Tips och Råd. för reducerad bearbetning

Tips och Råd för reducerad bearbetning

Reducerad bearbetning kan föra med sig mycket gott för både jord och plånbok. Men det finns fallgropar på vägen. Växtföljden är en sådan. För den som vill satsa finns dock mycket att tjäna när kostnaderna minskar. Den reducerade bearbetningen vinner terräng. Det finns flera skäl till det. De biologiska argumenten är tunga: mullhalten i markens övre del ökar, skorprisken minskar och daggmaskarna blir fler. Sparar pengar Men för de flesta som går in för reducerad bearbetning är det de ekonomiska motiven som lockar. Kostnadsjakt i kombination med storleksrationalisering gör att varje hektar måste brukas lite billigare. Utan plog minskar arbetstimmarna i fält och dieselnotan krymper. Det gör den reducerade bearbetningen tilltalande för många offensiva lantbrukare. Det är dock ingen barnlek att ge sig in på den reducerade bearbetningen. Det kräver förståelse och kunskap om de biologiska grunderna. Alla som odlar utan plog vittnar om att fingertoppskänsla för jorden blir en viktig framgångsfaktor. God växtföljd krävs I den här skriften vill vi ge dig några tips på vägen hur din Carrier kan bli en viktig kugge i det reducerade bearbetningsmaskineriet, men också på plöjd mark. Carrier kan användas för att minska kostnaderna, men också för att höja skördarna. Det senare lär behövas om man ska tolka kurvorna på sidorna 6-7 rätt. Enligt dem ökar inte skördarna av höstvete i Sverige längre i den takt som de gjorde. En orsak kan kanske vara att växtföljderna har försämrats. Vikten av fina förfrukter till höstvete kan du läsa om på sidan 8-9. Bättre bördighet Vall är en riktigt fin förfrukt. Den bygger dessutom upp bördigheten i jorden på sikt genom att tillföra mycket mull och gynna daggmaskarna. Aktiv träda med vall på uttagen areal är ett sätt att få del av dessa fördelar. Läs om detta på sidan 10-11. I konkreta räkneexempel kan du sedan på sidorna 12-15 ta del av hur kombinationen av bättre växtföljd och minskad jordbearbetning kan förbättra nettot på din gård. Lite nytänkande kan krydda täckningsbidragen.

Minskad utlakning Vid sidan av växtföljd är nog spillsäd den smalaste flaskhalsen i reducerad bearbetning. Några råd hur man hanterar den tillsammans med något om hur halm bryts ner går att läsa om på sidorna 16-17. En stor fördel med reducerad bearbetning är att risken för kväveutlakning minskar. Av den anledningen är det smart att jobba grunt. Det vinner både plånbok och miljö på och det kan du se på sidorna 18-19. Varning utfärdas På de två uppslag som följer, sidorna 20-23, presenteras Carrier i fältförsök. Grund bearbetning med Carrier kan med fördel ersätta plöjning både höst och vår. Men återigen endast under förutsättning att du har växtföljdstänkandet med dig. Ett varnade exempel på detta kan du se här. Praktiker berättar På sidorna 24-27 beskriver Fredrik Andersson, växtodlingsrådgivare på VäxtRåd i Eskilstuna, sina erfarenheter av reducerad bearbetning. Det praktiska inslaget fortsätter sedan på sidorna 28-33 där tre gårdar berätttar om hur de använder Carrier i sin växtodling. De bryter vall, jämnar plogtiltor, bearbetar stubb och bereder såbäddar. Och allt med samma mångsidiga Carrier-maskin. Sidorna 34-36 handlar om Carrier på plöje, kapacitet och nyckeltal för maskinkostnader. Under förutsättning att bearbetningen inte går på djupet blir dragkraftsbehovet lågt och kapaciteten hög med Carrier. Runt om i Europa finns lantbrukare som har behov av hög kapacitet på höst och vår. De brukar 1000-tals hektar med en enda jordbearbetande maskin. En Carrier! Det är ingen tillfällighet att över 3000 lantbrukare runtom i Europa har valt Carrier som sin jordbearbetare!

10 faktorer att tänka på om reducerad bearbe Intresse och vilja Eget intresse och vilja avgör om reducerad bearbetning ska lyckas. Stefan Holm hade aldrig tagit OS-guld i höjdhopp utan intresse för höjdhopp kombinerat med stark vilja. Rätt jord Styvare jordar är dyra att plöja. De har egen strukturkapacitet för att klara sig utan plogens luckring. Ju högre lerhalt desto mer motiverat med reducerad bearbetning och desto bättre netto. Lerhalten är alltså vattendelaren mellan att plöja eller att inte göra det. Sund växtföljd Reducerad bearbetning förutsätter en sund växtföljd. Undantagsvis kan monokultur gå bra, men risken ökar och fallet kan bli tungt. Avbrott mellan spannmålsgrödorna krävs. Bra hack och skördereststrategi Vassa knivar på hacken är den första och ibland enda investeringen man måste göra. Håll stubben kort och hacka halmen väl. Breda tröskor kan behöva bosspridare. Snabb första bearbetning Den första bearbetningen ska ske så snart som tröskan lämnat fältet. Jorden är då ofta fortfarande fuktig. Nedbrytning av skörderester startar snabbt. Fint bruk, fukt och återpackning ger en bra falsk såbädd där spillsäden snabbt gror. 4

tning ska lyckas Timing Bearbetning vid rätt tid är viktigare utan plog än med. Det visar försök och praktisk erfarenhet. Med en högre kapacitet genom högre körhastighet går det att hitta fler rätta tidpunkter. Stegvis bearbetning Gå inte direkt från plogdjup till grund bearbetning på 7-8 cm under första året. Gör resan i flera steg under några år. Då hinner jorden med att ställa om sig. En tummregel är att minska bearbetningsdjupet med 5 cm per år. Arbeta dig uppåt! År År År År 1 2 3 4 Tålamod Förändringar i marken tar tid. Plogsulan ska luckras upp och maskgångarna ska bli fler. Det sker inte över en natt men väl inom några år, så det krävs tålamod och uthållighet. Lärande attityd Det är viktigt att ta del av andras erfarenheter. Fältförsök ger vägledning, men lika viktigt är att lyssna, värdera och reflektera över praktiska erfarenheter från andra odlare. Fråga, lyssna och lär av dem som har hållit på några år. Vaken och engagerad rådgivare Du och din rådgivare måste tala samma språk. Sort, dos och preparat är viktiga ingredienser i odling men inte nyckeln till reducerad bearbetning. Biologisk förståelse är grunden. 5

