KYKY-projektet i rätt tid och i aktiv samverkan med kunden. Elise Kivimäki 14.6.2012

Relevanta dokument
Ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård Tillsammans för bättre arbetsförmåga

UPPFÖLJNING AV SJUKFRÅNVARO

RP 75/2011 rd. I denna proposition föreslås det att sjukförsäkringslagen

REHABILITERINGSPOLICY

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Självutvärdering för verksamhetssättet för aktivt stöd

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer?

Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Personal och juridiska ärenden/

1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare?

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Socialdepartementet

REHABILITERINGSPOLICY

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Arbetsförmåga annorlunda för sjömän?

Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar

Företagshälsovårdens. stöd för fortsatt arbete

Alla metoder ska tas i bruk. Anvisningar för att stöda arbetsförmågan

Mot längre arbetsliv alla medel i bruk Vad erbjuder arbetspensionsrehabiliteringen? Nikolas Elomaa direktör/intressebevakning

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

En förändring av förordningen (SFS 2009:1423) samt ändrade riktlinjer vid sjukskrivning och komplettering av rehabiliteringsgarantin.

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Rehabilitering och Försäkringskassans samordningsuppdrag

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Kvalitetsbedömning av företagsfysioterapeutens verksamhet

Arbetsplatsnära stöd. Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda. Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd

Svar på regeringsuppdrag

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Försäkringskassans vision

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Arbetsförmågans värdering ur försäkringsläkarens synpunkt. Försäkringsläkare Teemu Takala Veritas

Kommunikation med arbetsgivare/af

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Rehabiliteringspolicy

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

UNGA I FÖRTIDSPENSION SIFFROR OCH FÖREBYGGANDE I FINLAND

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Vägledning för sjukskrivning

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

REHABILITERINGS- POLICY

Oktober Britt Arrelöv, ordförande i SLL:s försäkringsmedicinska kommitté,

Serviceproducenternas årsrapportering datainsamlingsblankett

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Arbetsförmedlingens uppdrag gällande funktionsnedsatta

Övergripande principer gällande all sjukskrivning. Specifika rekommendationer för enskilda diagnoser

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst

Sjukdomstid och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom samt rehabilitering och handikappbidrag KORT OCH LÄTTLÄST

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering

YRKESINRIKTAD REHABILITERING

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

YRKESINRIKTAD REHABILITERING

Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen

Grundläggande utkomststöd. Ett ekonomiskt stöd i sista hand Kort och lättläst

Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 2015:11. Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Arbetslivscykeln. skick. Tjänster till den anställda när arbetsförmågan går ned

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Silvija Mehrstam Verksamhetsamordnare Västra Götaland

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Guiden har sammanställts av Arbetshälsoinstitutets socialarbetarna Irmeli Koskinen och Pirjo Ghazanfari.

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring

Försäkringsmedicin Medlefors Sida 1

Faktapromemoria Hösten Rehabiliteringsplaner

Projekt Tidig Samverkan

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Rehabkoordinering. 2 december. Ann-Britt Ekvall Åsa Sturesson Johansson Region Skåne

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Guide för yrkessjukdomspatienter

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Folkpensionsanstalten/Pensionsskyddscentralen om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Transkript:

KYKY-projektet i rätt tid och i aktiv samverkan med kunden Elise Kivimäki 14.6.2012

Vision Vi stöder och handleder kunder som får sjukdagpenning i återupprättandet av arbetsförmågan i samarbete med andra aktörer genom åtgärder som stöder och försnabbar arbetsåtergången.

