Produktion Det här utbildningsmaterialet är framtaget inom ramen för Svenska Afghanistankommitténs vänskoleprojekt där den slovakiska partnerorganisationen People in Peril Association har stått för den huvudsakliga innehållsproduktionen. Finansiering Europeiska kommissionen och Forum Syd finansierar Vänskole projektet. Huvudförfattare Lukáš Zajac och Andrej Návojský, People in Peril Association Författare svensk version Börje Almqvist, Frida Engman, Johanna Fogelström, Marléne Hugosson och Jane Karlsson, Svenska Afghanistankommittén Översättningar Tatiana Cárová, Zuzana Greksáková, Mária Harmaňošová och Stina Uddman Grafisk form Miroslav Lukačovič Grafisk form svensk version Sofia Leringe Copyright Svenska Afghanistankommittén och People in Peril Association. Fri att använda och kopiera för bruk i skol- och fritidsverksamhet. Ett utbildningsmaterial Afghanistan & millenniemålen
Introduktion Ett utbildningsmaterial Afghanistan & millenniemålen I en snabbt föränderlig värld ställs nya krav på lärandet. Afghanistan är aktuellt för oss av flera anledningar. Sverige har trupp i landet, mycket biståndspengar går till Afghanistan, bland annat via Svenska Afghanistankommittén, och vi hör genom rapportering i media om att civilbefolkningen är utsatt. Det kan dock vara svåra ämnen att ta till sig och en nyanserad bild är nödvändig. Det här utbildningsmaterialet vänder sig till dig som vill arbeta med elevaktiva metoder och med frågor om mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning med fokus på Afghanistan. Förenta nationernas millenniemål är ett verktyg för att belysa, diskutera och arbeta med situationen i Afghanistan. De tillåter analyser från olika håll då de rör olika ämnen. Materialet syftar till att öka förståelsen för situationen för civilbefolkningen i Afghanistan men syftar också till att inspirera till reflektion över millenniemålen och globala frågor i stort. Elevernas egna perspektiv och delaktighet är utgångspunkt i materialet och målet är att engagera. Förhoppningsvis kan du med hjälp av materialet arbeta med att uppnå de mål i läroplanerna som handlar om internationella perspektiv samt även de som handlar om informationssökning och källkritik. Utbildningsmaterialet består av övningar anpassade till olika ämnesområden. Dessa kan användas separat och saknar inbördes ordning. De passar till olika åldersgrupper och vad som lämpar sig i just din klass har vi lämnat till dig som lärare att avgöra. Materialet innehåller också faktadelar om de olika millenniemålen och utvecklingen i Afghanistan. Dessa är kopplade till respektive mål så att du har fakta du kan använda till att förklara. Faktadelarna kan ses som upplysande men inte alls uttömmande om situationen i Afghanistan. Som alltid när det gäller statistik och särskilt i fråga om Afghanistan finns det olika uppgifter och olika sätt att räkna titta gärna vad ni hittar för siffror i andra källor och jämför. Vi hoppas att utbildningsmaterialet blir en inspiration och leder till intressanta lektioner. Lycka till i arbetet! /Svenska Afghanistankommittén, 2011 4 5
Innehåll Introduktion Afghanistan & millenniemålen Millenniemålen Afghanistans millenniemål att uppnå till år 2020 Kort samtidshistorik Afghanistan Mer information om millenniemålen Övningar milleniemålen Kort till övningen»ett nät av globala orsaker«övningar milleniemålen Kort till övningarna Millenniemål 1: Minska fattigdom och hunger»krig och odling går inte ihop«övningar till milleniemål 1 Berättelse om en familj från Afghanistan Barnarbetskort till övningen»10 kronor om dagen«sedlar till övningen»10 kronor om dagen«förklaringar till de olika behoven: Övningar till milleniemål 1 En vanlig dag för Amena 4 5 8 9 10 11 12 13 14 16 17 18 19 22 23 27 28 29 30 31 32 34 35 36 38 39 40 42 43 46 47 Millenniemål 3: Jämställdhet Kamila Nayiby:»Barn, nej det får vänta«övningar till milleniemål 3 Kort till övningen Klär jag mig som jag vill?»min familj förkastade mig«kvinnors triumf i byxkriget Övning till filmen»de vita duvorna«? Observatörskort Millenniemål 4,5 och 6: Hälsa Pionjär i det tysta Övning till millenimål 4, 5 och 6 Ämneskort till övningen»hälsokampanj«metodkort till övningen»hälsokampanj«millenniemål 7 och 8: Miljömässigt hållbar utveckling och globalt samarbete»tillbaka i Afghanistan efter helgerna«övningar till milleniemål 7 och 8»Internationell konferens om barnarbete«kort till övningen 64 65 66 67 67 70 71 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 90 91 92 93 94 96 97 98 Millenniemål 2: Utbildning»Tänker på Sonia«Övningar till milleniemål 2 Kort till övningen»sök länkar«ett hårt liv för gatuarbetande barn Övning till milleniemål 2 Spelplan till»ormar och stegar«kort med berättelser om barn till övningen»ormar och stegar«kort till övningen»internationell konferens om barnarbete«48 49 50 51 52 53 54 57 58 59 60 61 62 63 Millenniemål 9: Säkerhet»Blanda inte bistånd och militärt stöd!«övningar till milleniemål 9 Tips för ett personligt engagemang Källor 100 101 102 103 104 106 107 108 109 6 7