Svenska skördar hänger men skillnaderna är stora mellan En genomgång av arealavkastningen i Sverige under de senaste 20 åren visar ett splittrat mönster. För höstråg och havre har skörden per hektar ökat rejält, men trenden är dessvärre stagnerande eller fallande för de stora grödorna höstvete och vårkorn. Produktivitet är ett nyckelord i företagande. Det är ett mått på kostnaden för att producera en vara eller tjänst. Produktiviteten ökar ofta genom tekniska framsteg eller att man organiserar arbetet smartare. Inom jordbruket lär slåttermaskin vara det största steget framåt genom att slåttermaskinen ersatte en hel rad med män som slog med lie. Inte muntert Arealavkastningen av en gröda är ett slags mått på produktivitet. För Sverige som helhet visar skördarna inte någon riktigt munter trend. En bearbetning av data från åren 1983-2003 ligger till grund för den slutsatsen, som Lennart Wikström förmedlar i tidningen Lantbrukets Affärer, nr 4, 2005. Höljt i dunkel Svaret till varför takten i avkastningsutvecklingen sackar är höljt i dunkel, men sortfrågan kan vara en pusselbit. Den kan vara en orsak till de regionala skillnaderna, eftersom de högavkastande, kontinentala sorterna gjorde sitt intåg i Skåne mycket tidigare än längre norrut. Ett annat skäl kan vara att höstveteodlingen har ökat i omfattning och numera odlas måhända höstvete på jordar som inte tidigare ansågs tillräckligt goda. Förfrukt avgörande Ett tredje skäl är EUs jordbrukspolitik som med arealersättning och numera gårdsstöd dämpar lusten att producera de sista kilona. Brist på resurser inom forskning och utveckling kan också vara orsaker till att produktivitetsutvecklingen är långsam. En femte orsak skulle kunna vara att växtföljderna har försämrats. Höstvete efter höstvete var inte lika vanligt då som nu. Hur stora förfruktseffekterna är i höstvete efter raps kan du läsa om på nästa uppslag! Stora grödor sackar Hans grundliga genomgång är inte någon glädjande läsning för den som tror att hektarskörden är en viktig faktor för en låg produktionskostnad. Visserligen finns det ljusglimtar som att höstråg, havre och höstraps har ökat i avkastning per hektar. Men det är dessvärre små grödor arealmässigt jämfört med de tunga arealslukarna som höstvete och vårkorn. Vete och korn utgör omkring 30 procent av åkerarealens användning och är de största grödorna efter vall. Skillnader mellan län För höstvete visar genomgången en stagnerande eller till och med minskande hektarskörd. Från 1980-talets början fram till mitten av 1990-talet ökade skördarna. Men sedan dess har skördarna slagit av på ökningstakten. Det syns tydligt när man jämnar ut årsmånsvariationen genom att jämföra skördarna som rullande femårsmedeltal. Det är inte något uppmuntrande besked när vi samtidigt hela tiden har fått bättre ogräsmedel och effektivare svamppreparat. Utvecklingen är dock inte densamma i hela landets höstveteodling. Skåne trotsar uppnosigt med en uppåtgående trend, medan Östergötlands och Västra Götalands femårsmedeltal befinner sig på ett sluttande plan. 6

inte med olika län kg/ha 8000 Höstveteskörden sackar i Sverige Skåne 7000 6000 Sverige Östergötland 5000 Västergötland 4000 1987 2003 För Sverige som helhet har ökningstakten i höstvete dämpats betydligt sedan mitten av 1990-talet. Olika län visar dock olika mönster. Skåne visar en pigg och glad uppåtriktad trendlinje, medan femårsmedeltalet för höstvete i Östergötland och Västra Götaland mera liknar en sur grimas med neddragna mungipor. Källa: Lennart Wikström, Lantbrukets Affärer, nr 4/05 7

Förfrukten bestämmer plus 1200 kg/ha med oljeväxter so Skörden av höstvete ökar med drygt 1200 kilo per hektar om vårraps ersätter höstvete som förfrukt. Det visar en nyligen avslutad försöksserie, L2-4109, som också slår fast att jordbearbetningen efter oljeväxter kan göras billigare och enklare när man ska så höstvete igen. Försöken låg i Östergötland, Västergötland och kring Mälaren under åren 2000-2004. I de 11 försök som skördades kombinerades frågor kring förfrukt, jordbearbetning och svampbekämpning. Hur försöken var designade framgår av figuren nedan. Själva skördeåret kom först år 3 i höstvete och föregicks antingen av två års höstvete eller av ett år med vårraps inklämd mellan höstvete år 1 och år 3. Bearbetning vägde lättare Skillnaden i skörd mellan de båda bearbetningarna plöjt och reducerat var endast 90 kilo per hektar till den senares fördel. Men den siffran är ett ganska ointressant medeltal. Delar man upp effekten efter förfrukterna blir det genast mer intressant. Reducerad bearbetning efter höstvete gav 80 kilo lägre skörd per hektar, medan den reducerade bearbetningen efter våroljeväxter gav 250 kilo högre skörd än motsvarande plöjda led. Det visar att man utan problem kan göra en enklare och billigare bearbetning efter våroljeväxter. Där ligger finessen med en bra förfrukt den höjer skörden i nästa gröda och sparar samtidigt på kostnaderna. Stabil skördeökning Den inklämda vårrapsen hade dock stor effekt på höstveteskörden året efter. I genomsnitt för försöken ökade skörden av höstvete efter vårraps med 1240 kilo per hektar jämfört med när förfrukten var höstvete. Det är en rejäl vitamininjektion som oljeväxten gav höstvetet och den var hög och stabil varje försöksår. Så här såg försöksupplägget ut Rel. skörd Höstvete Höstvete Våroljeväxter Höstvete plöjt Obehandlat 100 = 4730 Höstvete plöjt Svampbek. 111 Höstvete reducerad beh. Obehandlat 98 Höstvete reducerad beh. Svampbek. 110 Höstvete plöjt Obehandlat 122 Höstvete plöjt Svampbek. 134 Höstvete reducerad beh. Obehandlat 127 Höstvete reducerad beh. Svampbek. 141 År 1 År 2 År 3 År 1 såddes höstvete över hela försöket. År 2 såddes halva ytan med höstvete och den andra med vårraps. År 3 anlades själva försöket och då etablerades höstvete igen, antingen efter plöjning eller efter en bearbetning utan plöjning. Samma år svampbekämpades halva antalet upprepningar medan den andra halvan var obehandlad. På det sättet odlades det vete tre år i rad, eller vete med avbrott av vårraps. Källa: Östra SverigeFörsöken 8

veteskörden m förfrukt till höstvete kg/ha 6500 Förfrukten betyder mest för veteskörden 6000 5500 5000 4500 100 125 100 102 100 111 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Förfrukt höstvete, medeltal bearb./svampbeh. Förfrukt våroljeväxt, medeltal bearb./svampbeh. Plöjt, medeltal förfrukt/svampbeh. Reducerad bearb. medeltal förfrukt/svampbeh. Obehandlat, medeltal förfrukt/bearb. Svampbekämpat, medeltal förfrukt/bearb. I försöken överskuggade effekten av förfrukt både medeltalseffekten av jordbearbetning och svampbehandling. Särskiljer man jordbearbetningen efter förfrukt visar det sig dock att det var en fördel med reducerad bearbetning efter vårraps, men en nackdel efter höstvete. 9

