Krisplan för Primaskolan Umeå 2013-2014

Krisplan för Primaskolan Umeå 2013-2014 Viktiga telefonnummer: Allmänt nödnummer/sos alarm: 112 Polis i Västerbotten: 090-114 14 Giftinformationscentralen: 112 Ring 08-331231 i mindre brådskande fall dygnet runt. Allmänna och förebyggande frågor om akuta förgiftningar besvaras på dagtid. Taxi Umeå: 090-100 100 Norrlands universitetssjukhus: 090-785 00 00 Kommunens POSUM grupp: 090-16 22 00 Insatser av POSOM begärs via Räddningstjänstens sambands- och ledningscentral 090-16 22 00. Sjukdomsrådgivningen: 1177 Arbetsmiljöverket 090-170709 Socialjouren: 090-16 30 50 Övrig tid under nätter och helger finns en social beredskap som nås via polismyndigheten i Västerbotten, telefon 114 14. Om du är i akut behov av skydd eller stöd ring SOS alarm på telefon 112. Socialtjänsten: 090-16 10 02 BUP- Barn och ungdomspsykiatrin: 090-785 66 20. BUP har en jourverksamhet som du kan nå via sjukhusets växel, 090-785 00 00. Primaskolans krisgrupp samt telefonnummer: Skolnummer: 090-171560 Rektor: Carina Olsson 070-250 64 20 Skolsköterska: Anna-Karin Elofsson 070-393 22 77 Specialpedagog/ likabehandlingsansvarig: Anna Öberg 070-440 02 82 Skolkurator: Ylva Holmberg 070-675 21 81 1

Krisgruppen i skolan har i uppgift att: göra upp en skriftlig krisplan för skolan anteckna gruppens inbördes arbetsfördelning och ansvarskedja reda ut vilka samarbetsparter som är viktiga i krissituationer handleda personalen genom fortbildning och anskaffning av litteratur informera eleverna eller de studerande, föräldrarna och samarbetsparterna om planen organisera verksamheten i krissituationer sköta om det omedelbara behovet av andligt stöd och av eventuella fortsatta åtgärder värdera de åtgärder som vidtagits i krissituationer och göra behövliga förändringar i krisplanen ajourhålla krisplanen (uppdatera förändringar i kontaktuppgifterna eller i situationen i skolan) upprätthålla krisberedskapen genom att handleda ny personal i krisplanen samt genom att årligen ordna information och fortbildning om den för hela personalen. KRISBEREDSKAP VARFÖR? Det är bra om skolorna förbereder sig för traumatiska kriser som orsakas av plötsliga, oväntade och ovanligt svåra och intensiva händelser. Det är viktigt att vara förberedd eftersom krissituationer skapar ångest och oro. Vanliga känslor är förvirring, lamslagenhet, hjälplöshet, ovisshet och rädsla. I värsta fall uppstår panik. Skolans verksamhet och vardagsrutiner rubbas och det blir svårt att koncentrera sig på skolarbetet. Handlar det om mycket dramatiska händelser börjar rykten spridas och medierna anländer. I förväg överenskomna modeller för hur man handlar gör det lättare att kontrollera krissituationer samtidigt som människornas ångest lindras. Då vet var och en hur man skall handla och var det finns hjälp att få. En handlingsmodell är som en karta som gör det lättare att agera och gå framåt i svåra situationer. Det är bra att vara medveten om att den upprörande händelsen berör och påverkar både eleverna eller de studerande och skolpersonalen. Skolor är särskilt sårbara, eftersom barn och unga har föga eller ingen erfarenhet av hur man möter kriser. HANDLINGSMODELL VID AKUTA KRISER Rektorn informeras först. Rektorn samlar skolans personal i konferensrum som tillsammans kommer överens om hur övrig information ges. Vid behov rådgör rektorn med yrkesmässig personal t ex skolkurator. Informationen från skolan till media och externa sköts av rektorn. 2

