Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella riktlinjer för god tandvård

Relevanta dokument
Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015

Utvärdering av vården vid stroke

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Sunderby sjukhus FOU-dagen Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Karotisstenoser 30/1-13

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus

Prehospitalt omhändertagande

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet


STROKE- vad är det? En kort översikt

Göran Karlström, Anna Boman Sörebö Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Nya nationella riktlinjer för tandvård

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata.

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE)

Evidensbaserad medicin

Nationella riktlinjer för strokesjukvård Stöd för styrning och ledning

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

vad gäller vid hjärninfarkt?

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

STROKE-Riksförbundets yttrande över remissversionen av Nationella riktlinjer Vård vid stroke, stöd för styrning och ledning.

TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA?

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR

Världsdiabetesdagen : Nya riktlinjer och rekommendationer hur speglar de mångfalden i diabetesvården?

Nationella indikatorer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Norrlandstingens regionförbund

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

Triangelrevisioner Strokevård

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Rehabiliteringsgarantin

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Lena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Riksstrokes nyhetsbrev juni 2018

Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola

Stroke och rehabilitering - för hela teamet kring patienten

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Forskning och verksamhet för bättre strokevård

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund Eva-Lotta Glader

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Sydöstra sjukvårdsregionen

Nationella riktlinjer för Strokesjukvård

Processbeskrivning klinisk process Strokerehabilitering, Värnamo sjukvårdsområde

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Triangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård.

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

Instruktion för Region Stockholms läkemedelskommitté

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Nationella riktlinjer för vård vid stroke remissversion

Transkript:

Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella riktlinjer för god tandvård Nationella riktlinjer för god socialtjänst

Dessa riktlinjer är under framtagande Depression och ångest Levnadsvanor Rörelseorganens sjukdomar Schizofreni Demens Lungcancer Tandvård

prioriteringar i en skala från 1 10 (rangordning) åtgärder som inte bör utföras ( icke-göra ) FoU-åtgärder kvalitetsindikatorer för God vård. ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Beslutsstödet Vetenskapliga underlag Politikerversion Populärversion

som stöd för systematiska och öppna beslut om resursfördelning beslut om vårdens organisation regionala och lokala vårdprogram övergripande beslut på verksamhetsnivå kliniska beslut

Projektledare Lena Weilandt, Socialstyrelsen Göran Zetterström (fr o m 1 sept), Socialstyrelsen Projektsekreterare Helena Brändström, Socialstyrelsen Delprojektledare kvalitetsindikatorer Marie Lawrence, Socialstyrelsen Medicinskt sakkunniga: Sakkunnig hälsoekonomi Sakkunnig primärvård Bo Norrving, Lund Per Wester, Umeå Katharina Stibrant-Sunnerhage,Gtb Lars-Åke Levin, CMT, Linköping Dane Jinnerot, Stockholm Prioriteringsordförande Kjell Asplund, Socialstyrelsen

Uppdatering av de nationella riktlinjerna om tillkommit ny kunskap/evidens? förändrad praxis?

Projektledningen - inledande bedömning Samtliga sakkunniga från 2005 tillfrågades Remiss till - tidigare referensgrupper (2005) - Socialstyrelsens regionsamverkansgrupp - Hälso- och sjukvårdsdirektörsgruppen

Ett 30-tal nya rekommendationer Faktauppdatering av 2005 års rekommendationer Inaktuella rekommendationer tas bort FOU-listan och icke-göralistan Kvalitetsindikatorerna Primärprevention - riktlinjerna för hjärtsjukvård

Ska vara resultatet av medvetna val Grunderna ska vara kända Konsekvenserna ska vara kända Besluten, grunderna och konsekvenserna ska vara tillgängliga för alla Prioriteringsdelegationen SOU 2001:8

Människovärdes- principen Behovs (solidaritets)- principen Kostnads- effektivitetsprincipen

Faktaunderlag: behov effekt av åtgärd vetenskapliga underlagets styrka hälsoekonomi När vetenskapliga underlag är svagt/saknas: beprövad erfarenhet Grundläggande: människovärdet

E V I D E N S Prioritering 1.. 5.. 10 Andra prio-principer, t ex behov kostnads-effektivitet värderingar

Tillstånds-/åtgärdspar utan nytt kunskapsunderlag (jmf m 2005 års riktlinjer) lämnas oförändrade Övriga par prioriteras av gruppen Primärprevention = hjärtriktlinjerna

Allmänläkare Sjuksköterska (2) Internmedicinare (2) Neurolog Sjukgymnast (2) (Arbetsterapeut) Rehab.läkare/geriatriker (2) Kärlkirurg Centralbyråkrat (ordf.)