Utnyttja trädan i växt aktiv träda höjer skörden och förb Även efter MTR-reformen är trädan obligatorisk i Sverige. Fram till nu har rena stubbträdor dominerat vid sidan av fastliggande permanenta trädor. Men med en enkel insådd till låg kostnad året före trädan kan stubbträdans förfruktsvärde fördubblas och även ge förbättrad struktur i marken. Stubbträdans förfruktsvärde varierar beroende på grödorna före och efter trädan, men är generellt sett mellan 0 och upp till i bästa fall 500 kg/ha i spannmål. Frånvaron av växtlighet på stubbträda brukar dessutom innebära en kompakt och svårbrukad struktur vid trädesbrottet. En aktiv träda främjar däremot en förenklad bearbetning Rejäla merskördar Som jämförelse har klöver/gräsvallar förfruktsvärden i nivå med höstraps, d v s upp till 1000-1500 kg/ha. Insådd på trädan ger i snitt något lägre förfruktseffekt än flerårig vall då den inte har samma tid att påverka strukturen. Fördelarna blir störst under fuktiga somrar då man i försök sett skördeökningar på mer än 400 kg/ha över stubbträdans siffror. Den vanligaste blandningen för ettåriga trädesinsådder är ca 30 % rödklöver och ca 70 % svingel/rajgräs. Rödklövern ger relativt goda möjligheter till ogräsbekämpning i insåddsgrödan utan någon merkostnad och växer tillräckligt fort för att medge ett tidigt trädesbrott. Lucern och vitklöver kan vara intressanta arter om trädan ska ligga mer än ett år eller brytas sent. Olika etableringsmetoder För att minimera kostnaderna och leva upp till trädesreglerna bör trädesinsådden etableras året före trädan i föregående års gröda. Flera olika etableringsmetoder kan användas. Sex varianter kommenteras nedan. 1. Frösålåda på såmaskinen En påbyggd frölåda på såmaskinen ger en mycket säker och billig etablering utan extra arbetsmoment. Sålådan kan vara antingen pneumatisk och blåsa ut fröerna via en fördelare eller mekanisk med knastvals. 2. Frösålåda på vält eller ogräsharv De pneumatiska frösålådorna i föregående exempel går ofta även att montera på en vält eller ogräsharv, där fröerna alltså släpps före välten/harven och myllas av densamma. Metoden är billig, har hög kapacitet och ger valfrihet i såtidpunkt av insådden. 3. Sådd med vanlig såmaskin Trädesinsådden kan naturligtvis även etableras via en andra överfart med såmaskinen. Metoden är säker men oftast alltför dyr och tidskrävande för att vara intressant. 4. Sådd med rampgödningsspridare Gödningsspridare med ramp har stor kapacitet och ger en billig etablering. Det kan dock vara svårt att ställa in utsädesmängd och sådden bör ske före den sista överfarten så att fröerna myllas av t ex vält, ogräsharv eller såmaskin. 5. Blandning i sålådan Att blanda fröerna direkt i sålådan på den vanliga såmaskinen eliminerar behovet av frölåda, men kräver omrörning i lådan för att få en jämn inblandning. Risken finns även att lätta och tunga fröer separeras med de lätta gräsfröerna överst och de tunga klöverfröerna nederst med ojämn sådd som resultat. En relativt stor andel av fröerna kommer också att hamna för djupt och kan ha svårt att komma upp. 6. Centrifugalspridare Sådd med vanlig centrifugalspridare ger sällan tillfredsställande resultat. Gräs- och klöverfröer är för lätta för att spridas jämnt mer än några meter. Dessutom kvarstår problemet med att mylla fröerna. En BioDrill på en Carrier eller vält gör fröinsådden, snabbt, billigt och noggrant. 10

följden ättrar bördigheten Passiv stubbträda eller aktiv grönträda Vanliga trädesblandningar kostar ca 30 kr/kg. Med någon av etableringsmetoderna 1-3 på föregående sida, räcker ofta 5-8 kg/ha för att få en fullgod insådd. Etableringsmetoderna 4-6 kräver högre utsädesmängder, ca 8-10 kg/ha, för att lyckas. Kostnadskalkylen blir därmed enligt nedan: Utsäde 6 kg/ha à 30 kr/kg Etableringskostnad (frölåda) Putsning 1 ggr Summa = 180 kr = 50 kr = 170 kr 400 kr/ha Merskörden av en aktiv träda med gräs och klöver är ca 500 kg/ha i efterföljande spannmål. Det betalar enkelt merkostnaden för utsäde och etablering. Effekten dröjer sig dessutom kvar flera år. Bördigheten byggs upp successivt med roterande grönträda genom att daggmaskarna får en fristad när jorden vilar och inte bearbetas. Daggmaskgångarna dränerar jorden och det märks om man mäter genomsläppligheten för vatten året efter trädan. I många fall putsas även stubbträdor för att förhindra ogräs och spannmål att gå i ax. Då blir merkostnaden endast 230 kr/ha för insådden. cm/h 30 Bättre genomsläpplighet för vatten efter grönträda 25 20 15 10 5 0 Efter höstvete Efter grönträda Efter höstvete Efter grönträda Efter höstvete 15 min 30 min 60 min Genomsläpplighet i alven, 1 år efter höstvete och grönträda Tid efter vattenmättnad Efter grönträda 11

Förbättrat netto i Öster växtföljd och maskinsystem förstä I exemplet ändras växtföljden på en gård i Östergötland på 200 hektar från en klassisk 7-årig med andraårsvete två år, nuvarande, till en 7-årig där oljelin kommer in och andraårsvetet åker ut, planerad. Dessutom används den uttagna arealen till en aktiv grönträda och inte bara en stubbträda. Det höjer skörden av höstraps med drygt 100 kilo per hektar. Samtidigt förändras jordbearbetningsstrategin radikalt. I nuvarande växtföljd plöjs det till alla grödor utom till höstvete efter höstraps. I den planerade ersätts plöjningen med Carrier teknik och efter oljelinet pressas halmen och höstvetet direktsås. Nuvarande växtföljd med konv. bearbetning År Gröda Bearbetning efter grödan Skörd Resultat kg/ha kr/ha År 1 Stubbträda Plog, vält, harv, harv, harv, Rapid - - 562 År 2 Höstraps Kultivator, kultivator, Rapid 3300-78 År 3 Höstvete Plog, vält, harv, harv, Rapid 7540 1 673 År 4 Höstvete Plog, vält, harv, harv, Rapid 6540 393 År 5 Ärter Plog, vält, harv, harv, Rapid 4510 317 År 6 Höstvete Plog, vält, harv, harv, Rapid 7540 1 183 År 7 Höstvete Sprutning, betesputs 6540 393 Medelresultat 474 Planerad växtföljd med red. bearbetning År Gröda Bearbetning efter grödan Skörd Resultat kg/ha kr/ha År 1 Aktiv träda Carrier, Carrier, Rapid - - 689 År 2 Höstraps Carrier, Rapid 3425 825 År 3 Höstvete Carrier, Carrier, Rapid 7540 1 944 År 4 Oljelin Rapid 2090 340 År 5 Höstvete Carrier, Carrier, Rapid 7540 2 116 År 6 Ärter Carrier, Rapid 4510 893 År 7 Höstvete Insådd, betesputs, sprutning 7540 1 944 Medelresultat 1 053 Ovanstående data är framräknade med Väderstads Concept Planning, ett program för ekonomisk analys där maskinkostnader och växtföljd optimeras. Programmet kan rekvireras från Väderstad. 12

