Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre



Relevanta dokument
MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Värt att veta om alkohol och din hälsa

BAKGRUNDSFRÅGOR. I. När är du född, år och månad?

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING

Skål. information om alkohol

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

Några rader om hälsa och alkohol...

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Alkohol - Är du i riskzonen utan att veta om det?

i sällskap av barn 10 frågor om alkoholbruk

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av.

FICKSTATISTIK 2005 Statistiska data om alkohol och narkotika

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Goda levnadsvanor gör skillnad

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

PATIENTINFORMATION Behandling av atopiskt eksem med Elidel

Testa dina levnadsvanor!

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

FICKSTATISTIK 2007 Statistiska data om alkohol och narkotika

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Textstöd till oh-bild 1 Myter

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

KALLELSE TILL FAMILJER SOM VÄNTAR BARN OCH FÖRÄLDRAR TILL BARN I RÅDGIVNINGSÅLDERN TILL RÅDGIVNINGENS OMFATTANDE HÄLSOUNDERSÖKNINGAR

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Rapport. Linköpings Universitet. Sammanställning av alkoholvaneundersökning. HT Termin 5

Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention

Alkoholberoende, diagnos

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

guide för goda levnadsvanor

Drogvaneundersökning år

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Alkoholfri Lemon Squash cl citronsour (pressad citron eller lime och sockerlag) Club Soda Garnering: citron

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: e-post: Primärvården

ATT SERVERA ALKOHOLDRYCKER

fakta om alkohol och hälsa

Hur mår du? Unnar du dig själv det underhåll och bränsle din kropp och själ behöver?

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa

Tips till föräldrarna. Unga och rusmedel

årskurs Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Äldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019

4. Att genomföra förändringen

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA

Goda levnadsvanor gör skillnad

ALKOHOLLAGENS REGLER VID SERVERING AV ALKOHOLDRYCKER. Information till Dig som arbetar med alkoholservering i Kronobergs län

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN?

Alkoholpolicy för Kristianstads Nation Antagen av nationsmötet: Senast reviderad av nationsmötet:

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

GULDKANT ELLER RISKBRUK

Tidiga interventioner

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Linköpings Universitet

28-dagars Medveten andningsträning

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Att förebygga användning av rusmedel

Dagbok för utredning av hjälpbehovet Ett hjälpmedel för att utreda och beskriva det egna hjälpbehovet

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.

På får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

Wine, a culture of moderation. Vin, uppskattas endast i måttliga mängder

Plan för Hälsoprogrammet HälsoSam Ström Bilaga månader 4 månader 12 månader. Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ Δ 8 gruppträffar

Hälsa & Livsstilsenkät

Linköpings Universitet

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Systembolaget extra övningar kurs B och C

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!!

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

narkotika-, uppdrag av Stad

Kultur- och fritidsförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 3, Till dig som är förälder i Vimmerby kommun

Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet

Skolelevers drogvanor Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

FE-1 Period

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Idrott och hälsa åk 7 Kurs: Hälsouppgift Vecka 6-12

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol

Transkript:

Mindre ger mer Broschyr för dig som vill dricka mindre 1

Innehåll Gör en lägesbedömning 4 Standardglas 6 Riskgränser 8 Minska eller sluta? 12 Då du vill dricka mindre 16 Dryckesdagbok 18 Den här broschyren är avsedd för män och kvinnor som fyllt 18 år. De som är yngre och de som lider av alkoholberoende bör överhuvudtaget inte dricka alkohol. För dig som redan fyllt 65 rekommenderar vi: Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2006:6swe. Den här broschyren bygger på kunskap och information från ett flertal forsknings- och utvecklingsprojekt. 2

Bör du ändra dina vanor? Det finns ett klart samband mellan alkoholbruk och hälsoskador: när konsumtionen stiger ökar också de skadliga verkningarna. Den här broschyren vill hjälpa dig att bedöma och vid behov minska på ditt drickande, eller att sluta dricka helt och hållet. Uppskattningsvis 600 000 helt vanliga finländare konsumerar alkohol i mängder som klart överskrider riskgränserna. Många av dem vet inte själva om det. Om du märker att din egen alkoholkonsumtion ligger över riskgränserna kan du själv ändra din konsumtion och dina dryckesvanor. Många har lyckats med det. 3

