Interpellation - Umeå kommun måste kräva att regeringen tar ansvaret för de romska tiggarna

Transkript

1 Sida 1 av Diarienr: KS-2014/01134 Interpellation - Umeå kommun måste kräva att regeringen tar ansvaret för de romska tiggarna Beslut Efter ytterligare inlägg av Jan Hägglund, Lykke Brodin, Hans Lindberg, Peder Westerberg, Elisabeth Zachrisson, Petter Nilsson, Anders Ågren, Ann-Karin Sjölander, Veronica Kerr, Nasser Mosleh, Ulrica Westerlund, Andreas Lundgren, Gudrun Nordborg, Åsa Bäckström, Ulrika Edman, Birger Andersson, Christer Lindvall, Lasse Jacobsson och Lennart Johansson beslutar kommunfullmäktige att avsluta överläggningen om interpellationerna. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige godkänner på ordförandens förslag att denna och efterföljande interpellation från Lykke Brodin (FI) - Hur hjälper kommunen migranterna som kommit till Umeå? debatteras samtidigt. Efter medgivande av kommunfullmäktige ställer Jan Hägglund (AP) följande skriftliga interpellation till kommunstyrelsens ordförande: Romer från länder i östra Europa bedriver tiggeri i allt fler av Sveriges 290 kommuner. Skälet till att antalet romska tiggare ökat de senaste åren är dels EU:s regler om fri rörlighet, dels att regeringarna, och de centrala myndigheterna, inte följer den kompletterande EU-regel som innebär att man måste lämna Sverige efter 3 månader om man inte kan försörja sig själv. Begreppet att kunna försörja sig själv innebär exempelvis att en person ska ha ett arbete av viss varaktighet och omfattning eller att man deltar i godkända studier och därför uppbär studiemedel. Romerna har blivit illa behandlade under mycket lång tid. Men romer från Rumänien och Bulgarien kommer, i dagsläget, inte att få asyl i Sverige. Dessa länder utgör nämligen en del av EU. Antalet romska tiggare ökar men de svenska regering(arna) skjuter ifrån sig ansvaret. Två exempel: Det är kommunernas ansvar att hitta lösningar och ha en dialog med varandra, sa barn- och äldreministern Åsa Regnér (S) till Sydsvenskan den 14 okt i ett svar på att SKL krävt riktlinjer från regeringen när det gäller romerna som tigger. Alliansregeringens tidigare hemlöshetssamordnare hävdade på sin tid att Sverige får vänja sig vid tiggare. Regeringar, från båda blocken, har alltså avsvurit sig ansvaret och därmed vältrat över ansvaret på kommunerna.

2 Sida 2 av 5 Landets 290 kommuner har i praktiken fått uppgiften att utforma en egen asylpolitik. Men kommunerna har ingen rätt att utforma en egen asylpolitik. I detta läge abdikerar även kommunledningarna och de lokala myndigheterna. Och då uppstår ett vakuum. Vakuum fylls alltid med något, och i detta fall med laglöshet, i bemärkelse brist på lagar och regler. Istället för att de folkvalda, eller myndigheters agerande i enlighet med redan skrivna regler, blir det kylan och uthålligheten som avgör om romerna ska vistas i Umeå (eller i andra kommuner). En lägre temperatur i norra Sverige gör att det inte går att bo i utkylda bilar eller husvagnar och försörja sig genom tiggeri. Det går bättre längre söderut. Skälet är färre minusgrader. Detta är laglöshet - i bemärkelsen brist på lagar och regler. En uthållighetstävlan är redan i full gång. Vilka förhållanden är acceptabla vintertid när det gäller sovplatser, toaletter och möjlighet att duscha? Vilka är det inte? EU-regler åtföljs när det gäller fri rörlighet men den kompletterande 3-månadersregeln åtföljs inte. Detta gör situationen oacceptabel och kommer att leda till en av två lösningar: antingen återtar regeringarna ansvaret eller så kommer landets 290 kommuner att utarbeta hundra olika asylpolitiska lösningar detta för människor som inte har rätt till asyl i Sverige. Under tiden riskerar uthållighetstävlingen att skörda liv. En av insatserna är barns hälsa. Kommunerna måste återföra ansvaret till regeringsnivån. Det är regeringar som måste ge vägledning till myndigheterna när det gäller frågor som: Ska utlänningslagen följas eller inte: lagen säger att individer som saknar egen försörjning inte får stanna i Sverige längre än i tre månader. Samtidigt ger regeringarna inga direktiv för hur lagen ska efterlevas. Socialtjänstlagen säger att personer endast får ges bistånd i akuta lägen, kallad nöd, om de saknar uppehållstillstånd. Samtidigt utarbetar regeringarna inte tydliga riktlinjer för hur handläggarna ska tolka lagen när det gäller vad som faktiskt är ett nödläge. Dagens uthållighetstävling måste (eventuellt efter ett antal dödsfall) sluta i ett av två alternativ: Alternativ 1. I praktiken utarbetar de 290 kommunerna egna kriterier för hur mycket de kan kringgå 3-månadersregeln. Detta kommer att innebära hundra olika lösningar på vad som egentligen är asylfrågor. Alternativ 2: Ansvaret återförs till regeringsnivån. Därmed kan uthållighetstävlan avblåsas och det blir den inte temperaturen på en viss ort som avgör vem som ska stanna utan generella regler som är lika för alla.