götland rker resultatet Kr/ha 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Förbättrat resultat Nettot höjs från i medeltal 474 kronor per hektar med nuvarande växtföljd till 1 053 kronor per hektar med den planerade. Tim. Minskad arbetstid 0 Nuvarande Planerad Nuvarande Planerad 700 600 500 400 300 200 100 Arbetstiden i fält minskas från 616 timmar med nuvarande växtföljd till 393 timmar med den planerade. Sammanfattning: Tack vare relativt höga skördar går odlingen runt med nuvarande system på gården i Östergötland, men marginalen blir liten, framförallt på andraårsvete och avbrottsgrödor. Med en förbättrad växtföljd och övergång till reducerad jordbearbetning finns potentialen att fördubbla resultatet, samtidigt som bränsle- och tidsåtgången minskar. Framförallt förstaårsvete ger god ekonomi, men även vårsäd och avbrottsgrödor bidrar till resultatet. Den tidsbesparing som görs hamnar huvudsakligen under höstens mest intensiva period. Det är alltså timmar som kan användas till lönsammare sysslor än att slita på maskiner och förbruka diesel på fälten. 13

Från minus till plus i växtföljd och maskinsystem förstä I exemplet på gården i Mälardalen på 200 hektar ändras växtföljden från en 7-årig med andraårsvete två gånger, nuvarande, till en 7-årig där oljelin kommer in och andraårsvetet åker ut, planerad. Dessutom används den uttagna arealen till en aktiv grönträda och inte endast en passiv stubbträda. Det höjer skörden av höstvete med 500 kilo per hektar. Samtidigt förändras jordbearbetningsstrategin radikalt. I nuvarande växtföljd plöjs alla grödor utom till höstvete efter vårraps. I den planerade ersätts plogen med Carrier och efter oljelinet pressas halmen och höstvetet direktsås. Nuvarande växtföljd med konv. bearbetning År Gröda Bearbetning efter grödan Skörd Resultat kg/ha kr/ha År 1 Stubbträda Plog, vält, harv, harv, harv, Rapid - - 562 År 2 Höstvete Plog, vält, harv, harv, Rapid 6300 151 År 3 Höstvete Plog, vält, harv, harv, Rapid 5800-110 År 4 Vårraps Kultivator, kultivator, Rapid 1870-1 152 År 5 Höstvete Plog, vält, harv, harv, Rapid 6800 679 År 6 Höstvete Plog, vält, harv, harv, Rapid 5800-110 År 7 Korn Sprutning, betesputs 5460-160 Medelresultat - 181 Planerad växtföljd med red. bearbetning År Gröda Bearbetning efter grödan Skörd Resultat kg/ha kr/ha År 1 Aktiv träda Carrier, Carrier, Rapid - - 689 År 2 Höstvete Carrier, Carrier, Rapid 6800 1 254 År 3 Vårraps Carrier, Rapid 1870-576 År 4 Höstvete Carrier, Carrier, Rapid 6800 1 440 År 5 Oljelin Rapid 1760 193 År 6 Höstvete Carrier, Carrier, Rapid 6800 1 254 År 7 Korn Insådd, betesputs, sprutning 5460 416 Medelresultat 470 Ovanstående data är framräknade med Väderstads Concept Planning, ett program för ekonomisk analys där maskinkostnader och växtföljd optimeras. Programmet kan rekvireras från Väderstad. 14

Mälardalen rker resultatet Pengar över Minskad arbetstid kr/ha 500 400 300 200 100 0-100 -200 tim 700 600 500 400 300 200 100 Nuvarande Planerad 0 Nuvarande Planerad Nettot höjs från i medeltal minus 181 kronor per hektar med nuvarande växtföljd till 470 kronor per hektar med den planerade. Det blir pengar över att betala samkostnader med. Arbetstiden i fält minskas från 649 timmar med nuvarande växtföljd till 402 timmar med den planerade. Sammanfattning: Växtodlingen i den nuvarande kalkylen går inte ihop på gården i Mälardalen, främst på grund av dålig ekonomi i avbrottsgrödor och andraårsvete. Med en bättre växtföljd och reducerad bearbetning finns möjligheter att få ett positivt resultat trots lägre skördenivåer än i söder. Avbrottsgrödorna går fortfarande dåligt, men ger förutsättningar för ett mer lönsamt förstaårsvete. Tidsbesparingen på drygt 20 procent hamnar huvudsakligen under höstens mest intensiva period, eftersom inte lika mycket höstvete ska sås blir arbetssituationen alltså inte så pressad under augusti och september. 15

Bearbeta direkt efter utnyttja markfukten och den varm Den första bearbetningen ska komma så snart som möjligt efter att tröskan har lämnat fältet. Då gror spillsäden jämnt och halmnedbrytningen kommer i gång. Om fältet ska vårsås kan spillsäd och halmhantering prioriteras ner en aning. De bearbetningar som följer under hösten kan hantera och bryta ner halmen som till våren inte ger något besvär, varken mekaniskt eller biologiskt. Hösten tuff tid Vid höstsådd är det annorlunda. Då är det extra viktigt att man kommer ut direkt efter tröskan med första bearbetningen. Tröska på dagarna och stubberbeta på kvällarna när daggen lägger sig. Arbetsinsatserna för stubbearbetning är betydligt lägre än för tröskning. Det går fortare att stubbearbeta än vad man tror. Och kom ihåg att stubbningen i stort sett alltid kan utföras med gott resultat. Kapa korta pipor Nedbrytningshastigheten är till stor del beroende av halmens och stubbens längd. I princip gäller att en halvering av halmens längd ger en fördubblad nedbrytningshastighet. Nedbrytningen av en halmpipa sker på ett oskadat strå med intakt vaxskikt från de snittade ändarna. Om man klipper av ett halmstrå på mitten blir det fyra ändar som förmultningen kan starta ifrån. Kapar man dessa två pipor ytterligare en gång finns det plötsligt åtta ändar. Av resonemanget framgår att kort stubb och väl hackad halm är avgörande för snabb halmnedbrytning. En effektiv hack på tröskan är därför ett villkor för lyckosam reducerad bearbetning. En god regel är att hackelselängden ska var så kort att strået inte har två noder. Fälthack om hög stubb Om vädret är ogynnsamt tvingas många tröska med hög stubb för att öka avverkningen när det går att skörda. Då är en extra halmhackning efter skörd med en separat fältputs ett gott alternativ. Det kostar några kronor men fungerar bra. Tänk på att inte försöka bruka ned lång stubb för det blir alltid problem. Efter första körningen när ytlagret är genombearbetat är det svårt att kunna hantera höga stubbrester på ett effektivt sätt. Återpacka jämnt Första körningen ska ske grunt. Riktmärket kan vara 4-7 cm. Hela ytan ska skäras av men viktigast av allt vid första körningen är att spillsäden myllas grunt för snabb groning och att så mycket halm som möjligt blir nersmutsad och delvis myllad. Återpackningen är helt central vid denna första överfart för att få spillsäden att gro över hela bredden. Klart för sådd Låt spillsäden växa till sig ordentligt och bekämpa den med nästkommande bearbetning eller kemiskt. Många väntar inte tillräckligt länge utan kör innan spillsäden grott. Läs av jorden, tillväxten i spillsäd och ogräs och fatta sedan beslut om när bearbetningen ska påbörjas eller nedsprutning ska ske. Efter en andra bearbetning är fältet ofta klart för sådd. Det gäller i synnerhet om såmaskinen har bearbetande förredskap som System Disc på en Rapid. Två noder är en för mycket! 16

