genom litteraturstudier, praktik och övningar läggs en fördjupande förståelse för golfspelet och golfbanans drift. Genom laborationer, föreläsningar och litteraturstudier utvecklar studenten sitt kunnande om uppbyggnaden av de olika gräsytorna ur ett markfysikaliskt, markkemiskt och växtfysiologiskt perspektiv. Genom föreläsningar och övningar tränas studenten i att förklara och resonera kring en vetenskaplig forskningsrapport. Målet med kursen är: Kursen syftar till att utveckla studentens kunskap om golfbanans konstruktion, funktion och förvaltning. Efter kursen skall eleven kunna: Beskriva och förklara golfbanans konstruktion och skötsel ur ett markfysikaliskt och markkemiskt perspektiv. Beskriva och förklara gräsarters uppbyggnad Redogöra för viktiga fysiologiska funktioner i gräset och utifrån detta resonera om hur gräset reagerar på omvärldsfaktorer Beskriva och reflektera kring golfbanans gräsytor vad gäller ekologi, omgivningsfaktorer samt säkerhet och spelbarhet. Kritiskt granska och resonera kring en forskningsrapport. Genomföra en presentation med ett datorstött presentationsprogram där budskapet förmedlas på ett förklarande och resonerande sätt. För att bli godkänd krävs godkänd skriftlig och muntlig redovisning av övningsuppgift. Godkänd skriftlig redovisning av reflektionsjournal. Deltagande i obligatoriska moment. Godkänd tentamen samt minst 80% närvaro på arbetsplatsen under praktikperioden. 18

Därefter kommer där en kurs som heter Golfbaneförvaltning. Denna är på 20hp 14 veckor. Förkunskapskrav är kunskaper motsvarande kurserna Praktik i Golfbanemanagement och Rekreationslandskapets gräsytor eller Golfbanemanagement, introduktionskurs. Innehåll: Ett projektarbete i form av utvecklings, avvattnings, skötselplan samt bandriftsbudget med fältstudier utvecklas förmågan att beskriva, förklara och analysera situationen på en golfbana, ta fram förslag på åtgärder och bedöma vilken som är mest lämplig med tanke på miljö, ekonomi, teknik och spelbarhet. Genom litteraturstudier, föreläsningar, seminarier och övningar byggs en fördjupad förståelse för gräsets biologi, golfbanans konstruktion, byggande och förvaltning. För att bli godkänd krävs godkänt i skriftliga och muntliga redovisningar av projektarbete och inlämningsuppgifter, samt deltaga i obligatoriska moment. Parallellt med kursen Golfbaneförvaltning läser man en kurs som heter Ekonomi och arbetsledning inom golfbanemanagement på 10hp 6 veckor. Förkunskapskraven här är att man ska ha motsvarande kursen Golfbanemanagement, introduktionskurs eller de båda kurserna Praktikkurs inom golfbanemanagement samt Rekreationslandskapets gräsytor. Innehåll: Kursen innefattar grundläggande företagsekonomi med årsredovisning, kalkylprinciper, finansiering, investeringskalkylering samt arbetsledning och ledarskap. Målet med kursen är: Att ge studenten grundläggande kunskap i den ekonomi och det ledarskap som krävs i yrkesrollen som course manager. Efter kursen skall studenten kunna: Beskriva och tillämpa grundläggande teorier och praktiska aspekter på arbetsmiljö inom golfen. Redogöra för en ledarskapsmodell och hur den kan tillämpas i en verklig situation. Reflektera och argumentera kring frågor om ledarskapets olika delar. Göra enklare kalkyler, investeringsbedömningar, finansieringskalkyler och budgetförslag Förklara och föra resonemang kring en årsredovisning, balansräkning och verksamhetsbeskrivning. Beskriva och resonera kring olika organisations och verksamhetsformer. 19

Tillämpa grundläggande kunskaper om kvalitetsledning Beskriva och föra resonemang kring livskostnadsanalys för markanläggningar på golfbanor samt underhållssystem för maskiner. För att bli godkänd behövs godkänd tentamen, godkänt projektarbete och muntlig presentation samt deltagande i obligatoriska moment. 20

