Läget - Ett kulturprojekt baserat på Liv och Hälsa Ung

Läget - Ett kulturprojekt baserat på Liv och Hälsa Ung

SAMMANFATTNING Projektet baseras på undersökningen Liv och Hälsa Ung som alla elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan samt år 2 i gymnasiet får svara på. Syftet med projektet är att främja ungas psykiska hälsa i Västmanland genom att gestalta resultaten av undersökningen Liv och Hälsa Ung via olika kulturella uttryck där de unga är delaktiga i hela processen från tolkning av resultat till skapande av scenkonst, medieproduktion och utställningar. Det sker genom samverkan mellan landstinget, föreningsliv, skolor och det övriga civilsamhället. Huvudmålgruppen är alla unga i Västmanlands län mellan 13 och 19 år. Målsättningarna är; att ge målgruppen en ökad kunskap om vilka faktorer som inverkar på hälsan, att de får ta del av resultaten via kultur, där deras egna berättelser ligger till grund för de kulturella uttrycken och aktiviteterna, att inspirera unga till egna kulturella uttryck. Metoden är att de unga, genom att delta i referensgrupper, får tolka resultaten från Liv och Hälsa Ung med sina egna berättelser. Detta är sedan grunden för hur de kulturella uttrycken (scenkonst, utställningar, medieproduktion) skapas. Hela projektet ska byggas på de ungas egna berättelser. För att skapa en brygga mellan kultur och idrott bildas ett nätverk av ungdomscoacher som sprider kunskap om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor vidare till unga. Efter avslutat projekt ska metoden integreras i det bestående arbetet med Liv och hälsa Ung undersökningarna för att tillföra fler nyanser och användningsområden för spridning av resultaten.

INNEHÅLL 1 Bakgrund... 1 1.1 Projektaktörer... 3 1.1.1 Centrum för regional utveckling... 3 1.1.2 Kompetenscentrum för hälsa... 3 1.1.3 4:e teatern... 3 1.1.4 Teater Tropos... 3 1.1.5 Kopparlundsgymnasiet... 3 1.1.6 Västmanlands idrottsförbund och SISU idrottsutbildarna... 4 1.2 Målgrupp... 4 1.3 Syfte och mål... 4 1.3.1 Mätbara mål... 5 1.4 Metod... 6 1.4.1 Skapa scenkonst... 6 1.4.2 Utställningar... 7 1.4.3 Medieproduktion... 7 1.4.4 Ungdomscoacher... 8 1.4.5 Kulturbussar... 8 1.4.6 Kunskapsbank... 9 2 Nyskapande och utvecklande... 9 3 Fortsättning efter projektets slut... 9 4 Dokumentation och spridning... 9 5 Målgruppens delaktighet... 10 6 Budget... 10 BILAGA Bakgrundsbeskrivning