tröskan a perioden optimalt 8-10 cm Arvsäd för djupt myllat på 8-10 cm djup. Groddarna kommer upp sent eller har svårt att komma upp överhuvudtaget. Stubbearbetningen har skett för djupt och jobbet såg ut att bli bra vid bearbetningstillfället. Efteråt kan man konstatera att det skulle det ha varit både billigare och effektivare med en grundare bearbetning till 4-6 cm djup. 17 Carrierkörning andra gången. Korn stubbat direkt efter skörd första gången och nästa körning 14 dagar senare. Spillsäden har grott och bekämpas mycket effektivt.

Minska risken för kväv grund bearbetning kan vara en lö Tidpunkten för bearbetning av jorden är den viktigaste faktorn för hur mycket kväve som urlakas från markprofilen. Men bearbetningsdjupet har också inflytande. Bearbetar man vid samma tidpunkt minskar risken för utlakning om man bara stubbearbetar grunt och inte plöjer. När jorden bearbetas ökar frigörelsen av kväve. Det sker genom att nedbrytningen av kväverika mullsubstanser i jorden stimuleras när jorden vänds, lyfts och luftas. Tidpunkt avgör Den faktor som betyder allra mest för hur mycket kväve som ska frigöras är bearbetningstidpunkten. Ju varmare jorden är desto mer kväve frigörs. Det betyder att tidiga bearbetningar i slutet av sommaren sätter igång kvävefrigörelsen mer än vad sena bearbetningar längre fram på hösten gör. Att fånggrödor är så effektiva i att minska utlakningen av kväve beror på att man inte bearbetar jorden förrän på senhösten eller vårvintern. Djupet har inflytande Men också typen av bearbetning och arbetsdjupet påverkar risken för hur mycket kväve som kan lakas ut under vinterhalvåret. Tumregeln är att kvävefrisättningen är direkt proportionell mot bearbetningsdjupet. Det betyder att en stubbearbetning till 10 cm djup ökar kvävefrigörelsen dubbelt så mycket som en som bara sker till 5 cm djup om man jämför dem vid samma tidpunkt för bearbetning. Förödande är därför en djup plöjning mitt i sommaren. Tydlig effekt Detta faktum illustreras väl i försök R2-8405 på en grovmojord utanför Laholm i södra Halland. Försöket jämför effekten på kväveutlakning av olika tidpunkter för plöjning i vårsådda grödor. Två av leden går att jämföra just med avseende på bearbetningsdjup. I ledet med stubbning direkt efter skörd var mineralkvävemängden i marken 13 kilo per hektar lägre i november jämfört med leden som plöjdes vid samma tidpunkt efter skörd. Siffran bygger på 10 års mätningar mellan 1993 och 2003. 18

eutlakning sning Stubbning minskar läckagerisk Mineralkväve i marken i kg N/ha november, 0-90 cm, 1993-2003 80 R2-8405 70 60 50 40 30 20 10 0 A+B Tidig plöjning G Tidig stubbning + sen plöjning Staplarna visar mängden mineralkväve i marken i november månad vid provtagning strax före den sena plöjningen. Leden A+B plöjdes och led G stubbearbetades med tallriksredskap vid samma tidpunkt tidigt på säsongen. Den grundare bearbetningen i led G ledde till att kvävefrigörelsen minskade jämfört med i det plöjda ledet. I november var skillnaden 13 kilo kväve per hektar mellan leden. Det kvävet riskerar att lakas ut under vinterhalvåret när avrinningen är stor. 19

Carrier på våren och Rap fungerar utmärkt och stärker odli Nedbrukning av en glyfosatbehandlad fånggröda med Carrier på våren inför sådd är ett gångbart alternativ till höst- eller vårplöjning. Miljön vinner på metoden och det gör också lantbrukaren som får pengar över. När och hur man bearbetar jorden har avgörande betydelse för hur mycket kväve som läcker från åkern. Ju tidigare och djupare man bearbetar jorden desto högre utlakning av kväve. En fånggröda på fältet har också ett stort inflytande på kväveutlakningen. Fånggrödan minskar mängden kväve som förloras genom att pumpa upp vatten och kväve i växtmassan och fungera som ett biologiskt kvävefilter. Ju senare fånggrödan bryts inför växtsäsongen desto lägre blir kväveutlakningen. Rel. tal 120 Carrier 1 gång vår Carrier gott alternativ I försöksserie R2-4123 har idén att bryta fånggrödan på våren efter bland annat en körning med Carrier jämförts med att höstplöja och harva på våren på konventionellt sätt. Försöken var spridda på tre olika lerjordar med 20, 30 och 40 procent lerhalt. Varje vår sprutades fånggrödan ner ca 14 dagar före sådd. Den fånggrödan var insådd året före och fick alltså växa nästan ett år innan den bekämpades och myllades ner. Resultaten visar att det går utmärkt att ersätta höstplöjningen med en Carrier-körning. Skörden blev densamma i de 12 försöken under fyra år. Samma skörd i medeltal över åren R2-4123 100 Höstplöjt = 100 80 2001 2002 2003 2004 Lite upp och lite ner, men i medeltal över de fyra försöksåren 2001-2004 blev det samma skörd efter höstplöjt och harvat två gånger som efter en överfart med en Carrier. Det avgörande är dock inte intäktssidan. I stället är det lägre kostnader som gör att nettot blir bättre med Carrier. 20

