1/2010 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar Lagen om hemkommun och socialvårdslagen kommer att ändras Implementeringen av det gemensamma eurobetalningsområdet i Finland
Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2010 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen 14 00530 Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) 771 2570 www.kunnat.net www.kommunerna.net Painosmäärä 990 kpl Upplaga 990 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) 771 2077 tai fax. (09) 771 2570 raija.haaja@kuntaliitto.fi Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, raija.haaja@kommunforbundet.fi fax (09) 771 25 70 Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor www.kunnat.net >Kuntatalous > Julkaisut, Kuntatalous-tiedote >Kuntatiedotteet www.kommunerna.net > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi INNEHÅLL Sida Det allmänna ekonomiska läget 3 Kommunernas utgifter 2010 2011 Kommunernas skatteinkomster 2010 2011 Skattefrågor 7 Skatteredovisningarna i februari och mars Partiellt skattskyldiga samfunds inkomstskattesatser 2009 2011 Mervärdesbeskattningen Momsskattesatserna ändras 1.7.2010 Omvänd momsskyldighet inom byggbranschen Statsandelarna år 2010 11 Innehållet i statsandelssystemet 2010 Statsandelarna för de enskilda kommunerna Statsandelsgrunderna och statsandelens totala belopp Statsunderstöd som beviljas kommuner och samkommuner för att stödja samservice Bokföringsanvisningar 14 Kommunsektionens utlåtande 93/23.2.2010: Behandling av statsandelar, hemkommunsersättningar och återbäring av regressfordringar som gäller underhållsstöd i kommunens bokföring Lagen om hemkommun och socialvårdslagen kommer att ändras 16 Implementeringen av det gemensamma eurobetalningsområdet i Finland 17 Bilagor: Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 1) Prognossiffror för samhällsekonomin 2010 (bilaga 2a) Prognossiffror för samhällsekonomin 2011 (bilaga 2b) Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (bilaga 3) De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter (bilaga 4) Kommunernas skatteinkomster 2008 2011, md (bilaga 5) Kommunernas och samkommunernas resultaträkning 2008 2011, (bilaga 6a) Kommunernas och samkommunernas finansieringskalkyl 2008 2011,(bilaga 6b) Centrala indextal och prognoser för dem (bilaga 7) Sammanslagning av statsandelarna (bilaga 8) Utlåtande 93/23.2.2010: Behandling av statsandelar, hemkommunsersättningar och återbäring av regressfordringar som gäller underhållsstöd i kommunens bokföring (bilaga 9) Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Jan Björkwall Toimittanut / Sammanställt av Raija Haaja 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010
Det allmänna ekonomiska läget Den finländska samhällsekonomin drabbades i fjol av en snabb och brant produktionsnedgång. Enligt förhandsuppgifter om nationalräkenskaperna minskade produktionsvolymen med 7,8 procent. Till följd av den internationella recessionen minskade vår export med en fjärdedel, samtidigt som även importen minskade nästan lika mycket. Den djupaste svackan i den internationella ekonomin har antagligen nu passerats. Återhämtningen har inletts, bland annat tack vare massiva stimulansåtgärder. Inom finans- och penningpolitiken har stimulansåtgärder vidtagits för att påskynda och upprätthålla den ekonomiska tillväxten och för att skapa lugn på finansmarknaden. Framöver kommer målet för penning- och finanspolitiken vara att ekonomiernas långsiktiga hållbarhet tryggas. Finansministeriets kalkyler över det s.k. hållbarhetsgapet har förändrats drastiskt som en följd av den ekonomiska krisen. Hållbarhetsgapet sammanhänger med förändringen i befolkningens åldersstruktur, som dels leder till ett utgiftstryck, dels hotar bromsa upp ökningen av nationalprodukten och skatteinkomsterna. De faktorer som bidrar till hållbarhetsgapet utgör en stor utmaning för finansieringen av den offentliga ekonomin, och de berör även den kommunala ekonomin i högsta grad. Uppfattningarna om den finländska totalproduktionens utveckling i år har varit försiktigt optimistiska. Prognosinstitutens uppskattningar om den ekonomiska tillväxten i år rör sig mellan en och tre procent. Enligt finansministeriets ekonomiska översikt kommer tillväxten att vara ungefär en procent. Prognoserna för 2011 utlovar ingen snabb tillväxt trots den låga nivån på utgångsläget 2009. Den totala produktionsvolymen år 2009 var lägre än totalproduktionen 2006. I allmänhet har produktionsvolymen ökat snabbt efter att konjunkturen vänt uppåt efter en svacka. I bilaga 1 ges uppgifter om och uppskattningar av vissa totalekonomiska variabler som är viktiga för den kommunala ekonomin. Prognossiffrorna motsvarar den ekonomiska översikt som finansministeriet publicerade i slutet av mars. Finansministeriets prognoser har i detta informationsblad brukat användas som indikatorer på det allmänna ekonomiska läget och den ekonomiska utvecklingen. Konsumentpriserna steg snabbt år 2008, men i fjol avmattades utvecklingen så att det årliga genomsnittet var på samma nivå som året innan. Utöver sjunkande världsmarknadspriser har utvecklingen berott på lägre bostadspriser och låneräntor och en allt hårdare konkurrens. Sänkningen av momsen på livsmedel i oktober ledde till en lägre prisnivå. Höjningarna av accisen på alkohol och tobak hade i sin tur en höjande effekt på prisnivån. År 2010 beräknas konsumentpriserna stiga med 1,5 procent i snitt. Tack vare de återhållsamma löneuppgörelserna i år råder det inget större kostnadstryck inom landet. Momshöjningarna i början av juli kommer att påskynda en höjning av konsumentpriserna. År 2011 beräknas konsumentpriserna stiga med 2,5 procent. Finansministeriet bedömer att löntagarnas allmänna förtjänstnivåindex i år stiger med knappt tre procent, medan det i fjol steg med ungefär fyra procent. Enligt ministeriets uppskattning stiger det allmänna förtjänstnivåindexet 2011 med omkring 2,5 procent. Denna uppskattning är främst att betrakta som ett antagande, eftersom löneavtalen inom många avtalssektorer antingen går ut i år eller saknar uppgifter om hur lönerna kommer att justeras nästa år. Sysselsättningsnivån var hög fram till utgången av 2008. Vid årsskiftet vände utvecklingen sedan tvärt mot det sämre. Sysselsättningsläget försämrades avsevärt år 2009 och arbetslöshetsgraden steg med ett par procentenheter. Sysselsättningsläget fortsätter försämras i år. Antalet sysselsatta kommer att minska med 70 000 80 000. Arbetslöshetsgraden antas i år stiga till drygt 10 procent. Antalet arbetslösa Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010 3
