ÅTERKOPPLING (3): UPPDRAG MIGRERANDE EU-MEDBORGARE 1
Innehållsförteckning Uppdrag och syfte... 3 EU-migranternas situation i Göteborg... 3 Samarbetetsprojektet East-West cooperation... 7 EU-migranter i Sverige... 8 Insatser i andra städer... 10 Praktisk kunskap från andra europeiska städer... 12 Migration och situationen i ett europeiskt perspektiv... 12 Förvaltningens arbete... 14 Strategier och ställningstaganden framåt... 15 Referenser... 17 2
Uppdrag och syfte Ett första uppdrag gavs den 5 maj 2012, till undertecknad från förvaltningsdirektör Michael Ivarsson och verksamhetschef Malin Östling. Detta slutrapporterades den 130315 i Social Resursnämnd. Nytt uppdrag gavs den 130401. Syftet med uppdraget är att säkerställa att förvaltningen har: - God kunskap om de EU migranter som vistas i Göteborg, att tillförsäkra att förvaltningen har en god omvärldsbevakning inom området. - Utifrån framtagen kunskap vid behov presentera underlag som beskriver EU migranternas situation för nämnden och andra aktörer. - Företräda förvaltningen internt och externt inom området ex. internationellt samarbete initierats tillsammans med Oslo, och Bacau i Rumänien, i dialog lokalt och nationellt. - Upprätthålla samarbetskanaler med andra aktörer som vänder sig till gruppen, bl.a. frivilligorganisationerna. - Vara sammankallande till det lokala forumet nätverk migrerade EU medborgare och därigenom arbeta för en gemensam förhållningsätt och kunskapsläge. Denna återkoppling syftar till att ge en beskrivning av det arbete som bedrivits i förvaltningen och en återkoppling av uppdraget. Denna återkoppling syftar också till att ge en aktuell bild av den situation som föreligger i Göteborg och i Sverige. Eftersom situationen med migration inom EU, är en europeisk angelägenhet har jag även valt att ge en kort beskrivning av migrationen inom Europa. EU-migranternas situation i Göteborg EU-medborgare söker sig till Göteborg, med en förhoppning om att skapa sig ett bättre liv. Även om de har de svårt här, uppger flera att de ändå har det bättre i Göteborg även om många trott att det skulle vara enklare att få bostad och arbete. Många av de romer som migrerar från väst till öst, migrerar även för att de utsätts för diskriminering i sina hemländer. I vår förvaltning så är det fältassistenterna samt Socialjouren som träffar på målgruppen. Samtidigt så är deras kontakter begränsade, då målgruppen inte tillhör den målgrupp som förvaltningens arbete primärt riktar sig mot. Socialjouren har gjort en sökning i Treserva gällande avslutade ärenden under perioden 130101 130813. Sökningen har gjorts på ärenden rörande ekonomiskt bistånd för personer som inte har fullständigt personnummer och är hemmahörande i annat land än Sverige. Så här fördelar sig det utgivna biståndet för målgruppen utifrån nationalitet och kostnad. Rumänien, Socialjouren har beviljat bistånd för kostnad för hemresa för 18 ärenden, totala kostnaden uppgår till 51 479 kronor. I 14 ärende så har avslag om hemresa givits. 3
Norden, bistånd för hemresa har givits i tre ärenden, till en kostnad av 3 289 (dock i ett ärende saknas redovisad kostnad). Ett ärende har fått avslag. Bulgarien, bistånd har givits för två ärenden, till en kostnad av 9 164 kronor. I tre ärenden så har avslag givits. Polen, bistånd har givits för sju ärenden, till en kostnad av 3 246 kronor. I ett ärende så har avslag givits. Till medborgare i följande länder så har åtta bistånd givits och fem avslag. Kostnaden uppgår till 38 092 kronor. Totalt uppgår kostnaden för resor till den i sökningen aktuella målgruppen uppgått till 105 270 kronor under perioden. Ett fåtal av de sökande har även fått bistånd till boende. Bistånd till boende ges som en del av att kunna genomföra en planerad hemresa. De fåtal sökande som beviljats boende har främst fått detta på socialjourens jourplatser vid Tillfället våning 5. Bistånd har också beviljats för matpengar, detta utbetalas som presentkort och i redovisade ärenden uppstår detta till en summa ca totalt 1 000 kronor. Denna kostnad är inte redovisad i totalsumman ovan. Uppsökarna vid Tillfället uppger att de inte träffar så många EU-migranter, det är några som känner till fältarna sedan tidigare som hör av sig. Man har uppmärksammat att det är fler i staden nattetid, bland annat i vissa delar av Nordstan. Dock blir kontakten begränsad, då uppsökarna inte har något att erbjuda dem och att språket gör att det är svårt att kommunicera. Fältgruppen City har inte heller direkt kontakt med de EU-migranter som befinner sig i staden. Informationen är baserad på det man ser. Det som syns är att beteendet vad gäller tiggeri har förändrat sig, det är inte så många som tigger stillasittande utan framtoningen är nu mer aktiv. De som tigger är mer på och går till exempel in på lunchrestauranger och tigger. Det är flest kvinnor man ser tigga, och männen musicerar. Det finns också en stor del som letar burkar för pant. Det man kan se är att särskilt många som letar pant vid evenemang, till exempel Gothia cup. Förra året var det en grupp som kom speciellt för att leta pant under Gothia cup, hur det var i år är inte klart. Det finns även flera som letar pant vid centralstationen, när tågen kommer in och skall städas så är man där för att leta pant. Tiggeriet förekommer främst kring handelsstråken, men även i Kungsparken och vid Centralstationen. Musicerande sker vid gångtunneln i Nordstan, Drottninggatan och Domkyrkan. En situation som man uppskattar har minskat är det musicerande som främst yngre män/pojkar företog på spårvagnarna. Fältarna har under sommaren uppmärksammat en samlingsplats för gruppen bakom Stora Teatern. En känsla man fått är att barnen och männen är där när kvinnorna tigger. Fältarna har inte belägg för att det skulle vara fler individer som befinner sig i stadsmiljön, men på grund av det förändrade beteendet så är det fler synliga. 4
