Patientsäkerhetsberättelse År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 130301 Annika Jonsson 1
Innehåll... 1 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE... 1 4. HUR PATIENTSÄKERHETSARBETE HAR BEDRIVITS SAMT VILKA ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET... 6 4.4 Hygien... 9 4.9 Medicinteknisk utrustning... 12 6.2 Läkarmedverkan... 14 6.3 Avvikelserapportering... 14 Avvikelse rapportering mellan kommunen och andra vårdgivare sker då rutinerna för samordnad vårdplanering ej följs genom att MAS skickar avvikelse från kommunens verksamheter till berörd part och för statistik över detta.... 14 6.6 Dokumentation... 15 6.7 Uppsökande munhälsobedömning/intyg om nödvändig tandvård... 15 6.8 Hygien... 15 Hygienronder har skett i verksamheten under 2012 med hygiensjuksköterska från smittskyddet Skaraborgs Sjukhus. Samma sjuksköterska har även flera gånger informerat personal i några arbetsgrupper angående basala hygienrutiner och MRSA enligt önskan från enhetschefer.... 15 7. RISKANALYS... 16 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALENS RAPPORTERINGSSKYLDIGHET... 16 KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER... 16 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 16 2
3
Sammanfattning Med patientsäkerhet menas skydd mot vårdskada. Med vårdskada avses skador orsakade av vården som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Patientsäkerhet är en fråga om kvalitet och en grund i kvalitetsarbetet. Denna patientsäkerhetsberättelse informerar om hur vi i Gullspångs kommun arbetar med patientsäkerhet. Under 2012 har vi påbörjat ett flertal förbättringsarbeten inom flera olika områden för att öka patientsäkerheten: inom dokumentation, delegering, läkemedelshantering, registrering i kvalitetsregister och avvikelser. Vi även kommer fortsätta arbeta med dessa under 2013. Genom en fungerande avvikelsehantering med analys av risker, inträffade händelser och tillbud kan områden med bristande säkerhet identifieras, åtgärdas och följas upp. Antalet registrerade avvikelser i kommunen inom fall och läkemedel är svårt att på ett rättvist sätt att presentera då avvikelser ej är uppdaterade efter Patientsäkerhetslagen (2010) där avvikelser delas in i negativa händelser och tillbud, där negativa händelser lett till en konsekvens och tillbud är en avvikelse som inte får någon konsekvens. De registrerade avvikelserna är ej uppdelade enligt detta. Ny avvikelsemodul och ny rutin har arbetats fram och börjar gälla från 1/1-13. Det förebyggande arbetet är viktigt för att undvika skador och sjukdomar, och för att de äldre och andra som får hälso- och sjukvård utfört i kommunen ska kunna behålla hälsan och kunna klara vardagen själva så länge som möjligt. Genom att använda oss av olika kvalitetsregister får vi en systematik, struktur i arbetet och ett synliggörande av resultat. Registreringar i de olika kvalitetsregistren har skett med skiftande resultat under 2012, vissa delar har försämrats medan andra förbättrats. Här har vi ett stort förbättringsarbete att arbeta vidare med under 2013. Ett demensteam har startats upp och samarbete med vårdcentralerna gällande demenssjuka har initierats och en gemensam rutin har framarbetats. Under året har en hund med förare utbildats där båda med godkänt betyg har genomgått utbildning samt ett praktiskt prov enligt svenskt standars för att säkerställa lämplighet och kompetens för arbete med patienter i kommunen. 4
