Förslag till permanent verksamhet riktad till hemlösa. Samverkan mellan Luleå kommun, kyrkan och ideella organisationer

Transkript

1 LULEÅ KOMMUN 1 (7) Förslag till permanent verksamhet riktad till hemlösa. Samverkan mellan Luleå kommun, kyrkan och ideella organisationer Uppdrag Kommundirektörens ledningsgrupp (KDL) har tagit beslut om att: Kommunen måste samordna sig i frågan. Samverkan måste också ske med NLL och Polisen. Socialchef Mikael Lekfalk ansvarar för att en gemensam arbetsgrupp bildas med representanter från berörda förvaltningar, socialförvaltningen, miljö och byggnadsförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen. Arbetsgruppen ska lämna ett förslag till hantering av frågan den 1 september. Arbetsgruppen utgår från och tar lärdom av Umeå kommun samt den kunskapsöversikt som upprättats av tidigare verksamhetschef Gerd Bergman. Arbetsgrupp är sammankallande och samordnare i gruppen och nedan framgår vilka representanter som ingår i arbetsgruppen: Joel Domeij, miljöinspektör vid miljö och byggnadsförvaltningen Petra Wennberg, sektionschef vid stadsbyggnadsförvaltningen Carin Johansson, sektionschef vid socialförvaltningen Åsa Hällström från NLL Patrik Hellberg från Polisen Fredrik Winneborn, kommunikatör vid socialförvaltningen Bakgrund Luleå har sedan två år tillbaka fått en förändrad stadsbild på så sätt att vi nu ser flera tillfälligt besökande EU medborgare, sittande och tiggande 1 utanför stadens butiker. En del säljer tidningar eller spelar musik, i hopp om att få 1 I forskningslitteratur ses tiggeri som en vädjan eller en bön om en gåva, ofta en mindre summa pengar, av någon annan person för sig eller sin familj behov av mat, kläder, logi eller läkarvård. Beteendet tiggeri kan klassificeras som antingen passivt eller aktivt. Det passiva tiggeriet är inte påträngande eller hotande och ofta inte heller verbalt. Tiggaren håller fram sin hand eller sitter ner med en mugg framför sig med ett plakat som talar om vad pengarna behövs till. Det aktiva tiggeriet innebär att tiggarna tar direktkontakt med eventuella givare genom att följa efter dem på gatorna, blockerar deras väg eller tar kontakt med människor på tunnelbanor och andra kommunikationsmedel. Gränserna mellan passivt och aggressivt tiggande är flytande och det hotfulla och mer störande och aggressivt tiggeriet är i de flesta fall inte tillåtet enligt de brottslagstiftningar som redan finns. Tiggeri i sig är inte förbjudet i Sverige.

2 LULEÅ KOMMUN 2 (7) pengar från passarande Lulebor och andra. Huvudskälet till denna förändring är att vissa länder inom EU inte klarat av att skapa drägliga levnadsvillkor för sina medborgare. En grupp som är särskilt utsatta är personer med romsk bakgrund. Människor inom hela EU använder rätten till fri rörlighet 2 och söker sig till oss och andra länder samt städer, i hopp om att få ihop pengar som ska förbättra deras och barnens situation i hemlandet. Många av dem som kommer till oss är fattiga, arbetslösa och saknar utbildning. Många av dem är föräldrar och lämnar kvar sina barn i hemlandet, under tiden de vistas här. De tillfälligt besökande EU medborgarna har ökat till antal i hela Sverige. Flera kommuner har tillsammans med olika ideella föreningar, på olika sätt, valt att lösa situationen, tillfälligt eller långsiktigt. Regeringen har också utsett en nationell samordnare, Martin Valfridsson, som ska skapa förutsättningar för en förbättrad samverkan mellan aktörer som möter socialt utsatta EESmedborgare som tillfälligt vistas i Sverige. I uppdraget ingår att stödja det arbete som utförs av myndigheter, kommuner och landsting och organisationer. En sammanställning av hans arbete ska presenteras i februari 2 Den fria rörligheten för personer är en grundprincip som garanteras av EU. Varje unionsmedborgare och deras familjemedlemmar har rätt att röra sig, bo, studera, arbeta, etablera sig eller tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat utan att diskrimineras på grund av sin nationalitet. EU:s politik, bland annat avseende de sociala trygghetssystemen, syftar till att göra det lätt och smidigt att röra sig och vara verksam inom EU:s område. Det är emellertid inte meningen att man ska utnyttja denna rätt till rörlighet helt utan begränsningar. Av det s.k. rörlighetsdirektivet (2004/38/EG) framgår under vilka förutsättningar en unionsmedborgare har rätt att uppehålla sig i en annan medlemsstat. Rörlighetsdirektivet har implementerats i den svenska utlänningslagen, där begreppet uppehållsrätt reserverats för rätten att vistas i Sverige längre än tre månader utan uppehållstillstånd. För vistelse i högst tre månader ställs inga andra krav än att personen kan identifiera sig med giltigt pass eller annan id handling. En EU medborgare kan dock enligt 8 kap. 9 utlänningslagen (2005:716) avvisas från Sverige under de tre första månaderna efter inresa om han eller hon visar sig utgöra en orimlig belastning för biståndssystemet enligt socialtjänstlagen. För att få uppehållsrätt inom en annan medlemsstats territorium under längre tid än tre månader ska personen antingen vara anställd, egenföretagare, arbetssökande med verklig möjlighet att få en anställning, studerande med heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning eller enbart vistas i den mottagande medlemsstaten men ha en heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning. EU rätten kan inte åberopas i samband med missbruk eller bedrägeri, ett s.k. svart arbete kan därför inte ligga till grund för uppehållsrätt. Rätten till fri rörlighet har på senare år använts av de nyaste medlemmarnas, Bulgarien och Rumäniens, medborgare. De som har kommit hit tycks inte ha haft som huvudsyfte att söka arbete alternativt ha en verklig möjlighet att få ett arbete, utan försörjer sig genom att tigga. Det innebär att deras rätt att uppehålla sig i Sverige sträcker sig till högst tre månader. Beslut om avvisning fattas av Migrationsverket eller Polismyndigheten. Beslut om utvisning fattas av Migrationsverket.