Förvaltningen beviljade medel för Stadsmissionen Crossroads - och Räddningsmissionen, - Öppen verksamhet och Uppsökare - för att fortsätta sitt arbete med migrerande EUmedborgare under 2013. Crossroads startade i november 2012, och drivs i projektform till och med augusti 2015. Crossroads har öppet måndag-fredag, och personalen talar tio språk. På Crossroads har följande målgrupper utkristalliserats sig i deras besökare: 1 Grupp som endast är intresserad av bashjälp. 2 Grupp av män som reser runt och söker arbete, mestadels på den svarta arbetsmarknaden. 3 Grupp som bor hos bekanta, reser runt i Europa och söker arbete. Finns flera välutbildade inom denna grupp. Crossroads har haft 297 unika besökare sedan starten, 79 % är män och 23 % är kvinnor. Besökarna respresenterar 29 olika länder, varav rumäner står för 53 % av besökarna. De flesta, 30 %, är mellan 26-30 år, och i spannet 20-45 befinner sig 92 % av besökarna. I den kartläggning Crossroads gjort av sina besökare uppger 58 % av dem att de är hemlösa, 23 % bor hos vänner och resterande del bor hos släkt, organiserat/samhället, egen bostad eller i andra hand. De behov som man uppger som mest primära är arbete, boende, svenska undervisning, hjälp med personnummer/samordningsnummer och få möjlighet till dusch och kläder. Crossroads erbjuder svenskundervisning 3 dagar/vecka, vilket under hösten kommer utökas med ytterligare en dag. Man har under våren delat ut en frukostpåse till besökare, vilket hämtades av grupp 1 och 2 i målgrupperna. Vad gäller utbildningsnivå, så ser man att 66 % av besökarna inte har någon utbildning medan 9 % har en högskoleutbildning. Stadsmissionens boende Gatljus har haft 114 unika sovande inom gruppen under perioden december 2012-mars 2013. Majoriteten är män i medelåldern, många har arbetslivserfarenhet och har arbetat i Sydeuropa tidigare. Gatljus har idag fyra platser tillgängliga för EUmedborgare, dessa platser delas ut efter behovsprövning på Crossroads under dagen. Personalen på Gatljus har även uppmärksammat att viss rekrytering sker på Gatljus, till exempel arbete som asfaltläggning. Räddningsmissionens Öppna Verksamhet startades under våren 2013. Verksamheten startades då den kartläggning som gjordes under hösten 2012 visade att de romska barn som vistas i Göteborg, befinner sig i olämpliga miljöer när deras föräldrar försöker få ihop sin försörjning. Den Öppna förskolan sker i samverkan mellan Göteborgs Stad, Räddningsmissionen, Saronkyrkan och Matteuskyrkan. 5
Verksamheten riktar sig till icke-etablerade barn med främst fokus på barn under sex år. Dessa barn får i regel ingen plats i förskolan i Göteborg, medan barn i skolåldern är välkomna till grundskolan. Räddningsmissionens övergripande mål med den öppna verksamheten är: - Att skapa en pedagogisk verksamhet som på sikt bidrar till att barnens hälsa och välmående ökar. - Att skapa en mötesplats där EU-migranter med romsk bakgrund kommer för samhällsinformation och språkutbildning. - Att verksamheten skapar forum för kunskapsutbyte och samverkan med målgruppen, kommun, organisationer samt hälso- och sjukvård. Övergripande mål med det uppsökande arbetet är: - Att bedriva ett uppsökande arbete där de aktivt tar kontakt med romer som sökt sig till Göteborg. I det uppsökande arbetet informeras o vilka rättigheter och skyldigheter som man har i Sverige. De förmedlar kontakt till socialjour, hälso- och sjukvård samt Stadsmissionens verksamhet Crossroads. - Informerar och bjuder in till våra verksamheter, Öppen förskolverksamhet, samt mötesplats och svenskundervisning för vuxna. Verksamheten har öppet dagligen måndag till fredag för barn och föräldrar. I juni 2013 var elva barn inskrivna på den Öppna förskolan, åtta av dessa barn kommer flera gånger i veckan. Räddningsmissionen önskar förbereda barnen på skolmiljö oavsett vistelsetid i Sverige, samt om möjligt ge barnen förbättrade förutsättningar även för skolgång i hemlandet. De arbetar med sagor sång och ramsor på modersmål och svenska samt kreativa lekar och utelek. Barnens föräldrar inkluderas genom att uppmuntra dem att leda sånger och ramsor, samt berätta sagor och läsa böcker. De barn som besöker förskolan, har inget tryggt boende. Vissa av barnen bor kortvarigt från natt till natt hos bekanta, andra hyr lägenheter med dygnskostnad inom ramen för den svarta bostadsmarknaden och andra bor i bilar. Inom den uppsökande verksamheten bedrev Räddningsmissionen under januari mars caféverksamhet för målgruppen varje torsdag, där besökarna fick hjälp med viss samhällsinformation, stöd i kontakt med sjukvård, kläder, blöjor, sovsäckar och i enstaka fall bidrag för att betala medicin utskrivet på recept. Kaféverksamheten hade mellan 10-32 besökare, i stort sett lika fördelat mellan män och kvinnor. Räddningsmissionen erbjöd tillfälligt boende under vintern till tre barnfamiljer, deras erfarenhet visar att tillfälligt boende är till stor hjälp men att strategier samt lösningar behöver planeras för att inte få oönskade effekter. 6
