Juris kandidatprogrammet. En enkätundersökning riktad till studenter med juris kandidatexamen 2002-2003

Juris kandidatprogrammet En enkätundersökning riktad till studenter med juris kandidatexamen 2002-2003 Kvalitet och utvärdering Mikaela Staaf Januari 2006

INNEHÅLL 1. Bakgrund och syfte 5 2. Undersökningsgruppen 5 Urval och svarsfrekvenser 5 Ålder och kön 5 Examen och andra högskolestudier 6 3. Uppfattningar om studierna 7 Inställning till studierna några år efteråt 7 Åsikt om val av utbildning och studieort 7 Högskolelagens allmänna mål och dess uppfyllelse 8 Färdighetsträning 13 Nyttovärde av olika undervisnings- och arbetsformer 15 Studentinflytande 16 Utlandsstudier 17 Inställning till forskarutbildning 18 Generella omdömen om studierna 19 Vad var särskilt bra? 22 Vad var mindre bra eller saknades? 22 4. Arbetsliv 24 Sysselsättning och arbetsuppgifter efter grundexamen 24 Tillfredsställelse med nuvarande arbete och nytta av utbildningen 25 Utbildningens betydelse för nuvarande arbete 27 Nuvarande arbete geografiskt läge, arbetsmarknadssektor och bransch 28 Nuvarande månadsinkomst 31 5. Utbildningen i relation till arbetet 32 Arbetsuppgifter i relation till utbildningsnivån 32 Arbetslivets krav på olika färdigheter 32 7. Sammanfattande kommentar 34 Bilaga 1 Vilka övriga ämnen har du läst? 35 Bilaga 2: Vad anser du var särskilt bra med studierna på juris kandidatprogrammet avseende innehåll och upplägg? Sammanfattning. 36 Bilaga 3: Vad anser du var mindre bra eller saknades i studierna på juris kandidatprogrammet avseende innehåll och upplägg? Sammanfattning. 37 Bilaga 4: Vad arbetar du med? 38 Bilaga 5: Enkät 48

1. Bakgrund och syfte Högskoleverket har ett regeringsuppdrag som innebär att samtliga utbildningar för generella examina och yrkesexamina ska utvärderas inom en sexårsperiod, mellan 2001 och 2006, och omfatta såväl grund- som forskarutbildning. Ämnen och program vid Uppsala universitet som ska utvärderas 2006 är juridik, handelsrätt, farmaceutisk biovetenskap, farmaceutisk kemi, farmaci, medicinsk vetenskap, konstvetenskap, musikvetenskap, genusvetenskap, juris kandidatprogrammet, psykoterapeutprogrammet, apotekarprogrammet, receptarieprogrammet, läkarprogrammet, biomedicinska analytikerprogrammet, röntgensjuksköterskeprogrammet, sjukgymnastprogrammet, sjuksköterskeprogrammet, specialistsjuksköterskeprogrammen och logopedprogrammet. Som ett stöd till de institutioner vars ämnen/program ska utvärderas har enheten för kvalitet och utvärdering vid Uppsala universitet genomfört en enkätundersökning riktad till före detta studenter i dessa ämnen/program. Enkäten finns i bilaga 5. Syftet har bland annat varit att ta reda på hur studenterna upplevde sin utbildning vid Uppsala universitet, vilka starka respektive svaga sidor de tyckte att respektive utbildning hade samt att få en uppfattning om var och med vad de arbetar några år efter avslutad utbildning. I denna sammanställning redovisas resultaten för juris kandidatprogrammet. 2. Undersökningsgruppen Urval och svarsfrekvenser Enkäten skickades till alla som hade tagit ut en juris kandidatexamen perioden 1 januari 2002 t o m 31 december 2003. Totalt uppfyllde 449 personer urvalskriteriet enligt ovan. Av dessa saknades det adressuppgift alternativt returnerades enkäten på grund av felaktig adress i femton fall. Antalet inkomna svar är 326, vilket medför en svarsfrekvens på 75 procent (326 av 434). Svarsfrekvensen för kvinnorna är 77 procent, medan motsvarande andel för männen är 72 procent. Inget av könen är således särskilt över- eller underrepresenterat. I följande rapport redovisas svaren för de 326 personer som har besvarat enkäten. I de fall där procentsumman i redovisade tabeller och figurer inte blir 100 beror det på att avrundning till heltal har gjorts. Ålder och kön Knappt två tredjedelar av svarsgruppen (63 procent) är kvinnor. Se tabell 1. Tabell 1. Kön Antal Procent Man 121 37% Kvinna 205 63% Totalt 226 100% När det gäller ålderfördelningen av de svarande befinner sig drygt tre fjärdedelar (76 procent) inom åldersintervallet 26-30 år. Endast tre av de svarande är 25 år eller yngre. Den totala fördelningen framgår av tabell 2. 5

Tabell 2. Ålder Antal Procent 25 år eller yngre 3 1% 26-30 år 247 76% 31-35 år 55 17% 36 år och äldre 21 6% Totalt 324 100% Examen och andra högskolestudier Samtliga i urvalet hade tagit ut en juris kandidatexamen under 2002 eller 2003 1. Relativt få personer, närmare bestämt sjutton stycken, har tagit ut någon annan examen vid Uppsala universitet. Som framgår av tabell 3 är filosofie kandidatexamen den vanligaste typen av examina. De huvudämnen som de svarande har uppgett i sina examina är handelsrätt, företagsekonomi, statskunskap, ekonomisk historia och historia 2. Tabell 3. Examenstyper Antal Högskoleexamen 1 Filosofie kandidatexamen 10 Ekonomie kandidat 4 Filosofie magisterexamen 2 Totalt 17 Om det är få som har tagit ut en annan examen är det desto fler som har läst något annat ämne än juridik på universitets- och högskolenivå. Hela 79 procent av de svarande uppger att de har tagit poäng i andra ämnen. De vanligast förekommande ämnena är språk (120 personer), företagsekonomi (97 personer), statskunskap (48 personer) samt nationalekonomi (25 personer). En förteckning över samtliga ämnen som förekommer finns att läsa i bilaga 1. 1 Av svaren kan man ana sig till att minst två personer i urvalet har gjort huvuddelen av sina studier i det tidigare juristprogrammet. 2 Observera att alla har inte uppgett något huvudämne. 6