3 Sida 3 av 5 De romska tiggarnas framtid måste avgöras på den nivå där frågan uppstod inte i Umeå eller i 289 andra kommuner. Romernas framtid eller brist på framtid, bl a i Umeå, måste handläggas på den nivå där följande frågor avgörs: Vad innebär ett medlemskap i EU när det gäller fri rörlighet; Sveriges relationer till Rumänien och Bulgarien; utformningen av migrationspolitik och asylrätt. Samt på polisens vilja eller ovilja att upprätthålla 3-månadersregeln. Mot denna bakgrund önskar vi svar på följande frågor: 1. Är du beredd att likt SKL kräva att regeringen ger direktiv som kan ge vägledning för att avgöra vilka utsatta EU-medborgare som kan få hjälp och vilka som inte kan få hjälp; under vilka omständigheter som hjälp ska ges (till dem som har laglig rätt att uppehålla sig i landet eller även till de som uppehåller sig i landet i strid mot utlänningslagen); vilken ambitionsnivå ska hjälpen ligga på vad gäller boende och ekonomisk ersättning (ska romerna, till skillnad från asylsökande, få försörjningsstöd) samt vilken instans (kommunerna eller staten) som ska finansiera insatserna? 2. Om inte: Är du beredd att se till så att Umeå kommun agerar i dessa frågor och därmed avbryter den uthållighetstävlan som nu pågår i allt lägre temperaturer. Detta kan ske genom att 3-månadersregeln tillämpas eller genom att kommunen tar ansvar för romerna. 3. Har du någon annan lösning utöver de alternativ som förts fram i denna interpellation som skulle lösa det problem som nu förvärras med kylan och blåsten. En idé skulle kunna vara ett sorts kommunupprop riktat till regeringen (oavsett politisk färg) med budskapet nu är det dags att börja regera i denna fråga. Kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S) lämnar följande skriftliga svar: Bakgrund: Umeå kommun ingår i ett SKL-nätverk som samlar ett stort antal av Sveriges större kommuner och där frågan om den statliga nivåns ansvar och avsaknaden av nationell samordning lyfts vid ett flertal tillfällen. Under dessa träffar finns även representanter från departement och statliga myndigheter med. SKL har uttalat behovet av en samverkan mellan regeringen, myndigheter och frivilligorganisationer, och en handlingsplan som även omfattar vad EU kan bidra med för att förbättra livsvillkoren i respektive hemland.

4 Sida 4 av 5 Fråga 1: Är du beredd att likt SKL kräva att regeringen ger direktiv som kan ge vägledning för att avgöra vilka utsatta EU-medborgare som kan få hjälp och vilka som inte kan få hjälp; under vilka omständigheter som hjälp ska ges (till dem som har laglig rätt att uppehålla sig i landet eller även till de som uppehåller sig i landet i strid mot utlänningslagen); vilken ambitionsnivå ska hjälpen ligga på vad gäller boende och ekonomisk ersättning (ska romerna, till skillnad från asylsökande, få försörjningsstöd) samt vilken instans (kommunerna eller staten) som ska finansiera insatserna? Svar: I likhet med det SKL har gett uttryck för ser vi att det behövs en tydligare samverkan mellan regeringen och berörda parter. Situationen är komplex och kräver både kort- och långsiktiga insatser, insatser som bör vara väl övervägda, faktabaserade och hållbara över tid. Det krävs insatser på EU-nivå, på nationell nivå och på kommunal nivå. Detta kommer jag att föra fram i de forum där det är möjligt att påverka det arbetet. Svaret på frågan är således ja, jag tror att det behövs tydliga nationella direktiv i frågan. Därför känner jag stor glädje över att barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér som citeras i interpellationstexten nu är i färd med att ta fram direktiv för en nationell samordnare för EU-migranter. Målsättningen är att denna finns på plats i februari. Dialog förs även på regeringsnivå med berörda länder för att hitta lösningar även på hemmaplan. Fråga 2: Om inte: Är du beredd att se till så att Umeå kommun agerar i dessa frågor och därmed avbryter den uthållighetstävlan som nu pågår i allt lägre temperaturer. Detta kan ske genom att 3-månadersregeln tillämpas eller genom att kommunen tar ansvar för romerna. Svar: Eftersom fråga två är villkorad den första frågan och svaret på denna är ja, så faller fråga två. Däremot är det viktigt att säga att kommunen självklart följer gällande lagar och regler vad gäller ansvar för EUmigranterna, där kommunen har ansvar för samtliga som vistas i kommunen. Fråga 3: Har du någon annan lösning utöver de alternativ som förts fram i denna interpellation som skulle lösa det problem som nu förvärras med kylan och blåsten. En idé skulle kunna vara ett sorts kommunupprop riktat till regeringen (oavsett politisk färg) med budskapet nu är det dags att börja regera i denna fråga. Svar: Vad som är tydligt är att kommunen i dagsläget inte kan vänta på nationella eller internationella handlingsplaner, utan vi måste arbeta parallellt kring frågan. Kommunen arbetar kontinuerligt med att hitta lösningar för de komplexa situationer som uppkommer. Kommunstyrelsens arbetsutskott får löpande information i frågan och

5 Sida 5 av 5 arbetar tillsammans med tjänstemän kring detta. Framtagandet av en handlingsplan är på gång. Ett kommunupprop eller liknande är inte aktuellt då frågan redan är lyft till övergripande och statliga nivåer och en samordnare för EU-migranter är på gång. Interpellation från Lykke Brodin (FI) och svar från Hans Lindberg (S) ang - Hur hjälper kommunen migranterna som kommit till Umeå? Se 4.