Under vecka 22 2013 genomfördes en kartläggning för att komplettera den kartläggning som genomfördes under hösten 2012. Det som visar sig är att majoriteten av de personer som finns med i den tidigare kartläggningen finns kvar i Göteborg eller planerar att komma tillbaka. Många har vid ett eller flera tillfällen rest till Rumänien och sedan återvänt till Göteborg. Utöver de personer som finns med i den tidigare kartläggningen, så har samtal skett med ytterligare 60 personer. I tidigare kartläggning fanns 112 personer. Många har varit i andra EU-länder men valt att komma till Göteborg då situationen och möjligheten till inkomst har försämrats i aktuellt land. Detta till stor del beroende på den ekonomiska situationen i flera av EU-länderna. Länder som uppges som tidigare vistelseland är Finland, Italien, Spanien, Serbien, Irland, Norge och Frankrike. Ursprunget för de romer som är här, är städer i Bulgarien och Rumänien. En uppskattning är att 65 personer från ett annat EU-land säljer Faktum. 58 % av de som Räddningsmissionen mött försörjer sig genom tiggeri och 18 % genom gatumusik. Räddningsmissionen har tillsammans med Faktum en planering om att ställa krav på Faktumförsäljarna om att träna läs- och skrivfärdigheter, samt svenska, att försäljarna besöker Crossroads och att försäljarnas barn går till den Öppna förskolan eller skola. Samarbetetsprojektet East-West cooperation I januari träffades representanter från städer som tar emot migrerande romer från östländerna, och de östländer som har romer som migrerar till västländer. Östländerna, Rumänien, Bulgarien och Ungern, har sedan tidigare ett uppbyggt samarbete Meri, som var intresserade av att arbeta med städer som är med i Eurocities. Vid mötet beslutades att Göteborg, Oslo och Bacau hade ett intresse av att samverka. Detta utifrån att från orten Bacau i Rumänien, kommer de flesta av de romer som migrerar till Göteborg och Oslo. Göteborg och Oslo har ett behov av att se på gemensamma nämnare och samverka kring frågan migrerande EU-medborgare, utifrån att det är samma grupp som vistas i båda städerna. Ett projektförslag arbetades fram i februari 2013 med representanter från samtliga städer. I denna angavs bakgrunden till intresset samt syfte: Vi hoppas att detta projekt kommer att leda till en utveckling av förståelse mellan västra och östra länderna, om hur man kan arbeta tillsammans för integrering av den romska befolkningen. Både Oslo och Göteborg har nu en situation med många romska migranter från Bacau. Enligt socialtjänstlagen i de båda länderna, så gäller möjligheten till bistånd bara i nödsituationer för EU-medborgare som är här utifrån den fria rörligheten. Situationen som möter migranterna när de flyttar till dessa städer är svår. Vi har även lite kunskap om vilka situationer migranterna kommer ifrån. Vi vill skapa en förståelse mellan våra länder, att förbättra arbetet i de östra länderna med medvetenhet och även ett utbyte av socialt arbete riktat mot romsk inkludering. Dessutom vill vi höja vår kunskap av information om den romska befolkningen i de 7
olika städerna samt öka medvetenheten i den romska befolkningen om vad som gäller för både rättigheter och skyldigheter för migranter som kommer till Göteborg och Oslo. Representanter från Bacau har varit här på studiebesök i mars 2013, då följande studiebesök genomfördes. Utifrån de deltagande städernas intresse och projektets fokus så gjordes det studiebesök på Socialjouren, Räddningsmissionen, Hälsoteket i Bergsjön, Crossroads samt Arbetsförmedlingen Angered. Mötet i Göteborg avslutades på Göteborgs stadsmuseum med utställningen Jag är rom besöktes. I maj, beskrevs insatser av Göteborg och Oslo, som kunde vara aktuella för Bacau att implementera. Det som lyftes fram som goda exempel från Göteborg är arbete med boende och inkludering. Social Resursförvaltnings arbete med den idéburna sektorn, och främst arbetet med Räddningsmissionen och insatser för migrerande EUmedborgare (romer) samt Romska rådet i Göteborg med koppling till Pilotprojektet. Det har varit svårt att få till samarbetet med Bacau, men förhoppningen kommer detta nu att förenklas då Bacau nu kommer att få extra stöd av Eurocities att genomföra projektet och det är även en ny person som är projektdeltagare i Bacau. Representanter i Rumänien har nu lyft fram att ett av de områden som är angeläget för Bacau kommun att gå vidare med är arbetet med att samarbeta med den idéburna sektorn, och att se på de möjligheter som detta kan ge. Ett annat område som är aktuellt är hur man kan arbeta med socialt boende. Nästa steg är att Bacau skriftligt ger vidare information kring vad de behöver från Göteborg och Oslo, och vilket stöd som behövs. Besök planeras både i Bacau och i Oslo under hösten, datum är ej ännu bekräftade. Under hösten kommer det även att gemensamt, på distans, att arbetas med ett informationsmaterial riktat till de eventuella migranter (främst romer) som har tankar på att komma till Göteborg och Oslo med information om vilka