Utbildning Delfirunda 1 Tabellerat faktaunderlag PRIO-GRUPPENS ARBETE Delfirunda 2 Prio-internat Kompletterande faktaunderlag Kompletterande Delfirunda Slutlig prio

Antal 25 20 15 10 Icke-göra: 37 FoU: 16 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Prio-grupp

PRIORITERING AV NYA ELLER UPPDATERADE TILLSTÅND/ÅTGÄRDSPAR Prio-grupp

Besparingar från Icke-göra-listan?? kr Kostnadseffektiv primärprevention med läkemedel 400 miljoner Upptäckt/bättre beh av hypertoni Övr primärprev Strokeenheter Trombolys Rehabilitering

Tidiga risken för stroke efter TIA mycket högre än man tidigare trott: 10%/2 dagar, 13%/1 månad 2 nya studier har visat att en organisation med akut diagnostik och behandling av strokekompetent läkare ger mycket låg risk för stroke

EXPRESS: april 2002- sept 2004 (referens) vs okt 2004-mars 2007 (akut TIA-klinik): 10.3% vs 2.1% strokerisk/90 dagar SOS-TIA: neurologbedömning, imaging, kardiell diagnostik, behandling inom 4 timmar. Strokerisk/90 dagar 1.2 % mot förväntat 5.9 %

Hög

Chans a9 bli helt eller nästan helt återställd Tidsfördröjning (min) Samlat resultat av 6 tidigare trombolysstudier med tpa intravenöst jmf med placebo Klart positiv effekt som minskar med tidsfördröjning Halverad vinst vid behandling 3-4,5 timmar jmf med vid 0-1,5 timmar Lancet 2004

Behandling inom 3-4,5 timmar tpa eller placebo Randomisering av 821 patienter KLART POSITIV EFFEKT men MINDRE POSTIV EFFEKT JMF MED BEHANDLING INOM 90 RESP 180 MIN N Engl J Med. 2008 Sep 25;359(13):1317 29.

SÄKERHET Blödningsrisken är Ökad men ej så stor; 2,4% jmf 0,2% i placebogrupp Tycks ej ökad jmf med trombolys inom 3 timmar Dödlighet skiljer sig EJ åt mellan tpa och placebogrupp N Engl J Med. 2008 Sep 25;359(13):1317 29.

Öppen multicenter observationsstudie tpa vid 3-4,5 timmar 664 patienter med ischemiskt stroke Ingen ökad dödlighet jmf med tpa 0-3 tim Ingen ökad risk för allvarliga hjärnblödningar jämfört med behandling inom 3 timmar Lancet. 2008 Sep 12

God effekt med ökad sannolikhet att behandlad patient blir utan eller endast med minimal aktivitetsnedsättning Inte större risk för allvarlig (symtomgivande) hjärnblödning än vid trombolys 0-3 timmar Den goda effekten av tpa vid 3-4,5 timmar är dock klart mindre jämfört med tidigare insatt behandling Tid är hjärna! Varje minuts fördröjning måste minimeras!

Hög Ej prövat

The International Stroke Trials collaboration The FOOD Trial (Feed Or Ordinary Diet) http://www.dcn.ed.ac.uk/food/ In patients with a recent stroke, who are unable to take adequate fluids orally, does early initiation of tube feeding (NG or PEG) increase the proportion of patients surviving without severe disability?