KRISSITUATIONER MED OLYCKOR OCH DÖDSFALL UNDER SKOLTID 1. Ta reda på vad som har hänt. Vid lindriga skador som kan åtgärdas vid läkarmottagningen följer alltid en vuxen med. 2. Kalla på hjälp 112 3. Ge första hjälp. Lämna aldrig den skadade ensam. Alla elever visas bort från olycksplatsen. Trösta, lugna. 4. När ambulans kommer, överlåt omhändertagandet till ambulanspersonalen. 5. Någon vuxen skall följa med ambulansen till sjukhuset och stanna tills anhörig har anlänt. 6. Meddela om möjligt omedelbart föräldrarna till drabbade elever. 7. Ta om möjligt kontakt med någon ur krisgruppen. Kontakta elevexpeditionen. 8. Skicka en skriftlig information till varje hem. 9. Läraren samlar respektive klass och informerar om vad som hänt, Var saklig. Säg hellre att du inte vet om du är osäker på en uppgift. Håll klassen samlad under resten av skoldagen. 10.Krisgruppen ordnar så att elever som vill, har möjlighet att stanna på skolan för att prata. Om möjligt, ordna fika. 11.Läraren kontaktar vårdnadshavare så barnen ges möjlighet att mötas upp av någon vuxen hemma. Uppföljning. 12.Morgonen efter samlar ansvarig rektor personalen för uppföljning och information. 13.Läraren följer upp barnens frånvaro noga de närmaste dagarna efter olyckan. 14.Läraren diskuterar åter igenom olyckan med klassen, Barnen bör få tydlig information om vad som hänt. Bjud in polis eller annan person vid behov. Vid skador som leder till längre sjukhusvistelse eller en längre tids frånvaro från skolan håller läraren eller annan utsedd kontaktperson kontakt med hemmet och sjukhuset. 15.Personalen ansvarar att övriga barns föräldrar får den information de behöver. DÖDSFALL BLAND ELEVER ELLER PERSONAL UTANFÖR SKOLTID Rektor och klasslärare/mentor: 1. Om dödsfallet inträffat hemma eller på skolvägen skall rektor vara i kontakt med de anhöriga. 2. Rektor kontaktar den avlidna elevens hem, dit skolan skickar kondoleansblommor. 3. Uttryck ditt deltagande i sorgen. 4. Lyssna. 5. Tag reda på de anhörigas åsikt om hur de vill att man skall informera om dödsfallet i skolan. Hemmen informeras per brev. Vid behov ordnas ett föräldramöte några dagar efter det inträffade, eftersom föräldrarna kan behöva stöd för att kunna hjälpa sina barn. 6. Bedöm med varsamhet vilka uppgifter som ges vidare. 7. Berätta om krisarbetet i skolan. 3

I skolan: 1. Rektorn underrättar klassläraren/mentor, andra lärare och övrig personal om möjligt också chaufförerna som sköter skolskjutsarna. 2. Skolans elever underrättas öppet och enkelt av rektorn och klassläraren/ mentor. 3. Minnesstund med samtliga elever hålls samma eller följande dag. Den avlidnes fotografi, vit duk och ljus ställs fram. Ex. på innehåll: psalmsång, minnesord, stilla stund, musik, dikt, psalmsång, bön. 4. Lärarna och personalen försöker se till att eleverna känner sig trygga när de går hem. 5. I skolan kommer man överens om vem som deltar i begravningen. 6. Om klassen deltar i begravningen är det viktigt att på förhand diskutera ingående vad som kommer att ske vid jordfästningen. 7. Deltagande i begravning bör vara frivilligt för den enskilda eleven. 8. Besök graven tillsammans med eleverna om behov finns. 9. Om en elev dör under ett lov kan skolans personal, elever och föräldrar samlas till en gemensam minnestund vid skolan eller någon annan vald plats. Minnesstunden också hållas första skoldagen efter lovet. 10.Var observant på reaktioner under tiden efter begravningen. Tid bör ges i skolan för att bearbeta det som har hänt. Vid behov arbeta med frågor runt döden, rita, skriv berättelser eller dikter, men framför allt VAR TILLSAMMANS. 11.