rättigheter och skyldigheter som de har här. Detta för att information som stämmer överens med verkligheten skall gå ut, om hur situationen för de EU-migranter som finns i de båda städerna ser ut. Ytterligare information om projektet finns information distribuerad till Social Resursnämnd i juni 2013. EU-migranter i Sverige Socialstyrelsen har genomfört en kartläggning över hemlösheten bland utrikesfödda personer i Sverige som saknar permanent uppehållstillstånd. Denna kartläggning ger en bra bild över vilka EU-migranterna i Sverige är. Dock, behöver man ha med sig att det uppskattas att mörkertalet är högt det är en målgrupp som är svår att kartlägga på grund av att alla inte har kontakt med svenska samhället och att det är en rörlig grupp. Kartläggningen genomfördes i under ett dygn i november 2012, och kommuner och organisationer rapporterar in uppgifter om 370 utrikes födda hemlösa personer. Majoriteten av dessa har kommit till Sverige för att arbeta och söka sin försörjning. 1 Det är främst unga män som är fysiskt friska och inte har missbruksproblem eller psykisk ohälsa. Medelåldern är 1 Socialstyrelsen, Hemlöshet bland utrikesfödda personer utan permanent uppehållstillstånd i Sverige, 2013, sid19 8
38 år (i spannet 18-76 år). Andelen män är 80 % och kvinnor 20 % i kartläggningen. 2 Den största andelen kommer från Östeuropa, med en övervägande majoritet från Rumänien, men många kommer också från Polen, Spanien, Slovakien och Bulgarien. Närmare hälften av personerna uppger att de sovit utomhus, eller i offentliga utrymmen, i tält, bil, husvagn eller på camping, natten innan de deltog i kartläggningen. De flesta har varit hemlösa i Sverige mindre än tre månader och närmare 75 % mindre än ett år. Cirka 65 % har inte varit hemlösa i sitt hemland. Nästan hälften av dem är föräldrar till barn under 18 år, men de flesta barnen är kvar i hemlandet. Närmare hälften av dem uppger att de helt saknar inkomstkälla, medan drygt 30 % försörjer sig genom tiggeri, gatumusicerande, att panta burkar med mera. Cirka 15 % får lön från arbete, antingen tillfälligt eller regelbundet. Ytterligare ett fåtal personer uppger att de försörjer sig genom svartjobb eller genom att sälja gatutidningar. Tre av de 370 har ålderspension eller a-kassa från sitt hemland. 3 Enligt undersökningen så finns de flesta hemlösa EU-migranter i storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö. Förutom dessa kommuner, så har EU-migranter valt att söka hjälp i följande kommuner Uppsala, Örebro, Trelleborg, Jönköping, Haninge, Huddinge, Partille, Burlöv, Ludvika, Nora, Sollefteå och Tierp. Den största andelen ur gruppen EU-migranter som söker hjälp för hemlöshet finns alltså koncentrerad till några få städer i landet, företrädesvis i storstadsregionerna och ett fåtal mindre kommuner ute i landet dit många sökt sig för att arbeta som t.ex. bärplockare. Verksamheter som deltagit i kartläggningen är eniga om att större delen av EU-migranterna som kommer till Sverige har kommit hit för att söka arbete. Majoriteten av dem är unga män som vill arbeta och försörja sig. En del av dessa vill arbeta ihop pengar, för att sedan återvända till sitt hemland, andra vill stanna och skapa sig en bättre tillvaro i Sverige. En grupp är också romer, främst från Rumänien. De har valt att lämna sitt land på grund av diskriminering och de reser ofta tillsammans i familjer. De försörjer sig på tiggeri och musicerande, något som de ofta ser som sin endas chans till försörjning eftersom deras möjligheter till studier och arbete varit begränsade även i hemlandet. 4 2 Socialstyrelsen, Hemlöshet bland utrikesfödda personer utan permanent uppehållstillstånd i Sverige, 2013, sid28 3 Socialstyrelsen, Hemlöshet bland utrikesfödda personer utan permanent uppehållstillstånd i Sverige, 2013, sid20 4 Socialstyrelsen, Hemlöshet bland utrikesfödda personer utan permanent uppehållstillstånd i Sverige, 2013, sid28 9
Insatser i andra städer I uppdraget har ingått att se vilka andra insatser andra städer genomfört för gruppen EUmedborgare. Stockholm har god uppföljning av de insatser som görs och en kort redovisning av deras uppföljningsmaterial följer. I Stockholm så har socialnämnden gett ett bidrag om 3,9 miljoner (motsvarar 80 % av projektbudgeten) samt stått för lokalkostnad för en verksamhet till Projekt Vinternatt. Projektägare av Vinternatt har varit Frälsningsarmén. Stockholms stadsmission har ingått i projektet och Socialförvaltningen har ingått i styrgruppen. Vinternatt har utgått från två lokaler med totalt 44 platser. Under förutsättning att det var minus 12 grader ute kunde upp till fyra extra besökare erbjudas att sova på en madrass en natt. Verksamheten var öppen mellan 2100-0700 vardagar och 2100-0800 på helger. Det fanns dusch, tvättmöjlighet samt kvällsmat och frukost. Besökarna erbjöds att sova fem nätter i taget mot en avgift om 10 kronor per natt. När en plats blev ledig lottas den ut bland de som köade för en plats. Under november-april har beläggningen varit 98 procent. Beläggningen och antalet som har hänvisats vidare har successivt ökat. Det kan också nämnas att Stockholms stadsmission driver ett boende i Bällsta till samma målgrupp där dygnskostnaden är 70 kronor och som däremot haft lediga platser under perioder. Under perioden november till