3. Uppfattningar om studierna Inställning till studierna några år efteråt Nästan två tredjedelar av de svarande (65 procent) har inte ändrat uppfattning om värdet av sin utbildning några år efter studierna. Av dem som har ändrat uppfattning är det en större andel som idag är mer positiva till värdet av studierna än som idag är mer negativa, se figur 1. Figur 1. Har du ändrat uppfattning om värdet av din utbildning? Ja, jag är mycket mer positiv nu 4% Ja, jag är något mer positiv nu 19% Nej, jag har inte ändrat uppfattning 65% Ja, jag är något mer negativ nu 11% Ja, jag är mycket mer negativ nu 2% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Åsikt om val av utbildning och studieort Drygt fyra femtedelar (86 procent) skulle så här i efterhand ha valt juristutbildningen om de skulle välja idag. Övriga skulle ha valt någon typ av ekonomutbildning (tio personer), läkarprogrammet/medicin (nio personer), pol mag-programmet/statskunskap (fyra personer), psykologprogrammet/psykologi (tre personer) eller civilingenjörsutbildningen (tre personer). Vidare finns utbildningar som bara nämns av en person vardera. I denna grupp ingår fastighetsmäklarutbildningen, historia, konst/design/arkitekt, personalvetarprogrammet, nordiska språk, något naturvetenskapligt samt sjökaptensutbildningen på Chalmers. Hela 93 procent skulle åter ha valt Uppsala som förstahandsalternativ om de fick välja studieort och lärosäte idag. De övriga skulle välja Stockholm, Handelshögskolan i Stockholm, Lund, Kungliga tekniska högskolan, Göteborg, Umeå, Oxford/Cambridge eller USA. 7

Högskolelagens allmänna mål och dess uppfyllelse I en av frågorna fick de före detta studenterna bedöma i vilken grad de upplevde att målen enligt nedan 3 hade uppfyllts under juristutbildningen. De första sex är generella mål som ska uppnås i samtliga högskoleutbildningar, medan de efterföljande fem målen är specifika för juristutbildningen. De före detta studenterna ombads på en femgradig skala som sträcker sig från Instämmer inte alls till Instämmer i mycket hög grad att ta ställning till hur väl utbildningen har bidragit till förmågan till självständigt arbete bidragit till förmågan till kritisk bedömning bidragit till förmågan att följa kunskapsutvecklingen inom det område som utbildningen avser bidragit till förmågan att diskutera och kommunicera inom det område som utbildningen avser bidragit till förmågan att självständigt lösa problem inom det område som utbildningen avser givit träning i vetenskapliga metoder och i vetenskapligt arbetssätt I figur 2-7 nedan redovisas svarsfördelningen för dessa mål. Som framgår av figurerna instämmer de svarande i hög grad i att utbildningen har bidragit till att uppfylla målen. Störst andel instämmer i att utbildningen har bidragit till deras förmåga att självständigt lösa problem (figur 6) och till deras förmåga att arbeta självständigt (figur 2). Att utbildningen har bidragit till deras förmåga till kritisk bedömning (figur 3) och till deras förmåga att diskutera och kommunicera inom utbildningsområdet (figur 5) instämmer också en hög andel i. En något lägre andel instämmer i att utbildningen har bidragit till deras förmåga att följa kunskapsutvecklingen och i att utbildningen har gett träning i vetenskaplig metod och vetenskapligt arbetssätt, även om en majoritet instämmer också i dessa påståenden (figur 4 respektive figur 7). Figur 2. Utbildningen har bidragit till min förmåga till självständigt arbete 80% 60% 40% 30% 63% 20% 0% 0% 1% Instämmer inte alls 6% Instämmer i mycket hög grad 3 De flesta målen grundar sig på Högskolelagen (2001) och examensförordningen för juris kandidatexamen. 8

Figur 3. Utbildningen har bidragit till min förmåga till kritisk bedömning 60% 55% 40% 36% 20% 0% 0% 2% Instämmer inte alls 7% Instämmer i mycket hög grad Figur 4. Utbildningen har bidragit till min förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom det område som utbildningen avser 60% 46% 40% 30% 20% 0% 1% 3% Instämmer inte alls 19% Instämmer i mycket hög grad Figur 5. Utbildningen har bidragit till min förmåga att diskutera och kommunicera inom det område som utbildningen avser 60% 40% 39% 49% 20% 0% 0% 1% Instämmer inte alls 11% Instämmer i mycket hög grad 9

Figur 6. 80% 60% 40% Utbildningen har bidragit till min förmåga att självständigt lösa problem inom det område som utbildningen avser 31% 64% 20% 0% 0% 1% 3% Instämmer inte alls Instämmer i mycket hög grad Figur 7. Utbildningen har givit träning i vetenskapliga metoder och i vetenskapligt förhållningssätt 60% 40% 24% 39% 28% 20% 0% 0% Instämmer inte alls 9% Instämmer i mycket hög grad Övriga fem mål var mer specifika för juris kandidatprogrammet. Också här ombads de före detta studenterna att ta ställning till hur väl utbildningen har bidragit till förmågan att söka efter och värdera informationsmaterial givit de juridiska kunskaper som behövs för att kunna arbeta som jurist givit insikter som är av betydelse för tillämpningen av juridiska kunskaper givit kännedom om samhälls- och familjeförhållanden som påverkar män och kvinnor givit kunskaper i hur fysiskt och psykiskt våld påverkar män och kvinnor. När det gäller dessa mål instämmer de svarande i hög grad i att utbildningen har bidragit till deras förmåga att söka efter och värdera informationsmaterial, i att utbildningen ger de juridiska kunskaper som krävs för att kunna arbeta som jurist, samt i att utbildningen har gett insikter som är av betydelse för tillämpningen av juridiska kunskaper (figur 8-10). 10

Figur 8 Utbildningen har bidragit till förmågan att söka efter och värdera informationsmaterial 60% 40% 42% 48% 20% 0% 0% 0% Instämmer inte alls 10% Instämmer i mycket hög grad Figur 9 Utbildningen har givit de juridiska kunskaper som behövs för att kunna arbeta som jurist 60% 40% 42% 42% 20% 0% 2% 3% Instämmer inte alls 11% Instämmer i mycket hög grad Figur 10 Utbildningen har givit insikter som är av betydelse för tillämpningen av juridiska kunskaper 60% 40% 45% 41% 20% 0% 0% Instämmer inte alls 3% 11% Instämmer i mycket hög grad 11

När det gäller de två sista målen ser bilden helt annorlunda ut (figur 11 och 12). Bara en knapp tredjedel instämmer i hög eller i mycket hög grad i påståendet att utbildningen har gett kännedom om samhälls- och familjeförhållanden som påverkar män och kvinnor. I påståendet att utbildningen har gett kunskaper i hur fysiskt och psykiskt våld påverkar män och kvinnor instämmer 38 procent inte alls. Figur 11 Utbildningen har givit kännedom om samhälls- och familjeförhållanden som påverkar män och kvinnor 60% 40% 20% 14% 34% 23% 25% 5% 0% Instämmer inte alls Instämmer i mycket hög grad Figur 12 Utbildningen har givit kunskaper i hur fysiskt och psykiskt våld påverkar män och kvinnor 60% 40% 38% 24% 26% 20% 7% 4% 0% Instämmer inte alls Instämmer i mycket hög grad 12