idsådd efter fånggröda ngsekonomin Kalkyl för två etableringsmetoder skörderesultat från försök R2-4123 Höstplöjt och harvat 2 gånger Carrier 1 gång Intäkter per ha Intäkter per hektar Kärna, 4990 kg à 1:- 4990:- Kärna, 5000 kg à 1:- 5000:- Summa intäkter: 4990:- Summa intäkter: 5000:- Etableringskostnader per ha Etableringskostnader per ha Plöjning 730:- Carrier 200:- Harvning 135:- Rapid-sådd 500:- Harvning 135:- Rapid-sådd 500:- Summa etabl.kostnader: 1500:- Summa etabl.kostnader: 700:- Kvar till övriga odlingskostnader Kvar till övriga odlingskostnader och markränta: 3490:- och markränta: 4300:- Slutsatser R2-4123 Försöksresultaten är tydliga. Över fyra år och på tre olika jordarter blev det ingen skillnad i skörd mellan det led som höstplöjdes och harvades två gånger på våren jämfört med det som bara bearbetades en gång med en Carrier på våren. Och detta trots att det fanns en fånggröda som skulle brukas ner före sådd. Visserligen hade den sprutats ner ett par veckor före sådd, men likväl skulle den myllas ner så att sådden kunde ske utan besvär. Det är dock inte på intäktssidan som skillnaden betyder något. Samma skörd som i höstplöjt led är gott nog, men det är på kostnadssidan som Carrier-ledet drar ifrån och vinner. Siffrorna i kalkylen ovan talar för sig själva. Det blir styvt 800 kronor över per hektar att betala samkostnader och jordränta med. Det går åt mindre tid och mindre energi. Mätningar visar att dieselförbrukningen sjunker med totalt omkring 60 procent. Om man dessutom befinner sig i ett område där det utgår miljöersättningar för att begränsa kväveutlakningen blir kalkylen ännu starkare. Då kan man få 400 kronor för att inte bearbeta på hösten. Sammantaget pekar alltså försöksserien på att det går fint att ersätta höstplöjning med en Carrier-bearbetning på våren. Det vinner både miljön och plånboken på. 21

Se upp med förfrukten vid dålig förfrukt och reducerad bear Reducerad bearbetning till höstvete efter dåliga förfrukter kan gå bra. Men skörderesterna på markytan i kombination med årsmånen kan också leda till platt fall och stora skördeförluster. Med lite tur kan det bli plus för reducerad bearbetning i kalkylen, men marginalerna minskar och riskerna ökar. Dålig förfrukt och reducerad bearbetning är inget att rekommendera. Reducerad bearbetning på hösten inför sådd av höstvete är bra när förfrukten är oljeväxter. Det visar försöken som du kan läsa om på sidan 8-9. I dessa försök ökar skörden av höstvete när jorden inte plöjdes jämfört med när den plöjdes. Det resultatet går igen också i ett stort antal andra försöksserier. Oljeväxter som förfrukt till höstvete har alltså inte bara det goda med sig att skördnivån ökar, utan också att man kan spara på jordbearbetningen. Carrier gott alternativ Men när förfrukten är spannmål inför höstvetesådd är inte valet av jordbearbetningsmetod lika självklart. Det visar försöksserie R2-4125 där bland annat två Carrierbearbetningar jämförs med höstplöjning inför sådd. I det senare ledet med höstplöjning vältades som regel ledet två gånger med en Crosskill-vält för att återpacka och bereda en såbädd. Fyra försök har hittills skördats, varav två på en lättlera med 15 procent lerhalt och två på en styv lera med 45 procent lerhalt. Förfrukterna var korn två gånger, havre en gång och höstvete en gång. Resultaten visar att det kan gå bra att ersätta höstplöjning med en Carrier-körning också till höstvete. Men det fjärde försöket år 2004 visar att skörden kan rasa när förfrukten är spannmål till höstvete och utvintringssvamparna slår till. Då kan svampsmitta från halmen ge svaga bestånd som sänker skörden drastiskt. Kalkylerad risk med dålig förfrukt kg/ha R2-4125 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 Höstplöjt Carrier Höstplöjt Carrier Höstplöjt Carrier Höstplöjt Carrier Höstplöjt Carrier 0 År Jord Förfrukt 2002 15 % ler korn 2002 45 % ler havre 2003 45 % ler höstvete 2004 15 % ler korn 2002-2004 medel div. I de första tre försöken gick det hyggligt att slopa plöjningen och ersätta med två Carrier-bearbetningar. I det fjärde gick det inte alls. Där försvann en fjärdedel av skörden. Det visar än mer på vikten av goda förfrukter vid reducerad bearbetning. 22

höstsådd betning hör inte ihop Kalkyl för två etableringsmetoder skörderesultat från försök R2-4125 Höstplöjt och vältat 2 gånger Carrier 2 gånger Intäkter per ha Intäkter per hektar Kärna, 6060 kg à 1:- 6060:- Kärna, 5650 kg à 1:- 5650:- Summa intäkter: 6060:- Summa intäkter: 5650:- Etableringskostnader per ha Etableringskostnader per ha Plöjning 730:- Carrier 200:- Vältning 170:- Carrier 200:- Vältning 170:- Rapid-sådd 500:- Rapid-sådd 500:- Summa etabl.kostnader: 1570:- Summa etabl.kostnader: 900:- Kvar till övriga odlingskostnader Kvar till övriga odlingskostnader och markränta: 4490:- och markränta: 4750:- Slutsatser R2-4125 Också resultaten av serie R2-4125 med grund bearbetning till höstsäd talar sitt tydliga språk. Det kan gå bra att köra reducerad bearbetning till höstvete också efter dåliga förfrukter, men det är ett risktagande och en chansning. De tre första försöken visar på 1-3 procents lägre skörd, men i det fjärde försöket försvann 25 procent av skörden. Det är alldeles för mycket för att man ska våga spela rysk roulette med gårdens skördar och intäkter. Det kan tyckas märkligt att det inte är höstvete efter höstvete som drabbades av skördebakslaget. Försöket med höstvete efter höstvete skördades 2003 och lades alltså ut den torra hösten 2002 då det knappt gick att plöja och ännu mindre att etablera höstvete i plogtiltorna. Då hade bearbetningen med Carrier trumf på hand. Det var inte fallet i försöket 2004 där Carrier-ledet drabbades av utvintringssvampar från skörderesterna av korn på markytan. Plantantalet sjönk rejält och konsekvensen blev att skörden krympte med en fjärdedel. Trots detta bakslag år 2004 visar den enkla kalkylen att nettot blir ett par hundralappar bättre per hektar sett över de fyra försöken. Det kan alltså gå att köra reducerad bearbetning också med dålig växtföljd om man har tur. Men marginalerna krymper och riskerna ökar. Det blir en balansgång på slak lina och det är inget att rekommendera. 23

