SKRIFTER UTGIVNA AV INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK VID UPPSALA UNIVERSITET 89 SAGA BENDEGARD Begriplig EU-svenska? Klarspråksarbetets förutsättningar inom den interinstitutionella översättningsprocessen With a summary: Plain EU Swedish? Conditions for plain language work within the inter-institutional translation process UNtVERSITÅTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - UPPSALA UNIVERSITET 2014
Innehåll Förord 15 1 Inledning 17 1.1 Syfte, frågeställningar och avgränsning 18 1.2 Disposition 20 2 EU: institutioner, språkpolitik och lagstiftningssprocess 21 2.1 EU:s institutioner 21 2.1.1 Europeiska kommissionen 22 2.1.2 Europaparlamentet 22 2.1.3 Europeiska unionens råd 23 2.2 Översättningsavdelningarna 23 2.2.1 Europeiska kommissionen 23 2.2.2 Europaparlamentet 24 2.2.3 Europeiska unionens råd 25 2.3 Om EU:s lagstiftning 26 2.4 Lagstiftningsprocessen 27 2.4.1 Från förslag till lag 27 2.4.2 Lissabonfördraget - förändringar 30 2.5 EU och flerspråkigheten 31 2.6 EU: s klarspråksarbete ur ett svenskt perspektiv 33 3 Teoretiska utgångspunkter 36 3.1 Översättningssociologi 38 3.2 Juridisk översättning 39 3.2.1 Juridiskt språk och juridiska texter 39 3.2.2 Vad är en översättning? 41 3.2.3 Översättning av juridiskt språk 42 3.2.4 Ekvivalens 43 3.3 Institutionell översättning 45 3.3.1 Vad är en institution? 46 3.3.2 Vad är institutionell översättning? 46 3.3.3 Likheter med annan institutionell textproduktion 48 3.4 Normer 49 3.4.1 Vad är en norm? 50 3.4.2 Normer i (skriv- och) översättningsprocesser 52 3.4.3 Hur studera normer? 53
3.5 Revideringar 54 3.6 Klarspråk 55 3.6.1 Klarspråket och lagen 56 3.6.2 Forskning om läsbarhet och begriplighet 57 3.6.3 Forskning om klarspråksinsatser 58 3.6.4 Kritik och invändningar mot klarspråk 61 3.6.5 Klarspråk och översättning 62 4 Material och metod 64 4.1 Det etnografiska perspektivet 64 4.2 Materialval 67 4.2.1 Fältobservationer 67 4.2.2 Intervjuer 68 4.2.3 Textinsamling 70 4.3 Intervju- och fältobservationsmaterialet 70 4.3.1 Intervjuer 71 4.3.2 Fältanteckningar och annat fältobservationsmaterial 73 4.3.3 Riktlinjer och skrivhandledningar 73 4.3.4 Transkriberingsprinciper 74 4.3.5 Analys 74 4.4 Textanalysmaterialet 75 4.4.1 Texter och insamlingsförutsättningar 75 4.4.2 Urval 77 4.4.3 Definition av revidering 78 4.4.4 Sammanställning av det analyserade materialet 80 4.5 Reflektion över forskarrollen 82 4.6 Etik 84 5 Verktyg i översättningsarbetet 86 5.1 Textdatabaser och Translators Workbench 87 5.1.1 Hur fungerar TWB? 88 5.1.2 Fördelar med T WB 89 5.1.3 Nackdelar med TWB 91 5.1.4 Sammanfattning textdatabaser och TWB 94 5.2 T ermdatabaser 94 5.3 Internet 96 5.4 Skrivna riktlinjer och handböcker 98 5.4.1 Externa riktlinjer 98 5.4.2 Interna riktlinjer 99 5.4.3 Anvisningarna 100 5.5 Verktygens påverkan på klarspråksarbetet 101 5.6 Vilken auktoritet har olika verktyg? 103 5.7 Sammanfattning 104
6 Samarbete 105 6.1 Samarbete mellan de tre svenska enheterna 105 6.1.1 Översättarnas kontakter med de andra enheterna 105 6.1.2 Ledningens kontakter med de andra enheterna 108 6.1.3 Elise 109 6.1.4 Stundtals bristande kännedom om de andra enheterna 112 6.1.5 Rådets och kommissionens bild av varandra 114 6.2 Samarbete med Sverige 117 6.3 Samarbete med andra delar av den egna EU-institutionen 118 6.3.1 Juristlingvisterna 123 6.4 Samarbetets påverkan på klarspråksarbetet 125 6.4.1 Övergripande samarbete 126 6.4.2 Samarbete omkring enskilda texter 127 6.5 Sammanfattning 128 7 Återkoppling 130 7.1 Intern återkoppling - granskning 130 7.1.1 Granskningen anses värdefull men inte alltid enhetlig 130 7.1.2 Fördelar och nackdelar med olika granskningsrutiner 133 7.2 Extern återkoppling 138 7.2.1 Återkoppling från Sverige 138 7.2.2 Återkoppling från andra svenska översättningsenheter 140 7.2.3 Återkoppling från den egna EU-institutionen 143 7.2.4 Icke organiserad återkoppling 145 7.3 Återkopplingens påverkan på klarspråksarbetet 146 7.3.1 Granskning - klarspråksarbete och normering? 