Färdighetsträning De svarande fick också ta ställning till hur nöjda de var med den färdighetsträning de hade fått under utbildningen i följande moment 4 : Muntliga presentationer Skriftliga presentationer Presentationer på engelska Förklara för icke-specialister Självständigt lösa problem Självständigt göra utredningar Argumentera och övertyga Arbeta i grupp Av tabellerna 4-11 framgår att de före detta juridikstudenterna generellt är mycket eller ganska nöjda med större delen av den färdighetsträning de fick under utbildningen. Framför allt gäller detta färdighetsträningen i att arbeta i grupp (98 procent ganska eller mycket nöjda) samt färdighetsträningen i skriftlig presentation och i att självständigt lösa problem (97 procent ganska eller mycket nöjda). Även träningen i att självständigt göra utredningar är nio av tio svarande ganska eller mycket nöjda med. Mindre nöjda är de svarande med färdighetsträningen i att förklara för icke-specialister och träningen i att presentera på engelska, med vilka omkring en tredjedel är ganska eller mycket missnöjda. Nästan hälften av de svarande anger samtidigt att presentationer på engelska inte förekom under utbildningen. Tabell 4. Göra muntliga presentationer Antal Procent Mycket nöjd 104 32% Ganska nöjd 162 50% Ganska missnöjd 48 15% Mycket missnöjd 9 3% Förekom ej 1 0% Totalt 324 100% Tabell 5. Göra skriftliga presentationer Antal Procent Mycket nöjd 230 71% Ganska nöjd 86 26% Ganska missnöjd 8 2% Mycket missnöjd 1 0% Förekom ej 0 0% Totalt 325 100% Tabell 6. Göra presentationer på engelska Antal Procent Mycket nöjd 5 2% Ganska nöjd 48 15% Ganska missnöjd 85 26% Mycket missnöjd 33 10% Förekom ej 154 47% Totalt 325 100% Tabell 7. Förklara för icke-specialister Antal Procent Mycket nöjd 25 8% Ganska nöjd 105 32% Ganska missnöjd 69 21% Mycket missnöjd 23 7% Förekom ej 102 31% Totalt 325 99% 4 Nedanstående moment ingår i samtliga uppföljningsenkäter som skickats ut under perioden 2001-2006, och är alltså inte specifikt anpassade för respektive ämne/program. 13

Tabell 8. Självständigt lösa problem Antal Procent Mycket nöjd 237 73% Ganska nöjd 79 24% Ganska missnöjd 8 2% Mycket missnöjd 1 0% Förekom ej 0 0% Totalt 325 100% Tabell 9. Självständigt göra utredningar Antal Procent Mycket nöjd 211 65% Ganska nöjd 97 30% Ganska missnöjd 14 4% Mycket missnöjd 0 0% Förekom ej 1 0% Totalt 323 100% Tabell 10. Argumentera och övertyga Antal Procent Mycket nöjd 117 36% Ganska nöjd 153 47% Ganska missnöjd 44 14% Mycket missnöjd 6 2% Förekom ej 3 1% Totalt 323 100% Tabell 11. Arbeta i grupp Antal Procent Mycket nöjd 236 73% Ganska nöjd 82 25% Ganska missnöjd 5 2% Mycket missnöjd 0 0% Förekom ej 0 0% Totalt 323 100% 14

Nyttovärde av olika undervisnings- och arbetsformer I enkäten ombads de före detta studenterna också att ta ställning till om de hade velat ha mer av, mindre av eller om de upplevde det som lagom mycket av ett antal olika undervisningsoch arbetsformer. De hade även möjlighet att ange om de inte hade någon erfarenhet av undervisnings- eller arbetsformen. Resultatet framgår av tabell 12. En majoritet är nöjd med omfattningen av problembaserat lärande, självständiga arbeten, seminarier och lärarledd undervisning. Däremot hade knappa 80 procent velat ha fler studiebesök under utbildningen, över hälften (56 procent) hade velat ha fler rättegångsspel och en relativt stor andel (43 procent) hade velat ha fler muntliga presentationer. Däremot hade de svarande velat ha färre grupparbeten under utbildningen; nästan två tredjedelar anger att de hade velat ha färre sådana. Tabell 12. Bedömning av olika undervisnings- och arbetsformers nytta Mer av Lagom mycket Mindre av Har ej erfarenhet Studiebesök 79% 8% 2% 12% Rättegångsspel 56% 39% 5% 0% Muntliga presentationer 43% 55% 1% 0% Lärarledd undervisning 21% 71% 8% 0% Seminarier 19% 76% 5% 0% Självständiga arbeten 17% 81% 2% 0% Laborationer 13% 11% 4% 72% Skriftliga individuella PM och rapporter 12% 79% 9% 0% Problembaserat lärande (PBL) 9% 86% 4% 1% Gruppövningar som undervisningsform 8% 66% 18% 8% Grupparbeten 2% 36% 63% 0% De före detta studenterna hade också möjlighet att uppge om de saknade någon annan undervisnings- eller arbetsform och 43 personer har svarat ja på den frågan. Över hälften av dessa har angett att de saknade möjlighet till praktik (22 personer). Bland övriga svar märks argumentationsteknik, hemtentor, individuella muntliga presentationer, övningar på engelska, politik, verklighetsnära frågeställningar samt en variation i de pedagogiska metoderna som delar de saknade under utbildningen. 15

Studentinflytande Enkäten innehöll ett par frågor som handlade om studentinflytande. Första frågan löd: I vilken utsträckning beaktade lärarna generellt sett de synpunkter som ni studenter hade under din studietid? De svarande fick ta ställning till frågan med avseende på innehåll respektive arbetsformer. Av figur 13 och 14 nedan framgår hur svaren fördelade sig. Som synes är spridningen i svarsfördelningen relativt stor. Andelen som anser att synpunkter beaktades i hög grad är liten (tre procent) medan andelen som anser att synpunkterna beaktades i ganska hög grad är ungefär en femtedel. Samtidigt är det runt en femtedel som anser att deras synpunkter inte alls beaktades. Figur 13 Beaktade synpunkter avseende - innehåll I hög grad 3% I ganska hög grad 18% Till viss del 41% Inte alls 18% Vet ej 20% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Figur 14 Beaktade synpunkter avseende - arbetsformer I hög grad 3% I ganska hög grad 21% Till viss del 36% Inte alls 22% Vet ej 18% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 16

Den andra frågan om studentinflytande löd: I vilken utsträckning erbjöds ni studenter att aktivt delta i arbetet med att utveckla kurser och/eller utbildningsprogram?. Även här är spridningen i svarsfördelningen stor, men jämfört med föregående fråga är andelen som har svarat Inte alls större samtidigt som andelen som har svarat I ganska hög grad är något mindre, se figur 15. Figur 15 Den utsträckning studenterna erbjöds att aktivt delta i kursoch/eller programutveckling I hög grad 2% I ganska hög grad 13% Till viss del 39% Inte alls 31% Vet ej 15% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Utlandsstudier Av de före detta studenterna uppger 38 procent att de har studerat juridik utomlands. En majoritet av dessa gjorde sitt utbyte genom utbytesprogrammet Erasmus och sammanlagt 81 procent deltog i utbyten som anordnades av Uppsala universitet. Övriga utbyten genomförde studenterna i egen regi eller i enstaka fall med hjälp av någon annan organisation, se tabell 13. Tabell 13 Utbytesform för att läsa juridik utomlands 5 Procent Antal Erasmus 60 79 Minnesota 12 16 Internationella kansliet 5 6 Nordplus 4 5 Egen regi 6 8 Master of law (LLM), magisterutb efter examen 5 6 Övrigt 7 11 Total 99 131 5 Kategorin Egen regi innebär att studenterna endast har uppgett att de anordnade utbytet själva, inte vilka sorts studier de bedrev. Kategorin Övrigt är en blandning av alternativ som enbart bestått av landets namn eller annan begränsad information. Av dem som själva har arrangerat sitt utbyte (och uppgett nation) är USA det vanligaste landet följt av Tyskland. Andra länder som t ex Kina, Australien, Sydafrika och Schweiz nämns också. 17