Även lärarna behöver stöd. Personalen och eleverna kan vid behov få psykologisk debriefing, som genomförs av en utomstående expert, till exempel en medlem i den kommunala krisgruppen. INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR Skriftlig information till hemmen, då en sådan anses vara av behov, ges av rektorn och klassläraren/mentor. Informationen kan utformas enligt som denna som följer, men kan också skrivas mer personligt. I dag har vi fått veta att har avlidit. Vi här på skolan känner stor sorg och saknad. Vi har ägnat dagen åt samtal med eleverna. finns i våra tankar och vi kommer under den närmaste tiden att tala om honom/henne. Det är viktigt att eleverna får, ifall de önskar, uttrycka vad de känner. Önskar Er familj kontakt med skolan, är Ni naturligtvis välkomna på besök eller att ringa. Med vänlig hälsning Primaskolan / Rektor : Mentor: Tel. Tel : Hem: Hem: 4

ELEV SOM MISTER NÄRA ANHÖRIG 1. Rektorn informeras först. 2. Rektorn informerar skolans personal. 3. Rektorn/klassläraren/mentor bör vid lämpligt tillfälle tala enskilt med eleven och visa sin medkänsla. 4. Blir det nödvändigt att skolan informerar eleven: Mentor hämtar eleven, samtalet bör ske på ostörd plats. Budskapet ska förmedlas öppet och rakt på sak men med förberedelse för mental förberedelse. Ex. Jag har något tråkigt att berätta för dig. På vägen till skolan råkade.ut för en olycka. Ambulans och läkare kom snabbt till platsen men trots att de gjorde allt de kunde gick det inte att rädda hans liv. Han dog på väg till sjukhuset. Budskap om dödsfall i familjen bör eleven i första hand få av annan familjemedlem. 5. Att minnas vid samtal med den drabbade eleven: Var sensitiv, inte påträngande. Var lyhörd. Hör hur eleven vill ha det. Lyssna, rösta på ett sätt som faller sig naturligt. Var dig själv. Det viktigaste är att du vågar vara nära och att du vågar ta emot de reaktioner som kommer och att du finns till för eleven. Var nära och närvarande. Visa att du finns, att du ställer upp. Visa din egen sorg, men förlora inte kontrollen. Var inte rädd för gråten. Sök gärna kroppskontakt. När orden inte räcker till är det bra att hålla handen eller ge en kram. Var delaktig. Man skall vara tillsammans med de sörjande, inte lösa deras problem. 6. Ta reda på om eleven vill att man berättar om vad som har hänt för klassen eller skolan. 7. Ge barnen åldersanpassad information och fakta. Det finns situationer då man måste nöja sig med att berätta vad som hänt inte hur. Undvik oförberett offentliggörande. 8. Ta inte till välmenande fraser såsom "stackars dig", " det kommer nog att ordna sig, "jag vet hur det har varit". 9. Elevens skolprestationer kan påverkas även en lång tid efter det som skett 10.Se till att eleven blir tryggt omhändertagen efter skolan. 11.Lämna inte eleven ensam. 12.Klassläraren/mentor och klasskamraterna kommer ihåg elevens sorg med blommor, en stilla stund eller dylikt. 13.Om eleven blir borta från skolan och skolan har fått vetskap om anhörigs bortgång; tag kontakt med eleven och hemmet. Elever som varit med om ett dödsfall i familjen mår oftast bäst av att börja skolan så snart som möjligt. Övergången underlättas av en tidig kontakt mellan läraren och hemmet. 5

