Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?



Relevanta dokument
Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Bilaga H. Konstruktiv utformning

Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås

Lufttäta byggnader Hur åstadkommer man dem? Hur följer man upp dem? Hur är långtidsegenskaperna?

Fuktsäkra konstruktioner

MONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt

Provtryckning av klimatskal. Gudö 3:551. Uppdragsgivare: Stefan Evertson

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav

Isolera väggar. YTTERVÄGG UTIFRÅN: Två lager isolering

Att tilläggsisolera. swedisol.se

MONTERINGSANVISNING Icopal Windy - vindskydd

Vario Bond. Högpresterande, lufttät och överspacklingsbar skarvtejp för fönster, dörrar och andra anslutningar mellan trä och betong eller murverk.

Anders Melin Fuktcentrum Anders Melin. Byggnadsundersökningar AB. Är tvåstegstätning av fasader synonymt med luftspalten?

Montering av Isover Plastfolie

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

MONTERINGSANVISNING.

Tilläggsisolera. Tillägsisolera och spara pengar!

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck

BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 2. Tätskikt bakom kakel i våtrumsytterväggar. Fuktbelastningen på våtrumskonstruktion med ytskikt av kakel

BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 2

Yellow Line Monteringsanvisning

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark

DITT ENERGIEFFEKTIVA A-HUS

Icopal Lufttätt Hus. Det täta huset som andas trygghet!

Renovering och tilläggsisolering

Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P April 2014

Isover Vario Duplex. Den variabla ångbromsen B

Funktionskrav på konstruktioner ISOVERSKOLAN 2011

Inverkan av skruvhål i PE-folie i vägg med WarmFiber cellulosa lösullsisolering

Swebuild WP5 Lärandemål uppdaterad

TÄTA RÄTT. Förhindra luftläckage via fönster och dörrar

KÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta

BYGG SÅ HÄR 2 BYGGA RUM PÅ VINDEN OCH TILLÄGGSISOLERA

BYGG SÅ HÄR 4 TILLÄGGSISOLERA YTTERVÄGGEN INVÄNDIGT

Fukt kontrollmetoder. Vad beror fuktfläcken på? Hur och när ska man göra fuktronder?

Marcel Berkelder Exergi B(y)rån. Certifierad energiexpert Nivå K Certifierad ventilationsfunktionär, ISOLERING

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr

BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1. Golvkonstruktioner och fukt. Platta på mark

PRODUKTÖVERSIKT. Isover Light Träregelskiva 39 C600 Format 1160 x 560 mm. Tjocklek mm. Isolering mellan träreglar. Euroklass: A1.

MONTERINGSANVISNING Icopal Windy och Windy Plus vindskydd

MILJÖBYGGSYSTEM. Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus. ISOCELL cellulosaisolering - Made in Sweden. isocell.se

LÄRANDEMÅL D.5.4. BUILD UP Skills SWEBUILD Agreement number IEE/13/BWI/708/SI

Frillesås passivhusen blir vardagliga

Resonemang om Hantering och användning av trä för klimatskärmen

Monteringsanvisning 3M All Weather Flashing Tape Täta anslutningar. Energiförbrukning

Fukt i fastighet och våtrum

Delta Yellow Line Monteringsanvisning Passivtgolv

Tilläggsisolera vindsbjälklaget

MONTERINGSANVISNING Icopal Akvaden luft- och ångspärr

Täta Hus varför och hur man bygger lufttätt

Vattenskaderisker i lågenergihus

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong

Termografisk Besiktningsrapport

Nallebjörnens förskola Lidingö

RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10

Så här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt. Varifrån kommer fukten på tallriken?

Vår devis: Långsiktig hållbarhet kräver robusta konstruktioner!

3M Flexible Air Sealing Tape. Lufttätning av. i alla väder. fastigheter. oavsett årstid

Energi i Brogården. Linda Martinsson, Skanska, Publik information

Byggde man bättre förr?

Klimatskalets betydelse för energianvändningen. Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö

Hus med källare. Grundläggning. Yttergrundmur. Murad. Platsgjuten betong Betongelement. Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta

Innan du börjar! Här får du goda råd som gör isolerjobbet enklare och slutresultatet bättre.