är i år närmare 300 000 i snitt. Efterfrågan på arbetskraft beräknas öka tidigast om ett år. Enligt finansministeriets uppskattning kommer den genomsnittliga arbetslöshetsgraden 2011 att vara 9,6 procent. I bilaga 1 ges uppgifter om och uppskattningar av vissa totalekonomiska variabler som är viktiga för den kommunala ekonomin. Uppgifterna för 2007 2009 baserar sig i huvudsak på nationalräkenskaperna som Statistikcentralen publicerade i mars 2010 och vissa andra officiella statistiska uppgifter. Prognoserna för 2010 och 2011 har utarbetats av finansministeriet. Finansministeriets ekonomiska översikt finns på ministeriets webbplats, http://www.vm.fi under aktuellt. På samma adress finns rambeslutet för åren 2011 2014. I bilageuppgifterna till rambeslutet ingår beräkningar av och antaganden om den totalekonomiska utvecklingen 2012 2014. Bilagorna 2a och 2b innehåller olika prognosinstituts uppskattningar av hur ekonomiska variabler som är viktiga för kommunernas ekonomi utvecklas år 2010 och 2011. Kommunernas utgifter 2010 2011 Kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter ökade 2009 alltjämt rätt kraftigt, dvs. med ungefär fem procent. Ökningen av verksamhetsutgifterna mattades dock av med ungefär tre procentenheter jämfört med året innan, bland annat med anledning av en mer återhållsam utveckling av inkomstnivån och olika sparåtgärder som påbörjades i kommunerna. Enligt Statistikcentralens preliminära bokslutsuppgifter för 2009 ökade inköpen av varor och tjänster med sju procent. I år kommer ökningen av verksamhetsutgifterna antagligen att inskränka sig till 3 3,5 procent, eftersom det försämrade ekonomiska läget i kommunerna förutsätter att ökningen av verksamhetsutgifterna stävjas. Den kommunala lönesummans tillväxt, som enligt uppgifter från olika källor var cirka fyra procent i fjol, beräknas i år avta, bland annat på grund av mindre avtalsenliga höjningar än i fjol samt sparåtgärder inom personalutgifterna. På grund av ett svårt ekonomiskt läge i de stora städerna antas antalet löntagare minska något. På grund av en försvagad ekonomi iakttar också andra kommuner en återhållsam rekryteringspraxis trots ökade serviceskyldigheter. Inom kommunsektorn uppnåddes i februari ett förhandlingsresultat om kollektivavtalen för 2010 2011. De nya avtalen trädde i kraft i början av februari, och avtalsperioden sträcker sig till 31.12.2011. Avtalen kan sägas upp så att de upphör att gälla efter 28.2.2011. De avtalade lönehöjningarna gäller perioden 1.2.2010 30.4.2011. Övriga eventuella lönejusteringar kan träda i kraft tidigast 1.5.2011. Avtalsuppgörelsen höjer arbetskraftskostnaderna inom kommunsektorn år 2010 med mindre än en procent i genomsnitt. Även avtalsperioden med Tehy gäller till utgången av 2011. I Tehy-protokollet ingår avtalsenliga höjningar för 2010 2011. Förtjänstnivåindexet för kommunsektorn beräknas i år stiga med ungefär tre procent. I denna indexkalkyl ingår ett löneöverhäng från i fjol och de avtalsenliga höjningarna i år. Den kommunala lönesumman ökar i år med ungefär tre procent, eftersom personalstyrkan inte märkbart förändras från i fjol. Eftersom avtalsuppgörelsen i februari inte inkluderar eventuella avtalsjusteringar nästa år, bygger uppskattningen av det kommunala förtjänstnivåindexet på ett uträkningstekniskt antagande om den allmänna utvecklingen av inkomstnivån 2011. För närvarande kan man utgå från att kommunsektorns förtjänstnivåindex år 2011 stiger med 2,5 procent. Kommunsektorns lönesumma kan antas öka i samma utsträckning. 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010
I bilaga 3 ges information och bedömningar om faktorer som inverkar på lönesumman i kommunsektorn 2005 2011. Observera att uppskattningen för år 2011 än så länge är ett uträkningstekniskt antagande. I fjolårets sista nummer av Kommunalekonomi (5/09) behandlades de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2010. De kommunala arbetsgivarnas folkpensionsavgift sänktes i början av april 2009 till 1,05 procent av den lön som ligger till grund för avgiften. Avgiften slopades helt i början av detta år. De kommunala arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift var i fjol 2 procent av den lön som utgör grund för avgiften. I år är sjukförsäkringsavgiften 2,23 procent. I basserviceprogrammet som bifogats rambeslutet har avgiften år 2011 föreslagits vara nästan den samma som i år, dvs. 2,2 procent av den lön som ligger till grund för avgiften. De kommunala arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift är i år 0,75 procent upp till en lönesumma på 1 846 500 euro och 2,95 procent för den överskjutande delen av lönesumman. Arbetslöshetsförsäkringsavgiften beräknas stiga år 2011. Medan arbetslöshetsförsäkringsavgiften inom kommunsektorn i år är 2,8 procent i snitt, uppskattas den nästa år stiga till 3,1 procent. Exakta uppgifter om ändringarna kan meddelas på hösten när nya beslut fattats. De kommunala arbetsgivarnas genomsnittliga KomPL-avgift har varit den samma både 2009 och 2010, dvs. 23,6 procent av lönesumman. Medlemssamfundens faktiska arbetsgivaravgift avviker i allmänhet något från den genomsnittliga avgiften. Enligt nu föreliggande beräkningar skulle arbetsgivarens genomsnittliga avgift vara oförändrad under de närmaste åren, dvs. 23,6 procent från 2011 till 2014. Det beslut som fattas om löntagarens försäkringsavgift kan inverka också på arbetsgivarens andel. StaPL-avgiften för lärare kommer 2011 att sjunka med 0,2 procentenheter från nuvarande 21,8 procent. I bilaga 4 anges de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2005 2010 och de nuvarande uppskattningarna beträffande 2011. Kostnadsnivån i kommunsektorn steg i fjol med 2,3 procent mätt med prisindex för basservicen. Kostnadsnivån steg därigenom betydligt mindre än den gjorde 2008, då nivån steg med 5,3 procent. I år och nästa år antas kostnadsnivån mätt med prisindex för basservicen stiga med bara 2 2,5 procent. Kalkylen över nästa års kostnadsnivå påverkas av måttfulla uppskattningar av de avtalsbaserade höjningarna och av den allmänna kostnadsnivån. I bilaga 7 presenteras vissa centrala indextal och prognoser för deras utveckling under åren 2010 2011. I rambeslutet för statsekonomin ingår beräkningar och antaganden om utvecklingen av de indextal som beskriver kostnadsnivån även under åren 2012 2014. Kommunernas skatteinkomster 2010 2011 Kommunernas skatteinkomster ökade snabbt under perioden 2005 2008. Kommunerna utarbetade budgeten för 2009 i en situation där det rådde stor osäkerhet om den allmänna ekonomiska utvecklingen. Kommunerna räknade då med skatteinkomster på uppemot 18 miljarder euro. Kommunerna blev dock tvungna att väsentligt justera sina beräkningar av skatteinkomsterna 2009. Den genomsnittliga ökningen av kommunernas skatteinkomster 2009 mattades av till en nivå nära noll. Till kommunerna redovisades skatteinkomster på totalt 17,6 miljarder euro, vilket var endast kring 0,5 procent mer än år 2008. Redovisningarna av kommunalskatt 2009 ökade något till följd av ökade förvärvsinkomster, men framför allt som ett resultat av en större kommungruppsandel. De inkomster för vilka förskottsinnehållning verkställs ökade bara marginellt genom att den samhällsekonomiska lönesumman minskade. Kommungruppens andel av för- Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010 5