1 1 BAKGRUND Hur de unga mår är viktigt nu och i framtiden. I Västmanland görs undersökningen Liv och Hälsa Ung som riktar sig till elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan samt år 2 på gymnasiet. Denna undersökning visar att en övervägande majoritet av Västmanländska skolungdomar mår bra eller mycket bra och i stort sett har en bra fysisk hälsa. Trots detta uppvisar oroande många tydliga tecken på depressionssymtom, stress och psykosomatiska besvär. Symtomen har inte ökat anmärkningsvärt över tid däremot tilltar symtomen med ålder och årskurs och framförallt besväras flickor. Det är många som vill och kan bidra till att göra det bättre för de unga. Det är viktigt att generella och övergripande åtgärder som når alla utförs utan att använda pekpinnar och på ett sätt som tilltalar de unga. Arbetet för barn och ungas psykiska hälsa kräver ett långsiktigt, strukturellt arbete. Helst i samverkan mellan olika aktörer från kommun och landsting och utifrån ett tydligt barnperspektiv där barnets rättigheter tas tillvara. Viktigt är att alla aktiviteter för de unga utgår från ett hälsofrämjande perspektiv. De aktiviteter som kommer att genomföras i projektet sker på ett lustfyllt och engagerat sätt vilket ökar sannolikheten för att skapa en positiv hälsoutveckling hos unga. Projektet uppmuntrar till egen utveckling och en förståelse för andra. Det öppnar sinnet och får unga att känna sig bekväma, våga vara sig själva och uttrycka sina tankar och idéer. För att växa som individ måste alla få möjlighet att förverkliga sina drömmar, bli tagna på allvar, bli sedda och ha någon som kan ge en hjälpande hand. Att ha möjlighet att utveckla sitt eget uttryckssätt och få utlopp för sin kreativitet stärker självkänslan och självförtroendet. Hälsa och ett hälsofrämjande arbete har kommit att handla allt mer om att rusta unga för att möta sin vardag och sina ambitioner och om att peka på vikten av balans mellan krav och resurser. Viljan med projektet är att genom kulturella uttryck ge unga en ökad kunskap om vilka faktorer som inverkar på hälsan. Kunskapen de får blir ett verktyg för deras val i att förbättra sin hälsa och stärka egenkraften. Att det finns ett tydligt samband mellan kultur och hälsa har påvisats i ett flertal forskningsprojekt. Scenkonst och eget skapande har visats höja livskvaliteten och stärka hälsan. Kulturens betydelse för folkhälsan kan ses utifrån två aspekter. Dels med betoning på att individens upplevelser eller utövande av kultur anses kunna öka välbefinnandet, dels att kulturen i sig anses kunna utveckla individen och öka delaktighet och inflytande i samhället. Projektet är också viktigt för att det kopplar ihop hälsa, kultur och idrott genom en bred samverkan mellan olika aktörer, både inom landsting, kommun och civilsamhället. Genom olika kulturella uttryck får de unga en återkoppling av resultatet från Liv och Hälsa Ung, som de själva medverkat i. Unga är delaktiga i hela processen från tolkning av resultat till skapande av scenkonst, medieproduktion och utställningar. I medie- och utställningsproduktionen är det dem unga som ansvarar för hela processen.

2 Vad görs och har tidigare gjorts för målgruppen Liv och Hälsa Ung är den enkätundersökning som projektet utgår från. Den har genomförts i Västmanland sedan år 1995. Den ger en ögonblicksbild av ungas hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Målgruppen för undersökningen är elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet. Som nämns i Landstingsplanen 2013-2015, utgör resultaten från undersökningen viktiga underlag för både länets kommuner och landstinget när det gäller prioriteringar för det hälsoinriktade arbetet. Landstinget Västmanlands politiska vilja är nu att koppla ihop resultaten från Liv och Hälsa Ung med kultur och på så vis förmedla resultaten tillbaka till den berörda målgruppen. Kulturenheten har tidigare haft ett projekt med Kulturbussar. Syftet var att underlätta resandet kvällstid för utbyten mellan fritidsgårdar, ungdomsföreningar och kommunernas kulturarrangemang. Det började med att det fanns kulturresor för skolan där elever kunde resa under dagtid mellan kommunerna för att besöka exempelvis teatern och se en föreställning eller gå på utställningar. Då kulturresorna på dagtid som skolorna gjorde inte upptog hela budgeten kunde detta utvecklas till att gälla även kvällstid. Frizonen är Västmanlands läns museums arena för ungt skapande. Det är ett rum i utställningshallen för i första hand unga och unga vuxnas idéer och skapande. Arbetet i frizonen sker i samarbete med länets skolor där eleverna får ett uppdrag att göra en utställning utifrån ett visst tema. Temat för utställningen varierar men har ofta sitt ursprung i arkivhandlingar. Det kan till exempel vara att göra en utställning utifrån brev eller att göra en utställning som knyter an till eller kompletterar museets övriga utställningar. Ibland får eleverna också vissa givna förutsättningar från skolan som bland annat kan gälla materialval. Utifrån uppdraget arbetar sedan eleverna med utställningen i samråd och med stöd från museet. Mood är ett livsstilsmagasin som gavs ut i maj 2000 av Landstinget Västmanland i samarbete med medieprogrammet på Wenströmska gymnasiet. Den baserade till stor del på fakta från Liv och Hälsa Ung. Magasinet gav en bild av ungas liv och livsval samt hur valen kan påverka hälsan. Det visade sig vara ett lyckat exempel på hur folkhälsodata kan föras ut till unga på ett, för dom, tilltalande sätt. I det pågående projektet Att läsa är också en sport vill SISU Idrottsutbildarna, Riksidrottsmuseet och Västerås Stadsbibliotek, stimulera fler unga, framförallt killar, att börja läsa böcker. Detta görs genom att lyfta fram goda förebilder från idrotten som ser läsandet som lustfyllt, eller som själv skriver och ser boken som ett sätt att utvecklas.

