MEDEAS BARN Teaterupplevelse på turné för skolår 1-3 LÄRAR- HANDLEDNING Innehåll OM MEDEAS BARN/LÄRARHANDLEDNINGEN INFÖR TEATERBESÖKET REGISSÖREN, SCENOGRAFEN, DRAMATIKERNA ENSEMBLEN TEATERMASKER & TILLVERKNING SAMTALSGUIDE RESUMÉ ANDERS WELLSMO OM MEDEAS BARN CREDLISTA Sid 2 3 4 5 6 7 8-10 11 12
MEDEAS BARN När Jason på sin hjälteresa träffade Medea var det den stora kärleken. Han tog med henne hem till sitt land, de fick Lill-Jason och Lill-Medea och blev en lycklig familj. Men nu har Jason blivit kär i Glauke istället och barnens trygga värld håller på att slås i kras. Mamma bara gråter och pappa är aldrig hemma. Den enda fasta punkten är deras barnvakt. Med leken och fantasin som verktyg försöker barnen hantera sin oroliga tillvaro. Hur ska det bli nu? Måste de också skiljas åt? Och är det deras fel att mamma och pappa ska skiljas? Medeas barn hade premiär 1975 och har blivit klassikernas klassiker inom svensk barnteater. I 40 år Suzanne Ostens och Per Lysanders skildring av en skilsmässa sedd genom barnens ögon spelats världen över. OM LÄRARHANDLEDNINGEN En teaterföreställning ska först och främst ses som en upplevelse. Ett fritt spelrum för känslor, tankar, kropp och själ. Eller om man ska se det neurofysiologiskt - en stund för mesta möjliga kommunikation mellan de två hjärnhalvorna som är väldigt viktigt för lärande och utveckling. Därför tror vi att det är bäst att förberedelser och efterarbete har samma utgångspunkt. Att barnen känner att det är en viktig stund men inte i första hand har fokus på att lära sig något specifikt utan det är en upplevelse som var och en kan utvecklas och gärna lära sig mycket av. Denna handledning ger förslag på ingångar till samtal kring föreställningen och elevernas upplevelser av den. Här finns uppslag om hur man kan få igång ett samtal eller efterarbete med eleverna kring föreställningen samt en resumé till dig som lärare. För att få fler ingångar och tankar kring hur teaterupplevelser kan bearbetas i skolan kan man beställa skriften Att öppna nya världar på Riksteaterns webbplats: skolscenen.riksteatern.se/attoppnanyavarldar. Samtalet efter en föreställning är, precis som den kvalitativa teatern, en resa ut i okänd mark där frågorna är viktigare än svaren. I samtal öppnas möjligheter att möta tankar, känslor och sammanhang som vidgar våra referensramar och ger oss nya erfarenheter. Att samtala och diskutera är ett sätt att formulera och pröva antaganden, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska olika påståenden och förhållanden. 2
INFÖR TEATERBESÖKET För att få en så bra upplevelse som möjligt är det viktigt att eleverna är förberedda på sitt teaterbesök. Om Medeas barn kan man om man vill berätta lite om Jason, Medea och jakten på Det gyllene skinnet. Och att pjäsen handlar om deras två barn Lill-Medea och Lill-Jason. Men som föreställningen är uppbyggd så är det lätt att följa handlingen. Förbered eleverna också kring vad ett teaterbesök är för något och hur det är att gå på teater. Diskutera t ex skillnaden mellan teater och film att teater är något som sker i verkligheten och att skådespelarna ser och hör allt som publiken gör. Ni kan också prata kring deras tidigare erfarenheter av teaterbesök. Har de sett teater tidigare? Vilken föreställning var det? 3