Gör en lägesbedömning Vi gör alla klokt i att då och då bedöma vårt eget drickande och dess eventuella skadliga effekter. Det är nämligen vanligt att drickandet ökar i små steg, oförmärkt. Bedöm hur mycket du normalt brukar dricka, antingen per vecka eller per gång. Jämför din egen konsumtion med riskgränserna. Om din alkoholkonsumtion ständigt ligger ovanför riskgränserna gör du klokt i att ta dig en funderare. För att undvika hälsovådliga effekter räcker det normalt med att minska på drickandet så att det ligger under riskgränserna. 4

Användargrupper Finländare i arbetsför ålder delas in i följande grupper visavi alkoholvanor: MÄN alkoholberoende storkonsumenter 6 % 20 % riskgräns 24 eller fler standardglas per vecka 7 eller fler standardglas per gång måttlighetsbrukare 64 % nyktra 10 % KVINNOR alkoholberoende storkonsumenter 2 % 10 % riskgräns 16 eller fler standardglas per vecka 5 eller fler standardglas per gång måttlighetsbrukare 78 % nyktra 10 % Vilken grupp hör du själv till? 5

Beräkna din konsumtion i standardglas Ett s.k. standardglas är ungefär 12 gram (15 milliliter) hundraprocentig alkohol. 1 standardglas = = 1 flaska (0,33 l) mellanöl eller lika stark cider eller long drink = 1 glas (12 cl) röd- eller vitvin = 8 cl starkvin (t.ex. sherry eller madeira) = 2 cl 80-procentig starksprit = 3 cl 60-procentig starksprit = 4 cl 40-procentig starksprit 6

Standardglas: exempel en flaska (0,33 l) starköl = 1,3 standardglas ett stop (0,50 l) mellanöl = 1,5 standardglas ett stop (0,50 l) starköl = 2 standardglas en flaska (0,75 l) röd- eller vitvin = 6 standardglas en flaska (0,50 l) 40-procentig starksprit = 12 standardglas en flaska (0,50 l) 80-procentig starksprit = 24 standardglas tolv flaskor (0,33 l) mellanöl, cider eller long drink = 12 standardglas en låda (2 l) röd- eller vitvin = 16 standardglas 7

Riskgränser De flesta finländare dricker alkohol i måttliga mängder som ligger under riskgränserna*. Att kontinuerligt dricka mängder som ligger över riskgränsen kan orsaka eller förvärra olika symptom och besvär, vilkas samband med alkoholen ofta är svåra att upptäcka. Också sporadiskt superi ökar t.ex. risken för olycksfall. * Läs mer: Läkarföreningen Duodecims Gängse vård-rekommendation gällande alkohol, www.kaypahoito.fi > patientinformation på svenska. 8

Riskgränserna är baserade på vetenskapligt förankrad kunskap om hur sjukdomsbenägenheten och dödligheten ökar med stigande konsumtion. De skall dock inte tolkas som säkerhetsgränser; också mindre mängder ökar i någon mån riskerna. Jämför din egen alkoholkonsumtion med riskgränserna på nästa uppslag. 9

Riskgränser för friska medelstora män VECKOKONSUMTION 24 standardglas per vecka = 24 flaskor mellanöl eller = 3 ½ flaskor röd- eller vitvin eller = 1 ¾ flaska starksprit ENGÅNGSKONSUMTION 7 standardglas per gång varje vecka = 7 flaskor mellanöl eller = 1 flaska röd- eller vitvin eller = ½ flaska starksprit 10

Riskgränser för friska medelstora kvinnor VECKOKONSUMTION 16 standardglas per vecka = 16 flaskor mellanöl eller = 2 1/3 flaska röd- eller vitvin eller = 1 1/5 flaska starksprit ENGÅNGSKONSUMTION 5 standardglas per gång varje vecka = 5 flaskor mellanöl eller = 2/3 flaska röd- eller vitvin eller = 1/3 flaska starksprit 11

Minska eller sluta? Om ditt drickande överskrider riskgränserna, avgör själv om du vill dra ner på drickandet eller sluta helt och hållet. Planera därefter hur du skall börja sätta ditt beslut i verket. Du kan till exempel helt låta bli att dricka under några veckor och därefter börja lära dig att dricka måttligt omedelbart minska på drickandet och se till att det inte ökar dra ner på drickandet stegvis, med t.ex. en tredjedel till att börja med, och sedan fortsätta på den vägen tills du har nått den nivå du eftersträvar sluta upp att dricka på en gång och hålla dig helnykter. 12

Du gör klokast i att sluta om du är gravid om du har en sjukdom eller ett handikapp som drickandet förvärrar om du får avvänjningssymptom, t.ex. stark darrning, då du slutar dricka om du inte lyckas behärska drickandet då du väl kommit i gång om du är våldsam eller grälsjuk då du är berusad. 13