värvs- och kapitalinkomsterna ökade till följd av att kapitalinkomsterna minskade drastiskt år 2009. Redovisningen av kommunalskatt till kommunerna utgjorde år 2009 närmare 15,4 miljarder euro, dvs. 2,4 procent mer än året innan. Andelen av samfundsskatteinkomsterna uppgick till 1,2 miljarder euro, medan fastighetsskatten inbringade nästan en miljard euro. Kommunalskatteunderlaget kommer inte att öka nämnvärt 2010. Lönesumman i samhällsekonomin beräknas öka endast marginellt. Även andra förvärvsinkomster ökar bara i ringa grad trots att arbetslöshetsskyddet relativt sett ökar snabbt på grund av ökad arbetslöshet. De ökade avdragen i kommunalbeskattningen beror framför allt på ändringar i grundavdraget. Redovisningarna av kommunalskatt minskar också till följd av en ökning av arbetsinkomstavdraget, som trädde i kraft i fjol. En omständighet som bidrar till en ökad kommunalskatt är att kommunernas inkomstskattesatser höjdes med 0,4 procentenheter i genomsnitt, vilket ökar kommunalskatteintäkterna i år med drygt tre hundra miljoner euro. Även om kommungruppens andel uppskattas öka något år 2010, väntas redovisningarna av förskotten för detta år kvarstå på fjolårets nivå eller öka endast obetydligt. Redovisningarna av kommunalskatt till kommunerna påverkas i år av en markant minskning av redovisningarna för de föregående åren. För närvarande beräknas minskningarna utgöra drygt 600 miljoner euro. Till kommunerna redovisas i år uppskattningsvis 15 miljarder euro, vilket skulle innebära att redovisningarna minskar med närmare tre procent. Den förmodat svaga återhämtningen av ekonomin återspeglas även i skatteinkomstprognoserna. I den skatteprognosram som uppdaterades i mars är utgångspunkten att redovisningarna av kommunalskatt år 2011 blir cirka 2,5 procent större än i år. Samfundsskatten minskade betydligt i fjol. Kommungruppens andel av samfundsskatten höjdes temporärt med tio procentenheter under åren 2009 2011. För närvarande uppskattas redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna år 2010 uppgå till ungefär 1,3 miljarder euro, vilket innebär en ökning jämfört med året innan. Redovisningarna av samfundsskatt uppskattas nästa år öka till cirka 1,5 miljarder euro, men på grund av ovissheten beträffande den ekonomiska utvecklingen och företagens resultat finns det skäl att förhålla sig till prognosen med en viss reservation. Redovisningarna av fastighetsskatt uppgick år 2009 till cirka 970 miljoner euro. År 2010 beräknas redovisningarna öka med en femtedel, främst till följd av höjda fastighetsskattesatser. År 2011 beräknas redovisningarna uppgå till totalt 1,2 miljarder euro, dvs. ett par procent mer än redovisningarna i år. Bilaga 5 beskriver de kommunala skatteredovisningarnas utveckling under åren 2007 2009 och prognoserna för 2010 och 2011. I år minskar kommunernas totala skatteinkomster med i genomsnitt ungefär 0,5 procent. Nästa år kommer de enligt den nuvarande prognosen att öka med 3,5 procent. Bilagorna 6a och 6b innehåller en resultaträkning och finansieringsanalys för 2006 2007 som sammanställts utgående från statistiska uppgifter från Statistikcentralen. Kalkylerna för år 2008 baserar sig på bland annat uppgifter om kommunernas bokslut och basserviceprogrammet. Uppgifterna för 2009 och 2010 är prognoser som Kommunförbundet utarbetat utgående från basserviceprogrammet. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) 771 2085, 050 522 2789 Mikael Enberg, tfn (09) 771 2540, 0500 508 831 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010
Utgiftsramarna för statsfinanserna och tilläggsbudgeten Regeringens utgiftsramar för statsfinanserna 2011 2014 är närmast av teknisk karaktär. I ramarna har beaktats effekterna av beslut som tagits redan tidigare. Statsrådet överlämnade sitt ramförslag till riksdagen 30.3.2010. Den nya regering som bildas efter riksdagsvalet 2011 kommer att bereda nya ramar för statsfinanserna 2012 2015 utgående från det nya regeringsprogrammet. De nu aktuella rambesluten gäller i första hand år 2011. Till rambeslutet anknyter även ett basserviceprogram för den kommunala ekonomin och förvaltningen. I basserviceprogrammet ingår bland annat en bedömning av den kommunala ekonomins utveckling och riktlinjer för kommunernas uppgifter och för andra statliga beslut som påverkar kommunerna och deras ekonomi. Ett sammandrag av basserviceprogrammet utgör en del av regeringens rambeslut. Det verkar uppenbart att riktlinjerna för beskattningen 2011 och eventuella nya beslut om kommunernas uppgifter avgörs först i samband med budgetmanglingen i augusti september. I regeringens första tilläggsbudgetförslag i år anslås 77 miljoner euro till åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten. Den grundläggande yrkesutbildningen och läroavtalsutbildningen byggs ut. Antalet personer som omfattas av arbetskraftspolitiska åtgärder utökas. En del av dessa åtgärder kommer även att höja kommunernas finansieringsandelar. I syfte att genomföra regeringsprogrammet höjs statsandelarna för förbättring av social- och hälsovårdstjänsterna med 21 miljoner euro år 2011. I enlighet med kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna ökar kommunernas motsvarande utgifter i högre grad. Mer detaljerade uppgifter om rambeslutet och basserviceprogrammet kommer att ingå i följande nummer av Kommunalekonomi när regeringen fattat definitiva beslut om statens utgiftsramar. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) 771 2085, 050 522 2789 Reijo Vuorento, tfn (09) 771 2078, 050 66 741 Mikael Enberg, tfn (09) 771 2540, 0500 508 831 Skattefrågor Skatteredovisningarna i februari och mars Redovisningarna av kommunalskatt för innevarande skatteår var i februari och mars något högre än i fjol, men redovisningarna för tidigare skatteår var å andra sidan klart lägre jämfört med redovisningarna i februari och mars senaste år. I februari var redovisningarna för i år något lägre än i fjol, medan redovisningarna i mars var klart högre än motsvarande redovisningar i fjol. Skillnaden mellan februari och mars beror antagligen på övergången till det nya systemet med skattekonton. Till en början var alla arbetsgivare inte så väl insatta i skattekontona, vilket ledde till att en del av de redovisningar som gällde februari lämnades in först i mars. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010 7