UPPFÖLJNING Klassläraren/mentor följer upp eleven. Var observant på elevens sorgereaktioner. Somliga kommer snabbt igång med sorgearbetet efter dödsfallet. Andra uppvisar inga märkbara reaktioner förrän längre fram. Skuldkänslor är ett typiskt inslag i sorgereaktioner hos barn och ungdomar. Hos barn är skuldkänslorna ofta knutna till om de kan fortsätta att leka och ha roligt. Dra försorg om att eleven har möjlighet att diskutera det skedda med någon. Acceptera att alla har sitt sätt att sörja och att ingen sorg är riktig eller felaktig Låt eleven leva normalt. HANDLINGSPLAN VID SVÅR SJUKDOM I ELEVGRUPP 1. Klassläraren/mentor rådgör med den som är sjuk och anhöriga om vilken information som skall ges åt elever och personal. 2. Visa alltid respekt för familjens önskemål. 3. Rådgör med föräldrarna om det är orsak att informera alla elevers hem. 4. Informationen till elever och föräldrar kan gärna ges av medicinsk kunnig personal eller föräldrar. 5. Klassen håller kontakt med den som är sjuk genom t.ex. besök, telefonsamtal, brev, teckningar eller annan uppmuntran. 6. Klassläraren/mentor/rektorn bör skapa en trygg och kontinuerlig kontakt med eleven och hemmet. Klassen informeras regelbundet om hur eleven mår. 7. Samtal med klassen när något svårt inträffat 8. Gör upp en plan för samtalet. Inledning-fakta-reaktioner tankar-information och avslutning. Planera tillsammans eventuella vidare åtgärder uppföljningen. Det som andra har sagt, tänkt, känt eller upplevt, förs inte vidare till dem som inte har varit närvarande 9. Berätta så konkret som möjligt om det som har inträffat. Ta med konkret material t ex tidningsurklipp ifall sådana finns. 10.Ge eleverna gott om tid och möjlighet att prata om sina känslor och tankar. Ge hjälp med orden. 11.Samla avslutningsvis ihop intrycken och rekommendera eleverna att samtala med föräldrar och kompisar. Förbered eleverna på att de kan komma att reagera på olika sätt efter en tid och att detta är fullständigt normalt. 12. Erbjud dig att finnas tillhands när så behövs 13. Var under en tid observant på olika reaktioner hos eleverna. 6

DE SOM HJÄLPER BEHÖVER OCKSÅ HJÄLP Krisarbete är psykiskt tungt. Därför är det viktigt att minnas att också de som hjälper själva behöver hjälp. Lärarna behöver stöd för att kunna hjälpa sörjande elever. Medlemmarna i en krisgrupp behöver konsulthjälp, utbildning och möjlighet till psykologisk debriefing. TÄNKVÄRT Skicka aldrig hem elever tidigare med anledning av ett dödsfall. Följ gärna med eleven hem. Ge eleverna möjlighet att ringa hem om de har behov av det. Försök få det krisdrabbade barnet snabbt tillbaka till skolan. Rutiner är bra. Vänta aldrig med att ge besked i skolan då en olycka har inträffat. När något allvarligt har hänt uppstår det lätt rykten, vilka ofta är värre än verkligheten. Rektorn sköter ifall det är nödvändigt - kontakterna med massmedia och allmänheten. Ifall ingen information kommer att ges bör rektorn avvisa massmedia på ett korrekt sätt. Det är också viktigt att avsluta sorgearbetet på skolan efter en tid och återgå till normalt skolarbete. Glöm inte bästa vännen - iaktta reaktioner. Låt gärna skolbänken stå kvar en tid i klassen om en elev har dött. Låt ett ljus brinna t.ex. fram till begravningen. Hör sedan för med eleverna om ljuset kan tas bort. ALLVARLIGT VÅLD ELLER HOT OM VÅLD 1. Våld i skolan meddelas omedelbart till rektor, som vid behov tillkallar polis och eventuellt också ambulans. Arbetarskyddsombudsmannen kan också kontaktas. 2. Vid behov skaffar man läkarintyg och gör brottsanmälan till polisen eller barnskyddsanmälan till socialbyrån. 3. Föräldrarna informeras om det skedda. 4. Om personen som utsatts för våld är under 15 år räknas också lindrig misshandel som ett brott som handläggs av allmän åklagare. Handlar det om inbördes våld mellan elever eller studerande fortsätter man att senare i skolan bearbeta det skedda mellan de berörda parterna. Våldets karaktär och allvar avgör om situationen diskuteras i skolan tillsammans med de övriga eleverna. 5. Om våldsverkaren är en lärare eller någon annan i skolpersonalen skall skolledaren ingripa omedelbart. Händelseförloppet skall utredas genom att intervjua både eleverna och personalen. Också föräldrarnas åsikter skall höras. Den anställdas möjlighet att fortsätta i sitt arbete skall utredas. Vid behov används utomstående experthjälp. 7