1. Övergripande mål och strategier 2012 1. Minska antalet avvikelser gällande läkemedel. 2. Förbättra resultatet av erbjudande om ett efterlevandesamtal med anhöriga vid palliativ vård. 3. Förbättra resultatet i Spindeln i den Palliativa vården samt följa upp kollegornas behov av utbildning för att behålla vårdtagaren i hemmet så långt det är möjligt. 4. Ökad följsamhet kring basala hygienrutiner. 5. Skapa en ny avvikelse modul i Procapita som ska startas under nästa år och göra de nya avvikelseblanketterna lättgängliga för hela verksamheten. 6. Utveckla och förbättra dialogen kring avvikelsehanteringen i kommunen. 2. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Kommunstyrelsen är ansvarig för patientsäkerhetsarbetet och ska fastställa mål och strategier för det systematiska patientsäkerhetsarbetet samt kontinuerligt och strukturerat följa upp och utvärdera målen. Verksamhetschefen svarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitét av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Inom ramen för kvalitetssystemet ska verksamhetschefen ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt ska bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) har tillsammans med verksamhetschefen ansvar för att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för det kvalitetsledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som finns i den kommunala hälsooch sjukvården. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan utövar sitt ansvar genom att planera, styra, kontrollera, dokumenterar och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. MAS har också delegerats att utreda och anmäla enligt Lex Maria. Enhetscheferna ansvarar för att de rutiner och riktlinjer som verksamhetschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska framtagit är väl kända i verksamheten samt att ny hälso- och sjukvårdspersonal får den introduktion som krävs för att utföra sina hälso- och sjukvårdsuppgifter. Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvarar för att hälso- och sjukvårdsarbetet följer vetenskap och beprövad erfarenhet samt att inom ramen för verksamhetens ledningssystem medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Övergripande mål och strategier är att varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med vården. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård kan ges. Ledningssystemet ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, patienter och övriga medborgare. Tydlighet bildar en säker grund och är en förutsättning för att identifiera förbättringsmöjligheter. 5
3. Struktur för uppföljning/utvärdering Uppföljning och utvärdering sker enligt följande: Uppföljning av mål i ledningssystemet Uppföljning av föreslagna förbättringar från föregående års patientsäkerhetsberättelse Uppföljning via resultat från olika kvalitetsregister Uppföljning av interna och externa avvikelser Egenkontroller Extern granskning av läkemedelsförråden 4. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Det förebyggande arbetet är viktigt för att undvika skador och sjukdomar, och för att de äldre och andra som får hälso- och sjukvård utfört i kommunen ska kunna behålla hälsan och kunna klara vardagen själva så länge som möjligt. Genom att använda oss av olika kvalitetsregister får vi en systematik, struktur i arbetet och ett synliggörande av resultat. All personal runt patienten har ett ansvar i att arbeta förebyggande, och som ett led i detta använda sig av kvalitetsregistren. 4.1 Senior Alert Det övergripande målet med Senior Alert är att kunna förebygga skador och främja hälsan hos de äldre personer som har kommunal Hälso- och sjukvård. Senior Alert är ett kvalitetsregister där varje person, 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår. Med hjälp av Senior Alert vill man utveckla nya förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den. Senior Alert är en del av Sveriges Kommuner och Landstings satsning på "Bättre liv för sjuka äldre". Det förebyggande arbetssätt som Senior Alert bygger på består av tre grundtankar som består av systematik, struktur och synliggörande av resultat. Vi har haft svårt att få till att riskbedömningar görs i verksamheten. Det arbetas ej strukturerat med Senior Alert i arbetsgrupperna/teamen. Arbetsgruppen för Senior Alert får fortsatt arbeta med att implementera rutiner som är framtagna så att vi på ett tidigt stadium upptäcker de patienter som har eller riskerar att bli undernärda, få trycksår samt riskerar att falla. Senior Alert 2011 2012 Antal registreringar 80 13 Antal riskbedömningar med risk 66 13 Åtgärdsplan risk för fall 36 % 45 % Åtgärdsplan risk för trycksår 43 % 60 % Åtgärdsplan risk för undernäring 43 % 40 % 6