3 LULEÅ KOMMUN 3 (7) Sveriges kommuner och landsting bjöd in ett antal kommuner den 31 augusti 2015, där representanter från Luleå kommun deltog. Syftet med mötet var att diskutera aktuella frågor samt utifrån det skicka medskick till den nationella samordnaren. Europeiska forskare har försökt att beskriva orsakerna och bakgrunden till dagens romska mobilitet inom EU genom push och pull faktorer som framgår nedan: Push faktorer: Fattigdom Diskriminering Bristande rättigheter i hemländerna Pull faktorer: En mer överseende och accepterande hållning till tiggeri Tillgången till frivilligorganisationer som kan lämna akut hjälp till behövande i mottagarländerna Föreställningar om en bättre arbetsmarknad i Norden Forskarna betonar vikten av att i första hand vidta och undanröja olika push faktorer. Vidare att pull faktorer kan påverkas utan att de görs inskränkningar i den fria rörligheten och utan att olika EU länder bollar problemen mellan sig. Fyra olika perspektiv och nivåer samt avgränsning Arbetet med utsatta EU/ESS medborgare sker utifrån fyra perspektiv och nivåer:

4 LULEÅ KOMMUN 4 (7) I aktuellt uppdraget kommer fokus att riktas till den lokala nivån och då för Luleå. Juridiska aspekter gällande utsatta EU medborgare fragor om utsatta EU medborgare pdf Erfarenheter lokalt i Luleå Informationsblad om EU medborgares rättigheter och skyldigheter har tryckts upp på tre olika språk samt delats ut. Informationen finns även på Luleå kommuns webbtjänst. stod/ekonomisk hjalp och stod/eu medborgare och bistand.html Under hösten/vintern år 2014 ordnades en tak över huvudet lösning för tillfälligt besökande EU medborgare som stängdes 30 april I lokalen fick max 22 personer vistas. Ett vaktbolag öppnade och stängde lokalen. Signaler skickades om att det vistades fler personer än 22 stycken i lokalen, detta har inte kunnat styrkas. Klagomål inkom från allmänheten om nedskräpning och att konflikter och hot förekom mellan enskilda EU medborgare. Med anledning av det upprättades regler för att vistas i lokalen, vilka gavs till EU medborgarna som vistades i den. Information gavs även om vart de kunde vända sig, om de var utsatta för hot och liknande. Ett fåtal enskilda EU medborgare ansökte och beviljades pengar till en hemresa. Möten med kyrkan och dess olika församlingar har genomförts och pågår i syfte att engagera ideella krafter som i samverkan med kommunen skulle kunna driva en permanent verksamhet för hemlösa.