146 7.3.2 Terminologi i fokus 148 7.3.3 Omröstningen i fokus 148 7.3.4 Vilken mottagare står i fokus? 149 7.4 Sammanfattning 150 8 Textkvalitet, klarspråk och mottagare 151 8.1 Deltagarnas syn på textkvalitet och begriplighet 151 8.1.1 Juridisk korrekthet och överensstämmelse mellan språkversioner 152 8.1.2 Överensstämmelse med tidigare svenska översättningar 158 8.1.3 God idiomatisk svenska 160 8.1.4 Otvetydighet 164 8.1.5 Klarspråk är inte alltid möjligt i översättningar 166 8.1.6 Klarspråk är en fråga för originalskribenten 167 8.1.7 Sammanfattning 169 8.2 Ett omformulerat klarspråksbegrepp? 169 8.3 Är svenska ett ovanligt begripligt språk? 170
8.4 Vem ser man som texternas mottagare? 172 8.4.1 Kommissionen och rådet: tre sorters texter - tre skilda mottagargrupper 173 8.4.2 Parlamentet: ledamöterna är huvudmålgruppen 175 8.4.3 Mottagare saknas 176 8.4.4 Hur påverkar bilden av mottagarna klarspråksarbetet? 177 8.5 Svensk text eller EU-text på svenska? 179 8.6 Sammanfattning 181 9 Analys av granskade texter 183 9.1 Normkategorisering av revideringarna 184 9.1.1 Språklig korrekthet 185 9.1.2 Korrekt översättning 185 9.1.3 Intertextuell konsekvens 186 9.1.4 Originalkonsekvens 186 9.1.5 Inomtextuell konsekvens 187 9.1.6 Begriplighet 187 9.1.7 Idiomatisk svenska 188 9.1.8 Stil 189 9.1.9 Övriga revideringar 189 9.1.10 Dubbelkategoriseringar 190 9.2 Vad visar analysen av revideringarna? 191 9.2.1 Ingen tydlig minskning av antalet revideringar 191 9.2.2 Revideringarnas fördelning på skilda normkategorier 192 9.2.3 Fokuseras idiomaticitet och begriplighet? 196 9.2.4 Informella eller personliga normer tycks vara vanliga 197 9.2.5 Starkt krav på intertextualitet 198 9.2.6 Revideringar på lokal nivå dominerar 199 9.2.7 Revideringarna motiveras sällan 200 9.2.8 Stor variation mellan granskningar och granskare 201 9.3 Sammanfattning 202 10 Lokala klarspråkspraktiker i multinationell översättningskontext 204 10.1 Hur förhåller sig rättsaktsöversättningen inom EU till traditionella översättningsteoretiska modeller? 204 10.2 Bundenheten är en nyckel i klarspråksarbetet 207 10.2.1 Källtextbundenhet 207 10.2.2 Intertextuell bundenhet 210 10.2.3 Tre konkurrerande ideal 211 10.3 Problematisering av klarspråksbegreppet 213 10.3.1 Lokalisering av klarspråksbegreppet 214 10.3.2 Lokala möjligheter 215 10.3.3 Lokala behov 215 10.3.4 Lokalisering i nationella miljöer? 217
10.4 Klarspråksarbetets gränser? 218 10.5 Mångspråkig miljö framhäver komplexa klarspråksproblem.,.219 11 Summary 221 11.1 Theoretical base and central definitions 222 11.2 Material 223 11.3 Summary of the results 224 11.3.1 Technical and non-technical resources 224 11.3.2 Co-operation and feedback 225 11.3.3 Participants views on quality, plain language and readers 227 11.4 Demands for correspondence as a key to plain language 227 11.5 Problematizing "source" and "target" culture 228 11.6 Localizing "plain language" 229 11.7 Problematizing the concept of plain language 230 11.8 Concluding words 231 Referenser 232 Bilaga 241