Förbättringsområden och mål för 2013 Implementera rutinerna för Senior Alert Att 90 % av de personer över 65 år som flyttar in på särskilt boende ska riskbedömas och registreras var 12:e månad samt vid behov Att 90 % av de personer som uppvisar någon risk och har minst 1 åtgärd planerad Att 50 % av de som uppvisar risk och har minst 1 åtgärd planerad ska följas upp Att munhälsobedömning enligt ROAG((Revised oral assessment guide) påbörjas 4.2 Palliativa registret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Idag beskrivs den sista veckan i livet genom att personalen som vårdat en just avliden människa besvarar ett trettiotal frågor i Palliativa registret. Oavsett sjukdom så är det detta kvalitetsregistrets mål att alla som dör en av sjukvården väntad död skall kunna känna en trygghet inom följande punkter för patienten: att närstående är informerade om situationen är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad utifrån sina behov vårdas där den vill dö inte behöver dö ensam vet att dess närstående får stöd Genom att vi registrera i Palliativa registret får vi en bild av inom vilka områden vi behöver arbeta mera med för att öka kvalitén i omvårdnaden runt den palliativa patienten samt dess anhöriga. Vi har två legitimerad personal som arbetar som Palliativa ombud. Kvalitetsindikatorer Målvärde Resultat riket 2012 Resultat 2012 Resultat 2011 Eftersamtal erbjudet 100 % 48,8% 90,6% 50 % Läkarinformation till patienten 100 % 51,8% 72,4 % 55,6% Uppfyllt önskemål om dödsplats 100 % 36,5% 65,6% 33,3% Munhälsa bedömd 100 % 58,8% 71,9% 61,1% Avliden utan trycksår vid dödsfallet 90 % 88,1% 90,6% 94,4% Mänsklig närvaro i dödsögonblicket 90 % 84,5% 93,8% 94,4% Utförd validerad smärtskattning 100 % 10,9% 12,5% 16,7% Lindrad från smärta 100 % 75,1% 84,4% 77,8% 7
Kvalitetsindikatorer Målvärde Resultat riket 2012 Resultat 2012 Resultat 2011 Lindrad från illamående 100 % 78,6% 87,5% 88,9% Lindrad från ångest 100 % 67,8% 84,4% 83,3% Lindrad från rosslig andning 100 % 67,3% 56,3% 83,3% Läkarinformation till närstående 100 % 67,6% 78,1% 61,1% Förbättringsområden och mål för 2013 (2012 års resultat inom parentes) Att 100 % av de patienter som avlider i ordinärt boende med hemsjukvård eller på särskilt boende registreras i Palliativa registret (69,8 % registrerades av kommunen) Att 80 % av de palliativa patienterna ska erbjudas brytpunktssamtal med läkare där deras önskan inför livets sista tid har beaktats (72,4 %) Att 100 % av de palliativa patienterna ska ha relevanta läkemedel ordinerade av läkare så att symtom i form av smärta, ångest, illamående eller andningsbesvär kan lindras (smärta 90,6 %, ångest 81,3 %, illamående 68,8 %, andningsbesvär 90,6 %) Att 80 % av de palliativa patienterna ska få sin munhälsa bedömd regelbundet utifrån evidensbaserad munhälsobedömning (71,9 %) Att 50 % av de palliativa patienterna ska få sina smärtor regelbundet bedömda utifrån evidensbaserade smärtskattningsinstrument (12,5 %) Att 90 % av de patienter som avlider ska ha vårdats så inga trycksår har uppkommit under de sista veckorna i livet (75 %) Att 100 % av de patienter som avlider inte ska sakna mänsklig närvaro i dödsögonblicket om de uttryckligen inte har uttryckt en annan önskan (93,8 %) Att 96 % av de anhöriga till en avliden ska få erbjudande om efterlevande samtal (89,2 %) 4.3 BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) BPSD registret syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom. Observation av beteendemässiga och psykiska symtom vid demens görs med hjälp av en skattningsskala NPI (Neuro Psychiatric Inventory). Resultatet gör det möjligt att bedöma hur ofta beteendemässiga och psykiska symtom förekommer och hur mycket det påverkar personen med demenssjukdom. Efter skattningen genomförs en analys av eventuella orsaker med hjälp av en checklista. En vårdplan utformas och när man provat åtgärderna under en bestämd tidsperiod görs en utvärdering med hjälp av en ny NPI-skattning. Beteendemässiga och psykiska symtom drabbar någon gång ca 90 % av alla som lever med en demenssjukdom. Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinat- 8