Den sista kursen heter Projektarbete i golfbanemanagement, och är på 15hp 10veckor. Denna går som en distanskurs under perioden mars till december. Målet med denna kurs är: Att utveckla och bredda studentens kunskaper och färdigheter avseende förvaltning och anläggning av golfbanor. Studenten ska även självständigt planera, genomföra och slutföra ett eget projektarbete. Innehåll: Studenten är själv ansvarig för att komma med förslag på tema. En projektplan för arbetet utformas av studenten i samråd med handledaren. I arbetet ingår att självständigt söka, sammanställa och använda relevant information för frågeställningen, motivera val av tillvägagångssätt för utforskande av frågeställningen samt att självständigt göra analys av det studerade materialet. Resultatet presenteras skriftligt och muntligt. Huvuddelen av kursen ägnas åt självständigt arbete. Efter kursen skall studenten kunna: Identifiera svagheter och problem inom golfen avseende konstruktion och förvaltning samt formulera en frågeställning inom ämnet. Motivera och redogöra för processen från ide till färdigt projekt. Självständigt planera, genomföra och rapportera ett projektarbete inom golfens kontext. Muntligt presentera och diskutera projektarbetet. Kritiskt granska en studiekamrats arbete och konstruktiv feedback. Reflektera över och analysera sitt ledarskap utifrån verkliga händelser och komma med förslag på förändringar. Reflektera över och analysera orsaken bakom händelseutveckling på golfbanans gräsytor och komma med förslag på förändringar. För att bli godkänd på kursen krävs det godkänd skriftlig och muntlig presentation av projektarbete samt godkänt deltagande i obligatoriska moment. Godkänd skriftlig och muntlig opposition på annan students arbete. 21

Till detta kommer andra utbildningar och kurser som tex. Bevattningsrevision för golfbanor. Här får man en utbildning för en optimal skötsel av sin bevattningsanläggning. Erfaträffar ute i distrikten, dessa ordnar oftast i de olika distrikten, här kan det förekomma olika föreläsare. Utbildningsdagar som SGA anordnar. Där brukar det vara olika tema. Olika föreläsare som på tex Elmiamässan De olika företagen inom branschen brukar också hålla informationsträffar inom olika områden. Utbildningsveckor på skolor Motorsågsutbildningar Behörighetskurser för bekämpning Finns även en hel del Internationella utbildningar som tex på Elmwood College i Skottland Dessa olika sorters utbildningar får man oftast information från SGA s eller SGF s hemsida eller från det egna distriktet genom mail. En del av utbildningarna får man söka efter själv. 22