Millenniemålen Syftet med millenniemålen är att halvera fattigdom och svält samt att bidra till fred och en rättvis fördelning av välfärden i världen. De ska säkra att alla människor i världen får sina grundläggande behov tillfredsställda och att alla kan leva i rättvisa samhällen och under skäliga levnadsförhållanden. Ansträngningen är gemensam; människor i olika länder blir mer och mer beroende av varandra. Världen har börjat uppfylla visionen i millenniemålen de senaste åren, då den högsta nivån av välfärd genom historien uppnåtts, samtidigt som klyftorna ökar. År 2000 möttes i stort sett alla världens regeringar i Förenta Nationernas Millenniemöte och de kom överens om att tiden var mogen för att utveckla en mångsidig strategi för att nå målet att de mänskliga rättigheterna uppfylls. Genom att skriva under millenniedeklarationen förband de sig att arbeta för att ge människor möjlighet att frigöra sig från inhumana levnadsförhållanden i extrem fattigdom. Med andra ord att hjälpa människor att nå den punkt där de kan leva ett anständigt liv utan fattigdom, hunger, sjukdom, analfabetism och orättvisa. Dessa mål kan nås enbart genom en gemensam ansträngning från hela världssamfundet. Utvecklingsländer har ofta inte de resurser, den erfarenhet och den kapacitet som behövs för att göra förändringar som snabbt men samtidigt långsiktigt kan hjälpa medborgarna. Dessutom vill de här länderna, på kort tid, uppnå vad de utvecklade länderna har ägnat århundraden att uppnå. Därför måste vi hjälpas åt. Vad ryms inom millenniemålen? FN:s millenniedeklaration definierar grundläggande problem och behov som angår en betydande del av jordens befolkning. Den innehåller mål och strategier för att uppnå dessa mål, som ska förbättra livet för människor i utvecklingsländer på relativt kort sikt (till år 2015, Afghanistan har förlängt till år 2020). De är skrivna på ett sätt som gör dem lätta att förstå, möjliga att genomföra och där effekterna av förändringarna går att mäta. De är en överenskommelse mellan de utvecklade länderna och utvecklingsländerna, där båda parter har enskilda uppgifter men med ett gemensamt mål att skapa en bättre värld för alla. Genom att skriva under deklarationen har alla FN:s medlemsländer kommit överens om att sträva efter att uppnå Millenniemålen. De fastställda målen som världssamfundet ska fokusera på är mångsidiga. De täcker in många problemområden och dess lösningar: halvera fattig dom, tillhandahålla grundläggande utbildning, bekämpa infektionssjukdomar, göra sanitet och dricksvatten tillgängligt, uppnå jämställdhet mellan könen samt utöka samarbete och samförstånd. På så sätt är millenniemålen desamma som de mänskliga rättigheterna, men kan snarast beskrivas som ett verktyg för att leva upp till förklaringen av de mänskliga rättigheterna som antogs av FN 1948. Millenniemålen skiljer sig dock från de mänskliga rättigheterna genom att de enbart definierar utvalda områden där specifika och mätbara förbättringar ska ske inom en fast tidsram.»det är inte FN:s uppgift att se till att millenniemålen uppnås. De bör uppnås i alla länder genom en gemensam ansträngning från regeringar och medborgare.«kofi Annan, FN:s generalsekreterare under åren 1997-2006. De mänskliga rättigheterna är mer omfattande. Det var ett gemensamt åtagande som fastställdes genom att 189 länder, som samlats av Förenta Nationerna, skrev under ett dokument. Alla världens länder bör sträva efter att nå lösningar för att eliminera fattigdomen globalt. Millenniemålen och Afghanistan År 2000, när nästan alla världens länder möttes i FN:s Millenniemöte, stod Afghanistan under talibanernas styre. Detta gjorde att Afghanistan inte skrev under Millenniedeklarationen förrän 2004, då en rättmätig regering tillsatts i landet. På grund av detta sköts deadlinen för att uppnå millenniemålen fram från år 2015 till år 2020 för Afghanistan. De mätbara indikatorerna har satts upp utifrån nivåer av utveckling i landet från år 2002 och 2003. Dessutom lades målet att uppnå säkerhet till de redan definierade åtta målen. Räknar man in säkerhetsmålet har Afghanistan alltså nio millenniemål.afghanistan har drabbats av flera krig, som pågått i 30 år och som fortfarande pågår. Krigen har påverkat alla delar av afghanernas liv: säkerhet, hälsa, utbildning och miljö. De har förstört industri och jordbruk, vägar, dammar och elledningar och orsakat korruption. Afghanistan är för närvarande ett av de fattigaste länderna i världen. Tillsammans med ett antal afrikanska länder intar det en av de lägsta positionerna i internationella mätningar av utveckling. De har försämrats säkerhetsmässigt och ekonomiskt för många de senaste åren så har mycket positivt hänt sedan talibanregimens kollaps 2001. Miljontals barn går nu i skolan, mot högst en miljon 2001, hälsovården byggs ut och fler och fler människor har tillgång till sjukvård, kvinnor kan nu ha lönearbete, vägnätet byggs ut, det finns ett mobiltelefonnät. Arbetet för att förbättra samhället och tillvaron för Afghanistans invånare pågår ständigt. Svenska Afghanistankommittén är en av de många organisationer som arbetar konkret för att millenniemålen ska uppnås i Afghanistan. 8 Millenniemålen Millenniemålen 9