OLYCKSHÄNDELSER OCH OLYCKSFALL 1. Den första vuxna som anländer till olycksplatsen bedömer vad som har inträffat och vad slags hjälp som behövs. 2. Därefter inleds behövliga åtgärder snabbt, till exempel tillkallas skolhälsovårdare eller ambulans. Vid behov ringer man det allmänna nödnumret och slår larm. Då man slår larm berättar man vad som har hänt och var, anger adressen och besvarar de frågor som ställs (hur patienten mår, närmare information, sitt eget namn osv.). Samtalet får inte brytas innan tillstånd ges. 3. Man tar kontakt med annan vuxen som anvisar till olycksplatsen. 4. Skolledaren och eventuella andra informeras om hjälpen och om anvisningar som getts. BRAND, STRÅLNINGSFARA 1. Vid olycksfall bedöms situationens allvar varefter man handlar därefter. Skolor och läroanstalter skall ha en brand- och räddningsplan. 2. Vid brandlarm utryms skolan enligt utrymningsplanen 3. Eleverna samlas vid uppsamlingsplatsen längs det vita staketet 4. Eleverna ställer sig enligt klasslista 5. Mentor bockar av eleverna signalerar till rektor när det är klart. BOMBHOT 1. Om bombhot meddelas omedelbart till polisen. Eleverna och personalen leds ut ur skolbyggnaden och polisens anvisningar iakttas. Det gäller att alltid förhålla sig allvarligt till bombhot trots att de ibland visar sig ogrundade. 2. Vidrör aldrig misstänkt föremål 3. Avbryt inte personen och var lugna och vänlig, försök hålla igång samtalet. Lägg inte på luren samtalet kanske kan spåras. 4. Meddela krisgruppen och expeditionen. 5. Rektor ska kontakta polisen som avgör säkerheten och hotbilden. Polisen beslutar vad som ska göras och när. 6. Vid utrymning samlas klasserna vid det vita staketet enligt utrymningsplanen ATT HANTERA MEDIA VID KRIS 1 Utse en pressansvarig /rektor 2. Öppna ett presscenter 8

MINNESBORD OCH MINNESSTUND Minnesbord: Ta fram sorglådan (finns hos administratören) ställ fram ljus, lägg duk på bordet. Sätt in elevfoto i ramen. Köp en blomma till vasen. Lägg fram en kondoleans bok för eleverna att skriva hälsningar i. Minnesstund: Hör med familjen hur de önskar att detta ska ske, samtala även med vänner kring deras önskningar. Är det okej med familjen kan präst eller rektor hålla i minnesstunden. Ta gärna musik som personen tyckt om. Välj dikter som passar åldern eller be en vän skriva några ord. Hör om någon kan tänka sig att bidra med musik eller tal. ATT GE STÖD OCH FÖREBYGGA KRISER Man kan inte kontrollera livet och alla krissituationer går inte att undvika. Det finns ändå situationer där försummelser kan leda till kris. Att en elev ofta är frånvarande kan vara ett tecken på missbruksproblem eller depression. Om ingen ingriper kanske situationen avslöjas först då eleven eller den studerande avbryter sina studier. Mobbning som man inte ingriper i kan leda till att atmosfären bland eleverna försvagas och till att den mobbade tillgriper extrema handlingar, till och med självmord. Olyckor kan förebyggas genom att man vinnlägger sig om skolbyggnadens och skolmiljöns säkerhet. Arbetarskyddslagen berör elevernas och de studerandes arbetssäkerhet i specifika undervisningsutrymmen, såsom