3 1.1 Projektaktörer 1.1.1 Centrum för regional utveckling Centrum för regional utveckling är en landstingsövergripande verksamhet som har i uppdrag att säkra stöd, samordning och utveckling avseende landstingets uppdrag inom bland annat; regional utvecklingsplanering, kultur, folkbildning och näringslivsfrågor. Inom Centrum för regionutveckling finns det två operativa enheter, Kulturenheten och Folkbildning. Kulturenheten består av länsmuseum, regional filmverksamhet, biblioteksverksamhet, samt konst och kulturfrämjande verksamhet. Det finns även konsulentverksamhet inom de olika konstformerna. Västmanlands läns museum ska fördjupa kunskapen om mångfalden i det västmanländska kulturarvet, förmedla och väcka opinion, öka insikten om det förflutna och berika perspektiven på samtiden och framtiden. Länsmuseets roll är att vara en resurs, knyta samman idéer och initiativ samt göra historien synlig i sin rätta miljö. Arbetet i hela länet innebär samarbete och samverkan med kommuner, hembygdsföreningar, kulturarbetare, lokala entreprenörer och andra aktörer. 1.1.2 Kompetenscentrum för hälsa Kompetenscentrum för hälsa är en landstingsövergripande verksamhet i nära kontakt med såväl politik som koncernledning. Verksamheten inom Kompetenscentrum för hälsa bedrivs både på det strategiska och operativa planet och omfattar förutom folkhälsorapportering och kunskapsförmedling, att vara ett stöd, både metodiskt och processinriktat för landstingets olika verksamheter. Därtill ingår i Kompetenscentrum för hälsas uppdrag att verka i nära samverkan med länets kommuner, myndigheter och privata vårdgivare för att förbättra levnadsvanorna och livsvillkoren för hela befolkningen i länet. 1.1.3 4:e teatern 4:e teatern är en fri professionell teatergrupp som bildades 1982. 4:e teatern spelar teater för alla åldrar över hela landet men de har sin hemmascen i Västerås. Det huvudsakliga uppdraget i Västerås är barn- och ungdomsteater samt pedagogisk verksamhet. Teatern vill genom högklassiga föreställningar och diskussioner om barns givna rätt till kultur verka för att barnteatern som konstform ska ha lika hög status som annan scenkonst. 1.1.4 Teater Tropos Teater Tropos är en fri professionell teatergrupp som bildades 1999 och har sin hemmascen i Växhuset, ett kreativt hus för kultur och utbildning i centrala Västerås. Teater Tropos är en turnerande teater som riktar sig till hela landet med aktuell dramatik för vuxna, barn och ungdomar. 1.1.5 Kopparlundsgymnasiet Kopparlundsgymnasiet erbjuder två högskoleförberedande program som är Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningen medier, information och kommunikation, samt Estetiska programmet med inriktningen estetik och media. De