Afghanistans millenniemål att uppnå till år 2020: Mål 1: Eliminera extrem fattigdom och svält Reducera andelen invånare med en inkomst på under 1 dollar om dagen med 3 procent per år. Reducera andelen invånare som lider av svält med 5 procent per år. Mål 2: Tillhandahålla grundläggande utbildning för alla barn Säkerställa att alla barn i Afghanistan, pojkar såväl som flickor, får en full ständig grundskoleutbildning. Mål 3: Öka jämställdheten och stärka kvinnors status Eliminera orättvisorna mellan könen i fråga om tillgång till utbildning. Reducera inkomstskillnaderna mellan könen och öka kvinnors inflytande över ekonomin. Öka andelen kvinnor i nationella och regionala beslutsfattande organ till minst 30 procent. Reducera skillnaderna mellan könen i fråga om tillgång till rättsväsendet med 50 procent till år 2015 och till 100 procent år 2020. Mål 4: Minska barnadödligheten Minska andelen barn som dör före fem års ålder med två tredjedelar. Åstadkomma en påtaglig förbättring av levnadsstandarden för alla människor som lever i fattiga förorter och slumområden. Mål 8: Skapa ett globalt samarbete för utveckling Delta i att öka effektiviteten i utvecklingsbiståndet för att stödja en hållbar utveckling i Afghanistan. Vidareutveckla den öppna marknaden och det finansiella systemet som baseras på tydliga och antidiskriminerande regler. Dessa inkluderar ett åtagande attfrämja utveckling, eliminera fattigdom och etablera en väl fungerande administration i landet. I samarbete med läkemedelsföretag säkerställa tillgången till ett medicinskt basutbud till resonabelt pris. Mål 9: Förbättra säkerheten Reformera och öka professionalismen inom den afghanska armén och polisen. Att ta bort och förstöra alla landminor och annan odetonerad krigsmateriel. Att minska betydelsen av opium till 1 procent av den totala afghanska ekonomin. Mål 5: Förbättring av mödravården Minska mödradödligheten med 75 procent. Mål 6: Bekämpa HIV/AIDS, malaria och andra sjukdomar Stoppa och vänd spridningen av HIV/AIDS, malaria och andra allvarliga sjukdomar. Mål 7: Säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling Integrera principerna om hållbar utveckling i landets politik och reducera förlusten av naturresurser. 10 Millenniemålen Millenniemålen 11
Här kan du hitta mer information om millenniemålen: www.millenniemalen.nu FN:s Befolkningsfonds hemsida om millenniemålen. Mer information på svenska om varje mål. www.mdgmonitor.org FN:s monitor för millenniemålen. Sök på Afghanistan. www.undp.org.af FN:s utvecklingsprogram i Afghanistan har information specifikt för Afghanistan. http://cyberschoolbus.un.org Interaktiv webbsida som presenterar enskilda millenniemål (på engelska), demonstrerar sammanhanget dem emellan och hur långt man har kommit i att nå dem. Den visar också konkreta exempel på hur initiativ från ungdomar har bidragit till att uppnå enskilda mål. www.sak.se/skolor Mer faktamaterial samt den digitala utställningen 8+1 Mål som förändrar. Kort samtidshistorik Afghanistan 1979 ockuperar Sovjetunionen Afghanistan 1989 drar Sovjetunionen tillbaka sina styrkor Inbördeskrig bryter ut 1994 träder talibanerna in på arenan 1996 intar talibanerna Kabul 2001 går USA in i Afghanistan efter 11 september 2004 äger det första presidentvalet rum 2004 skriver Afghanistan under Millenniemålsdeklarationen Oroligheterna ökar 2009 hålls presidentval 2010 hålls parlamentsval 12 Millenniemålen Millenniemålen 13
Övning Övning Kom på ett problem och finn lösningen! Ett nät av globala orsaker och konsekvenser Mål: Att ta reda på vad elever anser vara de mest skrämmande världsproblemen och diskutera dem. Att påbörja en diskussion om millenniemålen. Att eleverna får möjlighet att arbeta med tankekartor»mind maps«som metod. Vi rekommenderar er att se filmen De vita duvorna innan ni gör denna övning. Mål: Utveckla kritiskt och interkontextuellt tänkande Förmåga att samarbeta i grupp Material: 6 garnnystan, kopior av korten (utklippta) ni hittar sist i övningen, maskeringstejp, ungefär 20 tomma A6 pappersark Material: Tomma pappersark till varje elevgrupp, kopior på millenniemålen till varje grupp använd listan under rubriken millenniemålen och Afghanistan i det här materialet eller sök efter»millenniemålen«på internet. Instruktioner: 1. Dela in eleverna i grupper om sex elever. Instruktioner: 1. Dela in eleverna i grupper och dela ut tomma pappersark till varje grupp. 2. Ge fem gruppmedlemmar kort som hör till övningen. Den sjätte medlem men får inget kort utan ska föra anteckningar. 2. Uppmuntra dem att diskutera i gruppen vad de anser vara de största globala problemen. Försök fokusera på de problem som påverkar fattiga länder. 3. Be de fem eleverna med kort att ställa sig i en cirkel. 3. Be dem skriva ner fem problem som måste lösas inom 10 år, genom att formulera dem som handlingar. Till exempel: Problem: brist på mänskliga rättigheter. Handling: att till 2020 halvera antalet länder i världen som anses vara odemokratiskt styrda. 