Det lönar sig att minska Då drickandet kontinuerligt ligger ovanför riskgränserna tar hela kroppen skada. Har du funderat om något besvär eller problem som du kanske lider av i själva verket beror på alkohol? Att minska på drickandet är nyttigt på många olika sätt: Mindre viktproblem Färre magbesvär Lägre blodtryck Färre rytmstörningar 14

Färre olycksfall Starkare immunitet Djupare sömn Bättre humör Färre konflikter i mänskliga relationer Mera ork i arbetet Långvarigt rikligt alkoholbruk kan leda till beroende och svåra skador i olika organ. 15

Då du vill dricka mindre Släck inte törsten med alkohol. Drick alkoholfria drycker emellanåt. Späd ut starka drycker. Drick långsamt, inte allt på en gång. Mät upp vad du dricker så att du har mängderna under kontroll. Slå fast ett klockslag då du börjar och/eller slutar. Kom ihåg att också äta då du dricker. 16

Undvik sådana situationer där du ofta dricker för mycket. Drick inte dagligen. Gör inte drickandet till en slentrian: låt varje glas vara ett medvetet val. Drick inte för att klara dig: alkohol löser inga problem, den förvärrar dem. Lär dig att tacka nej då någon bjuder på alkoholdrycker. Att kunna tacka nej är en viktig del av minskandet. Ett nej kräver inga förklaringar. Det räcker med att säga: Nej tack, jag står över den här gången. Ge inte upp fast du kanske inte lyckas på första försöket: fundera över varför det gick snett och hur du kan undvika att det sker igen. 17

Dryckesdagbok Med hjälp av en dryckesdagbok kan du följa din egen alkoholkonsumtion och se hur nära du är det uppställda målet. Skriv upp i dagboken helnyktra dagar antalet standardglas de dagar du druckit alkohol. För dagbok under minst två veckor. Om du inom en eller ett par månader inte har fått ner dryckesmängderna, överväg att sluta dricka helt och hållet. 18

Dryckesdagbok 1 standard- eller eller glas = VECKA SAMMANLAGT MÅN TIS ONS TOR FRE LÖR SÖN VECKA SAMMANLAGT VECKA SAMMANLAGT MÅN TIS ONS TOR FRE LÖR SÖN VECKA SAMMANLAGT 19

Dryckesdagbok 1 standard- eller eller glas = VECKA SAMMANLAGT MÅN TIS ONS TOR FRE LÖR SÖN VECKA SAMMANLAGT VECKA SAMMANLAGT MÅN TIS ONS TOR FRE LÖR SÖN VECKA SAMMANLAGT 20

VECKA SAMMANLAGT MÅN TIS ONS TOR FRE LÖR SÖN VECKA SAMMANLAGT VECKA SAMMANLAGT MÅN TIS ONS TOR FRE LÖR SÖN VECKA SAMMANLAGT 21

Dryckesdagbok 1 standard- eller eller glas = VECKA SAMMANLAGT MÅN TIS ONS TOR FRE LÖR SÖN VECKA SAMMANLAGT VECKA SAMMANLAGT MÅN TIS ONS TOR FRE LÖR SÖN VECKA SAMMANLAGT 22

VECKA SAMMANLAGT MÅN TIS ONS TOR FRE LÖR SÖN VECKA SAMMANLAGT VECKA SAMMANLAGT MÅN TIS ONS TOR FRE LÖR SÖN VECKA SAMMANLAGT 23

Mer information och stöd www.paihdelinkki.fi/svenska Professionell hjälp på hälsocentralen av sjukskötare, hälsovårdare och läkare på företagshälsovården på a-kliniken A-kliniker i Helsingfors www.hel2.fi/socialverket/> verksamhetsställen A-kliniker i övriga landet www.a-klinikka.fi > yhteystiedot Kårkulla samkommun www.karkulla.fi > missbrukarvård Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2006:10swe. ISSN 1236-2123 ISBN 952-00-2083-7 (häft.) ISBN 952-00-2084-5 (PDF) Beställ broschyren från: alkoholiohjelma@stm.fi ALLA BILDER ÄR FRÅN LUONNONKUVA-ARKISTO. FOTOGRAFERNA: PENTTI JOHANSSON, ARTO LEHTINEN, REIJO JUURINEN, MARKKU TANO, ANTTI VIRTA, MARTTI ROININEN, JARKKO MÄKINEVA. GRAFISK FORMGIVNING TIINA PAJU. 24