4 utbildar kreativa, flexibla och socialt inriktade entreprenörer inom skolans profilområden som är reklam, musik, film och radio, design och form, journalist eller internationell inriktning. Skolan har funnits sedan 2001 och är en idéburen skola som drivs som en ideell förening. Skolan bedriver nära samarbete med företag och organisationer i Västerås. 1.1.6 Västmanlands idrottsförbund och SISU idrottsutbildarna Västmanlands Idrottsförbund är Riksidrottsförbundets regionala företrädare, vars uppdrag är att stödja, företräda och leda distriktets idrott. SISU Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund, som arbetar med bildning och utbildning inom idrotten, och verkar för att stimulera människors lärande. SISU består av tre delar: ett studieförbundet, ett förlag och en idrottsfolkhögskola. Tillsammans och var för sig drivs och stödjs utveckling inom svensk idrott. 1.2 Målgrupp Huvudmålgruppen är alla unga som går på högstadiet och gymnasiet i Västmanlands län mellan 13 och 19 år. Detta utifrån att projektet baseras på undersökningen Liv och Hälsa Ung som alla elever i åk 7, 9 samt åk 2 på gymnasiet deltar i. År 2013 finns det ca 20 000 unga i Västmanland mellan 13 och 19 år. Av dessa beräknar vi att någon del av projektet (teater, utställning eller magasin i pappersoch/eller digital form) når ut till ca 80 %. Under 2014 kommer 30 ungdomar vara aktiva i referensgrupper inför produktionen av scenkonsten. Utställningarna kommer att produceras löpande under varje projektår där totalt cirka 200 elever i Västmanland kommer att vara aktiva. Det kommer att vara 25 aktiva ungdomar som ansvarar för medieproduktionen (Magasin, radio och tv) varje år. Antalet ungdomscoacher som kommer att utbildas i SISUs regi är 15 unga per projektår, alltså totalt 45 personer. Målet är att under 2015 och 2016 även inkludera andra teatergrupper i projektet. 1.3 Syfte och mål Syftet med projektet är att främja ungas psykiska hälsa i Västmanland genom att gestalta resultaten av undersökningen Liv och Hälsa Ung via olika kulturella uttryck där de unga är delaktiga i hela processen från tolkning av resultat till skapande av scenkonst, medieproduktion och utställningar. Det sker genom samverkan mellan landstinget, föreningsliv, skolor och det övriga civilsamhället. Målsättningarna är att; Ge unga en ökad kunskap om vilka faktorer som inverkar på hälsan. Kunskapen de får blir ett verktyg för deras val i att förbättra sin hälsa och stärka egenkraften.

5 Unga mellan 13 och 19 år i Västmanland får ta del av resultaten från Liv och Hälsa Ung via kultur, där deras egna berättelser ligger till grund för de kulturella uttrycken och aktiviteterna. Inspirera unga till egna kulturella uttryck. Skapa en bred samverkan mellan landstinget, föreningsliv, skolor och det övriga civilsamhället. 1.3.1 Mätbara mål Målet med projektet, som ska pågå under en treårsperiod, är att producera minst två scenkonstföreställningar, tre magasin, övrig medieproduktion (radio- och tv program, sociala medier) samt minst en utställning i varje kommun, producerad av ungdomarna själva. Under 2014 kommer ca 30 unga att vara aktivt delaktiga i referensgrupper inför teaterproduktion. Genom att teatrarna dokumenterar antal besök vid respektive kulturarrangemang i länets 10 kommuner mäts det hur många av de unga i Västmanland mellan 13 och 19 år som tagit del av projektet via scenkonst. Detta gör det möjligt att dokumentera både antal besökare och geografisk spridning. Under projekttiden kommer det årligen att produceras ett magasin av unga, för unga. Varje upplaga av Magasinet kommer att tryckas i 25 000 exemplar, för spridning till målgruppen. Magasinen kommer även att tillgängliggöras digitalt. Under projekttiden kommer de unga också att producera TV- och radioprogram. Västmanlands läns museum kommer att stötta unga i deras arbete med utställningarna. Det kommer årligen att produceras en utställning som visas i Frizonen på Karlsgatan 2, i Västerås. Utöver detta kommer det genom samverkan med länets kommuner att produceras minst en lokal utställning per kommun under projekttiden. SISU dokumenterar antalet utbildade ungdomscoacher under projekttiden. På så vis går det att se om målet med 45 utbildade coacher uppnås.

