PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord



Relevanta dokument
Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson

fokus på anhöriga nr 14 juni 2009

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

PSYKISK LIVRÄDDNING. Jan Beskow Li Wikström. En andra lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord. Suicidprevention i Väst, SPIV

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

FAKTA OM SJÄLVMORD I SVERIGE

Att arbeta med suicidnära patienter

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Namn Datum Före

MADRS-S (MADRS självskattning)

Vad är suicidalitet? På väg mot en gemensam kunskapsbas

PSYKISK LIVRÄDDNING En andra lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Michael Westerlund Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet Stockholm

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött.

Att vara närstående vid livets slut

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Vad är psykisk ohälsa?

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Välkommen till kurator

Att möta och bemöta. Ullakarin Nyberg Psykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Kan man bli sjuk av ord?

Det handlar om närhet..

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

När du eller någon i din närhet mår psykiskt dåligt

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Lenas mamma får en depression

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Vi kan vara med om många tragedier och svåra händelser men om vi förlorar vårt hopp så är det den riktiga förlusten.

LEVA LIVET 2. Arbetsblad. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig.

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Att möta den som inte orkar leva. Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund

Bikt och bot Anvisningar

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Det existentiella samtalet

Om barns och ungas rättigheter

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Erik på fest Lärarmaterial

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

EGENVÅRD AV TVÅNGSSYNDROM ÖVNING: IMAGINÄR EXPONERING. Imaginär exponering

Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg?

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen. Britta Alin Åkerman,

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap }

Att ta avsked - handledning

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

Med barnets ögon. Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

MÖTET. Världens döttrar

MASKERADKOSTYMER BONDGÅRD

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

När någon i familjen fått cancer

Lite info om hälsa & livsstil

Att förstå posttraumatisk stress

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Sjä lvskättningsformulä r

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet

Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Om stress och hämtningsstrategier

Till dig som inte ammar

Transkript:

PSYKISK LIVRÄDDNING En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord Jan Beskow, Li Wikström ordförande respektiv medlem i Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, WNS

Ge inte upp! Det finns andra vägar. Låt oss hjälpas åt att finna en av dem åt dig! Självmordstankar har alla Jan och Li som skrivit detta, kände sig som två forskare. De samarbetade kring ett gemensamt problem: Lis återkommande tankar på självmord. Li bidrog med sina erfarenheter om sig själv, om hur hon tänkte och kände. Jan bidrog med sitt kunnande om att förstå suicidtankar och undvika suicid. Detta var det vi talade om. Kanske kan det hjälpa dig ett steg framåt. Suicid är ett medicinskt ord för självmord, som cancer för kräfta. Suicidprevention är olika sätt att förebygga eller undvika suicid. Suicidalitet, är att tänka på, planera och genomföra suicid. Det är en fantiserad och/eller genomförd flykt av en människa som är så svårt plågad av livet att hon inte längre orkar bära det. Rätt! Säkert är det så. Kräksjuka, alldeles innan kräkningen kommer: Jag vill dööö! Eller Går du från mig tar jag livet av mig! Man tänker på självmord, när man just då inte kan se någon annan lösning. Men det är fel formulerat! Självmordstankar har man inte. Tankar är aldrig något man har. Tänka är något man gör. Man tänker på självmord. Ge inte upp! Det finns andra vägar. Låt oss hjälpas åt att finna en av dem åt dig! Det är likadant med rädsla och nedstämdhet. Ibland lugnar jag mig, ibland oroar jag mig, Ibland gläder jag mig, ibland stämmer jag ner mig. Ibland överväldigas jag av oro, nedstämdhet, suicidtankar. Men det är fortfarande jag själv som tänker. 2 3

Människan gör - är aktör Väljer du att säga Jag tänker på självmord eller Jag oroar mig eller Jag stämmer ner mig Då har du gjort något mycket viktigt. Då har du förändrat dig själv. Förr var du en passiv mottagare. Du var ett offer för självmordstankar, oro, depression. Nu är du en aktiv person, en som gör något och tar ansvar för det du gör, du är en kämpande aktör. För att detta ska fungera behöver du förstå: Känslor och tankar som invaderar dig är bara dina egna känslor och tankar. Det är du som regisserar pjäsen! Du bestämmer vilka tankar, vilka personer som skall få komma in på scenen! Du bestämmer när de ska gå igen! Om du lär dig att så behärska ditt liv behöver du inte ta till den slutliga kroppsliga handlingen. Gratulerar! Det är en bra början och den fungerar nästan jämt. Men även aktiva aktörer fastnar ibland, fastnar i en av livets många fällor! 5