REGISSÖREN Michael Cocke är sedan årskiftet konstnärlig ledare på Örebro länsteater. Han har regisserat en mängd uppsättningar för barn och ungdom. 1992 fick han regeringens pris för årets bästa barn- och ungdomsföreställning Mod på Västerbottenteatern. Att arbeta med teater för barn och ungdomar är vårt viktigaste och mest inspirerande uppdrag. Genom skolteater får vi kontakt med alla barn i samhället. Alla barn ska ha rätt till lika kvalitativ och påkostad teater som vuxna får, oavsett var man bor i Sverige. Därför känns det extra roligt att min första uppsättning på Örebro länsteater är en generös föreställning med fem skådespelare och två musiker. En av Michaels största inspiratörer är just Suzanne Osten som han fick vara regiassistent för som ung på 80-talet. Under 2000-talet regisserade Michael Cocke de uppmärksammade föreställningarna Elektras systrar, Elektras Bröder och Elektra Show som ur olika perspektiv berättade om hur det är att leva i hederskulturer i Sverige. År 2008 blev Michael konstnärlig ledare på Folkteatern i Gävleborg och har regisserat flera föreställningar, bland annat de kritikerrosade Körsbärsträdgården och Kärleken är fri!? SCENOGRAFEN Katrin Brännström är utbildad i teater- och filmscenografi vid Accademia di Belle Arti i Venedig. Katrin har sedan 1990-talet arbetat som scenograf och kostymdesigner framförallt i Sverige och Finland. Inspiration till tältet- som vi får gå in och uppleva Medeas barn i- har Katrin fått från Det gyllene skinnet. Det gyllene skinnet är ett värdefullt föremål i den grekiska mytologin. Hjälten Jason reser till världens ände på jakt efter det gyllene skinnet, vars magiska krafter kan hjälpa honom att återta sin faders rike. Med Medeas hjälp får han tag i skinnet. DRAMATIKERNA Suzanne Osten var ledare för Unga Klara 1975-2014. Genom sitt arbete och engagemang har hon utvecklat barnteatern konstnärligt såväl nationellt som internationellt. I sitt engagemang har hon alltid barnets perspektiv och är den ledande pionjären för barnteaters utveckling i hela världen. För sitt arbete har hon mottagit en rad utmärkelser världen över. Tillsammans med Per Lysander har hon skrivit Medeas barn, som hade urpremiär 1975 på Unga Klara. 4
ENSEMBLEN MARIA SIMONSSON Skådespelare i rollen som MEDEA barnens mor, Jasons hustru FRIDA JANSDOTTER Skådespelare i rollen som LILL-MEDEA 9 år CHRISTER CHRISTENSSON Musiker har skrivit musiken i föreställningen HANS CHRISTIAN THULIN Skådespelare i rollen som JASON f.d hjälte, barnens far MATS JÄDERLUND Skådespelare i rollen som BARNVAKTEN (AMMAN) JÄDERLUND barnvakten PER FRITZ Musiker & tekniker Har hand om alla lampor, högtalare och mikrofoner. PETTER ANDERSSON Skådespelare i rollen som LILL-JASON 5 år 5
TEATERMASKER I antikens teater användes masker för att gestalta olika människor och gudar. Det gällde att nå ut på de jättelika arenorna som kunde ha flera tusen åskådare. (Teatern i Aten hade 17 000 åskådare). Men maskerna förstärkte också det rituella i att uppleva teater. Många kulturer använde masker för att förvandla sig och ta fram olika krafter som man inte annars var i kontakt med. Men ingen vet säkert hur det var. Man tror att maskerna också hade en akustiskt förstärkande funktion. Man spelade tragedier, som var dramatiska berättelser som ofta slutade olyckligt. Man spelade också komedier som hade mycket humor i handlingen. TILLVERKNING Giovanni Indelicato är maskoch perukansvarig på Örebro länsteater och har under många år fått våra skådespelare att se vackra, fula, skrämmande, unga och gamla ut. Han är en sällsynt skicklig hantverkare som handtillverkar peruker, sminkar och skulpterar hår för vår ensemble. Giovanni Indelicato har designat teatermaskerna som används i föreställningen Medeas barn. För att maskerna ska sitta perfekt på skådespelarna har han först gjutit av deras ansikten. Materialet som används till teatermaskerna har Giovanni själv tillverkat av toapapper, linolja, vatten, mjöl och lim. När Giovanni format maskerna som de ska vara och låtit dem torka slipar han dem så de blir släta och fina innan de ska målas. TIPS! Gör egna teatermasker: http://www.ungafakta.se/pyssel/skapa/grekiskamasker/ 6