6 1.4 Metod Bilden visar att projektet utgår från undersökningen Liv och Hälsa Ung och utifrån den får de unga tolka resultaten med sina berättelser och vara delaktiga i referensgrupper. Detta är sedan grunden för hur de kulturella uttrycken skapas. Hela projektet ska byggas på de ungas egna berättelser, därför inkluderar varje del av projektet referensgrupper med unga i Västmanland. Se vidare under beskrivning för varje aktör. Scenkonst Utställningar Medieproduktion Kultur Ungas berättelser/referensgrupper Liv och Hälsa Ung Ungdomscoacher 1.4.1 Skapa scenkonst I projektets del om att skapa scenkonstverk har aktörerna en dialog med unga utifrån resultaten i Liv och Hälsa Ung. 4:e Teatern - Brev till mig själv 4:e teatern kommer att föra en dialog med högstadieelever i Västmanland där eleverna får uppgiften att skriva ett brev till sitt vuxna jag. - Vad vill du att du ska komma ihåg från ditt liv nu? - Vad är viktigt i din situation nu? - Vilka insikter får du inte tappa som vuxen? - Vad skulle du vilja att du som vuxen/andra vuxna förstår om dig? Utifrån det insamlade materialet samtal och intervjuer, skrivs och dramatiseras en föreställning som spelas för de unga. Olika historier sätts samman till en helhet där processen är utforskande och öppen för att nya teman kan dyka upp. Man kan välja att fokusera på framtiden ur ett större perspektiv, t.ex. genom att få in tankar om vuxenhet. 4:e teatern vill närma sig unga förutsättningslöst och arbeta och reagera på deras åsikter. Första steget i projektet blir att utarbeta en frågeställning för eleverna. Det kommer att finnas möjlighet att delta med annat än skrivet material för att även nå de som kan ha svårigheter att formulera sig i skrift. Formulering av frågeställning sker hösten 2013 eller våren 2014. Därefter sker en längre insamlings- och samtalsprocess i skolorna. Inhämtat material dramatiseras och ett första utkast visas sedan för eleverna där deras berättelser gestaltas av skådespelare. Detta för att ytterligare öka ungas chans

7 till delaktighet och påverkan. Efter revidering visas den färdiga föreställningen i skolorna. Att arbeta interaktivt och med Community teater metoder (delaktighet i skapande processen) innebär en unik möjlighet att fånga upp ungas egna frågeställningar och tankar och iscensätta dem konstnärligt. Detta genererar en värdefull dialog med eleverna som gynnar både publikarbetet och ökar deras medbestämmande över teatern. Repetitionstid och premiär för den skrivna produktionen sker våren 2015. Teater Tropos Med utgångspunkt från Liv och Hälsa Ung är det första steget att skapa ett samtalsunderlag inför mötet med unga i referensgrupper. Nästa steg är att möta målgruppen för samtal om studien. Samtalen bör vara så fria som möjligt för att inte färga de unga med vuxnas tankar. Samtalen kan också handla om hur de upplevde att svara på frågorna och om de har någon förhoppning om vad undersökningen ska resultera i. Utifrån de intryck som fås av ämnet, kommer samtalet med unga fördjupas med mer specifika frågeställningar. Manusförfattande och läsning av scener sker i samspel med unga från referensgrupperna. Under denna period knyts en regissör till projektet som blir delaktig i processen. Därefter genomförs repetitioner, produktionsarbete samt möten med referenspublik. Planering och skapande av pedagogiskt material. Den färdiga föreställningen kommer att vara uppsökande och med liten spelyta där publiken är nära, max 90 elever per föreställning. För att skapa förtroende mellan scen och åskådare måste tonläge och perspektiv ligga nära målgruppen. 1.4.2 Utställningar Elever får i uppdrag från Västmanlands läns museum att göra en utställning i Frizonen kring ett visst tema utifrån Liv och Hälsa Ung, förslagsvis psykisk hälsa. I uppdraget får de också veta för vilken målgrupp utställningen ska göras. Utifrån uppdraget arbetar sedan eleverna med utställningen i samråd och med stöd från museet. Resultatet av undersökningen Liv och Hälsa Ung och Magasinet är en bra grund för en kommande utställning. Först ut att göra utställningar är elever från Grillska gymnasiet i Västerås. 1.4.3 Medieproduktion För att nå ut till unga med resultaten från Liv och Hälsa Ung är det en fördel om budskapet är mångfasetterat och utformat av ungdomarna själva. Därför vill projektet tillsammans med ungdomarna utveckla och producera i första hand ett Magasin om hälsa som är helt utformat av ungdomar för ungdomar. Under andra och tredje året av projektet kommer ungdomarna även att skapa radio- och tv-program utifrån resultaten. Magasinet produceras en gång per år, vars innehåll speglar de resultat som framkommit i undersökningen Liv och Hälsa Ung. Magasinet kommer att innehålla ungas egna tankar och reflektioner inom de aktuella ämnesområdena, som exempelvis psykisk och fysisk hälsa. Text och bild produceras av elever som läser journalistikprofilen.