Rädda liv! Fysisk livsfara En man ligger i en vak. Han ropar högt. Alla vet vad som skall göras: Försiktigt! Isen är svag, stege eller livlina? Dra upp. Konstgjord andning, hjärtmassage! Vi behöver en ambulans! Ring 112! Psykisk livsfara En man sitter i ett rum. Han stirrar stelt framför sig: Jag ska ta mitt liv! Enda utvägen! Bäst för alla! Här behövs psykisk livräddning! Men ingen vet vad som ska göras. Ingen vet vad som ska sägas. Suicidalitetens språk Låt oss utveckla ett språk, ett detaljerat språk för att förstå suicidalitet och suicidprevention! Ett suicidalitetens språk! Det språket skall ha många ord. Det skall binda ihop suicidalitet med livsglädje och mening, med ångest, depression och meningslöshet. Bilkörningens språk När vi lär oss köra bil lär vi oss hundratals nya ord ord om bilen, vägen, trafikanterna, reglerna, skyltarna. Allt måste vi ta till oss, smälta, öva. Vid oväntat möte i en kurva, vid skarpt läge, gäller det att handla snabbt, handla automatiskt. Språk utvecklas när man språkar, när man gör något och språkar om det. När man lär sig köra bil lär man sig bilkörningens språk. Självmord förbjudet språk Självmord! Smaka på ordet! Hur känns det i munnen? Lite lockande? Lite skämmigt? Lite farligt? I hundratals år var det förbjudet att tala om självmord Därför har vi ett torftigt språk. Tre ord: Självmordstankar, självmordsförsök, Självmord. Tre ord. Det räcker inte. Vi behöver minst lika många som när vi kör bil. Alla de nya orden måste vi ta till oss, smälta, öva. Vid skarpt läge, när någon sitter i ett rum och tänker på självmord, då måste vi veta vad vi ska säga, då behöver vi vårt detaljerade precisa språk. Livräddningskunskap åt alla! Vi människor tänker ibland på suicid. När som helst. Var som helst. Ibland kör vi alldeles fast, kan inte släppa tankarna. Då kan det bli farligt. Då behöver vi hjälp. Alla måste kunna möta sådana människor. Alla behöver lära sig psykisk livräddning. Efter sådan utbildning skall alla: - Kunna tala om existentiella frågor, om liv, död och suicid - tala om det utan att bli rädda - Känna till grunderna om suicidalitet, ångest och depression, - Veta hur man talar om sådant samt vem man hänvisar till om man inte själv klarar av det. 6 7

Att tänka på suicid Att tänka på suicid kan vara nyttigt för stunden Plågad. Instängd i en fälla. Mörkt, kallt. Ingen utväg! Plötsligt tänker jag: Jag kan dö, jag kan ta mitt liv! Det är dystert, sorgligt. Men i alla fall en ljusning, en väg ut! Vanmakten, handlingsförlamningen släpper. Det är möjligt att gå vidare än några steg. Tanken på döden ökar viljan att leva, att orka ytterligare ett tag. Men farligt i längden Ibland sitter man fast i sin instängdhet Man lyckas inte lösa sina problem. Vet kanske inte ens vilka de är. Döden som utväg kan dyka upp allt oftare. Suicidtankarna börjar leva sitt eget liv. Stillsamma eller högljudda som röster framkallas de av allt mindre orsaker: En sorgsen sinnestämning, en fantasi, en bild, ett minne. Något man helst vill glömma. Att trycka bort dem med våld går inte. De kommer åter som impulser. Kräver handling. Ibland blir de överväldigande, tar kommandot. (Men det är fortfarande du själv som tänker dem.) Därför ska du vara försiktig med självmordstankar! Berätta om dem! Sök hjälp för dem! 9