SAMTALSGUIDE Vi kommer ihåg olika saker efter en föreställning och vi berörs på olika sätt av olika skeenden på scenen. Att tillsammans försöka beskriva och reflektera över vad som hände under en föreställning kan vara ett sätt att komma åt olika delar i pjäsen. Att föra samtalet från en beskrivande nivå över associativ nivå till en mer personlig nivå kan vara en väg att komma ifrån mer svepande omdömen som bra eller dåligt. Nedan beskrivs hur ett samtal kan läggas upp. Minnesrunda I den första beskrivande fasen är tanken att elever i sina beskrivningar ska hålla sig nära det som hände på scenen. Låt så många elever som möjligt bidra med lika delar fram till att hela pjäsen återberättats av barnen. Prova gärna frågor som: Minns du hur det började? Hur många var de på scenen? Hur såg de olika karaktärerna ut? Hur rörde de sig? Var de ensamma, var för sig, eller var de tillsammans? Hur lät musiken? Hur såg maskerna ut? Beskrivningarna bidrar till att påminna varandra om händelser som först kanske inte förefallit så viktiga men som kan visa sig ha haft stor betydelse för hur pjäsen uppfattades och upplevdes. Reflektionsrunda En beskrivande del kan följas av frågor om hur eleverna associerar kring olika händelser i pjäsen. En första reflektionsrunda rör sig oftast om de associationer vi har gemensamt. Förslag på diskussionsfrågor till pjäsen Medeas barn. Vilka olika lekar leker Lill-Jason och Lill- Medea? Varför tror ni att de leker just dessa lekar? Hur använde teatern vår fantasi under föreställningen? Låt barnen göra egna teatermasker: http://www.ungafakta.se/pyssel/skapa/ grekiskamasker/ En gemensam beskrivande minnesrunda blir på detta sätt en överenskommelse om vad som faktiskt hände på scen. 7
RESUMÉ Här följer en mer detaljerad beskrivning av pjäsens handling. Resumén är tänkt som ett stöd för dig som lärare att minnas föreställningen. Den ska inte användas som ett facit, varje framförande är olika och alla upplever, ser och minns olika saker. Däremot beskrivs händelser och scener i kronologisk ordning i resumén. Föreställningen är uppbyggd av scener där barnen ser föräldrarna uppfyllda av sin kris och inte förmår ta in barnen. Situationer där barnen genom lekar bearbetar det de har upplevt och vad de drömmer om. Scener där barnvakten Jäderlund tar hand om barnen och pratar med publiken om det som händer. Vid några tillfällen trollar man, sjunger sånger och använder teatermasker som i den antika grekiska teatern. Det är fredagsmys, barnen vill att föräldrarna än en gång ska berätta om hur det gick till när de träffades. Jason och Medea berättar att de blev kära och seglade på skeppet Argo. Hur de mötte den eldsprutande draken, tog det gyllene skinnet och upplevde det ena efter det andra äventyret. De fick barnen Lill-Jason och Lill-Medea och blev en lycklig familj. Men en dag träffade pappa Jason en prinsessa som hette Glauke och blev förälskad i henne, fast han var gift med Medea. Jason och Medea anställer en barnvakt, vid namn Jäderlund. När barnen kommer från idrottsplatsen visar han dem en liten eldsprutande hamsterdrake med burrig päls, men Lill-Medea säger att hon inte vill ha någon present av Jäderlund. Hon och Lill-Jason har djur de fått av sina föräldrar. Lill-Jason frågar mamma och pappa om vad skiljas är men får inget svar. Medea är arg för att Jason träffat Glauke och trollar fram en eldsflamma. Jason går till Glauke. Lill-Medea försöker trösta Lill-Jason och de börjar leka skiljaslekar. En lek handlar om att skiljas från sitt spott. Sedan leker de att Lill- Jason är Jason som springer mellan Glauke och Medea. Lill-Jason blir trött på leken och då berättar Lill-Medea en saga för honom. Barnen kommer fram till att de måste skiljas och delar upp sakerna och rummet i två delar. Barnvakten Jäderlund pratar med sin mamma i telefon. Han berättar om familjen han har fått jobb hos och om barnen. fortsättning på nästa sida 8