De personer som hade studerat juridik utomlands fick möjlighet att svara på vilken nytta de ansåg sig ha haft av sina utlandsstudier och 117 personer har valt att lämna en kommentar. Konkret nytta av sin utlandsvistelse i det dagliga arbetet var det relativt få av de svarande som hade. Den vanligaste nyttan som uppges är förbättrade språkkunskaper, följt av kompletterande juridiska kunskaper/inblickar i ett annat rättssystem. Endast ett par personer svarar att de inte har haft någon nytta alls av sina utlandsstudier. Övriga nyttor framgår av tabell 14. Tabell 14 Nytta av utlandsvistelsen Antal svar Förbättrade språkkunskaper 61 Kompletterande juridiska kunskaper/inblickar i andra rättssystem 28 Merit vid anställning/ser bra ut på CV 21 Bra erfarenhet 21 Social och personlig utveckling 17 Kulturellt utbyte/inblick i annan kultur 11 Skapat kontakter 8 Konkret nytta i dagliga arbetet 7 Inställning till forskarutbildning Elva personer i svarsgruppen är doktorander. Ytterligare 38 procent av dem som har besvarat enkäten skulle kunna tänka sig att söka till forskarutbildningen eller har sökt utan att få plats. Hälften svarar Nej, troligtvis inte eller Nej, absolut inte på frågan om de kan tänka sig att söka till forskarutbildningen i juridik, se tabell 15. Tabell 15. Skulle du kunna tänka dig att söka till forskarutbildningen i juridik? Antal Procent Ja, jag är redan doktorand 11 3% Jag har varit doktorand, men avbrutit 1 0% Ja, jag har sökt forskarutbildningen, men fick ingen plats 2 1% Ja, jag skulle kunna tänka mig att söka till forskarutbildningen 118 36% Nej, troligtvis inte 143 44% Nej, absolut inte 51 16% Totalt 326 100% Det fanns möjlighet att kommentera inställningen till forskarutbildningen och 62 personer har valt att lämna någon form av kommentar. Tre av dessa skriver att de har aktiva planer på att söka forskarutbildningen inom en snar framtid. Fem personer uppger att de planerar att söka forskarutbildningen efter att ha arbetat lite längre. En något större grupp uppger att de skulle kunna tänka sig att söka forskarutbildningen om de kom på något ämne de verkligen ville forska om eller om det var lättare att kombinera forskarutbildningen med ett vanligt arbete vid sidan om. De som har kommenterat varför de troligtvis inte eller absolut inte skulle kunna tänka sig att söka forskarutbildningen har oftast uppgett ekonomin som orsak, antingen att lönen är för låg eller att det är svårt att få finansiering. Det näst vanligaste skälet är att de svarande uppger att de idag har ett jobb som de trivs med. Den tredje vanligast förekommande orsaken är att svarande inte anser sig ha rätt läggning, att de är mer praktiker än forskare samt att de saknar det tålamod som krävs. Vidare anser några att det har saknats intresse från institutionens sida, att man inte vet hur ansökan till forskarutbildningen går till samt att forskarutbildningsplatserna är så få att det inte verkar vara någon idé att söka. 18

Generella omdömen om studierna I en fråga fick studenterna ta ställning till i hur hög grad de instämde i fem påståenden som gällde synen på utbildningen i efterhand. Dessa påståenden var: Jag trivdes mycket bra under min studietid Jag är nöjd med den utbildning jag fick på mitt utbildningsprogram Under studietiden fick jag ett stort kontaktnät bland andra studenter som jag senare haft nytta av i arbetslivet Jag kände mig väl förberedd för arbetslivet efter avslutade studier Utbildningen har givit mig en tydlig yrkesroll/yrkesidentitet De svarande instämmer i hög grad i att de trivdes under studietiden (figur 16) och i att de är nöjda med utbildningen (figur 17). De instämmer också i stor utsträckning i att utbildningen har givit dem en tydlig yrkesroll/yrkesidentitet (figur 20). Lite större spridning har svaren när det gäller hur väl förberedda de kände sig för arbetslivet efter avslutade studier, även om majoriteten också här instämmer i hög grad eller ganska hög grad (figur 19). Störst är oenigheten när det gäller att ha fått ett kontaktnät under studietiden som har varit användbart i yrkeslivet (figur 18). Andelen som inte alls eller nästan inte alls instämmer i påståendet är något större än andelen som instämmer helt eller nästan helt och hållet i påståendet. Figur 16 Jag trivdes mycket bra under min studietid 60 48 40 34 (%) 20 14 0 1 Instämmer inte alls 4 Instämmer helt och hållet 19

Figur 17 Jag är nöjd med den utbildning jag fick på mitt utbildningsprogram 60 53 40 39 (%) 20 0 0 Instämmer inte alls 2 6 Instämmer helt och hållet Figur 18. Under studietiden fick jag ett stort kontaktnät bland andra studenter som jag senare har haft nytta av i arbetslivet 60 40 (%) 20 20 20 27 18 16 0 Instämmer inte alls Instämmer helt och hållet 20

Figur 19 Jag kände mig väl förberedd för arbetslivet efter avslutade studier 60 (%) 40 29 31 23 20 13 0 4 Instämmer inte alls Instämmer helt och hållet Figur 20. Utbildningen har givit mig en tydlig yrkesroll/yrkeidentitet 60 (%) 40 33 39 20 5 9 14 0 Instämmer inte alls Instämmer helt och hållet 21