4. Be eleverna att sätta fast sina kort på bröstet så att alla i gruppen kan se dem. 5. Berätta för eleverna att de ska arbeta tillsammans som en grupp och att det är viktigt att de stödjer och hjälper varandra. 4. Be grupperna att läsa upp problemen ett och ett och skriv upp dem på vita tavlan. Om samma typ av problem dyker upp flera gånger, se till att hålla reda på antalet gånger. Resultatet blir en lista över de problem som klassen anser vara de mest skrämmande. 5. Dela ut en kopia på Millenniemålen till varje grupp och be dem tänka efter i vilken utsträckning problemen som gruppen kommit fram till täcks in av millenniemålen. Reflektion: Diskutera följande med eleverna: Skulle ni vilja lägga till något mål till listan med millenniemål? Varför? Vilka millenniemål är de viktigaste? Varför? Kan även vi bidra till att hitta en lösning på världsproblemen? Hur? Skulle ni prioritera några mål i er grupp? Varför? 6. Ge ett garnnystan till de elever som har fattigdomskortet (en elev i varje grupp). 7. Denna elev ska sedan, med hjälp av de andra eleverna, hitta sambandet mellan fattigdom och begreppen på de andra elevernas kort. Så fort någon hittar ett sådant samband säger han/hon det högt till de andra. Man ger sedan garnnystanet till den elev som har kortet som diskuteras, men eleven med fattigdomskortet fortsätter hålla i garnänden. Eleven som kom på sambandet förklarar sedan kort hur han/hon tänkte. Exempel: Fattigdom och Utbildning: Fattiga människor (eller länder) har ofta inte ekonomiska möjligheter att säkerställa grundläggande och bra utbildning. Fattigdom och Hälsa: Fattiga människor löper en större risk att drabbas av vanliga sjukdomar. Anledningarna kan vara: brist på rent dricksvatten, brist på medicin, ingen möjlighet att betala för medicinsk behandling, dålig hälsomedvetenhet, ohälsosam livsstil 14 Övningar till Millenniemålen Övningar till Millenniemålen 15
Kort till övningen»ett nät av globala orsaker«kopiera! 8. Sedan fortsätter de att hitta nästa samband, alla elever som får garnnystanet får hitta ett samband med ett annat kort (begrepp) som någon av de andra medlemmarna i gruppen har. 9. Under tiden skriver den som antecknar ner alla samband på tomma papper och sätter fast dem på garnet som representerar de olika sambanden. 10. Läraren hjälper till i processen och observerar hur övningen i grupperna fortskrider. 11. I efterhand kan läraren muntligt utvärdera antalet samband i varje grupp. 12. Slutligen tar den som antecknat bort pappren från garnet och sätter upp dem på tavlan eller en vägg. Se till att skilja på de olika gruppernas papper. 13. Läraren och eleverna väljer sedan samband från varje grupp som de diskuterar. Regler: Innehållet i sambanden får inte repeteras, vilket innebär att varje samband endast kan dyka upp en gång per grupp. Diskussion: Vilka samband framstår som de starkaste enligt er grupp? Vilka samband verkar orimliga tycker ni? Varför? Har er grupp haft svårt att hitta samband mellan olika kort? Vilka kort? När ni sökte efter samband mellan korten började ni då med begrepp och problem som är kända i ert land eller snarare i de så kallade utvecklings länderna? Rekommendationer: Denna övning kan göras antingen före eller efter att man introducerat millenniemålen. Du kan jämföra vad eleverna har lärt sig om temat under föreläsningen och hur de lyckades utveckla sitt kritiska tänkande. Hälsa Utbildning Fattigdom Säkerhet 16 Övningar till Millenniemålen Övningar till Millenniemålen 17
Kopiera! Kort till övningen»ett nät av globala orsaker«övning Surfa för en bättre värld Mål: Jämställdhet Utveckla förmågan att arbeta med information och kommunikationsteknik Kritiskt analysera internetkällor Samarbeta i grupp och ta eget ansvar Material: Datorer med internetuppkoppling. Instruktioner: 1. Dela in elever i grupper om tre eller fyra. Varje grupp ska ha åtminstone en dator med internetuppkoppling till sitt förfogande. 2. Ge grupperna i uppgift att leta på webbsidan www.youtube.com (eller någon annan liknande internetsida med korta videoklipp från hela världen) och hitta så många bra (enligt dem) videoklipp som möjligt som fokuserar på ämnen kring millenniemålen eller som kan ha ett samband med dessa. Ge dem en tidsgräns. 3. Be varje grupp att leta efter en specifik typ av videoklipp. Se nedan: Grupp 1: kampanj för en icke vinstdrivande organisation Grupp 2: animerad video Grupp 3: en musikvideo Grupp 4: intervju eller monolog med en känd person Grupp 5: ett projekt som initierats av allmänheten eller av barn Grupp 6: en officiell FN kampanj Grupp 7: en fotovisning 4. Förklara för grupperna att förutom att hitta videoklippen, ska de också svara på några frågor utifrån sina egna åsikter och utifrån den konsensus de når i gruppen: Vilka är millenniemålen? Vilket av millenniemålen försöker videoklippet understryka? Vilken kampanj har imponerat mest på er? Varför? Vilka likheter/skillnader kan du hitta mellan videoklippen och vanlig TV reklam? Vad är målet med dessa videoklipp eller presentationer? Tycker ni att de når sina mål? Hur? Vilka tycker ni är bäst? Varför? 18 Övningar till Millenniemålen Övningar till Millenniemålen Övningar till Millenniemålen 19