Mindre redovisningar av kommunalskatt i februari och mars beror till en stor del på mindre kompletteringar av förskott och kvarskatt. De sammanräknade redovisningarna av dessa poster har i år varit ungefär en tredjedel lägre än i fjol. I år redovisas kvarskatt för skatteåret 2008 och kompletteringar av förskott för skatteåret 2009. I tabellen nedan är redovisningarna av kommunalskatt i februari och mars grupperade enligt skatteåret. Redovisningarna i februari och mars i år är ungefär en procent högre än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Redovisningarna för föregående skatteår har minskat med över 40 procent jämfört med motsvarande redovisningar i februari och mars i fjol. Redovisningarna för föregående skatteår utgörs till stor del av förskottskompletteringar, vilka har minskat betydligt. Minskningen torde bero på en svag inkomstutveckling 2009 jämfört med året innan. I synnerhet överlåtelsevinster påverkar beloppet av förskottskompletteringarna. Redovisningarna från skatteåret t-2 minskade i februari och mars 2010 med närmare 30 procent jämfört med motsvarande redovisningar 2009, vilket beror på en minskning av kvarskatterna. De låga kvarskatterna kan bero på bland annat en svag likviditet. Redovisningarna av kommunalskatt totalt, februari och mars 2009 och 2010 (mn ) 2009 (mn ) 2010 (mn ) Differens (mn ) Differens % Skatteåret t 2 359,8 2 379,8 20,1 0,9 % Skatteåret t-1 438,5 256,0-182,5-41,6 % Skatteåret t-2 256,2 181,7-74,5-29,1 % Andra år totalt 3,7 3,7 0,0 0,2 % De sammanräknade redovisningarna av samfundsskatt och fastighetsskatt i februari och mars var cirka 100 miljoner euro högre än för motsvarande period i fjol. Redovisningarna av samfundsskatt var mycket låga i början av 2009, vilket berodde på bland annat återbäringar av samfundens förskottsskatt. En jämförelse mellan början av 2009 och början av 2010 är därför inte relevant. Partiellt skattskyldiga samfunds inkomstskattesatser 2009 2011 Vid inkomstbeskattningen är kommunerna och samkommunerna partiellt skattskyldiga samfund som betalar inkomstskatt på sin näringsverksamhet eller på avkastningen av en fastighet som inte används för allmännyttigt ändamål. Kommunen är dock inte skattskyldig för inkomst av näringsverksamhet som kommunen bedriver inom sitt eget område. På kommuner och samkommuner tillämpas nedsatta inkomstskattesatser. De nedsatta inkomstskattesatserna beror på kommunernas och samkommunernas gruppandelar av samfundsskatten. Gruppandelarna höjdes för åren 2009 2011. I början av 2010 sänktes kommungruppens andel dessutom till 31,99 procent med anledning av ändringar i universitetslagstiftningen. Gällande inkomstskattesats för kommuner och samkommuner under skatteåren 2010 och 2011 är 8,9804. Inkomstskattesatsen för skatteåret 2009 var 8,9908. Ändringarna i inkomstskattesatserna har inte nödvändigtvis beaktats i förskottsskatterna för skatteåren 2009 och 2010. Kommuner och samkommuner som betalar stora inkomstskatter bör kontrollera att förskottsskatterna är tillräckliga. Om de har betalat alltför låga förskott, kan de betala förskottskompletteringar och på det sättet undvika samfundsränta. 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010
Mervärdesbeskattningen Momsskattesatserna ändras 1.7.2010 Republikens president stadfäste i september 2009 en lag genom vilka alla momsskattesatser ändras 1.7.2010. Alla momsskattesatser stiger med en procentenhet frånsett momsskattesatsen för restaurang- och cateringtjänster, som sänks till 13 procent. Framöver behöver man alltså inte dra någon gräns mellan försäljningen av måltider och cateringtjänster, eftersom skattesatsen är den samma i båda fallen. till från 1.7.2010 30.6.2010 Allmän skattesats 22 % 23 % Livsmedel och foder 12 % 13 % Restaurang- och cateringtjänster 22 % 13 % Persontransporter, överlåtelse av nyttjanderätt till inkvarteringslokaler eller besökshamnar, tjänster som möjliggör utövande av idrott, inträdesavgifter till teater-, cirkus-, musik-, dans- och biografföreställningar, utställningar, idrottsevenemang, nöjesparker, djurparker, museer och andra motsvarande kultur- eller underhållningsevenemang och inrättningar, läkemedel, bok, den på televisionsavgifter grundade ersättning som Rundradion Ab får ur statens televisions- och radiofond och den ersättning som Ålands Radio och TV Ab får av Ålands landskapsregerings inkomster från televisionsavgifter, sådana konstverk som avses i 79 c i lagen i fråga om annan verksamhet än import dock endast när säljaren är upphovsmannen eller hans eller hennes rättsinnehavare eller, tillfälligt, en annan näringsidkare än en sådan skattskyldig återförsäljare som avses i 79 a 3 mom., den ersättning enligt 45 1 mom. 3 5 punkten som hänför sig till upphovsrätten och som en organisation som företräder innehavarna av upphovsrätten får. 8 % 9 % Frisertjänster, små reparationstjänster, som avser reparation av cyklar, skor och lädervaror samt kläder och hushållslinne, inbegripet lagning och ändring. 8 % 9 % Den reducerade skattesatsen är i kraft till 31.12.2010. Den nya skattesatsen tillämpas när en såld vara har levererats eller varan har tagits i eget bruk, ett gemenskapsinternt förvärv gjorts, varan har överförts från upplagringsförfarande eller skyldigheten att betala skatt för en importerad vara har uppstått 1.7.2010 eller senare. Om förskottsavgift har fåtts för försäljning av en vara, tillämpas på förskottsavgiften den skattesats som gällt när beloppet influtit. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010 9