ioner eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för personen med demenssjukdomen, men även för närstående och personal. Alla symptom kan inte behandlas på samma sätt och behandlingen inriktas på att för varje enskild person åtgärda orsakerna, den fysiska miljön eller utlösande faktorer. Med denna behandlingsmetodik finns goda möjligheter att förbättra vård och omsorg med minskat lidande. Under hösten utbildade demensteamet all personal på demensboendena i BPSD och påbörjade under hösten/vintern registrering i BPSD registret. Totalt har 54 bedömningar och registreringar i BPSD gjorts under 2012. Förbättringsområden och mål för 2013 Att övrig personal inom äldreomsorgen utbildas I BPSD Att registrering av BPSD kan ske för alla patienter som har problem med beteendemässiga och psykiska symptom 4.4 Hygien Den absolut viktigaste åtgärden för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner och förhindra smittspridning inom vården är att följa de basala hygienrutinerna. Våra basala hygienrutiner gäller överallt där vård och omsorg ges. Respektive enhetschef i verksamheten ansvarar för att rutinen följs. Speciella rutiner finns att följa vad gäller stick- och skärskador samt utbrott av magtarminfektion. Punkt prevalens mätning (PPM) är en mätning som sker i vår kommun två gånger varje år. Där mäts följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler via ett antal observationer under en tvåveckors period. Uppdraget kommer från av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Samtliga äldreboenden och båda hemvårdsgrupperna, deltog i mätningarna under 2012. Hygienombud på respektive arbetsplats samt våra sjuksköterskor som arbetar som hygienombud i kommunens verksamheter planerat och genomfört observationerna på uppdrag från MAS. Resultatet av studierna presenterats av MAS till enhetschefer som i sin tur informerar sin personal. PPM mätning Resultat riket HT- 2012 Resultat HT-12 Resultat VT-12 Resultat HT-11 Följsamhet basala hygienrutiner samtliga 7 steg 45 % 71 % 65 % 9 % Följsamhet klädregler 3 steg 83 % 79 % 94 % 71 % Basala hygienrutiner 4 steg 51 % 82 % 71 % 11 % Fri från ringar, klockor och armband 90 % 79 % 96 % 84 % Hår uppsatt 97 % 100 % 100 % 98 % Basala kläd- och hygienrutiner 7 steg Följsamhet i både klädregler 3 steg och hygienregler 4 steg. 9
Klädregler i 3 steg: 1. Arbetskläderna ska ha korta ärmar och bytas dagligen samt då de blivit våta eller synligt förorenade. 2. Händer och underarmar ska vara fria från ringar, klockor och armband. 3. Hår ska vara kort eller uppsatt om det är längre än axellångt eller riskerar att hänga ner. Hygienregler 4 steg: 1. Desinfektion av händerna med handdesinfektionsmedel skall utföras direkt före och direkt efter patientnära arbete. 2. Handskar ska användas vid kontakt med eller risk för kontakt med kroppsvätskor. 3. Handskar byts mellan arbete med olika patienter samt mellan olika arbetsmoment hos samma patient. 