och med april är det totalt 670 personer som har bott på Vinternatt. Huvuddelen av de boende på Vinternatt är män, 95 %. Besöksgruppen har varierat över tid; inledningsvis var majoriteten av gästerna från Rumänien för att senare ersättas av tredjelandsmedborgare som vistats i Italien. Besöksgruppen uppges komma från 33 länder i hela världen. Uppgifterna bygger på det som besökarna har uppgett och utgår inte från någon kontroll av huruvida de har europeiskt pass eller av att tredjelandsmedborgarna har EG-uppehållstillstånd från annat EU-land. Huvuddelen har bott fem nätter eller mindre, 61 %. Det är 16 % som har bott mer än 20 nätter. Dessa långboende gäster står för över hälften (63 %) av boendenätterna. Som längst har någon bott 133 nätter. Enligt en deltagarenkät som besvarades av 63 personer är det 12 personer (eller 19 %) som annars sover utomhus. Övriga sover hos vänner, på vandrarhem, i bil eller husvagn, inomhus på offentlig plats eller på annat sätt. Månadskostnaden för insatserna beräknas till cirka 1 miljon kronor, exklusive förvaltningens personalkostnader. Boendekostnad per person har varierat mellan 545 och 72 500 kronor per person. Stockholms socialnämnd har fått flera erfarenheter som är viktiga att gå igenom innan beslut om nytt genomförande av insatsen. Detta gäller exempelvis att definiera mål, målgrupp och insats. Socialnämnden beslutade att bevilja Frälsningsarmén ett bidrag om 200 000 kronor under sommaren för att vidareutveckla arbetsmetoderna till målgruppen i syfte att minska antalet som är i behov av tillfälligt boende. Förvaltningen föreslog även att Convictus skulle beviljas ett extra bidrag för helgöppen verksamhet fortsatt under år 2013, även denna riktad mot målgruppen. Under perioden november 2012 - april 2013 har Uppsökarenheten vid Stockholms socialförvaltning varit i kontakt med 198 personer i målgruppen. Av dessa är det 43 personer 10
fått ett utökat stöd. Detta har till exempel bestått i att länka till Socialjouren, till vården eller att ge värmande klädesplagg och dylikt. 73 % av de som Uppsökarna haft kontakt med har haft rumänskt ursprung. En mindre del kommer från tredjeland med varaktigt bosättning i annat EU-land (6 %). De flesta kontakterna med EU-medborgarna har uppsökarenheten vid Hjorthagen, vid Vinternatts verksamheter. Majoriteten är män (63 %) och i åldern 30-49 år (56 %). Sociala problem, såsom missbruk och psykisk ohälsa samt fysisk ohälsa är ovanligt (11 %). Huvuddelen av de som Uppsökarenheten har kontakt med tigger och/eller bor i husvagnar, bilar, etc. Andra insatser som Stockholms stad genomfört är att förstärka Uppsökarenhet med 3 miljoner kronor för så kallad inomeuropeisk hemlöshet. Även Socialjouren fick en förstärkning om 3 miljoner kronor, dock inte särskilt inriktad på en viss målgrupp. Genom samarbetet inom East-West cooperation så har förvaltningen tät kontakt med Oslo och därigenom ett informationsutbyte där vi jämför tendenser i städerna. Oslo kommun har sedan 2011 ett samarbete med Frälsningsarmén för ett nattöppet härbärge för invandrare. För varje år ser man att det varit mer tillfälliga migranter som använt denna tjänst, som är öppen när temperaturen är under -10 grader. Oslo kommun täcker kostnaderna för härbärget. Frälsningsarmen öppnade 2012 ett dagcenter, som är öppet mellan 17-20 tre dagar i veckan för migranter. Centret erbjuder en möjlighet till dusch, tvätta kläder och lite mat. Förutom detta försöker de erbjuda rådgivning när det gäller rättigheter och skyldigheter för att vistas i Norge. Oslo kommun har beviljat bidrag för dagcenter. I maj 2013 påbörjade Stadsmissionen ett projekt kallat Rum för fattiga invandrare, med syfte att ge råd om rättigheter och skyldigheter till migranter. Projektet är inte helt utvecklat ännu. Utöver ovannämnda insatser som bedrivs i projektform finns det i Oslo ytterligare två organisationer för att möta migrerande romer samt fattiga EU-medborgare. Båda dessa organisationer har startat upp tidningar för migranterna att sälja. En av organisationerna, Folk er Folk har även ordnat husockupationer och satt upp tält (som ett läger), vilket också är olagligt. I samband med att tiggeriet blev synligare i Oslo i början av sommaren, framfördes ett politiskt förslag att förbjuda tiggeri. Detta blev dock inte taget, men det finns ett utrymme för kommunerna att ha tiggerifria zoner. Dock ser man nu att i slutet av sommaren, så har det varit en nedgång av antalet tiggare. Detta är en tendens som vi tidigare även sett i Göteborg. I maj/juni 2013 utlystes10 miljoner nok från Justitiedepartementet för insatser för migranter. Bland de organisationer i Oslo som beviljades medel var Frälsningsarmen för att fortsätta ha dagcenter med utökning till fyra eftermiddagar/vecka. Stadsmissionen fick tillsammans med Röda korset medel för att öppna ett nattöppet boende. Boendet kommer att vara öppet till 11