Den nya skattesatsen tillämpas på sådant gemenskapsinternt förvärv av vara som ska hänföras till juli 2010 eller därefter. En vara anses vara levererad när den överlämnas i köparens besittning. Den nya skattesatsen tillämpas när en såld tjänst har utförts eller när tjänsten tagits i eget bruk 1.7.2010 eller senare. På förskottsavgift tillämpas dock skattesatsen vid den tidpunkt då beloppet influtit. På serviceprestationer som är på hälft när skattesatsen ändras tillämpas skattesatsen vid den tidpunkt då prestationen slutförts. En tjänst har utförts när den överlåtits till kunden. På beviljade rabatter, kreditförluster och andra rättelseposter tillämpas den skattesats som gällde då varan levererades eller tjänsten utfördes eller som gällde under den månad till vilken det gemenskapsinterna förvärvet hänfördes. Tidpunkten för betalningen inverkar inte på den månad till vilken ett förvärv hänförs. Exempel: Till kunden har överlåtits en bil i februari 2010. I juli 2010 yppar sig ett fel på bilen som berättigar kunden till nedsatt pris. På prissänkningen tillämpas den momsskattesats som gällde vid överlåtelsetidpunkten, dvs. 22 procent. Års- eller andra säsongsrabatter och andra motsvarande poster som betalas i efterskott och som hänför sig till både sådana varor och tjänster som levererats före 1.7.2010 och sådana varor och tjänster som levererats senare kan fördelas på de olika skattesatserna proportionellt enligt tid. Av exempelvis årsrabatterna på försäljning enligt den allmänna skattesatsen som hänför sig till hela året 2010 kan hälften (50 %) anses hänföra sig till försäljning med en skattesats på 22 procent och den andra hälften till försäljning med en skattesats på 23 procent. Kommuner och samkommuner bör i god tid förvissa sig om att de nya skattesatserna beaktats i fakturerings- och bokföringsprogrammen. Skatteförvaltningen kommer under vårens lopp att utfärda en anvisning om de nya skattesatserna. I anvisningen kommer sannolikt att ingå ett ställningstagande till skattesatserna för fakturering enligt uppskattning och för utjämningsfakturor (en ofta förekommande faktureringsform bland annat i vatten- och värmeräkningar). Vi utgår från att en skattesats på 22 procent kommer att tillämpas på fakturor enligt uppskattning till utgången av juni och en skattesats på 23 procent från 1.7.2010. På utjämningsfakturor som betalas efter 1.7.2010 tillämpas en skattesats på 23 procent. Omvänd momsskyldighet inom byggbranschen Finansministeriet bereder införandet av omvänd momsskyldighet inom byggbranschen. Syftet med omvänd skattskyldighet är att bekämpa grå ekonomi och ekonomisk brottslighet inom byggbranschen. Skyldig att betala moms på försäljning är den som säljer en vara eller tjänst. Moms ska betalas i varje försäljningsfas, men endast på den värdeökning som skett i respektive fas. Vid sammanlänkade underentreprenader kan det tänkas att underentreprenören försummar att betala moms trots att huvudentreprenören i sin egen momsbeskattning drar av den moms underentreprenören fakturerat. Det innebär att en del av mervärdesskatten till staten blir obetald. Syftet med omvänd momsskyldighet är att förhindra att momsen förblir obetald i fråga om underentreprenörens värdeökning. Huvudentreprenören betalar moms på värdet av byggarbetet i dess helhet inklusive den värdeökning underentreprenören genererat. 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010
Omvänd momsskyldighet innebär att köparen är skattskyldig i stället för säljaren. Inom byggbranschen skulle detta i praktiken innebära att mervärdesskatten i samband med en underentreprenad inte skulle betalas av underentreprenören, utan av den som köper arbetsprestationen, dvs. huvudentreprenören, som kan dra av den skatt som deklarerats. Huvudentreprenören skulle i normal ordning fakturera sin beställare med en skattebelagd faktura. Det gäller att märka att långa kedjor av sammanlänkade underentreprenader leder till en situation där en del av företagen i mitten av kedjan samtidigt fungerar som entreprenör och underentreprenör. I sådana fall skulle omvänd skattskyldighet tilllämpas på alla försäljningstransaktioner inom kedjan. Först huvudentreprenörens försäljning till beställaren skulle vara skattebelagd. Huvudentreprenören skulle betala moms på värdet av byggarbetet i dess helhet inklusive den värdeökning underentreprenören genererat. Den omvända skattskyldigheten skulle inte tillämpas på försäljningstransaktioner mellan alla momsskyldiga aktörer, utan tillämpningen skulle begränsas främst till försäljningstransaktioner mellan byggföretag. Det skulle förutsättas att köparen är en näringsidkare som annars än tillfälligt säljer byggtjänster som omfattas av omvänd skattskyldighet eller som köper byggtjänster i syfte att överlåta en fastighet. Lagen avses träda i kraft från början av 2011, men regeringen har ännu inte avlåtit någon proposition i ärendet. Närmare upplysningar: Henrik Rainio, tfn (09) 771 2086, 050 596 9635 Mikael Enberg, tfn (09) 771 2540, 0500 508 831 Statsandelarna år 2010 Innehållet i statsandelssystemet 2010 Statsandelsreformen år 2010 har godkänts vid riksdagens andra behandling 7.12.2009 i enlighet med förvaltningsutskottets betänkande (RP 174/2009, FvUB 19/2009). Lagarna har givits 29.12.2009 och publicerats i författningssamlingen 31.12.2009 (nr 1704 1732). Kommunens statsandelssystem beskrivs i bilaga 8 Sammanslagning av statsandelarna, där statsandelarna i en enda penningström är jämsides med de övriga statsandelarna för undervisning och kultur. Längst ner i diagrammet beskrivs redovisningen av statsandelarna med beaktande av utgifter och inkomster av hemkommunsersättningarna. De viktigaste lagarna om statsandelar till kommunerna är lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) och lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). Reformen innebär en modell med statsandelar i en enda penningström. Statsandelarna i en enda penningström omfattar en allmän del med förhöjningar (tidigare den allmänna statsandelen), kalkylerade kostnader för social- och hälsovård, kalkylerade kostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning utgående från åldersklassen 6 15 år, kalkylerade kostnader för allmänna bibliotek samt invånarbaserad grundläggande konstundervisning och kommunernas kulturväsende. Till systemet med en enda penningström hör dessutom utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster, tilläggsdelar för kommuner med särskilt gles bosättning, för skärgårdskommuner och för kommuner inom samernas hembygdsområde Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010 11