4. Engångsförkläde av plast ska användas om det finns en risk för att arbetskläderna kommer i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. Förbättringsområden och mål för 2013 Att öka följsamheten i basala kläd- och hygienrutiners samtliga sju steg 4.5 Avvikelser Under 2012 har vi byggt upp helt nya avvikelser samt nya avvikelseblanketter. Avvikelserna har byggts om i avvikelsemodulen Procapita. Nya lathundar om hur man registrerar och söker på avvikelser har framtagits. Alla legitimerade och enhetschefer har fått utbildning i hur man registrerar, söker och arbetar med avvikelserna i Procapita avvikelsemodul. Rutinen för avvikelser har förändrats där enhetschefens ansvar förtydligas gällande utredning och uppföljning av avvikelser och utförda åtgärder. Riskmatris för bedömning av allvarlighetsgrad och risk att avvikelse upprepas medföljer rutinen samt när MAS ska kontaktas. Antalet avvikelserapporter har ökat från tre till sju. Följande avvikelser gällande Hälso- och sjukvård finns med start 1 januari 2013. Avvikelse läkemedelshantering Risk för läkemedelsincidens Avvikelse SVPL Avvikelse Hälso- och sjukvårdsåtgärder Avvikelse medicinteknisk product Avvikelse fall Avvikelse vårdskada Avvikelser 2011 2012 Läkemedel 43 48 Utebliven/felaktig behandling/bedömning 0 2 Fall 193 167 10
Signaler som framkommit från flera olika personalgrupper i verksamheten under året är att avvikelser inte rapporteras fullt ut. Läkemedelavvikelser har ökat lite mot förra året. Det är svårt att redovisa och sammanställa en bra statistik utifrån avvikelsemodulen då alla avvikelser registreras som en negativ händelse trots att det som skett i ett flertal fall var ett tillbud, dvs. det fanns en risk för att det kunde bli fel. 68 % (68 % 2011) av läkemedelsavvikelserna handlar om att man har glömt att ge ordinerat läkemedel. Utebliven/felaktig bedömning har handlat om försenad PK provtagning. Inrapporterade fallavvikelser har under 2012 minskat med ca13 % i jämförelse med 2011 och vi kan se att 50 % (49 % 2011) av alla fall sker i sovrum. 87 % (87 % 2011) sker pga. patientens egen aktivitet. 4 av fallen har resulterat i en fraktur (5 frakturer 2011). Förbättringsområden och mål för 2013 Att öka patientsäkerhetskulturen i hela verksamheten genom information om allas ansvar att rapportera negativa händelser och tillbud 4.6 Demensteam Ett demensteam har uppstartats under året. Demensteamet består av en Silvia sjuksköterska och två Silviasystrar som arbetar mot demenssjuka och deras närstående genom närståendestöd, demensdagvård, handledning/utbildning av baspersonal och annan legitimerad personal. Demensteamet har haft reflektions sittningar med personal på Storön/Fågelön Amnegården i Gullspång och på Rönnen Mogården i Hova 1 timma/vecka sedan augusti. Reflektionssittningar har även skett på Björkskär Gullspång ca 10 gånger. 4.7 God Läkemedelsbehandling Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under se senaste 20 åren. En allvarlig och tydlig konsekvens av den ökningen är att närmare 30 procent av akuta inläggningar av äldre på sjukhus idag har koppling till läkemedels relaterade problem. Alla patienter med kommunal Hälso- och sjukvård där vi övertagit läkemedelsansvaret med Apodos har fått en läkemedelsgenomgång där omvårdnadsansvarig sjuksköterska varit involverad. Varje omvårdnadsansvarig sjuksköterska har också utfört egen mätning en gång under året för att få en bild på hur många patienter som har olämpliga läkemedel. Vi har arbetat fram en gemensam rutin i samverkan med Vårdcentralerna gällande läkemedelsgenomgångar/årskontroller årligen samt vid nyinskrivning av patient som har hjälp med läkemedelshanteringen. Dessa genomgångar kommer att ske på ett mera strukturerat och organiserat sätt genom att alla genomgångar sker på samma sätt enligt gemensam rutin oavsett ansvarig läkare eller sjuksköterska eller om man har Apodos eller dosettdelning. Vi har också påbörjat en större översyn gällande hela läkemedelhanteringen i kommunen, där hela läkemedelprocessen ses över. Förbättringsområden och mål under 2013 Att uppdatera läkemedelshanteringsrutinen 11