RESUMÉ FORTSÄTTNING. plats och har kul tillsammans. De blir osams när Lill-Medea säger att Lill-Jason bara hittar på. Barnen frågar Jäderlund varför han är där, han pratar med barnen om att deras mamma är ledsen och varför han är där för att ta hand om dem. Medea ropar, hon är olycklig och skäller på barnen. Jason kommer för att träna fotboll med barnen. har funderingar på döden och hittar på olika lekar om döden och om att dö. Lill-Jason berättar för Lill-Medea om en tunnelbanestation som heter Bomberochgrottorochtält. Det är en särskild plats som man kan åka till om man vill börja om och där får alla plats Han och Lill-Medea är skickliga med bollen, men Lill-Jason är bara fem år och hänger inte med. Han får ett hårt skott på benet och får ont. Barnen vill inte spela mer fotboll. Lill-Medea frågar om Jason ska till Glauke nu. Han svarar nej, sedan säger han ja. Medea berättar att hon har ont i hjärtat, vill dö och klagar över barnen och deras far. Jäderlund säger till henne att det inte är barnens fel det som hänt. Barnen Jäderlund pratar med sin mamma i telefon och berättar att han är orolig för barnen. Lill- Lason spelar död och Lill-Medea blir rädd. Jäderlund kommer in och avbryter lekarna, han pratar med och lyssnar på barnen. Jäderlund ger Lill-Medea en present och tvättar håret på Lill-Jason. fortsättning på nästa sida 9
RESUMÉ FORTSÄTTNING. Jason kommer med en present till barnen, en modell av skeppet Argo. En dag ska de alla segla ut med Argo igen, Lill-Medea och Lill-Jason frågar om Glauke och mamma och ska vara med. Drömmen: Lill-Medea berättar att hon drömde att hon och Lill-Jason blivit dödade. Jason hade kommit och trixat med Lill-Jasons huvud och sagt han har ju inte borstat tänderna. Medea hade varit arg och trollat fram en förgiftad slöja som barnen var tvungna att ge till Glauke som dör (så som i den gamla grekiska myten). Lill-Medea berättar att hon drömde att Medea högg barnen med ett svärd och en yxa. frågor. Barnen börjar kladda med popcornen. Föräldrarna skäller på Jäderlund för hur han tar hand om barnen. Medea kommer in i rummet och berättar om hur hon räddade Jason och hur han nu svikit henne. Jason och Medea börjar gräla över huvudet på barnen. Jäderlund går mellan Jason och Medea med karate-moves som övergår i en galen karate-dans under vattnet och det får föräldrarna att sluta bråka inför barnen. Jäderlund pratar i telefon med sin flickvän Anna. Samtidigt planerar barnen att de ska rymma. De fantiserar om vad föräldrarna ska säga när de upptäcker att barnen är borta. Jäderlund berättar att skilsmässan är klar, Jason och Medea ska berätta det för barnen. Barnen äter popcorn och Jäderlund berättar för barnen att föräldrarna inte är arga på varandra längre, men att de ska skiljas. Lill-Jason och Lill-Medea undrar hur det ska bli nu och var de ska bo. Föräldrarna svarar inte. Lill-Jason gråter och frågar om det är hans fel. Jäderlund vill att föräldrarna ska svara på barnens Barnen hör Jäderlund säga: Det är ni som förstör allting! Ni skiter i hur barnen mår! Jäderlund säger upp sig och går. Lill-Jason och Lill-Medea säger till föräldrarna att det inte kan vara så här längre och att det inte är deras fel. Medea säger att hon varit alldeles borta i huvudet. Lill-Medea ber Jason flytta till Glauke. Jason kan inte. Barnen säger att de ska hälsa på honom. Till slut går Jason. Barnen stannar i Medeas famn. 10
ANDERS WELLSMO OM MEDEAS BARN För att lära oss mer om barns upplevelser när de går på teater bjöd vi in psykolog Anders Wellsmo till Örebro länsteater. Han höll en föreläsning som vi tyckte var så intressant att vi bad honom dela med sig. Medeas barn är en pjäs som tar upp frågor som rör relationer i en familj. Vi får följa föräldrarna som träffats under mycket speciella omständigheter och hur de som en konsekvens av det blir knutna till varandra extra starkt. Vi får följa deras kris och separation och vi får framför allt följa deras barn. Frågorna som bland annat väcks är