5 LULEÅ KOMMUN 5 (7) Kyrkan serverar frukost varje dag i veckan och få använde den möjligheten. Förslag på lokal nivå för Luleå: Utifrån andra kommuners erfarenheter så är en framgångsfaktor, samverkan mellan kommunen och ideella föreningar eller kyrkan. I vissa kommuner står kommunen för kostnaderna för lokal och delar av eller samtlig personal. I andra kommuner drivs verksamheter helt av ideella föreningar. I Luleå är kyrkan och dess församlingar intresserade av att starta och driva ett härbärge i samverkan med kommunen. Nedan framgår kyrkans önskemål och krav för att det ska vara möjligt: 1. Permanent verksamhet riktad till alla hemlösa som är öppet året om och med ett max 16 platser, där platserna riktas till aktuell målgrupp och till andra som tillfälligt saknar bostad och som i många fall erbjuds plats på vandrarhem. (Likt Vinternatt i Stockholm). Vid den verksamheten betraktas en övernattning som en akut insats. Kyrkan vill däremot inte att verksamheten riktas till medborgare med missbruksproblematik, med anledning av att RIA center redan gör det. 2. Verksamheten finns och drivs i en lokal nära kyrkans befintliga lokaler, församlingslokal eller kyrka. Det är en förutsättning för att de ska klara av uppdraget bemanningsmässigt. Önskemål finns om en lokal i centrala Luleå eller på Örnäset. 3. Kommunen står för lokal och personalkostnader. (Likt strukturen på RIA med föreståndare och personal.) Kostnadskalkyl Utifrån ovan ställda krav och förutsättningar från kyrkan, att Luleå kommun ska bidra till kostnader för lokal och personal, så beräknas kostnaderna uppgå till 2 miljoner/år. Ett likvärdigt exempel på verksamhet som Luleå Kommun i dag ger bidrag till är RIA center som har 8 platser, som får ungefär 1,5 miljoner kronor per år för att driva sin verksamhet. Det samma gäller för Kvinnojouren. Pengarna används till lokal och driftskostnader samt för ett antal anställda. Konsekvensanalys av ovan förslag Genom samverkan med ideella föreningar och kyrkan säkerställer vi vårt ansvar i Sverige som en del i EU, att mänskliga rättigheter följs och att vi tar ansvar för dem lokalt i Luleå. Kyrkan omfattas inte av samma lagstiftningskrav och begränsningar som kommunen och

6 LULEÅ KOMMUN 6 (7) andra myndigheter gör, vilket medför att ingen riskerar att bryta mot lagstiftningen. Förslaget säkerställer att det finns personal på plats som kan stötta och hjälpa EU medborgarna på olika sätt. En fysisk lokal ger dem även möjlighet att tvätta sig, gå på toaletten, eventuellt att tvätta kläder och att tillaga mat eller serveras mat. De ges möjlighet att sova inomhus i värme och på madrasser. En hög ambitionsnivå på lokal nivå (pull faktorer) kan stimulera till att fler söker sig till Luleå. Det i sin tur kan bidra till att alla inte kan erbjudas tak över huvudet. Om verksamheten löpande behöver anpassas efter ett växande behov, kommer även kostnader för det att öka. Vi får en spiraleffekt där ett tydligt avvägande gällande gräns behöver göras. Det scenariot kommer att vara aktuellt så länge hemländerna inte lyckats få till en god situation för sina medborgare (push faktorer). Utifrån det finns ett behov av att ha med den utvecklingen i kommunens strategiska planering, avvägningar och beslutstagande. Att erbjuda övernattningsmöjlighet för ett begränsat antal löser eventuellt inte problemet för samtliga EU medborgare i Luleå, beroende på hur många som kommer och vistas här. Vi föreslår att information ges till de som inte får plats att de kan ansöka om ekonomiskt stöd för en resa till ambassaden, via Socialförvaltningen. En del kommuner har valt att enbart bevilja en resa per person, medan andra har valt att bevilja max två stycken för eventuella undantag vid sjukdom och liknande. Kommunerna har gett information om ovan till berörda vid tillfället som de beviljats ersättning för en resa. Vi föreslår även att billagaste och mest miljövänliga färdsättet erbjuds. Om det blir aktuellt att avhysa personer föreslår vi ovan, om ansökan om ekonomisk ersättning för resa till ambassaden, i första hand. Om det inte löser situationen ska personer hänvisas till annan lämplig fysisk geografisk plats där de får vistas och där vi på annat sätt kan ordna för exempelvis bajamajor. En risk och konsekvensanalys ska genomföras när det är aktuellt. En verksamhet som riktar sig till alla, inte enbart till tillfälligt besökande EU medborgare, med behov av tak över huvudet bidrar till att ingen målgrupp förfördelas eller diskrimineras. Genom en god samverkan får vi även en samlad kompetens lokalt i frågan och områdets utveckling. Kommunikationsplan En kommunikationsplan tas fram tillsammans med berörda samverkanspartners, Polisen, Landstinget, berörda förvaltningar inom Luleå kommun och kyrkan (när det är klart). Vi använder som

7 LULEÅ KOMMUN 7 (7) huvudkanal för information till våra medborgare. Vi synkar informationsgivning även internt inom respektive myndighet. Målet är att förse både medborgare och medarbetare med bra och tydlig information. Informationsfoldrarna uppdateras så att vi har en samlad information från samtliga myndigheter. Foldrarna ska finnas tillgängliga hos alla myndigheter och på deras hemsidor, på och i den verksamhet som är föreslaget att upprättas i samverkan med kyrkan. Kommunikatörerna från respektive myndighet får i uppdrag att ta fram en gemensam kommunikationsplan. Nuläges beskrivning (augusti/september 2015) I nuläget erbjuds inget tak över huvudet lösning. Det innebär att besökande EU medborgare bor i sina bilar eller på andra sätt på olika fysiska platser i Luleå. Lokal Stadsbyggnadsförvaltningen har möjlighet att hitta en centralt belägen lokal alternativt på Örnäset, om de ges möjlighet att hyra in en sådan.