Vad var särskilt bra? De före detta studenterna ombads också att med egna ord ange vad de ansåg vara särskilt bra med studierna på juris kandidatprogrammet avseende innehåll och upplägg. Frågan har besvarats av 299 personer, se bilaga 2. Den överlägset mest vanligt förekommande kommentaren är att studenterna uppskattade den problembaserade inlärningen (PBI) som hela 216 personer (dvs över 70 procent av dem som har besvarat frågan) nämner, inklusive basgruppsarbetet och seminariestrukturen. Nedan listas de mest frekvent förekommande områdena som nämns 6 : Problembaserad inlärning (PBI): 216 svar Basgrupper: 105 svar Seminarier: 48 svar Skriftlig träning: 30 svar Övriga områden som nämns som särskilt uppskattade är bl a lärarna, utbildningens upplägg, tentamensformerna, muntlig träning och den höga självständigheten som studierna erbjöd. Några citat får illustrera de positiva kommentarerna: - PBI har varit mycket värdefull. Även träningen i att samarbeta i basgrupper, där man stött och blött alla juridiska spörsmål, har varit mycket bra. Man lär sig mer genom att diskutera med andra. (k, 26-30) - För mig är problembaserad inlärning det bästa sättet att lära sig. Det var bra att ha små seminariegrupper och även om man i slutet var less på att jobba i basgrupper så har erfarenheten varit mycket nyttig senare. Bra att få möjlighet att skriva pm och få konstruktiv kritik samt att stor vikt lades vid muntlig presentation. Man lärde sig ett systematiskt tänkande som man sedan kan arbeta med även om juridiken varierar. En bra förberedning för det riktiga arbetet. (m, 31-35) - De praktiska seminarieuppgifterna gav en bra beredskap för arbetslivet. Uppgifterna återspeglade ofta realistiska situationer som man senare stött på i olika sammanhang. (k, 26-30) Vad var mindre bra eller saknades? Enkäten innehöll också den öppna frågan: Vad anser du var mindre bra eller saknades i studierna på juris kandidat programmet avseende innehåll? där de svarande med egna ord fick utveckla sina synpunkter. Kommentarer om det som var mindre bra har lämnats av 230 personer och frågan om vad som saknades har besvarats av 199 personer, se bilaga 3. De mest frekvent förekommande svaren på vad som var mindre bra är kommentarer som tentamensupplägget, särskilt storleken på tentorna men också innehållet. Vanligt är också att kommentarerna rör avsaknad av praktiska inslag i utbildningen och arbetet i basgrupper. Några citat får illustrera kommentarerna: - Stora tentamen. Bättre att dela upp dem på max tio poäng. Det innebär en oerhört stor press att studera inför terminstentamen och om man missar den är det oerhört tungt! (k, 26-30) 6 Basgrupperna är väl närmast att betrakta som en del av PBI-metoden, men uppdelningen har gjorts efter hur de före detta studenterna har svarat. 22

- Anknytningen till den praktiska världen, den praktiska tillämpningen och de faktiska yrkena saknades (eller fanns endast i mindre utsträckning). (k, 26-30) - För mycket betoning på forskarinriktade uppgifter. PM mm skulle vara mer praktiskt inriktade och inte så verklighetsfrånvända som de ibland var. (m, 31-35). - Det var inte alltid roligt att utbildningen alltid baseras på basgruppsarbete. I vart fall inte när man kommit in på fördjupningsnivån och redan tillägnat sig den juridiska metoden. (k, 26-30) - Basgrupperna i slutet av utbildningen. Detta måste vara möjligt att förändra i viss mån. (m, 26-30) När det gäller vad man saknade i sin utbildning rörde den överlägset vanligaste kommentaren avsaknaden av praktik och för dålig koppling till arbetslivet. Hela 107 av 199 svarande behandlar dessa områden. I antal svar kommer alla andra kategorier långt efter, men de före detta studenterna saknade också bl a lärarledd undervisning och retorik/muntlig framställning samt ansåg att fördjupningskurserna hade varit för få. Några citat nedan illustrerar svaren: - Kanske någon föreläsning då och då från verkligheten så att man får en förståelse för vilka frågor man egentligen kommer att arbeta med. (k, 26-30) - Praktiska moment. Utbildningen är alltför teoretisk och forskningsinriktad. T ex kunde studenterna få i uppgift att skriva stämningsansökan och andra juridiska hantverktyg. Viktigt i och med att inte alla sitter ting som förut. (m, 31-35). - Praktik, få bättre inblick i olika yrkesvalsalternativ. Allt för mycket fokuserades på ting/domstolsbanan. Känns som om man saknar inblick i hur juridiskt arbete går till i verkligheten, ex skriva avtal, testamenten osv. (k, 26-30) 23

4. Arbetsliv Sysselsättning och arbetsuppgifter efter grundexamen Alla utom två svarande (99 procent) uppger att de har haft förvärvsarbete som huvudsaklig sysselsättning efter examen. Nästan 80 procent av dessa har arbetat i två år eller mer, se tabell 16. Tabell 16. Har du som huvudsaklig sysselsättning förvärvsarbetat (eller varit doktorand)? Antal Procent Nej, inte alls 2 1% Ja, under mindre än ett år 7 2% Ja, mellan ett och två år 63 19% Ja, mer än två år 252 78% Totalt 324 100% Drygt tre fjärdedelar uppger att de hela tiden arbetat inom sitt utbildningsområde, vilket framgår av tabell 17. Tabell 17. Hur stor del av den tid som du har förvärvsarbetat har varit inom det område du är utbildad för? Antal Procent Inte alls 24 7% Mindre än halva tiden 25 8% Mer än halva tiden 29 9% Hela tiden 244 76% Totalt 322 100% 75 personer (23 procent av svarsgruppen) uppger att de har haft en sysselsättning annan än förvärvsarbete under minst ett halvår. Drygt hälften av dessa (34 personer) har studerat vidare efter grundexamen, 21 personer har varit arbetslösa, tio har varit föräldralediga, fyra har ägnat sig åt personliga intressen och sex personer har haft annan sysselsättning (t ex sjukskrivning eller obetald praktikant). 7 Svaren på frågan Hur lång tid efter examen fick du ditt första arbete? visar att drygt hälften (55 procent) fick arbete mindre än en månad efter avslutad utbildning. Tre svarande uppger att de ännu inte har fått något arbete. Hur samtliga svar fördelade sig framgår av tabell 18. Tabell 18. Hur lång tid efter examen fick du ditt första arbete? Antal Procent Fick arbete redan innan jag avslutade min utbildning 113 35% Mindre än en månad 64 20% 1-6 månader 108 33% 7-12 månader 20 6% Mer än 12 månader 15 5% Jag har ännu inte fått arbete 3 1% Totalt 323 100% 7 Observera att varje person kan ha uppgett mer än en annan sysselsättning. 24

Tillfredsställelse med nuvarande arbete och nytta av utbildningen Av enkätsvaren framgår att 95 procent (310 personer) var förvärvsarbetande (eller doktorander) vid svarstillfället (notarietjänstgöring räknas till förvärvsarbete). I en av enkätfrågorna ombads dessa svarande att på en femgradig skala från Instämmer inte alls till Instämmer helt och hållet ta ställning till fyra påståenden, nämligen: Jag är nöjd med mitt nuvarande arbete. Utbildningens innehåll har varit relevant i relation till mina arbetsuppgifter. Jag har stor användning av utbildningen i mitt huvudämne i det nuvarande arbetet. Jag har i mitt arbete haft stor nytta av den juridiska problemlösningsmetod jag tillägnade mig under utbildningen. Av resultatet framgår att 79 procent instämmer nästan eller helt och hållet i påståendet att de är nöjda med sitt nuvarande arbete. Lika stor andel (79 procent) instämmer nästan eller helt och hållet i att utbildningens innehåll har varit relevant i relation till deras arbetsuppgifter. Hela svarsfördelningen framgår av figurerna 21 och 22. Figur 21. Jag är nöjd med mitt nuvarande arbete 60% 45% 40% 34% 20% 4% 7% 10% 0% Instämmer inte alls Instämmer helt och hållet Figur 22. Utbildningens innehåll har varit relevant i relation till mina arbetsuppgifter 60% 49% 40% 30% 20% 0% 3% Instämmer inte alls 6% 13% Instämmer helt och hållet 25