samt vissa faktorer utanför statsandelssystemet som höjer eller sänker statsandelen, bland annat den nya skattekompensationen för år 2010. Till systemet hör dessutom hemkommunsersättningarna. Ersättningsutgifter och ersättningsinkomster hänförs genom det samordnade systemet till hemkommunen utgående från uppgifter som samlas in varje år (clearing-metoden). Statsandelen får man genom att från kommunens kalkylerade kostnader dra av självfinansieringsandelen i systemet med en enda penningström, vilken per invånare är lika stor för alla kommuner. Till detta belopp läggs den allmänna delen med förhöjningar. Dessutom beaktas tillägg för gles bosättning och andra tillägg och avdrag i statsandelarna. Därutöver beaktas utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster och utjämningen i samband med systemändringen, som innebär att reformens verkningar på de enskilda kommunerna nollställs. Kommunens totala statsandel påverkas dessutom av den del av undervisningsväsendet som inte hör till systemet med en enda penningström. Det är fråga om det s.k. huvudmannasystemet, som omfattar gymnasieutbildning, yrkesutbildning och yrkeshögskolor. Huvudmannasystemet har en egen separat finansieringsandel per invånare, som beaktas utöver självfinansieringsandelen i statsandelarna i en enda penningström. Finansieringsandelen per invånare i huvudmannasystemet minskar dessutom statsandelen för varje kommun, också i det fallet att kommunen inte själv är huvudman för ett gymnasium eller någon annan läroanstalt. Till kommunernas statsandelar hör också liksom tidigare statsandelar för idrott, ungdomsarbete, medborgarinstitut, museer, teatrar och orkestrar samt statsandelar för morgon- och eftermiddagsverksamhet. Utöver statsandelen för 6 15-åringar betalas till huvudmännen en elevbaserad finansiering för påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen, förberedande undervisning för invandrare, förskoleundervisning och grundläggande utbildning för andra än läropliktiga, grundläggande utbildning för dem som omfattas av förlängd läroplikt (handikappundervisning) och tillägg för internatskola då grundläggande utbildning ordnas vid en sådan skola. Alla ovan nämnda statsandelar, hemkommunsersättningar och finansieringar betalas från ingången av 2010 som en enda helhet av servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (före detta statskontoret). Betalningen sker liksom hittills varje månad senast den 11 dagen i månaden. Bokföringsnämndens kommunsektion har gett ett utlåtande (93/23.2.2010) om hur statsandelar, hemkommunsersättningar och återbäringen av regressfordringar som gäller underhållsstöd ska behandlas i kommunens bokföring. Se bokföringsanvisningarna längre fram i texten. Hemkommunsersättningar och återbäringar av underhållsstöd till kommunerna betraktas inte som statsandelar. Statsandelarna i en enda penningström administreras av finansministeriet. Övriga statsandelar, till exempel de statsandelar som kvarstår i det nuvarande huvudmannasystemet, statsandelar baserade på tipsmedel och vissa andra statsandelar, administreras av undervisningsministeriet. I systemet ingår också en behovsprövad höjning av statsandelen (det tidigare behovsprövade statsunderstödet). Kommunerna kan årligen ansöka om höjningen, som beviljas av finansministeriet före utgången av finansåret. Höjningen beviljas en kommun som i första hand på grund av exceptionella eller tillfälliga ekonomiska svårigheter är i behov av ökat ekonomiskt stöd. 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010
Statsandelarna för de enskilda kommunerna Beslut om de enskilda kommunernas statsandelar fattades 29.12.2009, och utbetalningen av statsandelarna inleddes 11.1.2010. Kommunernas statsandelar grundar sig på följande tre beslut: - Finansministeriet: Beslut om statsandelen för kommunens basservice och beslut om fastställandet av kommunens utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomsterna år 2010 (FM 2666/02.02.06.00/2009) - Undervisningsministeriet: Beslut om statsandel som beviljas kommunerna för undervisnings- och kulturverksamhetens driftskostnader samt om finansiering som beviljas samkommuner, registrerade sammanslutningar och stiftelser år 2010 (Dnr 23/221/2009) - Finansministeriet: Beslut om grunddelarna i kommunernas hemkommunsersättningar år 2010 (FM 2665/02.02.06.00/2009). Grunderna för de enskilda kommunernas statsandelar och själva statsandelarna år 2010 finns på Kommunförbundets webbplats, www.kommunerna.net/kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelarna 2010 uppdelade i separata tabeller. Tabellerna uppdateras vid eventuella ändringar i besluten om statsandelar. Statsandelsgrunderna och statsandelens totala belopp Statsandelarna för 2010 har indexjusterats med 2,6 procent och dessutom höjts i enlighet med budgetpropositionen och kompletteringen av den. Statsandelsprocenten i systemet med en enda penningström är 34,08 och självfinansieringsandelen per invånare 2 581,36 euro. Inom det övriga undervisningsväsendet (huvudmannamodellen) är statsandelsprocenten oförändrad, dvs. 41,89, medan självfinansieringsandelen för år 2010 preliminärt har fastställts till 342,89 euro per invånare. Sammanlagt är kommunens andel av de kalkylerade statsandelsgrunderna 2 924,25 euro per invånare. År 2009 var motsvarande andel per invånare 2 793,60 euro (en höjning med 4,8 procent). Alla statsandelar och finansieringen (enligt beslut 29.12.2009) (1 000 ) Kommunernas statsandelar (basservice + övrig undervisning) 7 280 063 Samkommunernas finansiering enligt pris per enhet 1 321 669 Privata anordnares finansiering enligt pris per enhet 1 293 505 Statsandelar totalt 9 895 237 Bestämningsgrunderna för kommunens statsandelar redovisas mer detaljerat i Kommunalekonomi 5/2009 och på Kommunförbundets webbplats, www.kommunerna.net/kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelarna 2010. Statsunderstöd som beviljas kommuner och samkommuner för att stödja samservice Kommuner och samkommuner kan i år ansöka om understöd i syfte att bilda samservicekontor. Beviljande av understöd förutsätter att kommunen har ett gällande samserviceavtal enligt lagen om samservice inom den offentliga förvaltningen (223/2007) och att samservicekontoret är försett med ett separat rum för distansservice före utgången av 2010. Övriga kriterier enligt understödsanvisningarna tilllämpas enligt prövning. Ansökan om understöd ska lämnas in i elektronisk form senast 15.4.2010 kl. 15.30. Understödsanvisningarna och -blanketterna har publicerats som bilagor till ett brev från finansministeriets avdelning för utvecklandet av förvaltningen (19.1.2010 FM/47/02.02.06.09/2010). Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010 13