Övning Skulle ni kunna göra ett videoklipp med samma mål? Vad skulle ni behöva då? Hur skulle förberedelse- och utförandefasen se ut? Vad skulle ett sådant videoklipp behöva innehålla för att människor ska få upp ögonen för millenniemålen? Vad är det viktigaste man måste tänka på då man gör ett sådant videoklipp? Teatervärlden Mål: Presentation med hjälp av drama. Grupparbete, utveckla sociala färdigheter. Förstå millenniemålen och sambandet dem emellan. Reflektion: Ge eleverna tid att presentera de utvalda videoklippen och att svara på frågorna. Låt ordet vara fritt bland eleverna. Läraren hjälper till då det behövs. Uppmuntra eleverna att försöka göra ett eget videoklipp som rör temat kring millenniemålen. Material: Kopior av korten (utklippta) du hittar sist i övningen. Instruktioner: 1. Dela in eleverna i grupper om tre-fyra. 2. Låt varje grupp dra två kort. Be dem att låta innehållet på korten vara en hemlighet och inte läsa orden högt. 3. Berätta för grupperna att de ska förbereda en dramatisering där de ska uttrycka begreppen på båda korten. De ska sammanföra begreppen i en scen utan att prata eller skriva. De kan använda saker i och omkring klassrummet som rekvisita. Ge dem en tid då de ska vara klara för presentation. 4. Samla eleverna då tiden har gått ut och låt grupperna presentera sina dramatiseringar en grupp i taget. 5. De andra eleverna ska gissa vilka begrepp de försöker porträttera i sin dramatisering. Då alla har framträtt, öppna för diskussion. Diskussion: Vad hade alla begreppen gemensamt? Tycker ni begreppen från korten hör mest ihop med ditt land eller andra länder? Vilka länder eller områden tycker ni de är mest relevanta för? Varför? Vad skulle kunna vara ett bidrag till millenniemålen och millenniedeklarationen, enligt er? Tror ni att man kommer kunna nå målen? Vilka kan och vilka kan inte uppnås? Varför? Vilka länder kommer vara snabba och vilka kommer vara mer långsamma i processen? Vad kan var och en av oss göra för att bidra till att man uppnår millenniemålen? Har ni några idéer om vad man skulle kunna göra i er skola/stad/ hemmiljö? 20 Övningar till Millenniemålen Övningar till Millenniemålen 21
Kopiera! Förbered genom att kopiera upp korten på nästa sida. Du kan lägga till fler till dessa om du vill. Texten på korten bör vara så stor att man kan se den på håll. Alternativt tillvägagångssätt: Du kan använda denna övning som en tävling i charader. Denna övning passar för att väcka elevernas intresse för temat. Den är väldigt kort och kan användas som en introduktionsövning till Millenniemålen eller som en kom-igång-lek. Dela klassen i grupper och be varje grupp utse en aktör som ska gestalta begreppet hon/han får på ett kort, resten av gruppen gissar vad som uttrycks i charaden. 6. Dela upp antalet begrepp efter hur många grupper ni är. Grupperna får inte se korten innan övningen börjar. 7. Visa aktören från den första gruppen kortet hon/han ska gestalta, utan att gruppen ser. 8. Bestäm en tid under vilken gruppen ska spela upp sina charader och gissa (ex. en minut för tre begrepp). Under denna minut ska gruppen försöka få så många poäng som möjligt genom att de gissar rätt. 9. Visa efter hand begreppen för aktören (bakom ryggen på de som gissar). Aktören måste genast spela upp en scen utan att prata, medan gruppen gissar. Om de har problem att gissa kan de säga NÄSTA och du visar då nästa kort. Fortsätt såhär tills det inte finns fler kort eller att tiden har gått ut. 10. Låt alla grupper tävla (varje grupp har olika kort) och räkna ihop poäng för rätt gissningar i slutet. Hunger Miljö Vatten Samarbete (utvecklingsbistånd) 22 Övningar till Millenniemålen Övningar till Millenniemålen 23
Kopiera! Kort till övningen»teatervärlden«kort till övningen»teatervärlden«kopiera! Hälsa Fattigdom Utbildning Säkerhet Barnarbete Mänskliga rättigheter Krig/ Väpnad konflikt Narkotika 24 Övningar till Millenniemålen Övningar till Millenniemålen 25
Kopiera! Kort till övningen»teatervärlden«tomma kort till övningen»teatervärlden«kopiera! Barnsoldater HIV/AIDS Globalisering 26 Övningar till Millenniemålen Övningar till Millenniemålen 27