4.8 Delegeringar Sjuksköterskan, sjukgymnasten och arbetsterapeuten får delegera en arbetsuppgift till en annan person endast då detta är förenligt med god och säker vård (Patientsäkerhetslag, SFS 2010:659, 6 kap 3 ). För information om uppgifter som kan delegeras hänvisas till dokumentet Hälso- och sjukvårdsuppgifter i Skaraborgs kommuner ; version 2010. En arbetsgrupp har påbörjat revidering av delegeringsrutinen. Förbättringsområden och mål under 2013 Uppdatera delegeringsrutinen Bygga helt nytt i delegeringsmodulen i Procapita Utbilda legitimerad personal i delegeringsmodulen 4.9 Medicinteknisk utrustning Medicinteknisk utrustning, arbetstekniska hjälpmedel och individuellt utprovade hjälpmedel kontrolleras och följs upp enligt de lokala riktlinjer som finns upprättade. 4.10 Dokumentation Dokumentationsrutin framtagits för legitimerad personal. Dokumentationsgrupp uppstartad för arbeta med att ta fram standard vårdplaner och se över övrig dokumentation inom Hälsooch sjukvården. En medlem i dokumentationsgruppen är också med och utbildar baspersonalen i deras Hälso- och sjukvårdsdokumentation tillsammans med enhetschef för SoL. Förbättringsområden och mål under 2013 Genomgång av strukturen i Hälso- och sjukvårdsjournal i datasystemet Procapita 4.11 Vårdhund Under året har en hund med förare utbildats där båda med godkänt betyg har genomgått utbildning samt ett praktiskt prov enligt svenskt standards för att säkerställa lämplighet och kompetens för arbete med patientgrupp i vården. Legitimerad personal skriver remiss till föraren för enskilda patienter. 5. Uppföljning genom egenkontroll Genom att tidigt identifiera riskområden i vård och omsorg förebyggs fel och brister. För att följa verksamheten över tid är det viktigt att regelbundet samla in data. Egenkontrollen avser en regelbunden, systematisk uppföljning av verksamhetens planering, genomförande, resultat och förbättringsområden. Avvikelserapportering All personal rapporterar alla händelser som har lett till vårdskada eller kunnat leda till vårdskada. Alla händelser registreras i avvikelsemodul i dataprogrammet Procapita. Alla inträffade avvikelser behandlas initialt direkt ute i verksamheten där avvikelsen skett och MAS utreder allvarliga avvikelser tillsammans med berörd personal. 12
MAS utreder och gör anmälan enligt Lex Maria Basala hygien- och klädrutiner Uppföljning sker genom att punktprevalensmätningar sker två gånger per år i hela verksamheten där vård och omsorg bedrivs. Hygienrond sker vart tredje år i hela verksamheten och alla enheter har deltagit i detta förutom en enhet under hösten/vintern 2012. HSL-indikatorer Mätning av antalet genomförda riskbedömningar för trycksår, fall och undernäring sker 2 per år av MAS och presenteras av MAS på ledningsgruppen samt av enhetschefer på respektive arbetsplatsträff. Presenteras 1 gång/år i den politiska organisationen via patientsäkerhetsberättelsen. Mätning av antalet registrering i Palliativa registret sker 2 gånger per år av MAS och presenteras av MAS på ledningsgruppen samt av enhetschefer på respektive arbetsplatsträff. Presenteras 1 gång/år i den politiska organisationen via patientsäkerhetsberättelsen. Mätning av antalet olämpliga läkemedel ska ske 2 gånger per år av omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Under 2012 gjordes en mätning då det enbart var en mätning inplanerad. Kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen Årliga kvalitetsgranskningar sker av alla enheters läkemedelshantering av en extern farmaceut tillsammans med MAS och ansvarig sjuksköterska för aktuellt område. Läkemedelshanteringen inkluderar ordination, förvaring och kassation samt delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. 6. Samverkan för att förebygga vårdskador En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är samverkan med andra vårdgivare och inom den egna verksamheten. Formerna för samverkan regleras i diverse samverkansdokument och samverkansmöten. 6.1 Närsjukvårdskoordinator Under 2012 fick kommunerna i MTG (Mariestad, Töreboda, Gullspång) en närsjukvårdskoordinator vars funktion är att arbeta för att uppnå målen utifrån överenskommelsen, mellan regeringen och SKL, Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. De målområden som beskrevs för 2012 var Kvalitetsregistren - Senior Alert, BPSD och Svenska Palliativregistret God läkemedelsbehandling Sammanhållen vård och omsorg Uppdraget innebar att kartlägga och hitta förbättringsområden och utifrån det hjälpa verksamheterna i de tre kommunerna i MTG att starta förbättringsarbete. En viktig bit i arbetet har också varit att främja samarbetet med primärvården. Uppdraget har utförts i samarbete 13