Diskussion Greenkeeperyrket står inför stora förändringar på flera olika plan den närmaste tiden. Utbildning av nya duktiga yrkesmän är nödvändigt om vi ser till hur många som kommer att gå i pension under de närmaste åren. Framtiden ser väldigt ljus ut för utbildad personal trots att det ser tufft ut rent ekonomiskt för många anläggningar. De senaste åren har det märkts en markant nergång av ansökningar till de olika utbildningarna som SGA och SGF anordnar. Den största anledningen till detta är ju den ekonomiska krisen som har drabbat Sverige och inte minst golfbranschen. Det har säkert varit många som har velat gå utbildningarna, men det har inte funnits den ekonomin i klubbarna eller bolagen att skicka iväg sina anställda. Det står ju helt klart att utbildningarna som finns idag och har funnits fram till dags datum, kostar klubbarna ganska mycket pengar. Tex en GUB och VUB kurs på tre veckor med logi och mat plus kursavgifter kostar klubben runt 50000 kr, en HGU kurs kostar runt 150 000 kr. Denna går då under en 2 års period. Uppfattningen jag har fått från olika klubbar är att de tycker utbildningarna som GUB, VUB och HGU är för dyra idag. Men ser man till, att det faktiskt är ganska långa utbildningar och på vad det ger tillbaka till klubbarna så är priset inte speciellt högt om man jämför med många andra branscher. Men allt går ju inte att räkna i rena pengar tycker jag, vi måste också se vad vi får tillbaka till klubben när den anställde har genomfört någon av de kurser som finns att tillgå. Den främsta anledningen att skicka iväg sina anställda på utbildning, är ju att de skall lära sig mer om yrket i sin helhet, att de ska få ett tänk för banskötsel, de ska kunna väga in flera olika möjligheter för att få den optimala skötseln av sin bana. Man skapar sig ett bra nätverk, kolleger som man diskutera olika skötselmetoder, problem på banan, personal, maskiner mm. Största delen av dem som arbetar på banan på sina klubbar får själva komma med förslag till sina klubbchefer eller styrelser om att få gå någon sorts utbildning. När man pratar med klubbar så är de flesta positiva till utbildningen på Alnarp. Det första som kommer upp är att klubbarna i sig slipper att betala för utbildningen och då är det lättare att motivera att den anställde kommer att vara ifrån sin arbetsplats under en lite längre period. Men man kommer inte ifrån en viss kostnad av personalen om man ser till kompetensutveckling, och vissa andra kurser som är helt nödvändiga för att kunna bedriva en fullständig och säker drift av sin golfanläggning som tex sprutcertifikat och heta arbeten. Och här får man verkligen hoppas att detta är saker som klubbarna har med sig i sin budget. När man är ute på mässor, iväg på olika utbildningar eller träffar branschfolk på andra ställen får man uppfattningen att det finns en dålig kunskap och koll om vad som händer inom greenkeeperutbildningen i Sverige, att information inte har nått fram till de som arbetar inom yrket. Här måste vi alla bli bättre på att hjälpas åt att få ut information, både mun till mun, reportage eller uppdaterad information på de hemsidor där folk söker efter utbildning. 23

Största antalet är väldigt nöjda med upplägget på de olika kurserna som det har varit, att det håller en bra standard. Att det verkligen riktar sig till det man ska arbeta med ute på sina anläggningar. Många av dem som arbetar på golfanläggningar idag och som blickar uppåt i karriärstegen blir lite skrämda vid en första anblick att man skall gå och utbilda sig under en så pass lång period i sträck. Men blir man rätt informerad om vad det finns för olika varianter av utbildningen så försvinner säkert den känslan. Som med allting annat finns det alltid en övergångsperiod där folk ser mer problem än fördelar, men på en längre sikt tror jag att detta kommer att höja statusen på yrket, sen att den kanske inte riktar sig till riktigt alla är en annan fråga. Det jag ser som ett av de stora problemen är den ekonomiska biten och att utbildningen endast finns på en plats i Sverige. Givetvis är det problem med dessa saker vad man än ska utbilda sig till, men på många andra utbildningar har du ändå ett annat urval av utbildningsplatser, att utbildningen finns på flera olika skolor i landet. Sen kommer vi till den ekonomiska biten. Här tror jag det kommer att bli problem för en hel del som redan arbetar, man vänjer sig snabbt vid sin inkomst. Vid utbildningen i Alnarp är du CSN berättigad, och ska klara dig på det, och det tror jag säkert att man gör. Men det finns ju en hel del människor som inte bor i närheten, utan måste ha ett boende, samtidigt som man har familj och kanske hus på hemmaplan. Kanske klubben kan stötta rent ekonomiskt? Men då försvinner den biten att klubbarna inte behöver gå in med pengar för att den anställde ska utbilda sig. Det finns också en del personer ute på golfbanorna som har kommit upp lite i åldrarna, där merparten inte har någon högskoleutbildning, men som ändå vill utbilda sig och lära sig mer inom yrket, dessa får absolut inte glömmas bort, här har man en otroligt stor erfarenhet som vi alla har en stor möjlighet att lära oss av. Här måste finnas alternativ på att gå utbildning i någon form, för att inte stanna upp i den personliga utvecklingen av sig själv och den anläggningen man är på. Detta kommer jag mer inpå längre ner i texten. Efter att ha samtalat med Kent Fridell ( Ansvarig för utbildningen ) på SLU Alnarp har jag fått ta del av annan matnyttig information om utbildningen som den ser ut idag, men även framtida tankar om hur det kan se ut. Ser man på utbildningen i Sverige överlag så är man väldigt duktiga praktiker, men lite sämre teoretiker, här vill man från SGF s och SLU s sida förändra tankesättet inom yrket. Utbildningen har tagits fram av SGF, SLUoch SGA och den bygger mycket egna erfarenheter under många års arbete inom yrket. Ett litet problem här att det är väldigt strikta linjer från universitetets sida vad som kan och inte kan ingå i en utbildning, men man tycker att man har fått fram en bra grundplåt att arbeta vidare på, hela konceptet är uppbyggt på en helt ny plan, där man har fått med det som kan förväntas av den yrkesrollen som den riktar sig till. Eleverna som går utbildningen ska vara helt införstådda med vad som krävs för att bli CM, banchefer, klubbchefer eller liknande, att det behövs en viss erfarenhet av arbetet i några år innan man kan räkna med att få dessa positioner på någon anläggning. Ett stort problem som har varit och fortfarande finns är hur informationen har gått ut till alla berörda inom branschen, det har varit mycket prat om hur utbildningen är upplagd, hur länge man ska behöva gå och läsa och vem den riktar sig till. Här finns det många som har fått en helt fel uppfattning om den, en ren informationsmiss alltså. 24