Millenniemål 1: Minska fattigdom och hunger Afghanistans mål: Reducera andelen invånare med en inkomst på under 1 dollar (mindre än 10 kronor) om dagen med 3 procent per år. Reducera andelen invånare som lider av svält med 5 procent per år. Det är först och främst nödvändigt att se till att människor i Afghanistan har tillräckliga resurser för att tillfredställa sina grundläggande behov. Förutom tillräckligt med mat är några av de grundläggande behoven: kläder, sjukvård, rent vatten och rätt till skolgång. Krig orsakar fattigdom Afghanistan är ett av världens fattigaste länder. Mer än 40 procent av befolkningen är fattig. Detta trots att BNP ökade från 216 dollar per capita 2002 till 466 dollar 2008. Omkring 7 miljoner människor, nästan en tredjedel av befolkningen har inte tillräckligt med mat för att kunna leva aktiva och hälsosamma liv. Den främsta orsaken till bristen på mat i Afghanistan är krigen som har förstört nästan allt i landet: skolorna som skulle ge utbildning; bevattningssystem vilka är nödvändiga för en god skörd; industri och fabriker som anställde folk; sjukhus som tog hand om sjuka människor; vägar och elledningar som bidrog till ekonomisk utveckling i landet. En annan följd av krigen är att det finns många landminor på fälten och vägarna, vilket hindrar människor från att låta djuren beta och att arbeta och röra sig fritt. Mängder av utbildade och framstående personer lämnade landet under krigen och många har inte kommit tillbaka. Industri och handel har påverkats enormt eftersom många handels förbindelser mellan människor inom landet, liksom internationellt, har brutits. Moderniseringen och produktivitetsökningen inom handel, service, industri och jordbruk har avbrutits. Det kommer ta flera generationer innan Afghanistan kan ta sig igenom denna enorma kris och först måste den pågående konflikten ta slut. Klimat och försörjning Även klimatförhållandena påverkar: omkring en halv miljon människor är i direkt fara för att påverkas av naturkatastrofer såsom torka, översvämningar, jordbävningar och andra extrema klimatförhållanden varje år. De fattigaste, de som lever i isolerade jordbruksområden, de som lever i slum och fattiga stadsområden, de som inte har tillgång till några alternativa försörjningsmedel och som inte får nationellt eller internationellt stöd tillräckligt snabbt, påverkas i allmänhet mest. Jordbruk, som till stor del är beroende av bevattnings system, är fortfarande kärnan i den lokala ekonomin men det är i stort sätt omöjligt att försörja en familj på jordbruk som enda inkomstkälla. Därför har många familjer på landet skickat någon av sina familjemedlemmar till städerna eller utomlands för att arbeta. Några bestämmer sig för att lämna landet eller området, och några börjar odla en lönsam handelsvara som inte är särskilt beroende av vatten: opium, vilket är råvaran i produktion av heroin. Trots att en stor del av Afghanistan är torrt och bergigt med ojämn nederbörd, kan bergsbäckar, floder och bevattningskanaler ge tillräckligt med vatten för att göra en stor del av landet oberoende (främst i norr, syd och nord-öst) vad gäller matproduktion. Att bygga eller återställa bevattnings system och förvaringsmöjligheter som förstörts under krigen anses vara det viktigaste för att säkerställa matbehovet. Priset på mat har ökat i världen de senaste åren, vilket har påverkat framförallt de fattigaste, som inte ens har råd att köpa basvaror. Väldigt många barn får inte tillräckligt med mat, vilket påverkar deras fysiska utveckling. Många barn arbetar för att tjäna pengar istället för att gå i skolan, så de kan köpa mat och andra basvaror till sig själva och sina familjer. På så sätt minskas deras chanser till en bättre framtid. 28 Milleniemål 1 MInska fattigdom och hunger Milleniemål 1 MInska fattigdom och hunger 29
Ur bloggen på www.sak.se»krig och odling går inte ihop«2011-01-13 Lasse Bengtsson Svenska Afghanistankommitténs informationssamordnare Kabul 30 Millenniemål 1 Det är tidig morgon på en marknad utanför Mazar-e-Sharif. Nedanför en lastbil samlas barn som kämpar för komma åt potatis som kastas av för att den är för dålig för att säljas på marknaden. De borde egentligen vara på väg till skolan, men för att deras familjer ska få mat på bordet måste de arbeta. Millenniemål 1 syftar till att minska fattigdom och hunger. Var kommer de goda apelsinerna ifrån? frågar jag min bordskamrat vid lunchen. De kommer från Pakistan. Varför inte härifrån? Odlar ni inte apelsiner här? I Jalalabad, där det är varmt, till exempel? Nja, lite, men mycket mera förr. När ryssarna ockuperade Afghanistan, hade de stora odlingar runt Jalalabad. Sen exporterade de alla apelsiner till Sovjetunionen. Men när de gav upp kriget, övergavs odlingarna. Nu finns de inte mer. Det är inte det att afghaner inte gillar frukt. För det gör de. Verkligen. De äter den vällustigt och talar stolt om de olika provinsernas specialiteter: Äpplena från Wardak, vattenmelonerna från Kunduz, mandeln från Balkh, granatäpplena från Kandahar. Ja, till och med potatisen från Bamiyan, talar de om. Och varje vår, i slutet av mars, är det, trots allt, en apelsinfestival i Jalalabad, där alla sniffar på de apelsinblommor, som ändå finns och ler lyckligt. Det är bara det att afghanerna inte riktigt verkar lita på frukten. Att den kommer att finnas där. För krig och odling går inte ihop. Så mycket har förstörts under de tre senaste decenniernas elände. Och fortsätter att förstöras. Den andra, mindre kända sidan av kriget, är nämligen de sprängda fruktträdgårdarna. Och sädesfälten. I veckan rapporterade en regeringsdelegation från Kabul att afghanska och utländska trupper har orsakat skador för mer än 100 miljoner dollar på