Vägledning för reducerad tidsåtgången minskar och täcknin Vassa knivar i hacken, snabb bearbetning efter tröskan, uppmärksamhet på spillsäd och känsla för när jorden reder sig. Fredrik Andersson, växtodlingsrådgivare på Växt- Råd i Eskilstuna, lär ut grundreceptet för en lyckad reducerad bearbetning. I början av 80-talet hade en del lantbrukare i Mälarområdet problem att få ett bra plöjningsresultat under blöta höstar och på fält som stubbearbetats före plöjningen. Vissa lät då bli att utföra den avslutande plöjningen och lät de stubbearbetade fälten ligga till våren. Vårgrödans etablering och skörd blev förvånansvärt bra och man insåg att det fanns alternativ till plogen. Samma sak gällde inför höstvetesådden. Plogen åstadkom stora lerklumpar som sedan torkade ifrån lantbrukaren. Med kultivatorn kunde man undvika att skapa oregerliga jordkokor. Fördubblad kapacitet En annan pådrivande faktor var den oregelbundna fältformen. En övergång från plog till kultivator medförde en avsevärd tidsvinst. Fältformen påverkar avverkningen. På ett rektangulärt fält är plöjningen effektiv, men har fältet oregelbundna kanter så tappar plogen snabbt i kapacitet, medan den behålls hos kultivatorn. Under hösten är tid en ständig bristvara och resultatet blir ofta att man tvingas utföra bearbetning under förhålllanden som inte är optimala. I tabellen jämförs tidsåtgången för traditionell etablering av höstvete mot den för en reducerad variant. Halverad tidsåtgång utan plog höstvetesådd Traditionell Hektarkostnad Tidsåtgång Plöjning 736 1,1 Krossvältning 133 0,3 Harvning 2 ggr 308 0,4 Sådd 212 0,5 Summa 1389 2,3 Plöjningsfritt Kultivering 2 ggr 514 0,6 Skivbillsådd 385 0,5 Summa 899 1,1 Exempel för gård på 150-200 ha. Tidsåtgången kan halveras med bibehållet resultat. Dubbel areal kan höstbrukas, men det kräver planering. Knivarna i hacken är A och O för ett lyckat resultat. Halmen måste hackas väl. En gammal tröska kan göra ett mycket bra jobb, bara knivarna är vassa. Nya knivar är nyckeln Den plogfria odlingen börjar redan i tröskögonblicket. Halmen måste hackas och spridas väl för att nedbrytning och inblandning i jord ska gå snabbt. På breda tröskor krävs bosspridare för att inte få tjocka strängar av spillsäd. För att prova på plogfri odling krävs ofta bara en enda investering nya knivar till hacken. Stubben ska inte vara längre än 10 cm. Det åstadkoms lättast med tröskan eftersom en särskild stubbputsning riskerar att fördröja första bearbetningen som helst ska göras inom ett dygn efter skörd. Då finns fukt kvar i jorden så att nedbrytning av halm kan starta och spillsäd gro. Särskilt viktigt är detta om du tänkt etablera en höstgröda. 24

jordbearbetning gsbidragen ökar Spillsäden är det svåraste problemet att hantera vid plogfri odling. Här har spillhavren orsakat angrepp av utvintringssvampar. Med en omedelbar jordbearbetning efter tröskan minskar man problemen. Spillsäd stötesten När jorden sedan har legat någon eller några veckor har halmen blivit mör och spillsäden grott. Då är det dags att bearbeta jorden igen. Efter denna andra gång ska jorden vara helt genombearbetad. Om man har stora uppslag av spillsäd eller gräsogräs efter första körningen ska man inte tveka att bekämpa med glyfosat före andra körningen. Spillsäd uppfattas av erfarna odlare som den plogfria odlingens största problem. Till höstsäd därför att den konkurrerar med höstvetet och ökar risken för angrepp av snömögel och stråknäckare. I vårsäd orsakar spillsäden problem i utsädesodlingar. Även på våren löses problemet enklast med 1,5 l glyfosat före sådd. Tänk harvning Efter andra körningen ska jorden ligga så slät att den kan höstsås. För att klara detta krävs för kultivatorer att man har ett väl fungerande, enkelt och driftsäkert efterredskap. Det gäller för övrigt alla redskap som används vid minimerad bearbetning. Maskinerna ska fungera klanderfritt när förhållandena är optimala. Vid all plogfri odling gäller det att jorden reder sig när man jordbearbetar tänk harvning! Man har små möjligheter att reparera strukturskador som man orsakat under blöta förhållanden. 25

För att prova på plogfri odling krävs ofta bara en enda investering nya knivar till hacken. Surhålen försvinner Min erfarenhet är att fält som odlats plogfritt några år förändras till sin karaktär: mullhalten i ytan ökar - skorprisken minskar daggmaskarna blir fler vattenhushållningen förbättras bra ytstruktur ger avdunstningsskydd surhålen försvinner - om dräneringen fungerar!! fälten blir mycket jämna bryter aldrig upp slutfåror jämnare upptorkning - samlas inte ytvatten i sänkor Men ofta ser höstgrödor efter reducerad jordbearbetning initialt sämre ut jämfört med traditionellt etablerade. Orsaken är oftast att växtrester stör synintrycket. När man sysslar med reducerad bearbetning måste man dock sätta sig in i fröets situation. Ett frö vill ha rätt temperatur, vatten och gasutbyte. Dessa parametrar måste uppfyllas och då spelar det ingen roll hur det ser ut på fältet i övrigt. Inga ogräsvarningar En del upplever att problemen med ogräs ökar när man odlar plogfritt. Det som händer är att ogräsen ökar väldigt snabbt när de väl finns där. Den grunda bearbetningen gör att ogräsfrön och kvickrotsutlöpare inte späds ut i hela matjordslagret utan kan snabbt etablera sig igen. Men det gör också att man bekämpar en större del av ogräsen när en bekämpning sätts in. Man får alltså färre varningssignaler och måste därför bevaka sina fält noggrant. Kärnans syn på saken är det som avgör resultatet. Den behöver vatten, värme och syre för att gro och växa. Den behöver inte svart jord fri från skörderester. Man måste ställa om mentalt för att förstå den reducerade bearbetningen. 26

Kostnader lite högre VäxtRådgruppen utför varje år en driftekonomisk analys av växtodlingföretag i Mälardalen. Av de 55 gårdarna i 2002 års analys bearbetade ungefär en fjärdedel jorden i huvudsak plöjningsfritt. I diagrammet jämförs kostnaderna för växtskydd och övriga kostnader mellan plogfria odlare och gruppen som helhet. Under övriga kostnader finns bl a kostnader för kvickrotsbekämpning och flyghavre. Man kan konstatera att de plogfria gårdarna har marginellt högre kostnader för växtskydd, på nivån 20-30 kronor per hektar. Genom en aktiv bevakning av sina fält har man alltså undvikit att falla i ogräsfällan. Bättre täckningsbidrag Ser man på täckningsbidragen så har de plogfria gårdarna ändå ett TB 1 som är nästan en hundralapp högre per hektar jämfört med medelgården i gruppen. En del ser minimerad bearbetning som ett sätt att trots lägre skörd kunna bibehålla eller förbättra lönsamheten. Den samlade erfarenheten och VäxtRådgruppens uppfattning är att minimerad bearbetning ska användas så att skörden bibehålls eller förbättras, men odlas till en lägre kostnad. På så vis kan vi optimera lönsamheten i växtodlingen. Var rädd om fukten även till höstsådd. En vält efter kultivatorn hade i det här fallet krossat kokorna medan det fortfarande gick. Notera uppkomsten där såbädden var bättre. Kostnader något högre kr/ha 250 Växtskyddskostnad för gårdar i VäxtRådgruppens driftekonomiska analys 200 150 100 50 0 Medelgården Växtskydd Medel plöjningsfritt Medelgården Medel plöjningsfritt Övriga kostnader På de plogfria gårdarna i rådgivningsgruppen låg kostnaderna för växtskydd 20-30 kronor över medeltalet för gruppen år 2002. Det är inga stora skillnader med andra ord. Täckningsbidragen låg däremot nästan en 100-lapp upp på de plogfria gårdarna jämfört med gruppens medelgård. 27