utrymmen för tekniskt arbete, textilslöjd och huslig ekonomi eller i kemi- eller fysikklassen. Granskning enligt lag tillkommer arbetarskyddsmyndigheterna. Nedan ges tips om hur man kan upptäcka svåra livssituationer. Tipsen är inte heltäckande utan riktgivande. Det är inte meningen att lärarna skall börja diagnosticera sina elever. Läraren kan ändå vara en oersättlig hjälp om han eller hon ger barnet eller den unga vägledning då det gäller att söka sig till professionell vård. Om läraren är osäker på huruvida hans eller hennes oro är befogad lönar det sig att diskutera med någon inom elevvården. Det lönar sig att ta den egna oron på allvar. Oron talar ofta om att allt inte står rätt till med barnet eller den unga. Förteckningen handlar bara om exempel. Om en elev eller studerande har många av de uppräknade symtomen gäller det att kontakta skolpsykologen, skolläkaren eller en sakkunnig. Självmord: Att bearbeta självmord är särskilt viktigt i skolan eftersom självmord kan fungera som en problemlösningsmodell för de andra. Tillsammans med den avlidnes föräldrar kommer skolledaren överens om vilka åtgärder som vidtas å skolans vägnar och om elevernas och lärarnas eventuella deltagande i begravningen med hänsyn till föräldrarnas önskemål. Information om självmordet ges först till skolans personal, som tillsammans med krisgruppen kommer överens om vad som berättas för eleverna och hur. Saklig information och psykiskt stöd förhindrar nya självmordsfall. Läraren och någon av krisgruppens medlemmar bearbetar det skedda tillsammans med den avlidna elevens klass eller grupp. Lärarna i andra klasser eller grupper (eller någon av medlemmarna i krisgruppen) berättar om dödsfallet för sina egna 9

elever eller studerande. Det är alltid skäl att diskutera ett självmord tillsammans med eleverna eller de studerande. I synnerhet har man kunnat notera att unga personers självmord har fungerat som modell för andra ungdomar. Det är särskilt viktigt att betona att ingen behöver bli ensam med sina livsproblem utan att det finns hjälp att få. Det är viktigt att hindra all idealisering av självmord och mord som en heroisk lösningsmodell. Uppföljning är viktig efter att en ung människa begått självmord. En del av eleverna eller de studerande (också lärarna) kan ännu några månader efter självmordet vara i behov av stödåtgärder, till exempel expert ledda diskussioner i grupp eller enskilt. Eftersom självmord fungerar som modell är det också skäl att informera närskolornas rektorer om det begångna. Depression: Det är inte alltid lätt att känna igen depression. Ibland kan den t.ex. döljas bakom en gycklarfasad. Det är synnerligen viktigt att en deprimerad elev eller studerande vägleds till att få hjälp. Följande kan vara tecken på depression sömnsvårigheter; personen i fråga sover inte tillräckligt eller är hela tiden trött. Ätstörningar: Personen äter inte tillräckligt eller äter för att döva sin sorg. Kraftlöshet: jag är alldeles slut, jag orkar inte längre apati, personen drar sig tillbaka. Hobbyer, vänner osv. intresserar inte längre. Fientlighet: personen krånglar och är ilsken och tvär. Koncentrationssvårigheter: överdriven livlighet. Självförakt: jag är ful, ingen tycker om mig, gråtighet och sorgsenhet dominerar. Domedagsstämning: det personen talar, tänker, skriver eller ritar handlar om döden. Psykotiskt beteende: Ibland händer det att en elev eller studerande börjar bete sig på ett sätt som är uppenbart avvikande. Det kan handla om allvarliga mentala störningar som kräver snabba professionella