Beviljandet av understöd påverkas av kommunens ekonomiska ställning, eftersom understöd främst riktas till de kommuner som enligt de ekonomiska nyckeltalen i understödskriterierna har det sämst ställt. Närmare upplysningar om understödet ger vid finansministeriet utvecklingschef Teemu Eriksson, tfn (09) 160 322 35, och projektsekreterare Mikko Saarinen, tfn 040 750 9798, e-post: fornamn.efternamn@vm.fi. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) 771 2085, 0500 522 2789 Mikael Enberg, tfn (09) 771 2540, 0500 508 831 Bokföringsanvisningar Kommunsektionens utlåtande 93/23.2.2010: Behandling av statsandelar, hemkommunsersättningar och återbäring av regressfordringar som gäller underhållsstöd i kommunens bokföring Statsandelsystemet och statsandelsbetalningarna ändrades vid ingången av 2010. Utgifterna för och inkomsterna av hemkommunsersättningar och återbäringen av regressfordringar som gäller underhållsstöd beaktas vid utbetalningen av statsandelarna. Kommunsektionen har på eget initiativ gett ett utlåtande om bokföring av statsandelarna och hemkommunsersättningarna och samtidigt kompletterat sitt tidigare utlåtande 87/23.2.2009 om behandling av regressfordringar för underhållsstöd i kommunens bokföring (bilaga 9). Bokföring av statsandelar och hemkommunsersättningar 1. Kalkylerade statsandelar bokförs som statsandelar i resultaträkningen. Statsandelarna bör specificeras i noterna till bokslutet och i tablån över budgetutfallet. Sådana statsandelar som ska bokföras i resultaträkningen är statsandelar för kommunal basservice, övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet och den höjning av statsandelarna för kommunens basservice som söks separat. Enligt kommunsektionens allmänna anvisning om noter till bokslutet för kommuner och samkommuner (2009) bör det finnas en not (not 10, s. 16) om statsandelarna från och med bokslutet 2010. I kommunsektionens allmänna anvisning om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse för kommuner och samkommuner (2009) finns en anvisning (s. 54) enligt vilken statsandelarna från och med bokslutet 2010 bör specificeras i den del som visar resultaträkningens utfall i verksamhetsberättelsen. I kommunens resultaträkning presenteras statsandelarna som en enda post. Statsandelarna kan bokföras på bokföringskonton som indelas med den noggrannhet som specifikationerna till noterna ska ha. Då erhålls notens uppgifter direkt ur bokföringen. Det är också möjligt att bokföra statsandelarna på ett enda konto. Då upprättas noterna och uppgifterna i tablån över budgetutfallet i verksamhetsberättelsen på basis av statsandelsbesluten och redovisningarna av dem. 2. Inkomster av hemkommunsersättningarna bokförs som försäljningsintäkter, utgifter av hemkommunsersättningarna bokförs som köp av kundservice. Inkomsterna av hemkommunsersättningarna upptas till bruttobelopp enligt den månatliga betalningsspecifikationen av statsandelarna som försäljningsintäkter bland intäkter för verksamheten, konto i mallen för kontoplan: Försäljningsintäkter 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010
Ersättningar av kommuner och samkommuner/3100 Hemkommunsersättningar. Utgifterna för hemkommunsersättningarna upptas till bruttobelopp enligt den månatliga betalningsspecifikationen av statsandelarna som verksamhetskostnader bland köp av kundtjänster: kontogruppen, Köp av tjänster/köp av kundtjänster från staten/kommuner/samkommuner/övriga) i mallen för kontoplan. Bokföringen av återbäring av regressfordringar som gäller underhållsstöd Återbäringarna av regressfordringar som gäller underhållsstöd betalas månatligen året efter att fordringarna drivits in i proportion till invånarantalet i samband med statsandelsredovisningarna. Sålunda återbetalar Folkpensionsanstalten de återkrav av regressfordringar som drivits in 2009 till kommunerna i samband med redovisningarna av statsandelarna 2010, fordringar som drivits in 2010 återbetalas i samband med redovisningarna av statsandelarna 2011 etc. I betalningsspecifikationen i månadsredovisningarna ingår denna summa i den första posten Statsandel för kommunal basservice. Månadsposten fås genom att man räknar ut till exempel 1/12 av det beräknade återbäringsbelopp för hela året som uppges i bilaga 10 till kommunens statsandelsbeslut. I kommande redovisningar torde återbäringen av underhållsstödet redovisas som en egen post. Återbäringen enligt statsandelsbesluten har för 2009 beräknats till 6,02 /invånare men den blir antagligen mindre. En senare uppskattning är 4,83 /invånare, men också detta belopp kommer sannolikt att förändras. Det slutliga beloppet av återbäringarna från 2009 fastställs senare under året genom beslut om ändringar av statsandelarna. 1. Om kommunen bland övriga fordringar i balansräkningen 2009 har regressfordringar som gäller underhållsstöd, bokförs återbäringen av dessa fordringar enligt kontantprincipen som minskning på grundval av månadsredovisningarna. Fordringarna anges redan i balansräkningen och de avkortas genom det återbäringsbelopp som betalas månatligen från januari 2010 tills de är helt och hållet avkortade. Enligt kommunsektionens allmänna anvisning om noter till bokslutet för kommuner och samkommuner (2009) ges det i noterna till bokslutet de uppgifter som not 39 (s. 35) bör innehålla om beloppet för regressfordran som gäller underhållsstöd. Noterna upprättas enligt anvisningarna i de bokslut där denna fordran fortfarande kvarstår. I samband med boksluten finns det skäl att uppskatta beloppet av den kvarstående fordran i balansräkningen och om beloppet för återbäringen av underhållsstödet ser ut att bli mindre under övergångsperioden ska värdet på fordran sänkas vid behov. Förmodligen kommer beloppet av återbäringarna att sjunka år för år. Regressionsfordringarna ska elimineras i balansräkningen senast i bokslutet för 2013. 2. Om återbäringen överskrider det belopp som uppgetts bland övriga fordringar i balansräkningen bokförs den överskridande delen av återbäringen periodiserad i bokslutet för det år då fordringarna indrivits (året före utbetalningen av återbäringen) bland resultatregleringar i balansräkningen och som övriga verksamhetsintäkter i resultaträkningen. På samma sätt bokförs hela återbäringssumman, om underhållsstödsfordringarna inte upptagits bland övriga fordringar i balansräkningen. Detta tillvägagångssätt att intäktsföra återbäringen det år då fordringarna indrivits tillämpas redan i bokslutet 2009. Återbäringar från 2009 tas därigenom upp redan i bokslutet 2009 som resultatreglering och intäkt även om de betalas månatligen i samband med redovisningarna av statsandelarna 2010. Återbäring som tas upp som resultatreglering avkortas månatligen i samband med redovisningarna. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) 771 20 85, 050 522 27 89 Mikael Enberg, tfn (09) 771 25 40, 0500 50 88 31 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010 15