oktober i första hand, och en avgift på 15 nok tas ut för en övernattning. Det finns ingen möjlighet till att duscha eller ta med eller få mat vid boendet. Praktisk kunskap från andra europeiska städer Många städer i Europa gör insatser för EU-migranter. Vid ett Eurocities möte i Glasgow i juni 2013, presenterades Glasgows strategi för inkludering av romer. Romer från östländerna är den grupp EU-migranter som Glasgow mest tar emot, majoriteten från Slovakien. Majoriteten av alla som migrerar till Glasgow bor i ett speciellt område, Govanhill, vilket även historiskt varit det område dit migranter flyttat. Glasgow kommun har arbetat med inkluderingen i projektform i syfte att romerna skall få en förankring i det skotska samhället. Arbetet har skett genom att deltagare i projektgrupper fått engelska för invandrare, projektanställningar samt att man har arbetat genom att tillsammans med boende i området rusta upp innergårdar. I området finns även ett center där man kan få information om rättigheter och skyldigheter, anmäla sig till kurser och få hjälp att söka arbete. Även polismyndigheten finns på plats vid vissa tillfällen för att vara tillgänglig. Belfast presenterade även sitt arbete med EU-migranter, de har också arbetat i projektform men i samarbete med andra myndigheter i staden gjort en informationsfilm på rumänska om vad det innebär att leva i Belfast och Nordirland. Flera städer har upparbetade kontakter med östländer, i Bulgarien och Rumänien. Bland städer i västra Europa som ingår i samarbetet East-West kan förutom ovan nämnas München, Turin, Oslo och Gent. Flera väststäder arbetar tillsammans med den idéburna sektorn, för att nämna några så har München ett liknande system som Göteborg där man beviljat medel för insatser för den migrerande gruppen. Några städer i Holland, samt London och Dublin arbetar med en stiftelse; Barka för att hjälpa EU-migranter från Polen till att återvända. Migration och situationen i ett europeiskt perspektiv Migration innebär att människor av olika anledningar rör sig över landsgränser, vilket kan vara både frivilligt eller ofrivilligt. Den traditionella uppfattningen att migration handlar om förflyttning från en plats till en annan, där migranten avser uppehålla sig permanent, har visat sig alltmer otillräcklig för att beskriva vårtids migrationsmönster. Mycket tyder på att cirkulära rörelsemönster är normen när gränserna är öppna och systemet så tillåter. 5 Migrationen för de EU-migranter som befinner sig i Göteborg kännetecknas till stor del av cirkulär migration, de har alltså minst en gång både flyttat hit, flyttat ut ur landet och flyttat in igen. Den cirkulära migrationen rör sig också i Europa, där flera som varit i länder där 5 SOU 2010:40 12
konjunkturen gått ned och arbetstillfällena minskat nu rör sig mot andra länder där konjunkturen är bättre och en med en önskan om att möjligheterna till arbete är större. Migration leder till ny migration. Vilket innebär att invandringen från ett land under ett år leder till en fortsatt invandring från samma land under kommer år. Delvis beror det på att familjemedlemmar förenas med den familjemedlem som kommit först, men det finns även andra typer av nätverkseffekter. De som kommit till ett land förmedlar kunskap till släkt och vänner och kan också hjälpa till med att förmedla arbete och bostad. 6 Detta har tydligt setts i Göteborg, när det gäller de EU-migranter som kommit från Rumänien. Majoriteten kommer från ett par städer, där man haft kännedom om varandra tidigare antingen genom familj eller genom annat nätverk. Kroatien är det senaste landet att bli medlem i EU, vilket de blev 1 juli 2013. Därefter står Island, Turkiet samt tre före detta delrepubliker i Jugoslavien Serbien, Makedonien och Montenegro. Framtidskommissionen tror inte att Kroatiens medlemskap kommer att påverka migrationen till Sverige i någon större grad, eftersom de som migrerar från Kroatien snarare kommer söka sig till Österrike eller Tyskland. Däremot tror Framtidskommissionen att om länder som Turkiet, med stor befolkning, blir medlemmar så kommer det sannolikt få betydligt större påverkan på invandringen till Sverige. 7 I en undersökning beställd av EUparlamentet och genomförd i juni visar att 37 % av bulgarerna skulle vilja migrera ut från Bulgarien. Majoriteten för att söka arbete, och restriktionerna för arbetsmarknaden släpps 1 januari 2014. Länderna som är mest intressanta för de som planerar att migrera är Tyskland och Storbritannien. 8 När EU utvidgades 2004 avstod tre länder helt eller nästan helt från övergångsregler Sverige, Irland och Storbritannien. Betydligt fler flyttade till Storbritannien och Irland än till Sverige. Viktiga faktorer bakom detta val var troligen att engelska språket i de båda andra länderna, skillnader i konjunkturläge och skillnader i sammansättning av de lediga arbetena. De länder där engelskan är modersmål har också ett försteg som mål för andra migranter, inklusive dem som har längre utbildning. EU-migranter står för 35 % av den totala migrationen i EU-länderna som helhet under 2010. I några länder så står EU-migranterna för mer än 70 % av den totala migrantandelen, Luxemburg (80,7%), Tjeckien (80,2%), Slovakien (78,3%) och Irland (73,2). Sverige ligger på 10:e plats på denna lista. 9 De länder som har flest antal EU-migranter 2010 var Tyskland (3,7 miljoner), Spanien (2,5 miljoner), Frankrike (2,4 miljoner), Storbritannien (2,2 miljoner) och Italien (1,2 miljoner). Tyskland, Spanien och Frankrike är de länder som har högst positivt nettomigration, vilket innebär att de tar emot fler EU-migranter än som lämnar landet. Rumänien, Polen och Portugal är de som har de största negativ nettomigration 6 Wadensjö, 2012, sid 51 7 Wadensjö, 2012, sid 53 8 Europost, 2013-07-12 9 Vargas-Silva, 2012, sid 4 13