hur det drabbar barn när föräldrarna separerar. Är det bra att leva ihop för barnens skull, skadar man dem om man skiljer sig? Dessa frågor är närvarande när man känner att relationen är i kris. Vilket de allra flesta kärleksrelationer är med jämna mellanrum. Det ligger i dess natur. Barn är på de flesta sätt beroende av sina föräldrar. De finns och blir till i relation till dem som har föräldraansvaret över dem. Barnens utveckling grundar sig på att de kan lita på och förstå dem som de är anknutna till. Därför är barn känsliga och lyhörda för föräldrarnas relation. Barnen vet mer om den än föräldrarna själva eftersom de vuxna försöker att inte tänka på det som är svårt, inte vill erkänna för sig själva hur de har det i relationen, med tanke på konsekvenserna. Barnen däremot ser de blickar som ges, hör det som sägs och inte sägs, ser beröring som bekräftelse och ser icke-beröring när/om det inträder i föräldrarnas relation. I detta sammanhang infinner sig då frågan. Är det klokt att gestalta detta i en teaterpjäs för barn? Är de intresserade, är det någon poäng med att gestalta det som är svårt, är de mogna att bearbeta starka känslor som kan beröra dem själva? Jag menar att så är fallet. Konsten har som uppgift att hjälpa oss människor med att förstå mer om oss själva, ge oss möjlighet och kanske till och med tvinga oss att förhålla oss till de frågor som vi alla kämpar med. Det utrymme som konsten, i detta fall teatern ger, att se på något, att vara med om något som å ena sidan inte är på riktigt men å andra sidan är verkligt i våra inre känslomässiga liv är av central betydelse. På engelska kallar man det potential space, dvs ett möjligt område att engageras i och aktivera viktiga frågor men i lekens form. Vi leker att allvar är lek. Den lek som är varje barns möjlighet att bearbeta de känslor som finns inom dem och som behöver få någon typ av uttryck. Det är en av anledningarna till att barn inte sällan under vissa perioder vill att föräldrarna läser samma saga om och om igen. Sagans tema berör något som för tillfället är aktuellt i barnets mognadsprocess och därför dras barnet till att skrämmas och/eller förtjusas av den. Den berör ett viktigt inre drama i barnet. Bra barnteater hittar en kanal till barnens mognadsprocess på ett lekfullt sätt. Teatern bidrar inte bara med en stunds underhållning utan kan vara en viktig del i barns ökade förmåga till att mentalisera, dvs tänka om de känslor som väcks och i någon bemärkelse tala om sina känslor. Det är mycket viktigt i barns utveckling. Utan den förmågan riskerar de att känna för mycket och bli rädda för sina känslor. När det sker så tenderar utvecklingen stanna upp och barnet innehåller affekter som de inte kan hantera. Teater är inte lösningen på barns känslomässiga problem men den kan vara en plats för alla, såväl barn som vuxna, att möta sina känslor på inom en trygg form. Av det utvecklas vi. Anders Wellsmo Leg.psykolog och Leg.Psykoterpeut, samt lärare på psykologprogrammet och medansvarig för psykoterapeutprogrammet vid Göreborg Universitet. 11
MEDEAS BARN Av Suzanne Osten och Per Lysander Regissör: Michael Cocke Medverkande: Petter Andersson, Frida Jansdotter, Mats Jäderlund, Maria Simonsson, Hans Christian Thulin, Per Fritz & Christer Christensson Scenografi och kostym: Katrin Brännström Musik: Christer Christensson Ljus: Ronny Andersson Mask: Giovanni Indelicato Koreograf: Jimmy Meurling Ljud/ljus- & scenteknik: Per Fritz Föreställningsfoto: Kicki Nilsson Förlag: Folmer Hansen Teaterförlag Producent: ÅsaClara Örn Foto/layout lärarhandledning: Jenny H. Tallén Lärarhandledningen är gjord i samverkan med Riksteatern. Örebro länsteater, Box 315, 701 46 Örebro. Tel 019-689 89 00 www.orebrolansteater.se Vill ni höra av er till oss med tankar, frågor eller kommentarer maila asaclara.orn@lansteatern.se 12