8 Arbetet med Magasinet är kopplat till de nationella styrdokumenten som skolan har, framförallt det centrala innehållet och kunskapskraven i ämnena journalistik, reklam och information samt textkommunikation. Magasinets innehåll anpassas till målgruppen, i det här fallet unga mellan 13 och 19 år. För att försäkra oss om målgruppsanpassning, kommer en referensgrupp att löpande läsa de texter som skrivs. 1.4.4 Ungdomscoacher Västmanlands Idrottsförbund tillsammans med SISU Idrottsutbildarna vill skapa ett nätverk av ungdomscoacher som genom att stärka den egna kunskapen om ungas hälsa, levnadsvanor och livsvillkor skapar en grund för att sprida lärandet vidare i samarbete mellan idrotten och kulturen. Viljan är att skapa en brygga mellan idrotten och kulturen för att ge de unga ytterligare ett mervärde i livet. Ett första steg är att utgå från det befintliga ungdomsnätverket STARK (Västmanlands Trygga Unga Ridsportare Kan). De unga i STARK som vill, bildar grundstommen och kontaktar fler unga i andra idrotter för spridning bland ungdomscoacherna i länets kommuner. Kontakt tas med de unga som är engagerade i bland annat Skol-IF som är en bra part och som finns på de flesta skolorna i länet. När gruppen av ungdomscoacher har bildats sker en utbildning kring Liv och Hälsa Ung så att coacherna får kunskap om undersökningen, historik och resultatet. Därefter får samtliga en utbildning av SISU så att de kan leda lärgrupper/studiecirklar av unga under projektets gång. Utifrån kunskap och egna erfarenheter utformas upplägget för kommande lärgrupper/studiecirklar hos föreningarna. Samtliga ungdomscoacher får varsin bok med titeln Vara ett projekt om självkänsla. Den vill inspirera till samtal om självkänsla och diskussioner om vad självkänsla egentligen handlar om. Boken innehåller konkreta tips på upplägg som kan följas från träff till träff i en studiecirkel. De får också ett exemplar av Idrotten Vill Idrottsrörelsens idéprogram. När denna första grund är genomförd startar ungdomscoacherna upp lärgrupper/studiecirklar i idrottsföreningarna. Dessa kopplas ihop med scenkonsten, medieproduktionen och utställningarna så att de teman som grupperna har är som en röd tråd genom projektet. För att sprida goda exempel och visualisera det som ungdomscoacherna gör i föreningarna kommer reportage publiceras i projektets medieproduktioner. Denna beskrivning ska ses som en grund. Det är viktigt att ungdomscoacherna själva får vara delaktiga och påverka innehållet och på vilket sätt de vill förmedla den nya kunskapen till målgruppen för projektet. 1.4.5 Kulturbussar Eftersom det sedan tidigare finns positiva erfarenheter av kulturbussar i Kulturenhetens regi vill projektet återinföra detta koncept för att skapa möjligheter för målgruppen att ta del av varandras utställningar. Syftet är att de unga ska få besöka de lokalt producerade utställningarna i grannkommunerna. Detta genererar ett kulturutbyte.