insatser. Följande kan vara symtom på psykos, personen drar sig tillbaka och vill vara ensam, förvirrat och orealistiskt sätt att tala, ritualer, tvångshandlingar, ett beteende som är barnsligt med hänsyn till åldern, förändrad attityd till skolarbetet, eleven bryr sig inte om skolarbetet eller försöker göra mer än han eller hon orkar, säreget beteende som personen i fråga inte vill eller kan förklara,antydda hjälpbehov, personens yttre förändras radikalt, det blir t.ex. ovårdat, känsloyttringarna blir smalspåriga eller förändras, t.ex. plötsliga skratt- eller, gråtanfall, vanföreställningar. Missbruk av alkohol och droger: En riklig användning av alkohol och droger kan vara ett symtom på allvarlig depression. Missbruk av alkohol och droger stör skolarbetet och kan i värsta fall leda till avbruten skolgång. Följande kan vara symtom på missbruk av alkohol och droger, skiftande kamratkrets, ökat penningbehov, snatteri, skadegörelse, saluföring av varor, försämrad skolframgång, ökad skolfrånvaro; morgon- eller måndagsfrånvaro, realistiskt sätt att tala, historier och lögner, karaktärsförändringar, tillstånd av rädsla, ångest och oro, olika fysiska tecken beroende på vilket ämne som används, t.ex. vidgade pupiller, blodsprängda ögonvitor, darrning, svettning, viktminskning eller -ökning, sömnighet, förvirring, lukter som är typiska för vissa ämnen, pipor, knivar, delar av stoff som missbrukas, förändringar i utseendet eller sättet att föra sig, 10

Inga tecken innebär ensamma eller ens tillsammans att den unga nödvändigtvis har problem med alkohol och droger. Om det emellertid finns misstankar om missbruk är det skäl att i skolan ta upp saken till behandling tillsammans med eleven eller den studerande och hans eller hennes föräldrar. Vid behov kontaktas social- och hälsovårdsmyndigheterna, och barnskyddet då det gäller personer under 18 år. Självmordsrisk: Hot eller tal om självmord skall alltid tas på allvar. Då man misstänker självmordsplaner frågar man eleven direkt om han eller hon övervägt självmord. Är svaret jakande fortsätter man med att fråga om eleven har planer på hur han eller hon tänkt ta livet av sig. Då man frågar om eventuella självmordsplaner får den unga möjligheten att tala om saken och lindra sitt illamående. Även om han eller hon skulle vägra att diskutera självmordsplanerna med andra skall föräldrarna och elevvårdspersonalen underrättas. Det gäller att se till att eleven eller den studerande får professionell hjälp. Tystnadsplikten gäller inte vid livsfara! Ofta är det den ungas vänner som först lägger märke till självmordsrisken. Därför borde man informera unga om att man alltid skall berätta om självmords hot för en vuxen, trots att den som hotat med självmordet skulle avkräva sina vänner ett löfte om att hålla tyst. Bättre en arg vän än en död. Följande vittnar om självmordsrisk: tidigare försök, hot om självmord, allvarlig depression.övriga riskfaktorer: ett starkt intresse för döden eller för självmord, att ge bort alla saker som är viktiga för en lek med knivar, onödig risktagning, stora förändringar i beteende och prestationsnivå samt självmord i den närmaste kretsen. Mobbning och våld i skolan: Med mobbning eller våld i skolan avses återkommande psykiskt, verbalt eller fysiskt våld, som en eller flera barn eller vuxna riktar mot ett offer eller en grupp. Mobbning och våld i skolan kan yttra sig på olika sätt, såsom förtal, öknamn ( hora, homo ), knuffande, sparkar eller uteslutning ur gruppen. Också sexuellt ofredande kan förekomma i skolan. Mobbning skall åtgärdas