med koordinatorer för primärvården och SKAS, MAS:ar, verksamhetschefer, enhetschefer och personal i de olika verksamheterna. 6.2 Samverkan ledningsgrupp Från hösten 2012 har ledningsgruppen (socialchef, enhetschefer och MAS) möten en gång i månaden där olika gemensamma frågor diskuteras och där patientsäkerhet alltid är en av punkterna i dagordningen. 6.2 Läkarmedverkan Vi har ett lokalt samverkansavtal med vårdcentralerna som reglerar omfattningen och formen för läkarsamverkan. Vi har även ett tjänsteköpsavtal. Vi har påbörjat samverkansmöten som sker en gång/år samt vid behov. Under året har vi arbetat fram gemensamma rutiner gällande årkontroller/nyinskrivning i hemsjukvård samt hur vi ska samverka då det handlar om nydiagnostiserade demenssjuka. 6.3 Avvikelserapportering Avvikelse rapportering mellan kommunen och andra vårdgivare sker då rutinerna för samordnad vårdplanering ej följs genom att MAS skickar avvikelse från kommunens verksamheter till berörd part och för statistik över detta. Återföring och åtgärder kring avvikelser som våra verksamheter är involverade i återges av Mas. Är det åtgärder som bör ske i våra verksamheter tas det upp i dialog med berörd yrkesgrupp och verksamhet. Avvikelser 2011 2012 Avvikelser till oss från 2 3 * andra vårdgivare Avvikelser skickade till 16 8 annan vårdgivare Avvikelser till Apotek 0 1 Avvikelser till Apodosen 5 14 * Lex Maria anmälningar 0 0 Patientnämnden 0 1 Avvikelser 2011 2012 Blankett Klagomål och 2 1 synpunkter *Avvikelser till oss gäller att sjukhus ej kunnat få kontakt med kontaktpunkten i kommunen. *Avvikelser Apodosen var i samband med övergång till nytt system Pascal och leveranser av Apodoser försenades. 6.4 Samordnad vårdplanering- SVPL KLARA är ett IT system som ger användarna (kommun, primärvård och slutenvården) ett stöd i det dagliga arbetet med registrering och överföring av uppgifter kring vården av den enskilde patienten. IT-tjänsten ger möjligheter att följa vårdplaneringsprocessen bättre. Vård 14
och omsorgsdokumentation ska kunna utbytas mellan parterna på ett sådant sätt att det kommer patienten tillgodo genom förbättrad och säkrare vård. 6.5 Trepartsmöten psykiatri Har samverkansmöten 2 gånger per termin samt vid behov och här ingår primärvården, länssjukvården, öppen psykiatrin, kommunpsykiatri samt socialtjänsten i kommunen. Under 2012 har denna arbetsgrupp tillsammans med olika personalkategorier från skolan arbetat fram ett formulär som ska användas som ett hjälpmedel i kontakten med föräldrar eller andra vuxna som ingår i personkategorin enligt HSL 2g för att för att beakta ett barns behov av information, råd och stöd. Formuläret kan också användas om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet bor tillsammans med oväntat avlider (Lag 2009:979) och som har barn varaktigt boende hos sig. Formuläret ger förslag på olika stödinsatser och kontakter inom kommunen som kan tas. Detta dokument börjar gälla from 1 januari 2013. 