Hot mot självbilden Depressioner Hoten mot självbilden är tre: Rädsla/ångest, kränkning och förluster. Rädsla är skräck för ett verkligt hot, ofta mot kroppen. Just här, just nu. Långtradarn i kurvan som jag nästan krockar med. Ångest är skräck för det som kan hända om tio sekunder eller tio år. Att jag blir allvarligt sjuk. Att jag inte klarar min uppgift. Att jag en dag verkligen tar mitt liv. Fantasier kan utlösa lika stor oro som verkligheten. Då behöver man hjälp att bli trygg. Man behöver tryggas. Känner du dig arg kan det bero på en kränkning, ett hot riktat direkt mot självbilden: Du är hopplös! Misslyckad! Vi vill inte vara med dig! Då behövs samtal. Då behövs återupprättelse. Sorg är smärtan över något jag faktiskt förlorat, t ex någon som dött eller någon jag hoppats på, henne som jag inte fick. Förlust av lust. Men även små sorger: Den borttappade dörrnyckeln inte nu igen! Värst är förlusten av sig själv, att känna sig förvirrad. Då behövs samtal. Då behövs tröst. Tankar på död och suicid kan vara tecken på depression. Mot det finns det hjälp. Därför är de viktiga att känna igen! Men ibland är det svårt. Fråga andra om du förändrat dig! Om du under två veckor, mest hela dagarna: Är nedstämd och/eller initiativlös inget är roligt; Inte kan koncentrera dig; Tänker på skuld, skam, död och suicid; Har problem med mat, sömn, trötthet och hämning (talar med svag röst och har stela rörelser). Då har nedstämdheten tagit tag i kroppen. Du har deprimerat dig eller blivit överväldigad av en depression Då behöver du experthjälp: Är suicid din enda tanke? Då är det bråttom! Orkar jag inte med hoten mot självbilden? Då känner jag mig hjälplös, senare hopplös. Till sist ter sig hela framtiden svart. Jag har blivit nedstämd, deprimerad, fastnat i en depression. Då är det svårt att leva. 10 11

Samtal om suicid I stunder när du är nära att överväldigas av psykisk plåga. Tänk då: Suicidtankarna är ett budskap från mig själv till mig själv. Vad är det egentligen de vill säga mig? Är jag rädd? Är jag kränkt? Hotas jag av en svår förlust? Mannen som tänkte på suicid. Hur nalkas honom? Här några tips fast det blir ändå olika varje gång: Är det natt? Då förstoras allt, blir svårare än annars. Då är det lätt att överdriva: Så har det alltid varit, så kommer det alltid att bli! Gör något! Tänd ljuset! Gå upp! Skriv ner! Berätta för någon! Uppgiften är att ändra på det om det går, eller förhålla dig till det på annat sätt, vilket oftast går. Tro inte att din upplevelse av verkligheten just nu är den enda möjliga. Glöm allt annat. Låt det ta den tid det tar. Se den lidande medmänniskan bakom det han uttrycker. Nalkas försiktigt backa om du blivit för närgången. Be honom berätta! Lyssna noga. Försök finna ett sätt att tala, som ni båda förstår. Visa vad du känner, engagemang, vilja till förståelse. Förmedla hopp. Trygga, trösta, återupprätta. Börja småningom tala om hur ni ska lösa situationen just nu. Nästa steg. Anknyt till andra: anhöriga, andra hjälpare. 12 13

Försvarslinjer mot suicid Lästips Många hjälper till att undvika suicid. De arbetar i många olika sammanhang. Fronten, t.ex. polisförhandlare, ambulansmän Samtal, t.ex. familj, arbete, telefonjourer Problemlösning, t.ex. skolhälsa, krismottagning, församling Behandlare, t.ex. ungdomsmottagning, primärvård Experter, t.ex. barnpsykiatri, psykiatri. Jan Beskow, Astrid Palm Beskow, Anna Ehnvall. Suicidalitetens språk. Studentlitteratur 2005. Jan Beskow (red). Självmord och självmordsprevention. Om livsavgörande ögonblick. Studentlitteratur 2000. Åsa Nilsonne. Vem är det som bestämmer i ditt liv? Natur & Kultur, 2004. Lotta Fristorp och Peter Kollarik. Överlevnadshandbok för dig som verkligen behöver en. Rädda barnen 2002 www.rb.se Margit Ferm (red). Det går att leva vidare. En rapport om sorg, när någon som står oss nära tagit sitt liv. NASP Rapport nr 3/2002. Beställes från NASP, www.sll.se/suicid Telefonjourer Bris, för barn och ungdom, 0200-230230 eller om du hellre skriver www.bris.se klicka på BRIS-mejlen Nationella hjälplinjen 020-22 00 60 Någon att tala med 031-711 24 00 Jourhavande präst 112 Kyrkans jourtjänst 031-800 650 SPES, för närstående till människor som tagit sitt liv, 08-34 58 73. Hemsidor Mer information om suicidprevention finns på: www. suicidprev.com WNS www. spes.nu SPES www. ki.se/suicide NASP www. selvmord.no Oslo universitet 14 15

WNS- Västsvenska Nätverket för Suicidprevention