vilket innebär att fler flyttar från länderna än som kommer dit. 10 Det land som har flest medborgare boende i ett annat EU-land, är Rumänien. 2,3 miljoner rumäner bodde 2010 i ett annat EU-land. 11 Rumänien är också det land vars medborgare stått för den största ökningen av antalet bosatta i ett annat medlemsland, ökningen är mer än sex gånger så stor från 2001 till 2009 (0,3 miljoner 2001 jämfört med 1,9 miljoner 2009). 12 Konjunkturen i hemlandet är en avgörande faktor för migrationen inom EU. Man kan se spår av detta i antalet greker och spanjorer som flyttat ifrån sina hemländer under den lågkonjunktur som drabbat länderna. Antalet greker och spanjorer som flyttat till andra EU länder har dubblerats sedan 2007, med respektive 39 000 och 72 000 migranter. Ett exempel är Tyskland som hade en ökning av migranter från Grekland med 73 % mellan 2011-2012, jämfört med en ökning med 50 % för spanjorer och portugiser och 35 % för italienare. 13 EU-kommissionen har tittat på vart medborgare i de nya EU-länderna i öst flyttat till, och de ser att under 2011 var där 1,1 miljoner bulgarer och rumäner i Italien, 975 000 i Spanien, 267 000 i Tyskland, 130 000 i Storbritannien och 96 000 i Frankrike. 14 Förvaltningens arbete Förutom tidigare nämnda insatser såsom föreningsbidrag som betalts ut till Räddningsmissionen och Stadsmissionen, och den uppföljning som görs kring detta, så har förvaltningen ett internt nätverk. Det interna nätverket består av enhetschefer som i sina roller har enheter som har beröring i frågan, sammankallande är undertecknad. Undertecknad rapporterar till förvaltningsdirektör om vilka frågor som är aktuella. I slutet av augusti är representanter från Malmö stad och Stockholms stad inbjudna för ett kunskapsutbyte kring migrerande EU-medborgare. Tanken är att vi skall dela erfarenheter med varandra, och därmed öka kunskapen om de EU-migranter som finns i Sverige och vilka insatser som görs och kan göras. Med på kunskapsutbytet kommer även de idéburna organisationer som arbetar med insatser för EU-migranter i Göteborg, Räddningsmissionen och Stadsmissionen, vara delaktiga. Undertecknad samt Ragnhild Ekelund är med i referensgruppen för Crossroads, och träffar dem regelbundet. Undertecknad är även med i styrgruppen för Räddningsmissionens Öppna verksamhet. Deltagandet möjliggör för förvaltningen att vara uppdaterad i hur insatserna bedrivs och med vilket resultat. 10 Vargas-Silva, 2012, sid 2 11 Vargas-Silva, 2012, sid 5 12 Vasileva, Katja, 2010, sid 2 13 OECD Organisation for Economic Co-operation and Development, 20130613 14 European Voice, 2013-05-01 14
Strategier och ställningstaganden framåt Ett fortsatt och utökat samarbete med storstäder i Sverige och städer i övriga Europa är fruktbart, det är en gemensam situation även om färre migranter tar sig till Göteborg och Sverige än andra länder inom Europa. En möjlighet är projektet med Oslo och Bacau, för att utbyta kunskap och metoder samt att kunna ge adekvat information till de som planerar att komma till Göteborg. Det är också angeläget med andra europeiska samarbetspartners, då det är en gemensam situation och en situation som är angelägen för många europeiska medborgare. Vi behöver också ha ett kunskapsutbyte med våra kollegor i andra svenska kommuner, vi ser att den bild vi har i Göteborg där den typiska migranten är en man, i yngre medelåldern från Rumänien som är här för att söka arbete väl stämmer överens med erfarenheter i Stockholm men även i andra delar av Europa. För att kunna följa tendenser i området vore en möjlighet att vi inom förvaltningen gjorde en övergripande kartläggning av hur situationen ser ut för de EU-migranter som är här. Vi behöver även kunna följa tendenserna mer adekvat, och samordna kunskapen kring tendenserna ytterligare. I dagsläget finns ingen samverkan i Göteborg med andra myndigheter i frågan. Ett förslag är att förvaltningen hade ett kunskapsutbyte med Polismyndigheten, Migrationsverket, Försäkringskassa, Arbetsförmedling och Västra Götalandsregionen för att skapa en gemensam bild av situationen i Göteborg. Boendefrågan bör utredas vidare, vi har i Göteborg idag ett läge där det är konkurrens på övernattningsplatser inom vissa boenden. Konkurrens som uppstår mellan hemlösa medborgare i Göteborg och migrerande EU-medborgare. Det är viktigt att ta tillvara de kunskaper som andra kommuner som haft övernattningsplatser har, exempelvis Stockholm och Oslo i en sådan utredning. Stockholm har gjort erfarenheten att boendet har använts av en vid målgrupp där det troligen finns en del som saknar uppehållsrätt och uppehållstillstånd i landet och inte hör till den målgrupp som beslutet om insatserna utgick från. Det konstateras från socialförvaltningen i Stockholm att om motsvarande insats ska genomföras på nytt, behöver därför mål, inriktning och målgrupp för verksamheten ses över och tydliggöras för att den ska motsvara socialnämndens ansvar. Räddningsmissionen i Göteborg har tillhandahållit boende för några familjer och konstaterar att tillfälligt boende är till stor hjälp men att strategier samt lösningar behöver planeras för att inte få oönskade effekter. Räddningsmissionen anser att en riskanalys behöver genomföras för att insatsen ska vara realistisk samt inte ytterligare belasta barn i redan utsatt läge. Innan beslut tas angående boendeplatser för målgruppen, bör de erfarenheter som gjorts tas i beaktande. Särskilt beaktande behöver tas när det gäller beslut som rör barnfamiljer. I frågan om boende blir frågan om ansvar tydlig, vems ansvar är det att bostadsfrågan och att den enskildes uppehälle löses i samband med att fler medborgare i EU söker arbete och försörjning i andra länder än sitt hemland? Det är av yttersta vikt att vara uppdaterad inom området, men även att långsiktigt besluta sig för en strategi om och hur vi skall möta denna grupp, oavsett om den betyder att vi fortsätter att arbeta genom den idéburna sektorn och hanterar situationen som den 15