När det gäller hur stor användning av utbildningen de svarande har haft i sina nuvarande arbeten instämmer 82 procent nästan helt eller helt i att de har haft stor användning. Hela 87 procent instämmer samtidigt nästan helt eller helt i att de har haft stor användning av den juridiska problemlösningsmetod de lärde sig under utbildningen. Hela svarsfördelningen framgår av figur 23 och 24. Figur 23. Jag har stor användning av utbildningen i mitt nuvarande arbete 60% 53% 40% 29% 20% 0% 3% 5% Instämmer inte alls 10% Instämmer helt och hållet Figur 24 Jag har i mitt arbete haft stor användning av den juridiska problemlösningsmetoden 80% 60% 64% 40% 20% 0% 3% Instämmer inte alls 3% 8% 23% Instämmer helt och hållet 26

Utbildningens betydelse för nuvarande arbete I en fråga fick svarsgruppen uppskatta hur viktig de trodde att juris kandidatutbildningen var för att de skulle anställas på sitt nuvarande arbete. Som framgår av figur 25 anser en majoritet att utbildningen var mycket viktig för att de skulle få det jobb de har idag. Figur 25 Hur viktig juris kandidatutbildningen var för nuvarande arbete 3% 3% 13% Mycket viktig Ganska viktig Ganska oviktig Helt oviktig 81% Efter att ha konstaterat att en stor andel ansåg att utbildningen var viktig för att de skulle få det jobb de har är det intressant att fråga sig hur viktig utbildningen var i förhållande till andra faktorer. I en fråga fick svarsgruppen därför rangordna faktorer efter hur avgörande de ansåg den aktuella faktorn vara för att de skulle får det jobb de hade idag. Rangordningen gjordes från 1-4, där 1=mest viktig och 4=minst viktig. I figur 26 (se sidan 27) framgår att utbildning, social kompetens, arbetslivserfarenhet, betyg och kontakter var de faktorer som de svarande rangordnade som mest viktiga. Utbildning skiljer ut sig genom att vara klart före de andra i rangordningen, medan skillnaderna mellan de fyra andra är relativt små. I nedre halvan av figuren ligger språk något över praktik, utlandsstudier och examensarbete som rankas ungefär lika högt. Observera att alternativen i figuren har rangordnats efter det totala antalet 1-4. Om alternativen t ex hade rangordnats efter antalet 1:or och 2:or skulle betyg komma före arbetslivserfarenhet och social kompetens. Man kan välja olika sätt att presentera rangordningen, men de faktorer som de svarande anser vara viktigast tydligt illustreras i figuren. 27

Figur 26. Rangordningen av avgörande faktorer för att få nuvarande arbete Utbildning 175 47 29 24 Social kompetens 38 60 58 56 Arbetslivserfarenhet 44 55 71 27 Betyg 39 73 28 36 1 Kontakter 35 19 19 29 2 3 Språk 7 12 18 16 4 Praktik 16 11 94 Utlandsstudier 766 15 Examensarbete 6 12 9 4 0 50 100 150 200 250 300 Antal Förutom de alternativ som ingick i frågan hade de före detta studenterna möjlighet att uppge annan faktor som hade betydelse för deras anställning. Några alternativ förekommer oftare än andra och dessa är i storleksordning notarietjänstgöring (21 personer) andra kurser och utbildningar (18), personliga egenskaper (8), lokal anknytning/bakgrund (4), inriktning/fördjupning (2) samt referenser/vitsord (2). Nuvarande arbete geografiskt läge, arbetsmarknadssektor och bransch Över hälften (54 procent) av före detta studenterna arbetar i Stockholm och om man räknar in Uppsala och övriga Mellansverige visar det sig att 80 procent av de svarande arbetar i något av dessa områden. Övriga personer har sina arbetsplatser spridda över hela landet och att fåtal arbetar utomlands (se tabell 19). Tabell 19. Var i landet ligger din arbetsplats? Antal Procent Stockholm 168 54% Uppsala 45 14% Mellansverige (utom Uppsala, Stockholm) 37 12% Västsverige 18 6% Södra Norrland 16 5% Utomlands 9 3% Småland, Gotland, Öland 7 2% Sydsverige 6 2% Mellersta Norrland 3 1% Norra Norrland 4 1% Totalt 313 100% 28

Den vanligaste arbetsmarknadssektorn är den statliga inom vilken 53 procent är verksamma, följd av den privata/enskilda med 42 procent av de yrkesverksamma ( se tabell 20). Tabell 20. Inom vilken arbetsmarknadssektor arbetar du för närvarande? Antal Procent Statlig 166 53% Privat/enskild 131 42% Kommunal 6 2% Eget företag 5 2% Landsting 2 1% Annan 8 2 1% Totalt 312 100% De svarande fick också uppge till vilket verksamhetsområde/bransch som deras arbetsplats tillhör. De vanligaste är i turordning offentlig förvaltning, advokatbyrå och domstolsväsendet, se tabell 21. Tabell 21. Till vilket verksamhetsområde/bransch hör din nuvarande arbetsplats? Antal Procent Offentlig förvaltning (ej högskola, domstolsväsende, 78 25% polis,åklagare) Advokatbyrå 69 22% Domstolsväsendet 67 21% Högskola/universitet 15 5% Finansiell sektor 14 5% Försäkringsbranschen 12 4% Revision 7 2% Polis 7 2% Ideell organisation 8 3% Åklagare 5 2% Juristfirma 5 2% Konsultverksamhet (ej data/it) 5 2% Media/kommunikation 3 1% Industri 2 1% Varuhandel 2 1% Hälso- och sjukvård 2 1% Data/IT-sektor 1 0% Förlagsverksamhet 1 0% facklig organisation 1 0% Annan, nämligen 7 2% Totalt 311 100 Av dem som arbetar inom domstolsväsendet är det nästan hälften (47 procent) som gör sin notarietjänstgöring. En majoritet (84 procent) uppger att de arbetar med i huvudsak juridiska uppgifter. 8 De svarande har uppgivit utländskt universitet och stipendier som annan bransch. 29