Floagård provar sig framåt På Floagård utanför Falkenberg i Halland är det försiktigt intresse för den reducerade bearbetningen som vägleder bröderna Pelle och Johan Johansson. Alla förändringar sker med sans och måtta och lättjorden vårplöjs fortfarande. Men efterhand så provar bröderna nya angreppssätt i jordbearbetningen, lyssnar på andra, söker kunskap och diskuterar med varandra. Höstrapsen utvintrade, men en enda körning med gårdens Carrier räckte för att så havre i det bruket, berättar Johan (t v) och Pelle Johansson på Floagård i Halland. Andra i raden Redan 2002 köpte de sin första Carrier. Nummer två ankom maskinhallen i vintras eftersom bröderna Johansson ville ta del av den tekniska utvecklingen på maskinen. Vi ville ha den täta packarvälten med stålringar, förklarar Johan Johansson. Under åren som gått har de provat det mesta som går att göra med en Carrier. De har kört höst och vår, bearbetat stubb och jämnat plogtiltor. Hittills har de inte stött på några begränsningar förutom att de tycker att Carrier-maskinen ibland är lite väl tung. Kilon som dock kommer väl till pass på deras styva jordar. Just de styva lerorna har de beslutat sig för att helt sluta plöja. Mental omställning Vi ser tydliga fördelarna med den reducerade bearbetningen där, menar Pelle Johansson. Sedan lägger han ut gårdens filosofi. Vi är uppvuxna med idealet att jorden ska vara svart, så det handlar om en mental omställning att acceptera halmresterna på markytan. Men dagens såmaskiner behöver inte svart jord och ett bruk som är fint som snus. Därför fungerar reducerad bearbetning här. Carrier-maskinen går 50 timmar per år på Floagård. Men det är bara halva tiden. Kapaciteten räcker för att den ska gå 50 timmar till på granngårdar. Också grannarna är nöjda med arbetsresultatet på sina fält, men att skaffa egna maskiner är inte aktuellt för dem. Samarbetet och uthyrningen hjälper till att hålla kapitalkostnaderna nere och gör alla till vinnare. Daggmask åter Just nu råder turbulens i växtföljden på Floagård. Rödklövern åkte ut som frögröda i år, men insådd av både vitklöver och ängssvingel har trätt in som ersätttare. Förr hade vi ju vall men nu är mjölkkorna borta, så det är bra med gräs- och klöverfrö som ersättare i växtföljden, säger Johan Johansson. Hur de ska bryta ängssvingelvallen efter två år är ännu ett oskrivet kapitel, men räknar med att deras Carrier ska komma till pass också här innan de höstsår raps eller vete. För tankarna är inne på reducerade banor. Det blir åtminstone inte sämre resultat och daggmaskarna kommer tillbaka, sammanfattar Pelle Johansson. Floagårds grödor 2005: Höstvete: 38 ha Vårvete: 20 ha Vårkorn: 15 ha Havre: 30 ha Vårraps: 17 ha Träda & skyddszoner: 14 ha Ins. ängssvingel i havre: 16 ha Ins. vitklöver i vårvete: 7 ha 28

Ängssvingeln såddes in i havren våren 2005. Den får ligga i två år och vårdar därmed jorden. 29

Gårdstånga kör gyllene medelväg På Gårdstånga och Christinetorp nordost om Lund är det jordens lerhalt som styr jordbearbetningen. Med offensiva vårstrategier testar man gränserna med sin Carrier. Gårdstånga norr om Lund drivs tillsammans med granngården Christinetorp. Allt som allt omfattar gårdarna med alla arrenden drygt 1600 hektar åker. Den arealen kräver genomtänkt planläggning när tiden är knapp på hösten. Mats Persson är driftledare på Gårdstånga och Christinetorp nordost om Lund i Skåne. Rödsvingeln på fotot utgör bara en dryg procent av arealen för tillsammans har gårdarna över 1600 hektar. Lerhalten avgör Vi delar in våra jordar efter lerhalten. De som ligger under 15-20 procent i lerhalt plöjer vi, medan vi testar andra metoder på de styvare jordarna. Vi kör en gyllene medelväg, förklarar Mats Persson som är driftledare på gårdarna. I begreppet andra metoder innefattar han olika varianter på reducerad bearbetning. Han har provat riktigt grund Carrier-bearbetning, men sätter in en djupare bearbetning med kultivator efter behovet av luckring. Testar gränser Men också på plöjet kör man Carrier. Sockerbetsarealen vårplöjs och tiltorna jämnas samtidigt med en tung tiltpackare med 800 mm-ringar. Efter den körde man våren 2005 för andra året i rad ut med Carrier så djupt som tallrikarna tillät. Vi såbäddsbereder och återpackar i samma överfart, berättar Mats Persson. Personligen var han lite avvaktande till idén. Jag trodde att det skulle bli alltför packat, erkänner han. Vikten i en Carrier har han nämligen respekt för. Man kan döda en lerjord med en Carrier om man inte passar sig och jorden är för fuktig. Men de innovativa killar som arbetar på gården pressade vänligt men bestämt Mats Persson framför sig för att testa gränserna. Och resultatet blev lyckat. De vårplöjda sockerbetorna blev bra förra året och hittills ser det bra ut även i år, säger han. Fin avverkning Just genom att prova sig fram till nya erfarenheter lär man sig på Gårdstånga och Christinetorp att trimma in sin Carrier med tiden. Från början var Carrier för mig ett uttalat redskap för hösten som skulle gå efter tröskan, medger Mats Persson. Nu tjänstgör den alltså en större del av året. Men fortfarande tuggar den sig över massor av hektar på höstarna för att stubba ner halm. Med en arbetsbredd på 8 meter kör de över 65-70 hektar på en normal arbetsdag på hösten. Samägd tillsammans med tre andra gårdar gick deras Carrier nästan 1100 hektar förra året. Avverkningen är fin, ler Mats Persson. Gårdstångas och Christinetorps grödor 2005: Höstvete: 437 ha Vårvete: 113 ha Höstråg: 129 ha Konservärt: 52 ha Höstraps: 216 ha Åkerböna: 137 ha Oljelin: 74 ha Rödsvingel: 19 ha Sockerbetor: 281 ha Potatis: 56 ha Uttagen areal: 88 ha 30