859 personer 56 % kvinnor Medelålder 76 år 15 länder (54 % UK) 430 icke sond 429 sond 58 sond 1 vecka 6 månader uppföljning Tidig sond gav en absolut riskreduktion för död på 5.8 % (95 % CI -0.8-12.5, p=0.09). Tidig sond gav reduktion i död eller dåligt utfall med 1.2 % (95 % CI -4.2-6.6; p= 0.7)

PEG under första veckan till personer som efter stroke har svårt att svälja ger bättre funktionellt utfall och minskar risken för död (visst vetenskapligt stöd)

The International Stroke Trials collaboration The FOOD Trial (Feed Or Ordinary Diet) http://www.dcn.ed.ac.uk/food/ In patients with a recent stroke who need tube feeding, is a PEG tube, instead of traditional NG tube, associated with better outcomes?

321 personer 55 % kvinnor Medelålder 76 år 11 länder (81 % UK) 159 NG 162 PEG 6 månader uppföljning PEG gav en icke signifikant ökning av död med 1 % (95% CI -10.0-11.9 %, p=0.9) PEG gav en nästan signifikant ökning i den absoluta risken för död eller dåligt utfall med 7.8 % (95 % CI 0-.0-15.5 %, p=0.05).

NAG under 2-3 veckor till personer som efter stroke har svårt att svälja ger bättre funktionellt utfall än PEG, även om det inte vara några skillnader i död. (visst vetenskaplig stöd). Data stöder inte en policy med tidigt inlagd PEG för att nutriera personer med sväljningssvårigheter efter stroke (visst vetenskaplig stöd).

Hög Hög ickegöra

Strokepatienter vårdade i hemrehab jmf med fortsatt vård på sjukhus har Kortare vårdtid Större chans att vara funktionellt oberoende (utan aktivitetsnedsättning Större chans att vara i eget boende Ingen skillnad i dödlighet Bestående positiva effekter efter 5 år J Rehab Med 2007;39:103; Stroke 2005;36:297

Hemrehab-team av strokepatienter i randomiserade studier med positivt resultat har haft specialutbildat multidisciplinärt stroketeam med sjukgymnast och arbetsterapeut som haft tillgång till läkare, sjuksköterska, logoped och kurator Specialutbildade inom stroke Knutna till strokeenheten Har regelbundna ( 1gång/v) teamträffar J Rehab Med 2007;39:103

Det SAKNAS EVIDENS för Tidig understödd utskrivning med hemrehabiliteringsteam som har har om patienter med olika diagnoser (däribland stroke) Tidig understödd utskrivning med hemrehabiliteringsteam utan erforderlig strokekompetens (inklusive avsaknad av tillgång till läkare)

Hög Ej prövat

RCT med 7 centra 222 personer Medelålder 62 år 106 CIMT 116 kontroll Första stroke 3-9 månader tidigare Högfungerande minst 20º vrist extension minst 10º aktiv extension i alla MCPoch IP-leder Lågfungerande: God balans med vanten på Säker från och till toalett Uppresning Stå minst 2 minuter > 24 på MMSE minst 10º vrist extension minst 10º tum abd/ext OCH minst 10º aktiv extension i 2 till fingrar

En effekt av CIMT kan påvisas när behandlingen ges till patienter i subakut och kronisk fas med viss kvarvarande rörlighet i handled och fingrar. Evidensstyrka 3 Effekt till patienter i akutfas kan ej påvisas. Vetenskapligt underlag otillräckligt.

Låg

Ovanligt I regel yngre patienter (dissektion eller kardiell emboli) Dödlighet 50-80 % obehandlat

Poolade resultat av 3 studier (93 patienter, 18-60 år) med operation inom 48 timmar Överlevnad 1 år 78% vs 29% (NNT 2) Gynnsamt utfall (mrs1-4 vs 5-6) 75% vs 24% mrs 5 = sängbunden: 4-5 % i båda grupperna

Hög

December 2008 Januari 2009 Preliminär version Seminarium med representanter från sjukvårdsregionerna Feb - april 2009 Slutbearbetning utifrån remisssynpunkterna Maj 2009 Slutversion och publicering

Beslutsstödet Vetenskapliga underlag Politikerversion Populärversion

www.socialstyrelsen.se/riktlinjer prenumerera på vårt nyhetsbrev kontaktuppgift: helena.brandstrom@socialstyrelsen.se goran.zetterstrom@socialstyrelsen.se