6.6 Dokumentation Journal ska föras på personer som erhåller kommunal hälso- och sjukvård enligt 18, HSL (1982:763). Syftet med att föra en patientjournal enligt patientdatalagen (SFS 2008:355) är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. I Gullspångs kommun sker denna dokumentation digitalt i ett datasystem som heter Procapita. Här dokumenterar de tre legitimerade yrkesgrupperna i samma journal. Journalens uppbyggnad är baserat på ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health). Denna samlade journalföring främjar patientsäkerheten så till vida att dubbeldokumentation undviks. Teamarbetet konkretiseras även i journalen och gemensamma vårdplaner kan skrivas utöver omvårdnadsoch rehabiliteringsplaner. Delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser signeras på patientspecifik signeringslista av baspersonalen. Övrig hälso- och sjukvårdsdokumentation sker av Hemvården via Intraphone och övriga verksamheter på rapportblad Hälso- och sjukvårdsdokumentation för baspersonal. 6.7 Uppsökande munhälsobedömning/intyg om nödvändig tandvård Vi följer VG-regionens råd och anvisningar, gällande vilka patienter som har rätt till uppsökande munhälsobedömning och Intyg om nödvändig tandvård. Total finns 128 intyg om nödvändig tandvård och av dess har 97 tackat ja till munhälsobedömning varav 81 (83 %) fått denna utförd. I de fall munhälsobedömning ej skett så kan det bero på att patient ej vill, är svårt sjuk undersökningsdagen och ej lämnat återbud, är avflyttad, felregistrerad m.m. enligt Tandvårdsenheten Göteborg. Samtliga distriktssköterskor i kommunen har behörighet att skriva intyg. 6.8 Hygien Hygienronder har skett i verksamheten under 2012 med hygiensjuksköterska från smittskyddet Skaraborgs Sjukhus. Samma sjuksköterska har även flera gånger informerat personal i några arbetsgrupper angående basala hygienrutiner och MRSA enligt önskan från enhetschefer. 6.9 Samverkan med patienter och anhöriga Patienter och i förkommande fall närstående ska Medverka i upprättande av vårdplaner 15
Bli informerade om att avvikelser skrivs Informeras vid utredning av vårdskador Bli informerade om vart man vänder sig för att framföra synpunkter och klagomål 7. Riskanalys Hälso- och sjukvårdpersonalen gör riskbedömningar i den direkta verksamheten nära patienten. MAS utför de övergripande riskanalyserna som inkommer från verksamheten gällande Hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet All personal i sociala verksamheten i Gullspång är informerade om att de har rapporteringsskyldighet och rapporterar skriftligt via avvikelse blankett eller muntligt direkt till enhetschef eller tjänstgörande sjuksköterska. Klagomål och synpunkter Det är viktigt för oss att synpunkter lämnas in, både när det fungerar bra och då vi brister. På så sätt bidrar det till att äldreomsorgen i vår kommun blir ännu bättre. Synpunkter och klagomål kan skickas med posten, lämnas in på Socialkontorets reception eller i uppsatta lådor som är uppsatta där det står kundblankett på. Man kan också lämna direkt till personal i verksamheten i ett förslutet kuvert som vidarebefordrar kuvert till kommunkansliet. Blankett för synpunkter och klagomål finns på kommunens hemsida samt i verksamheten att lämnas ut. Vid Klagomål och synpunkter som inkommer från patient eller anhörig tas snarast en telefonkontakt av berörd enhetschef eller MAS. Telefonkontakt tas för att få information om det inkomna klagomålet och utredning påbörjas. Då utredning är klar ska resultatet av denna meddelas patient och/eller anhörig om de så önskar. Inkomna klagomål och synpunkter från Patientnämnden och Socialstyrelsen diarieförs i kommunen. Utredning och analys sker och eventuella åtgärder vidtas i samverkan med patient, anhörig och personalgrupp. Sammanställning och analys Avvikelser inkommer via bevakning i avvikelse modulen i Procapita, gällande fall, läkemedel och utebliven/felaktig behandling/bedömning. Avvikelser från och till externa utförare förs manuellt i Excel av MAS. Utifrån resultaten av avvikelser görs analys av MAS vid behov. Statistik sammanställs av MAS två gånger per år och presenteras på ledningsgruppsmöte samt i Äldreomsorgsutskottet 1 gång/år via Patientsäkerhetsberättelsen. Varje enhetschef redovisar resultaten i sina arbetsgrupper på arbetsplatsträffar. 16