SJUKDAGPENNINGSVÄG EN REHABILITERING S-STÖD FPA:S ARBETSFÖRMÅG E-RÅDGIVNING Som stöd för arbetsåtergång 300 dgr 0 dgr 60 dgr 90 dgr 150 dgr 2 mån. ansökningstid SAMARBETE FPA/Arbets- och näringsbyrån/arbetspensionsanstalten Försäkringsbolag/Företagshälsovården Yrkesinriktad rehabilitering Medicinsk rehabilitering

Andel av dagpenningarna, % Sjukdagpenningsperiodernas längd % (2009) Dagpenningsperioder som börjar 2009: 340 410 personer > B-utlåtande 48 600 personer Periodens längd, dygn 1.2006

Andel av dagpenningarna, % Sjukdagpenningsperiodens längd i de största sjukdomsgrupperna, inledda perioder 2009 35 30 25 20 15 Av de korta dagpenningsperioderna beror största delen på sjukdomar i rörelseorganen Psykiska problem är den största gruppen efter 180 dagpenningsdagar Av de perioder som beror på olyckshändelser är största delen kortare än 60 dagar Mt-sairaus Tules Verenkierto Vammat jne. 10 5 0 '1-6 '7-12 13-30 '31-60 '61-90 '91-180 '181-300 Dagpenningsperiodens längd i dygn 1.2006

Urvalskriterier, hänvisning till arbetsförmågerådgivning Urvalskriterier till stöd för hänvisning till arbetsförmågerådgivning 1. Kunden har långvariga och/eller upprepade korta sjukskrivningar och sammanlagt över 60 sjukdagpenningsdagar. 2. Kunden har beviljats sjukdagpenning för maximitiden och sjukdagpenning har sökts för tiden därefter. Det är inte fråga om en allvarlig sjukdom som leder till arbetsoförmåga. 3. Kunden har på medicinska grunder fått avslag på sin sjukdagpenningsansökan och helhetssituationen är oklar. Det är fråga om till exempel en ung kund utan yrkesutbildning eller en arbetslös arbetssökande. 4. Sjukdagpenningshandläggarens egen bedömning, sakkunnigläkarens rekommendation

Ingen hänvisning till arbetsförmågerådgivning Kunden hänvisas inte till arbetsförmågerådgivning Det är fråga om en sjukdom som kan botas och ingen risk för arbetsoförmåga föreligger Det är fråga om en sjukdom som inte kan påverkas genom rehabilitering eller stödåtgärder för arbetsåtergång Rehabilitering har redan satts in och handläggningen ankommer på den som sköter rehabiliteringsärendena Enligt läkarutlåtandet handlägger företagshälsovården/hälso- och sjukvården kundens ärende Behandlingen av sjukdomen och/eller undersökningarna pågår och det är inte möjligt att sätta in stödåtgärder för arbetsåtergång i detta skede. Kunden kan ändå få preliminär rådgivning och vägledning enligt handläggarens egen bedömning.

Rådgivarens uppgifter kartlägger kundens helhetssituation kontaktar i regel kunden per telefon kommer överens med kunden om en tidpunkt för intervjun och intervjuar kunden per telefon eller på byrån begär vid behov kundens samtycke till att en annan aktör i intressentgruppssamarbetet kontaktas och till att uppgifter lämnas ut till denne hänvisar kunden till åtgärder som stöder arbetsförmågan och återgången i arbete kontaktar vid behov en samarbetsinstans, diskuterar och kommer överens om hänvisningen av kunden och ger förhandsuppgifter följer upp processen och är under processens gång i kontakt med kunden och med samarbetsinstansens kontaktperson bedömer processresultatet och behovet av fortsatta åtgärder står i kontakt med kunden för att höra dennes egen bedömning om hur stödåtgärderna utfallit och om behovet av fortsatta åtgärder

KYKY-projektet, intressentgruppssamarbete Våra samarbetsparter är bl.a. Hälso- och sjukvården Företagshälsovården Arbets- och näringsbyråer Servicecentren för arbetskraften Socialväsendet Arbetspensionsanstalterna Rehabiliteringsserviceproducenter Arbetsgivare A-klinikerna Psykiatriska polikliniker Rehabiliteringssamarbetsgrupper

1200 Kunder som får arbetsförmågerådgivning 1000 800 600 400 Hela landet Norra Finland Östra Finland Västra Finland Södra Finland 200 0 1.3. 15.3. 1.4. 15.4. 30.4.