Eva Gustafsson. Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar

ABC-Protect 60. Självverkande brandspjäll med backströmningsskydd Monteringsanvisning

Heda. Byggelement. Hög kvalitet och flexibilitet till rätt pris

Lakka eko U-värde 0,16!

LUFTTÄTNING MED TEJP INTE HELT PROBLEMFRITT

Vindsutrymmen Allmänna råd

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter:

Energideklaration av Visby Renen 4

Med hål större än 40 mm VINDSKYDDSSKIVA P1-03-B LAGNING AV THERM 500

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro

Värmekällaren. Grunden till ett sunt byggande PREFABRICERADE BETONGELEMENT. Version

Fönstermontage. Deltagare FoU-projekt:

Brandtätning av ventilationsgenomföring i väggar

Bertil Clavensjö. Clavensjö Radonkonsult HB Morkullevägen 70, Uppsala Telefon CLA

AsfAlt Vindtät Hunton gulvvarme Undvik fukt, drag och kyla

RAPPORT STATUSBESIKTNING MASKINHUS, SALTSJÖBADEN SWECO STRUCTURES AB BYGGFYSIK UPPDRAGSNUMMER STOCKHOLM (10)

Krypgrundsisolering Monteringsanvisning

Utmaningar I klimathållning De grundläggande förutsättningarna

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Lars Olsson P (3) Hållbar Samhällsbyggnad

Fasadrenovering med P-märkt fasadsystem

Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen?

Bygg tätt och energieffektivt!

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rektorn 1

KRYPGRUND Uteluftsventilerad

Transkript:

Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet? Det sägs också att det måste läcka lite genom konstruktioner för att det ska vara sunt och behagligt att vistas i byggnaden. Ligger det något i detta? Huset ska andas med hjälp av ventilationen Visst behöver huset andas. Men det ska ske genom ventilation som kan kontrolleras och styras. Foto: Per Westergård Risker med byggnader som läcker luft? Diskutera er fram till om det finns några risker med att byggnader läcker luft. Försök identifiera riskerna! Fuktskador i konstruktioner I en byggnad som läcker luft särskilt en byggnad med övertryck inne kan varm och fuktig inneluft tränga ut i väggarna och genom taket och orsaka skador i konstruktionen. 122 Teckning: SGB Förorenad luft kan tränga in I en läckande byggnad kan förorenad luft tränga in.

Dålig termisk komfort (t ex kalla golv) Resultatet kan bli dålig termisk komfort, till exempel kalla golv. Störningar i ventilationsfunktionen Ett luftläckage kan också störa den ventilation som eventuellt finns installerad. Brister i ljudisoleringen Ljud kan läcka både ut och in. Energiförluster I ett hus som läcker luft kan uppvärmningskostnaderna bli onödigt höga. Vilka konstruktioner är lättast att få täta? Diskutera vilka konstruktioner som är lättast att få lufttäta. Massiva konstruktioner: I material som är lufttäta i sig (betong, tegel och putsad lättbetong). Läckage förekommer ofta vid elementskarvar, genomföringar och anslutningar mot fönster och dörrar. Lättklinkerbetong: Är otätt om ytorna inte putsas. Efter putsning är konstruktionen känslig för läckage via sprickbildningar. Isolerade regelväggar: Lättväggar med träreglar och mellanliggande steneller mineralullsisolering är vanliga. Konstruktionen släpper mycket lätt igenom luft och kombineras därför alltid med ett lufttätande skikt (oftast en invändig plastfolie). 123 Energi Lufttäta byggnader