Millenniemål 1 MInska fattigdom och hunger hem och fruktträdgårdar under sina säkerhetsoperationer i Kandaharprovinsen. Delegationen leddes av president Karzais rådgivare, Mohammad Sadiq Aziz, som sa att trupperna, som ingår i den militära operationen Omid (Hopp), åstadkommit orimliga skador, just när skörden var på väg att börja. Det är förstås omöjligt att bedöma de 100 miljonerna dollar. Är det mindre eller är det mer? Däremot är det lätt att gripas av vemod, för att uttrycka det försiktigt, när man ser framför sig hur de stora granatäppelodlingarna och vingårdarna, sågas ner med motorsåg eller sprängs i luften. För att talibanerna antingen gömde sig i dem eller hade minerat dem. Eller kan vi helt och hållet lita på att det var så? Apropå krigets första offer. Sanningen. Vi var tvungna, sa talesmannen för guvernören i Kandahar. Vi måste spränga dem. Det må vara som det vill med det. Faktum är hur som helst att krigets andra, eller snarare då tredje, offer är fruktträdgårdarna. Och vi behöver ju knappast påminna varandra om hur lång tid det tar att få frukt igen, när ett träd verkligen är borta. Tänker jag när jag njuter av den söta apelsinklyftan. I mars ska jag undersöka själv om det är någon apelsinfestival i Jalalabad. 31
Övning Övning Arbeta med text Mål: Läsförståelse Reflektion Instruktioner: 1. Dela in eleverna i grupper med max fem elever i varje och dela ut en kopia av texten»minska fattigdom och hunger«ovan och låt dem diskutera orsakerna till bristen på mat i Afghanistan. 2. Be eleverna läsa texten. 3. Diskutera dessa punkter efter att alla har läst: Ange tre betydande orsaker till bristen på mat i Afghanistan. Ange tre betydande följder av bristen på mat i Afghanistan. Ange tre orsaker som skulle kunna lösas enligt er och föreslå lösningar. Ange tre orsaker som ni skulle kunna påverka från Sverige. 10 kronor om dagen Mål: Att förstå hur människor i Afghanistan lever, vad deras möjligheter och prioriteringar är och att jämföra likheter och skillnader med att leva i Sverige. Att få förståelse för andras svåra situation och inse de begränsade levnadsför hållandena för invånarna i Afghanistan. Att förstå vad barnarbete är och diskutera fenomenet. Observera att övningen handlar om en familj som bor i en stad, på landbygden ser afghanska familjers ekonomi annorlunda ut även om de har lika svår att för vardagen att gå ihop. Material: Text, kort, barnarbetskort och sedlar som du hittar sist i övningen. Instruktioner: 1. Dela in klassen i grupper om 3-5 elever. 2. Dela ut följande till eleverna: Texten Berättelse om en familj från Afghanistan Kort med bilder som beskriver vardagliga behov i Afghanistan. Barnarbetskort som beskriver det arbete som barnen får göra om familjen måste låta dem arbeta. Kopior av sedlar till ett värde av 420 afghani till varje grupp. 3. Förklara för eleverna att de 420 afghani, som de kommer att använda, är inkomsten per dag för en familj med sex medlemmar och att det motsvarar ungefär 60 kronor. Detta innebär att varje familjemedlem har 10 kronor per dag till sitt förfogande. (10 kronor = 70 afghani, 60 kronor = 420 afghani). 4. Inom 15 minuter (eller längre, beroende på hur mycket tid ni har) ska eleverna komma fram till ett gemensamt beslut kring hur de tycker att familjen ska använda pengarna. Bilderna på korten visar vanliga varor och tjänster i Afghanistan. 5. Informera eleverna, innan aktiviteten börjar, att de kan använda barnarbetskorten men de måste då ta hänsyn till konsekvenserna för både familjen och barnet. 32 Övningar till mål 1: Minska fattigdom och hunger Övningar till mål 1: Minska fattigdom och hunger 33
Kopiera! 6. När tiden är slut kan du be en representant för varje grupp att berätta hur de valde att använda pengarna. Använd informationen i förklaringar till de olika behoven under den avslutande reflektionen. Text till övningen 10 kronor om dagen: Berättelse om en familj från Afghanistan Reflektion: Du kan göra en lista över de behov som grupperna valde bort på tavlan och använda i slutreflektionen. Vilka behov valde de flesta bort? Fråga eleverna varför. Vilka behov valdes bort av vissa grupper, men räknades in i budgeten av de andra? Fråga dessa grupper vad anledningen till deras beslut var. Har ni valt att spara något till framtiden? Har ni haft tillräckligt med pengar till allt och alla? Använde någon grupp korten med barnarbete? Varför valde de att göra det? Var alla i gruppen eniga i det beslutet? Vad förstår eleverna om begreppet barnarbete? Vad är de kortsiktiga och långsiktiga fördelarna för en familj då deras barn arbetar? Vad är de negativa konsekvenserna för barnen och deras familjer? Omid bor med sin familj i en förort till Afghanistans huvudstad Kabul. Han har haft mer tur än de flesta, eftersom han har lyckats få ett bra, fast arbete. Han arbetar som chaufför åt en internationell ickestatlig organisation som betalar honom tolvtusen afghani (1700 kronor) i månaden. Hans fru Nazima är hemmafru. De har tre barn; en femårig son som heter Jamshid, en elvaårig dotter som heter