uppkommer eller om det skall finnas en mer långsiktig strategi. Vilken långsiktigt strategi har stadens hjälparbete? Insatserna underlättar inkludering i samhället, samtidigt som det blir ett dilemma utifrån att den fria rörligheten ger rätt att vara i ett annat EU-land för att söka arbete under tre månader. Hur står detta gentemot begreppet inkludering? Bygger man upp förväntningar på en långsiktighet, som i dagsläget inte kan efterlevas? Det blir en konflikt i tolkningen av uppehållsrätten, hur ställer vi oss till vetskapen om att lagstiftningen kring den fria rörligheten inte efterlevs. Insatser för målgruppen, migrerande EU-medborgare är komplex. I förvaltningens nätverk har några dilemman uppkommit under informationsutbytet angående målgruppen; - Barnperspektivet. Vi har idag barn i staden, ur målgruppen EU-medborgare, som hanteras olika. Vi har barn till irländska travellers som under våren och sommaren befunnit sig i Göteborg. - Hur tolkar vi uppehållsrätten, både för papperslösa och EU-medborgare? - Det finn svårigheter från socialjouren kring förhållningssätt, hur skall de göra och tolka lagstiftningen. Hur tolkar vi begreppet akut nöd? Hur frikostigt skall man bevilja ekonomiskt stöd? Hur använder vi oss av vistelsebegreppet, och vad betyder det för stadsdelarna? - Hur skall vi se på att föreningsbidraget går till föreningar som får bidrag för att bedriva verksamhet för exempelvis hemlösa och det blir en konflikt när bidraget även går till insatser för EU-migranter. Konsekvensen blir att två grupper ställs mot varandra. Det kan konstateras att det finns en mängd ställningstagande att ta i vårt arbete med de människor som kommer till vår stad med förhoppningen om ett bättre liv. Ställningstagande om inriktningen av insatser, ansvarsfrågan, och om insatser enbart skall göras här i Göteborg eller om de också skall riktas mot migranternas hemstäder. Tittar man tillbaka till förra hösten, så har det skett en ökning av migranter som är i Göteborg på grund av den fria rörligheten dock så saknar vi kunskap om hur det ser ut över året. Den erfarenhet vi har sedan tidigare år är att många rumäner hade möjlighet att återvända över sommaren, för arbete inom jordbruket i sitt hemland och för att sedan komma tillbaka till Göteborg under hösten. Likaså var det också flera rumäner som åkte tillbaka över jul. Det finns behov att se över rörligheten till och från Göteborg, för att göra strategier om eventuella insatser framåt. En angelägen fråga är boendefrågan, som för alla de människor i Sverige utan bostad, blir extra angelägen under vintertid. I de ställningstagande som görs bör också fokus tas vad gäller de romer som migrerar från östländerna på grund av den diskriminering de utsätts för. Vi har idag en grupp människor som under hundratals år behövt flytta från plats till plats, och även idag 2013 sker detta i Europa. Gruppen EU-migranter är en heterogen grupp men de flesta med ett gemensamt mål - migration i syfte att skapa sig ett bättre liv. 16
Referenser Skriftliga referenser/information: Räddningsmissionen, Återkoppling Öppen förskola/mötesplats och Uppsökande arbete, 201306 Vargas- Silva, Carlos, EU-migrants in other EU-countries. An analysis of bilateral Migrant Stocks, The Migration Observatory, Oxford, 2012 Vasileva, Katja, Population and social conditions, Eurostat, Europeiska Unionen, 2010 Wadensjö, Eskil, Framtidens migration, Framtidskommissionen, Regeringskansliet, Fritzes, Stockholm, 2012 Socialförvaltningen Stockholm, Redovisning av insatser för EU-medborgare i Stockholm vintern 2012/2013, 201306 Socialstyrelsen, Hemlöshet bland utrikesfödda personer utan permanent uppehållstillstånd i Sverige, 201305 SOU 2010:40, Cirkulär migration och utveckling kartläggning av cirkulära rörelsemönster och diskussion om hur migrationens utvecklingspotential kan främja, Fritzes, 2010 Kontakter: Stadsmissionen, Crossroads och Gatljus (Muntligen samt sammanställning via e-post) Uppsökarna, Boendeverksamheten (e-post) Fältgruppen City, Stöd till familj- och individer, Social Resursförvaltning, Göteborgs stad (muntligen) Socialjouren, Göteborg (muntligen och sammanställning via e-post) Kontakter med nätverket inom Eurocities samt East-west cooperation Internet: http://www.oecd.org/migration/migrationpickingupbutrisingunemploymenthurtingimmigrants.htm http://www.europeanvoice.com/article/imported/fears-of-mass-migration-call-eu-s-freedomsinto-question/77128.aspx http://europost.info/analysis/migrants-can-be-a-threat-not-to-europe-but-to-bulgaria/ 17