I en öppen fråga ombads de svarande att med egna ord beskriva närmare vad de arbetade med (de uppmanades att exemplifiera med titel, typ av arbetsgivare, ungefärliga arbetsuppgifter, inom vilket område de arbetade etc). Vanligaste arbetsområdena som har uppgetts är domstolsarbete, (inkl åklagare), med 54 svar, juristarbete på advokatbyrå med cirka 50 svar 9 samt arbete inom statlig myndighet med 43 svar. Samtliga svar finns i bilaga 4 med tydliga underkategorier för den som vill läsa mer detaljerat. Svarsgruppen fick också besvara frågan som löd: Är dina nuvarande arbetsuppgifter de du helst vill ha? och svaren framgår av tabell 27. Figur 27 Är dina arbetsuppgifter de du helst vill ha? 60 40 35 (%) 20 18 22 26 0 Nej Ja, i viss mån Ja, i ganska hög grad Ja, i hög grad De som svarade Nej eller Ja, i viss mån ombads att beskriva vad de hellre skulle vilja arbeta med. Vanligast är att de svarande vill jobba med ett annat rättsområde och en annan inriktning inom juridiken. Näst vanligast är att man jobbar utan eller med lite juridik och vill jobba med mer juridiska frågor. Tredje störst är svarsgruppen som handlar om att de svarande vill ha mer kvalificerat och avancerat arbete. Övriga grupperingar framgår av tabell 22. Tabell 22. Vilket arbete skulle du hellre vilja arbeta med? Antal Annat rättsområde/annan inriktning på juridiken 31 Juridiska frågor/mer juridik 22 Mer kvalificerat/avancerat arbete 19 Åklagare 9 Advokatbyrå 8 Bredare arbetsuppgifter, ej renodlad juridik 6 Advokat 5 Statlig arbetsgivare 5 Domare/hovrättsfiskal 4 Notarietjänstgöring 3 Forskning 3 Eget företag 2 9 Cirka 50 personer har uttryckligen angivit att de arbetar på advokatbyrå, sannolikt rör det sig om ungefär ett tiotal till. 30

De personer som inte förvärvsarbetade vid svarstillfället (totalt 37 personer) fick svara på några egna frågor. Elva av dem som för tillfället inte arbetade uppgav att de var arbetssökande. Dessa fick uppskatta vad de trodde var den främsta orsaken till att de inte hade fått något arbete. Den vanligaste orsaken ansågs vara att konkurrensen var för stor. Övriga orsaker framgår av tabell 23. Tabell 23. Vilken tror du är den främsta orsaken till att du inte har fått något arbete? Alternativ Antal svar Konkurrensen är för stor 4 Arbetsgivaren ställer krav på högre meriter än vad jag har 3 Jag saknar de kontakter som krävs för att få ett arbete 2 Det finns inga relevanta arbeten att söka 1 Jag har inte sökt arbete tillräckligt aktivt 0 De som hade svarat att de inte sökte arbete fick också uppge orsaken till detta. Sex personer var föräldralediga, två personer studerade och två personer uppgav att de hade en icke specificerad annan orsak till att inte söka arbete för tillfället. Nuvarande månadsinkomst Drygt hälften (55 procent) av de före detta studenterna som är yrkesverksamma har en månadsinkomst som ligger i intervallet 20 001-25 000 kr/månad. En dryg tredjedel tjänar mer än 25 000 kronor/månad, se figur 28. Figur 28. Aktuell månadsinkomst 2005-15.000 kr 2% 15.001-20.000 kr 8% 20.001-25.000 kr 55% 25.001-30.000 kr 21% 30.001-35.000 kr 35.001-40.000 kr 40.001-45.000 kr 45.001-50.000 kr > 50.000 kr 6% 4% 3% 0% 2% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 31

5. Utbildningen i relation till arbetet Arbetsuppgifter i relation till utbildningsnivån Av figur 29 framgår att drygt två tredjedelar av de svarande anser att arbetsuppgifterna motsvarar den utbildningsnivå de har. Samtidigt anser en knapp fjärdedel att deras arbetsuppgifter är något eller alltför okvalificerade. Figur 29. Hur väl stämmer arbetsuppgifterna med utbildningsnivån? Alltför okvalificerade 3% Något för okvalificerade 21% Motsvarar min utbildningsnivå 68% Något för kvalificerade 8% Alltför kvalificerade 0% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Arbetslivets krav på olika färdigheter De före detta studenternas tillfredsställelse med olika typer av färdighetsträning har redovisats i ett tidigare avsnitt (sid. 13-14). Enkäten innehöll också en fråga om i vilken utsträckning de svarande efter sina studier har haft arbetsuppgifter som ställt krav på motsvarande färdighetsmoment. Av resultatet framgår att arbetsuppgifterna främst ställer höga krav på att självständigt lösa problem och att göra skriftliga presentationer. En stor andel uppger också att det i deras arbete ställs höga krav på att förklara för icke-specialister, argumentera och övertyga samt att göra muntliga presentationer. I figur 30 redovisas i vilken utsträckning de svarande anser att arbetsuppgifterna ställer krav på en viss färdighet. 32

Figur 30. Arbetsuppgifternas krav på olika färdigheter Självständigt lösa problem 93% 7% 1% Göra skriftliga presentationer 85% 13% 2% I hög grad Förklara för icke-specialister 69% 28% 3% I viss mån Inte alls Argumentera och övertyga 63% 33% 3% Göra muntliga presentationer 61% 33% 7% Arbeta i projektgrupp 22% 42% 37% Göra presentationer på engelska 22% 31% 46% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Utifrån respondenternas svar kan göras en jämförelse mellan de krav arbetsuppgifterna ställer, och deras uppfattning om den färdighetsträning som de fick under sin utbildning. De svarande är nöjda med sin träning i att göra skriftliga presentationer och i att självständigt lösa problem, vilket är de färdigheter som störst andel av de svarande anser sig ha höga krav på. Även i att argumentera och övertyga anser sig en majoritet ha fått god träning under utbildningen. Däremot finns inte samma tillfredsställelse med träningen i att förklara för ickespecialister, vilket arbete också ställer höga krav på. Fyrtio procent är ganska nöjda eller mycket nöjda med denna träning, men en omkring en tredjedel uppger att det inte förekom och resten är ganska eller mycket missnöjda med träningen i att förklara för icke-specialister. De före detta studenterna är också relativt missnöjda med träningen i presentationer på engelska, men som framgår av figur 30 är kraven på denna färdighet inte särskilt hög för majoriteten. 33