Farima och en tolvårig son som heter Jamil. De tar tillsammans hand om Omids mamma, som även hjälper till i hushållet, men som på senaste tiden har varit sjuk. De bor i ett litet hyrt hus som består av ett sovrum och ett kök. För några år sedan köpte de ett stycke mark på landsbygden. De var tvungna att låna pengar från Omids företag och två grannfamiljer för att lyckas med detta. I framtiden vill de bo på landet, där de har sitt urprung, men de behöver 200 000 afghani för att kunna bygga ett hus med tre rum.»vi önskar bara det bästa för vår familj såsom god hälsa och utbildning till våra barn. Vi överväger dock att låta våra två äldsta barn arbeta på väveri eller att sälja varor på gatan istället för att gå i skolan, eftersom vi har brist på pengar«, säger Omid. Han hoppas att åtminstone hans äldsta son Jamil ska få en utbildning så att han kan ta hand om sina föräldrar senare. Nazima drömmer om att kunna köpa en symaskin som kan hjälpa henne och hennes dotter att tjäna lite pengar på att sy och laga kläder. Hur kan det påverka deras utveckling och framtid? Varför sker detta i Afghanistan varje dag? Tror ni att det som den afghanska familjen i berättelsen strävar efter i livet påminner om det en vanlig familj i Sverige strävar efter? Hur är de lika och hur är de olika? Vilka hinder finns för denna familj att få ett bra liv? Har något i denna aktivitet förvånat dig? Om ja vad exakt? Vad kan var och en av oss göra för att hjälpa människor i nöd, t.ex. de i Afghanistan? 34 Övningar till mål 1: Minska fattigdom och hunger Övningar till mål 1: Minska fattigdom och hunger 35
Kopiera! Kött Symaskin 20 Lamm, som de mest populära maträtterna består av. Skatter och avgifter 30 Diverse obligatoriska betalningar till olika administrativa instanser. Skor till alla Läromedel För barn som går i skolan pennor, övningsböcker och textböcker. Två ägg per familj och dag Lån 120 För att betala av på marken som familjen köpt. 36 10 För att laga mat. Nödvändiga hushållsredskap 10 Kastruller, förvaringslådor, mattor, filtar. 60 För ett rum och kök i en förort. Youghurt En väldigt viktig ingrediens i mat. Presenter till släktingar 40 För värme under de kalla vintrarna och för att värma vatten. Religiösa avgifter Hyra 5 15 De billigaste håller ofta inte länge. 10 Sparpengar för att kunna köpa den billigaste symaskinen till mamman. Ved 15 Medicin 15 Medicin till farmodern. Övningar till mål 1: Minska fattigdom och hunger 10 10 Presenter till familj och släktingar eller ett kassettband med favoritmusik. Besök av pappans föräldrar 20 Bidrag till mullan bl.a. för att utbilda barnen. Bussresor från en stad långt borta. Fickpengar till barnen Russin 40 För att betala mat och resor till skolan. Telefon och telefonkort 40 Mobiltelefonen och månadskostnaden för att ladda telefonkortet. Kläder till alla Bröd 15 Jacka, underkläder, burqa, shavar kamiz. Vegetabilisk olja Grönsaker 20 Lök, morötter, bönor, spenat och zucchini. Gasbehållare Bröllop Till spisen för att kunna att laga mat. 40 Sparpengar för att betala sönernas kommande bröllop. Läkarbesök Te 10 En del av frukosten, men det dricks även under dagen. Rengöringsprodukter 10 En viktig ingrediens i afghansk mat. 40 40 Fem stycken bröd om dagen (familjen har ingen ugn för att baka bröd). 15 En nödvändig ingrediens i afghansk mat. Kopiera! 15 Tvål, schampo, tandborste och tandkräm. 10 Ett besök hos läkaren för någon som är allvarligt sjuk. Socker och kryddor 10 Tillbehör till te och andra maträtter. Ris 15 Den vanligaste maten i Afghanistan. Övningar till mål 1: Minska fattigdom och hunger 37
Kopiera! Barnarbetskort till övningen»10 kronor om dagen«sedlar till övningen»10 kronor om dagen«kopiera x 2 Farima Familjen bestämde att det var tid för Farima att börja arbeta och hjälpa till att försörja familjen. Farima går inte i skolan utan arbetar med att sälja plastpåsar på marknaden. När hon kommer hem hjälper hon sin mamma med hushållsarbetet. På grund av att hon arbetar har Farima varken tid att studera eller leka med sina syskon och vänner. Farimas arbete hjälper familjen genom att: bidra med 50 afghani om dagen till familjebudgeten. spara in 5 afghani om dagen som skulle gått till utbildning. spara in 40 afghani per dag som skulle gått till fickpengar. Jamil Familjen har bestämt att låta Jamil arbeta i ett väveri, som ägs av en man som familjen lånat pengar av. Han lovade att anställa Jamil så att familjen på så sätt kan betala tillbaka delar av sin skuld. Jamil går inte i skolan utan arbetar istället i väveriet. Det är hårt arbete och Jamil har varken tid att studera eller leka med sina syskon och vänner. Jamils arbete hjälper familjen genom att: minska avbetalningarna av skulden till hälften (till 60 afghani). spara 15 afghani om dagen på matkostnader, eftersom han får sitt huvudmål på väveriet. spara in 5 afghani om dagen som skulle gått till utbildning. spara in 40 afghani per dag som skulle gått till fickpengar. 38 Övningar till mål 1: Minska fattigdom och hunger Övningar till mål 1: Minska fattigdom och hunger 39