9 1.4.6 Kunskapsbank En kunskapsbank i form av en hemsida som löpande under projektet sprider information. Där produceras bilder på utställningar, filminspelningar från scenkonsten och magasinen samt resultaten från Liv och Hälsa Ung. 2 NYSKAPANDE OCH UTVECKLANDE Projektet bidrar till kunskapande genom samverkan mellan olika aktörer Landsting, fria teatergrupper, kulturinstitutioner, skolor och idrottsförbund. Projektet vill främja ungas psykiska hälsa genom att återkoppla resultat från en statistisk undersökning via olika kulturella uttryck. Detta sker genom att ungdomarna är delaktiga i tolkningen av resultaten och deras berättelser tas tillvara på. Projektet inspirerar till skapandekraft, stärker ungas tilltro till sin egen förmåga, ökar inflytande och delaktighet samt deras färdighet att uttrycka och analysera hälsoperspektivet. Nyskapande med projektet är på vilket sätt kunskapen förmedlas till unga kring deras levnadsvanor och livsvillkor. Utvecklande med projektet är att det kommer att anordnas en informations- och inspirationsdag för politiker, rektorer och kommunala tjänstemän. Medverkande under seminariet är även unga och teatergrupper som får berätta om och visa det arbete som har gjorts. Det är ett seminarium som bland annat innehåller information om ungas psykiska hälsa samt kultur som metod för hälsa. Tanken är att detta seminarium ska vara kompetensutvecklande för ovanstående målgrupper. 3 FORTSÄTTNING EFTER PROJEKTETS SLUT Målet är att projektet ska integreras i det bestående arbetet med Liv och hälsa Ung undersökningarna för att tillföra fler nyanser och användningsområden för spridning av resultaten. Vid projektets slut ska en struktur/modell finnas med redogörelse för integrering av projektet. Inom projektet skapas två scenkonstproduktioner som sprids vidare nationellt efter projektets slut. 4 DOKUMENTATION OCH SPRIDNING Projektet kommer att dokumenteras under hela projektets gång via olika metoder med hjälp av elever som studerar vid medieprogrammen i Västmanland. Som exempel kommer medieprogrammen på Kopparlundsgymnasiet filma teaterföreställningarna och visa dessa på Västerås och Köpings lokal TV. Utställningarna dokumenteras via foto och text. Material och övrig dokumentation kommer att samlas i projektets egen Kunskapsbank. Kunskapsbanken, i form av en hemsida, kommer att fungera som en inspirationskälla där erfarenheterna från projektet presenteras. Hemsidan är öppen för allmänheten. Varje aktör i projektet utvärderar och dokumenterar sin del årsvis. Detta sammanförs till en gemensam projektutvärdering. Erfarenheterna kommer att spridas mediealt på

10 lokal-, regional- och nationell nivå. Delrapporter med sammanställning från alla projektets delar kommer projektledarna att göra. Utvärderingen av projektet ska fungera som beslutsunderlag för fortsatt arbete inom området Kultur och Hälsa i Västmanlands län. 5 MÅLGRUPPENS DELAKTIGHET Målgruppen är en del av projektet genom att de själva skapar utställningar, medieproduktioner (magasin, tv, radio) samt att de ingår i referensgrupper. Under planeringsfasen av projektet har målgruppen varit representerade under möten samt deltagit i projektgruppen. Målgruppen är med och dokumenterar projektets olika delar för att föra kunskapen vidare. De får även vara med att utforma hemsidan Kunskapsbanken. 6 BUDGET Se arvsfondens mall