Intresset för utbildningen har varit ganska god, nästan 20 stycken kursdeltagare finns för tillfället och av dessa är det endast en som inte har arbetat på något vis inom golfen sedan tidigare. Man har möjlighet att ta emot ungefär 40 stycken elev till varje kurs. Som det ser ut i dagsläget behövs det högskolekompetens för att söka in och gå utbildningen, har man inte det så är det väldigt svårt att klara av utbildningen, men det tittas och undersöks andra alternativ för dem som har kommit upp lite i åldrarna och inte har högskolebehörighet i grunden. Detta skulle kunna vara att de skulle få en möjlighet att gå en liknande kurs som den som har varit HGU fram till dags datum. Detta skulle då ske under en övergångsperiod under ett par år om det finns underlag till det och att klubbarna skulle vara villiga att betala för en utbildning som egentligen är kostnadsfri för dem med den nya utbildningen. En annan missuppfattning som kommer fram i olika diskussioner är att man tycker det är en för lång period i sträck att gå och utbilda sig, men det är inget som säger att man inte kan välja ut olika kurser på utbildningen och bara läsa dem. Här finns det då en möjlighet att man kan läsa de kurser man kanske är mest intresserad av eller att man lägger upp hela utbildningen på flera år. Fast man har gått HGU innan och är intresserad av att utbilda sig vidare inom yrket så tycker man definitivt från SLU s sida att man kan gå utbildningen. Här finns det oerhört mycket som inte berörs i HGU och ämnen som man går mer in på djupet. Som man ser det från SLU s sida är att nu är det möjligt att själv bestämma om man vill utbilda sig eller inte, som det har varit fram till idag har du varit tvungen att bli uppbackad av klubben, och de har avgjort vem eller vilka som skulle få utbildning. En intressant synpunkt och fråga som kommer upp är, att i hur många andra branscher anställer man en person först och sedan efter det börjar utbilda dem? 25