Luftläckage vanligt i isolerad regelvägg Isolerade regelväggar: Dessa konstruktioner drabbas ofta av luftläckage och lufttätheten är beroende av hur noggrann man har varit på byggarbetsplatsen. Konstruktionen är dessutom svår att åtgärda efter byggskedet om man har misslyckats, eftersom cellplastskiktet är dolt bakom den inre skivan. Teckning: Thermisol Trä Vindskydd av cellplast Om man bygger om gamla hus eller gör andra ingrepp som till exempel genomföringar, måste dessa åtgärder planeras noggrant så att inte konstruktionsdelens lufttäthet blir helt förstörd vid ingreppet. Var finns de svaga punkterna vid lätta konstruktioner? Fönster Det är många meter runt fönster som kan läcka. Mätningar av läckaget vid fönster som tätats på olika sätt visar att läckaget kan vara 4-5 ggr större i den otätaste lösningen än i den tätaste. Teckning: SGB Marknivå Marknivå Syll Mätningar av läckaget under en syll mot betong visar att valet av sylltätning (tätningsremsa under syllen) har stor betydelse. Mätningar har visat att det är 30-40 gånger större läckage vid den sämsta lösningen än vid den bästa. Otätt utförande Tänk särskilt på: De delar som man på byggarbetsplatsen (eller på fabriken om det är prefabricerade element) behöver ägna särskild uppmärksamhet kan delas upp i grupperna: Skarvar mellan t ex plastfolier. Anslutningar mellan lufttätande skikt i vägg och tak, vägg och golv, vägg och fönster eller dörr. Genomföringar i det lufttätande skiktet av exempelvis elrör och ventilationskanaler. Tätt utförande Foto och teckning: SP Mellanrum mellan betong och träsyll 124

Dålig håltagning Exempel på utföranden: Där det inte går att undvika skarvar och genomföringar måste en beständig lösning väljas så att lufttätheten säkras. Tejpning, tätningsband och fogmassor bör övervägas endast om leverantören kan visa att produkten har lång beständighet vid tätning mot t ex plastfolie (exempelvis är typgodkänd för användningen). Anpassad håltagning kan vara ett alternativ. Dess beständighet beror på hur arbetet utförts. Anpassad håltagning i plastfolien fungerar främst för runda rör och håltagningen görs med en diameter som är 10-20 mm mindre än röret som ska föras igenom. Anpassad håltagning Specialtillverkad krage Vindsbjälklag: Klämning av skarv mellan gles och isolering Det finns även specialtillverkade produkter för tätning vid hål som till exempel gummikragar som sluter tätt mot rörgenomföringen och som kläms tätt mot plastfolie. Bilden visar ett utförande som tagits fram i ett projekt för Landskronahem (kvarteret Nornan). Utan klämning 100 ggr större luftläckage Exempel på läckagesiffror från provning på SP: Om isolering på båda sidor om plastfolien klämmer överlappet mellan två plastfolier är läckaget cirka 4 gånger större om man har 200 mm överlapp än om man har 1200 mm överlapp. Om inte skarven kläms alls (häftklamrar endast) blir det mer än 100 gånger större luftläckage. På bilden från vägg-vägg anslutningen sker ingen klämning och överlappet är bara ca 10 cm. Läckaget riskerar att bli stort i ett sådant hörn. Anslutning vägg - vägg: Litet överlapp utan klämning 125 Energi Lufttäta byggnader

Hur kan lufttätheten påverkas under förvaltning? Diskutera vad ni som fastighetsförvaltare bör tänka på för att inte försämra lufttätheten i en byggnad. Eftersom plastfolien ligger dold bakom andra material i regelkonstruktioner är det svårt (eller medför omfattande ingrepp) att åtgärda skador på plastfolien. Planera därför eventuella ingrepp väl. Det finns många exempel på att t ex braskaminer, som monteras in i efterhand av husägare, har lett till stora luftläckage upp till vindar. Åtgärder och håltagningar som görs i massiva konstruktioner kan många gånger vara enklare att få lufttäta (i jämförelse med regelkonstruktioner). Provtryckning visar läckorna Med provtryckning och läckagesökning kan läckor identifieras och åtgärdas. Exempel på värden på lufttäthet hos byggnadsskalet: BBR (reviderad 2006) 0,6 l/m 2 s Goda exempel på energieffektivt byggande (uppmätt) 0,2 l/m 2 s Det är viktigt att formulera ambitiösa krav på lufttätt byggande! Lufttäthet är en förutsättning för att en byggnad ska vara energieffektiv möjliggör styrning av luftväxlingen inne minskar risken för fuktskador på grund av konvektion Skarvar och anslutningar måste vara helt lufttäta. Det strömmar stora mängder luft även genom små hål! 126