Lagen om hemkommun och socialvårdslagen kommer att ändras Social- och hälsovårdsministeriet bereder som bäst ett förslag om ändring av lagen om hemkommun och socialvårdslagen. En stödgrupp där också Finlands Kommunförbund är företrätt har utnämnts för att underlätta lagberedningen. Enligt regeringens utkast till proposition har man för avsikt att revidera den nuvarande lagstiftningen så, att individens rätt att fritt välja bostadsort i enlighet med 9 i grundlagen skulle förverkligas bättre i synnerhet när det gäller äldre och handikappade. I lagen om hemkommun föreslås en ändring som innebär att den s.k. anstaltsbegränsningen, som förhindrar byte av hemkommun, slopas. Samtidigt föreslås att lagen om hemkommun och socialvårdslagen kompletteras med nya bestämmelser som gäller personer i behov av långvarig anstaltsvård, boendeservice eller familjevård och deras rätt att så fritt som möjligt välja sin hemkommun. Alternativ för genomförande Flera olika alternativ för ett friare val av hemort har framförts. Riktlinjen för närvarande är ett system för utjämning av kostnader med stöd av vilket kostnaderna för socialvård och delvis också hälso- och sjukvård för vissa klienter kunde tas ut av den tidigare hemkommunen. En väsentligare omständighet i det nu aktuella utkastet till lagändring är dock att en del av de klienter som omfattas av lagen kunde byta hemkommun utan att den tidigare hemkommunen bär något kostnadsansvar. Enligt utkastet till proposition skulle lagen om hemkommun kompletteras med en paragraf där det konstateras att den som på grund av sitt behov av vård och omsorg bor i en annan kommuns social- och hälsovårdsanstalt, med hjälp av boendeservice eller i familjevård, ska kunna välja som sin nya hemkommun den kommun där hon eller han bor i en verksamhetsenhet inom kommunens område. Rätten att välja förutsätter att vården eller omsorgen på ovan nämnda ställe antas fortgå eller har fortgått mer än ett år. I utkastet till proposition föreslås dessutom en ändring av socialvårdslagen med stöd av vilken den som omfattas av lagen kan ansöka om hemkommun via två olika kanaler. En person har rätt att ansöka om att servicen ordnas i en annan kommun på grund av familjeförhållanden, utkomst eller andra individuella skäl. Vid ansökningsprocessen ska sökande med hemvist i en annan kommun behandlas jämlikt med kommunens egna invånare. Ansvaret för servicen och kostnaderna för klienter som byter hemkommun med stöd av denna paragraf övergår i sin helhet till den nya hemkommunen. Den andra kanalen är avsedd för klienter som av kommunen anvisats boende inom en annan kommuns område inom ramen för familjevård, anstaltsvård eller boendeservice. Dessa klienter som är utplacerade utanför kommunen skulle framöver kunna byta hemkommun genom anmälningsförfarande. Enligt de riktlinjer man nu utgår från skulle kostnadsansvaret i sådana fall kvarstå hos den tidigare hemkommunen. I ersättningsgrunderna skulle beaktas de faktiska kostnaderna för servicen, och från dessa skulle dras av den statsandel för social- och hälsovården som övergår till den nya hemkommunen samt klientavgifterna. Tidsplan Avsikten är att regeringens proposition lämnas till riksdagen under vårsessionen. Riksdagsbehandlingen kommer dock att äga rum på hösten. Lagen avses träda i kraft vid ingången av 2011. 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010
Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) 771 20 85, 050 522 27 89 Mikael Enberg, tfn (09) 771 25 40, 0500 50 88 31 Implementeringen av det gemensamma eurobetalningsområdet i Finland De europeiska bankerna, Europeiska centralbanken och Europakommissionen har tillsammans skapat ett gemensamt betalningsområde, SEPA (Single Euro Payments Area). Till betalningsområdet SEPA hör EU- och EES-länderna samt Monaco och Schweiz, dvs. 32 länder. Målet är att konsumenter, företag och organisationer kan betala och ta emot betalningar i euro på samma villkor och med samma rättigheter och skyldigheter oberoende av om betalningen sker inom landets gränser eller internationellt. Den nationella övergången till SEPA styrs av en övergångsplan som omfattar följande tjänster i anslutning till införandet av det gemensamma eurobetalningsområdet: - SEPA-girering - SEPA-direktdebitering - SEPA-betalkort Övergångsplanen omfattar planer om på vilket sätt nationella betaltjänster ersätts med de nya tjänsterna under övergångsperioderna. Planen omfattar också införandet av automatiska betaltjänster som baserar sig på e-fakturering. Girering I Finland har SEPA-gireringen införts 28.1.2008. Med hjälp av enhetliga europeiska gireringar kan man betala och ta emot betalningar överallt inom SEPA-området. Som kundens och bankens identifieringsuppgifter används den internationella standarden för kontonummer (IBAN) och identifieringskoden för banken (BIC) på basis av vilka betalningen förmedlas till mottagaren. SEPA-girering kan användas för betalning av vanliga avgifter, löner, pensioner och förmåner inom SEPA-området. Bankerna med verksamhet i Finland har gått in för att använda den internationella standarden mellan bankerna och erbjuder den nya meddelandestandarden också för betalningsförmedling mellan företagskunder och banken. Den nya gireringsstandarden ska vara införd senast 31.12.2010, då de nuvarande finländska materialformaten upphör att vara standarder. Bankerna kan ändå som specialtjänst erbjuda nuvarande nationella tjänster fram till 31.10.2011. Vid sidan av det finländska referensnumret införs en internationell referens fr.o.m. 1.12.2010. Även den finländska streckkodsstandarden har uppdaterats så att den använder IBAN-kontonumret och den internationella referensen. Finansbranschens Centralförbund har publicerat en gireringsguide på sin webbplats, www.fkl.fi. Handboken innehåller anvisningar om hur företagen ska beakta de förändringar som SEPA förutsätter i girerings- och fakturaformulär. För kommunerna och samkommunerna innebär introduktionen av SEPA-girering utöver införandet av IBAN-kontonumret och bankens BIC-kod att också en ny gireringsstandard införs i kommunernas och samkommunernas system. IBAN och BIC blir obligatoriska i fakturor och gireringsformulär fr.o.m. 1.7.2010. Det lönar sig för kommunerna och samkommunerna att göra en egen övergångsplan för SEPA inom ramen för angivna tidsscheman. Utöver datasystemen inom ekonomiförvalt- Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010 17