omedelbart och följer skolans likabehandlingsplan Ju längre situationen får fortgå desto svårare är det nämligen att sätta punkt för mobbningen. Samma gäller mobbningens traumatiska följder. Också skolpersonalen kan göra sig skyldig till mobbning och våld. I anvisningarna om hur man skall gå tillväga vid mobbning och våld borde man tänka på att barn i allmänhet inte vågar tala om saken i skolan. Därför borde man uppmuntra hemmen till kontakt med skolan genast då barnet har problem med skolgången. Se även Primaskolans likabehandlingsplan Familjevåld: Då man misstänker att ett barn eller en ung människa är föremål för eller vittne till våld i sitt hem kan man fråga om saken direkt. Om misstankarna visar sig befogade ber man eleven eller den studerande om tillåtelse att diskutera saken med någon i EHT. I EHT bearbetar man saken och kommer överens om vem som kontaktar hemmet, barnskyddet eller polisen. Våldsoffret skall få vägledning till hjälp, och han eller hon skall få information om sina rättigheter och möjligheter att få stöd. Våld är alltid ett brott, också då det sker inom hemmets väggar. 11

STÖD VID SVÅRA SAMTAL I alla krissituationer är en av de allra viktigaste uppgifterna att informera. Den som informerar skall ha skaffat så mycket information som möjligt och inleda samtalet med att berätta vad som hänt. Dispositionen av ett sådant samtal kan se ut så här: 1. Inledning 2. Fakta 3. Tankar 4. Reaktioner 5. Avslutning När man samtalar med barngruppen/klassen när något svårt inträffat finns det några saker man speciellt bör tänka på. Det är viktigt att man är två personer som leder samtalet, varav minst en är en person som är känd för barnen/eleverna. Man bör i förväg bestämma samtalsregler: "Det som sägs här stannar mellan oss i klassen." "Alla olika reaktioner är tillåtna." "Ingen är tvingad att yttra sig." "Var och en skall tala för sig och få prata till punkt." - Berätta så konkret som möjligt om det som inträffat. - Ge barnen/eleverna gott om tid och möjlighet att prata om sina känslor och tankar. - Samla avslutningsvis ihop intrycken och rekommendera barnen/eleverna att fortsätta samtala med varandra. Förbered barnen/eleverna på att det kan komma olika reaktioner efter en tid och att detta är fullständigt normalt. Erbjud dig att finnas till hands när så behövs. Erbjud samtal med kurator eller skolsköterska. Var under en tid observant på olika reaktioner hos barnen/eleverna 12

MUSIK OCH LITTERATURTIPS Musik: Adiagio Albinoni Air Bach Gud som haver barnen kär Sv Ps 193 Härlig är jorden Sv Ps 297 Idas sommarvisa Astrid Lindgren Jag vill tacka livet Violetta Parra Jag är hos dig min Gud Sv Ps 607 Och nu så vill jag sjunga Astrid Lindgren Som en bro över mörka vatten Simon & Garfunkel Tears in heaven Eric Clapton Tryggare kan ingen vara Sv Ps 248 Öppna landskap Ulf Lundell Litteratur: (Vuxna) Att möta små barns sorg Att ta avsked Barn i krig Barn i sorg Barn som far illa Barn sörjer Barnet i alkoholistfamiljen Barnet och döden Den förbjudna sorgen En bro över mörka vatten En gång ska vi alla dö Hoppet och vanmakten Mörker och ljus Olovligt bortförd Sekretess allm. råd 1982:4 Sekretess och anmälningsplikt Sommarlandet Sorg hos barn/handledn. för vuxna Våga lyssna att möta flyktingbarn Nils Andersson Atle Dyregrov Lars H Gustafsson Atle Dyregrov Socialstyrelsen Arnstein N Johnsen Kerstin Hägerts Maare Tamm Gurli Fyhr Jonsson & Hagström Pär Kide LIC förlag Maria Leijonhielm Ingela Bendt Socialstyrelsen Socialstyrelsen O Lindelöw Eyvind Skeie Atele Dyregrov Gustafsson & Lindqvist 13