Andra varianter/egna funderingar: För de anläggningar som anställer personal utan någon som helst erfarenhet av arbete på en golfbana sedan innan, för det är nog så det oftast går till. Man anställer ofta folk som man känner själv sedan innan eller att det är någon annan på klubben som känner till personerna. Här tycker jag att det vore lämpligt att det skulle finnas en introduktionskurs för nyanställda. Vet att detta har testats i något distrikt innan men inte fick det gensvar som var önskat. Här måste de ansvariga för banan, klubbarna och distrikten arbeta mer tillsammans, för det är av största vikt att de anställda kommer rätt in i en yrkesroll. En sådan utbildning kunde ligga på tre dagar där man går igenom de olika delarna på golfbanan, de olika skötselmomenten som finns, maskiner, arbetsmiljö och lite mer praktisk undervisning som tex hålflyttning, placering av teemarkeringar, mm. Golfen som sport förändras ständigt och då måste vi följa med i utvecklingen vad det gäller maskiner och kunskapen om dessa. Det ställs betydligt högre krav på våra mekaniker idag än bara för ett antal år sedan. För att upprätthålla en hög standard på maskiner och den personal som sköter dessa krävs en välutbildad och intresserad personal. Mekanikern på de flesta anläggningar är en av de viktigaste personerna. För varje minut våra maskiner inte går skapar det stora problem i det dagliga arbetet med att sköta banan på ett optimalt sätt, och det kostar stora summor för varje tillfälle maskinerna inte rullar som de ska. Som det är idag finns det endast en utbildning för mekaniker som rör sig om mekaniken. Här efterfrågas en mer grundläggande utbildning för mekaniker, för dem som har arbetat som mekaniker på andra ställen men inte just på en golfbana. Denna kunde ligga som små block under en längre tidsperiod med tex tre dagar i taget. Här skulle man varva maskinskötsel och banskötsel, där man får förståelse och kunskap om hur man kan optimera skötsel av banan tillsammans med maskiner, och ligga som en mer praktisk kurs där man börjar från grunden och bygger sedan på den. Här skulle man varva praktik på kursstället men även att kunna bruka dessa kunskaper på sina hemmabanor mellan kurstillfällena. Jag tror det skulle vara intressant för många som arbetar på anläggningar runt om i landet och har gått HGU sedan innan. Att det skulle finnas en sorts av uppdateringsutbildningar. Yrket i sig utvecklas ständigt, och det kommer nya idéer och framsteg på de flesta plan inom branschen hela tiden. Och en uppdateringsutbildning skulle vara för dem som vill hålla sig uppdaterade inom vissa områden. Där skulle det tas upp nya saker som kommit fram inom tex, banskötsel, bevattning, arbetsledning, mm. Det blir också en möjlighet för många att träffa kolleger och utbyta erfarenheter. Jag tycker att som det är idag är det för svårt att söka sig information om vad det finns för utbildningar både för oss inom branschen, men även för dem som vill söka sig till den. Det som hade varit bra, är att samla all information på ett ställe, lätt tillgängligt för alla. 26

Slutord: Alla inom branschen måste bli bättre på och hjälpas åt att sprida kunskap och information att vi finns till, att yrket finns. Förklara vilket underbart yrke detta faktiskt är. Vi måste fortsätta med och lägga ner ytterligare kraft på att få ihop en kraftig kurs och utbildningsplan, som sträcker sig från dem som är helt gröna inom branschen till dem som har kommit en bra bit i karriären, där man har en röd tråd att följa hela vägen och ett tydligt mål. Det ska finnas utvecklingsmöjligheter för alla inom yrket, det ska inte spela någon roll vilken position man befinner sig i på sin arbetsplats. Vi får aldrig sätta oss ner och vara nöjda med utbildningen, utan den måste hela tiden utvecklas precis som yrket i sig. Det ska finnas utvecklingsmöjligheter hela tiden. Sen är det mycket upp till klubbarna om man tycker att det är intressant och lönsamt att skicka iväg sina anställda, och här får man ju verkligen hoppas att klubbarna är villiga att sätta av pengar till detta i sin budget. Men det skall finnas denna valmöjlighet i alla fall. Det måste bli lättare för dem som redan arbetar på anläggningar, men inte minst för de som inte är inom yrket att hitta de olika utbildningsvägarna. Här är det av yttersta vikt att vi har ett bra system och ett enkelt sätt för de som vill hitta alla utbildningar inom yrket. Vi måste få en klar struktur vad det är som gäller, och hur man kommer dit. Vi som utbildar nya greenkeepers i Sverige måste fortsätta vårt samarbete och utveckla det ytterligare, då finns otroligt stora möjligheter att vi kommer att lyckas med att utbilda ännu fler duktiga yrkesmän/kvinnor inom branschen. Källor för informationen: SGA Rolf Epperlin Hemsida SGF Lena Capotondi, Kim Sintorn, Göran Hansson, Boel Pettersson Hemsida SLU Alnarp Kent Fridell Naturbruksgymnasiet Dingle Hemsida Naturbruksgymnasiet Östra Ljungby Anders Hammarlund Hemsida 27

28