7. Sammanfattande kommentar Generellt kan sägas att de före detta studenterna är nöjda med juris kandidatutbildningen vid Uppsala universitet. Mer än 90 procent anser sig vara nöjda eller nästan helt nöjda med utbildningen. Hela 86 procent skulle ha valt juristutbildningen igen om de hade fått välja idag och 93 procent skulle återigen ha valt att studera i Uppsala. Vad gäller uppfyllelse av högskolelagens allmänna mål instämmer de svarande i hög och mycket hög grad i samtliga mål; mest nöjda är man med utbildningens bidrag till deras förmåga att självständigt lösa problem, att arbeta självständigt, till kritisk bedömning och till förmågan att kommunicera och diskutera inom det område som utbildningen avser. Studenterna anser även att de mål som är specifika för juris kandidatutbildningen har uppfyllts i hög grad, med undantag för målen att utbildningen ska ge kännedom om samhälls- och familjeförhållanden som påverkar män och kvinnor och att utbildningen ska ge kunskaper i hur fysiskt och psykiskt våld påverkar män och kvinnor. Studenterna anser inte att dessa mål har uppfyllts i någon högre grad. De svarande är också generellt mycket nöjda med den färdighetsträning de fick under programmet, särskilt i att arbeta i grupp, i skriftlig presentation och i att självständigt lösa problem. Nära 100 procent är mycket eller ganska nöjda med dessa moment. Minst nöjda är studenterna med färdighetsträningen i att förklara för icke-specialister och i att göra presentationer på engelska. De före detta studenterna uppgav att deras arbete ställde höga krav på att självständigt lösa problem, på att göra skriftliga presentationer och på att förklara för ickespecialister. Studenterna fick också bedöma om de var nöjda med förekomsten av vissa arbets- och undervisningsformer under utbildningen. Här visar det sig att nästan 80 procent hade velat ha fler studiebesök medan nästan två tredjedelar hade velat ha färre grupparbeten. När de svarande fritt fick beskriva vad de ansåg vara särskilt bra med utbildningen var metoden med problembaserad inlärning i en klass för sig. Hela 70 procent av dem som har besvarat frågan har nämnt PBI och många har också tagit upp seminarieverksamheten. Samtidigt som många uppskattar basgrupperna är det något som en ganska stor andel är missnöjda med. Framför allt skulle flera som tycker att metoden är bra ändå vilja att den upphörde till fördjupningskurserna eftersom de vid det laget hade tröttnat och ville arbeta självständigt. Det vanligaste svaret på frågan om vad som var mindre bra med utbildningen är annars de stora tentorna. Det som de flesta har saknat mest under utbildningen är praktiska inslag, vilket över hälften av de svarande uppger. Nästan samtliga (95 procent) svarande förvärvsarbetade vid svarstillfället. Arbetsplatserna återfanns vanligen inom offentlig förvaltning (ssk statlig myndighet), på advokatbyrå och inom domstolsväsendet. Över två tredjedelar anser att deras arbete motsvarar deras utbildningsnivå och cirka 80 procent anser att juris kandidatutbildningen var mycket viktig för att de skulle få det nuvarande arbetet. Mer än tre fjärdedelar arbetar med i huvudsak juridiska uppgifter. 34

Bilaga 1 Bilaga 1 Vilka övriga ämnen har du läst? Fråga 4b i enkäten Ämne Antal Språk 120 Företagsekonomi 97 Statskunskap 47 Nationalekonomi 25 Historia 16 Filosofi, praktisk filosofi, teoretisk 15 filosofi Idé- och lärdomshistoria 12 Kriminologi 11 Statistik 11 Psykologi 10 Litteraturvetenskap 9 Ekonomisk historia 8 Pedagogik 7 Retorik 7 ADB/data- och systemvetenskap/it 6 Matematik 5 Medie- och kommunikationsvetenskap 5 Rättssociologi/rättspsykologi 5 Mäns våld mot kvinnor 4 Antropologi, socialantropologi, kulturantropologi 4 Östeuropastudier 4 Socialpsykologi 3 Informatik/informationsbehandling/journalistik 3 Religionsvetenskap/teologi 3 Musik/musikvetenskap 3 Handelsrätt/förvaltningsrätt 3 Biologi 2 Etnologi 2 Marknadsföring 2 Organisation och ledarskap 2 Fysik 2 Fysiologi/kostlära 2 Administrativ teknik 1 Elektroingenjör 1 Arkeologi 1 Ämnen som bara en person har uppgivit: byggnadsteknik, finsk realia och litteratur, drama, etik, internationella relationer, freds- och konfliktkunskap, lingvistik, latinamerikastudier, ekologi, etik och miljövård, orientalistikprogrammet, logistik, magisterprogram i hälsa och samhälle, sjuksköterskeprogrammet, teknisk fysik, tekniskt basår, turkiska, vetenskapsmedicin. 35

Bilaga 3 Bilaga 2: Vad anser du var särskilt bra med studierna på juris kandidatprogrammet avseende innehåll och upplägg? Sammanfattning av särskilt bra med studierna på juris kandidatprogrammet Den överlägset vanligaste kommentaren som de svarande nämner när de själva fritt får beskriva vad de tyckte var särskilt bra med juris kandidatprogrammet är PBI (problembaserad inlärning), den pedagogiska metod som dominerar under utbildningen. Av totalt 299 svarande som har lämnat kommentarer om det som är särskilt bra har hela 216 personer tagit upp PBI (dvs över 70 procent!). Ofta nämns metoden i kombination med basgruppsarbetet och seminariestrukturen. Basgruppsarbetet är också uppskattat och nämns av 105 personer, med seminarierna som tredje mest förekommande kommentar (48 personer) och slutligen träning i skriftlig framställning som 30 personer tar upp. Problembaserad inlärning (216) och basgrupper (105) Seminarier (48) Skriftlig träning (30) Utbildningens upplägg (21) Lärarna (20) Tentamensupplägget (13) Självstudier och självständighet (10) Muntlig träning (8) Allmänbildningen/bredden i utbildningen (7) Särskilda kursmoment (7) Hög kvalitet i utbildningen/höga krav (4) Betygssättningen (2) Övrigt (25) 36

Bilaga 3 Bilaga 3: Vad anser du var mindre bra eller saknades i studierna på juris kandidatprogrammet avseende innehåll och upplägg? Mindre bra: Sammanfattning av mindre bra med studierna Totalt har 230 personer lämnat någon kommentar om vad de anser har varit mindre bra med studierna på juris kandidatprogrammet. Det vanligaste svaret gäller terminstentornas storlek och upplägg, vilket 43 personer har kommenterat. Det näst vanligaste svaret rör den grupp svar som handlar om för lite praktiska inslag/för lite eller ingen praktik samt för liten koppling till arbetslivet, vilket 39 personer har lämnat en kommentar om. Tentorna (43) För lite praktiska inslag/praktik/för lite arbetslivsanknytning (39) Basgrupperna och betygsättning i grupp (33) Fördjupningskurser (18) För lite eller för mycket av ett visst rättsområde eller annat innehåll (17) Termin fyra/processrätten (17) Studiesocial situation/höga krav (17) Lärarna (17) Betygshetsen och betygsystemet (16) Föreläsningarna (11) Muntlig träning/retorik (10) Särskilda kursmoment (9) För lite lärarledd undervisning/undervisningstid (7) Närvarokravet (6) Godtycklig poängsättning/betygsättning (5) Genusfrågor (5) För låga krav/för lågt tempo (4) Dålig samordning (3) Engelska inslag (3) Byta seminariegrupp varje termin (2) Övrigt (25) Saknades: Sammanfattning av saknades med studierna Totalt har 199 personer lämnat någon kommentar om vad de anser saknades under studierna på juris kandidatprogrammet. Det absolut vanligaste svaret rör den grupp svar som handlar om för lite praktiska inslag/för lite eller ingen praktik samt för liten koppling till arbetslivet. 107 personer har lämnat en kommentar om detta. Praktik/kontakt med arbetslivet/ verklighetsanknytning (107) Särskilda moment (21) Lärarna/lärarledd undervisning (13) Retorik/muntlig framställning (11) Fördjupningskurser (9) Studiesocialt (7) Engelska inslag (7) Olika perspektiv, inkl genus (7) Helhetssyn/övergripande grepp (4) Övrigt (27) 37