MED TMG FRÅN ÄLVSBYN TILL TROMSÖ OCH TILLBAKA PÅ 75 LITER BENSIN! Vad sägs om att flyga till Tromsö och testa ett par MAC-öl? Du flyger och jag navigerar och försöker att sköta radiotrafiken! Bra idé, tyckte min gamle vän Björn, vars tidigare erfarenhet av flygning bara var 2 timmar i en DG 500 och en flygning med TMG från Högheden till Kallax. Vädret såg lovande ut, kanske för bra. Alltför snabb konvektion (stigande luft och kondensation med cumulusbildning) skulle kunna resultera i regnskurar som i sin tur skulle leda till sämre sikt, sjunkande molnbaser och i värsta fall stratusbildning (låga moln) i fjälldalarna beroende på avkylning av marken och tillförsel av mer fukt. Att i den situationen bli fångad i en trång fjälldal utan möjligheter att stiga eller ens vända om skulle kunna bli riktigt trist. Driftfärdplaner hade jag fixat till i ett Excelark. Jag räknade på en TAS (True Airspeed) på 150 km/h vid 2100 varv och en bränsleförbrukning på 13 liter timmen, något som visade sig stämma ganska bra. ATS-färdplan till Kiruna och vidare till Tromsö var också inskickade. Det blev lite förvirring när jag angav ZZZZ i kolumnen typ av luftfartyg och sedan på punkt 18 typ till TMG Vivat L13. Nödpacke bestående av markeringsutrustning och signalskott letade jag fram medan den bärbara ELT-n inte gick att hitta! Två flytvästar lånade jag av Barents Airlink. Efter att ha packat in prylarna och kollat vikt och balans visade det sig att Björn tydligen inte fått ordentligt med mat på länge så hade vi 20 kg till godo trots mina 85 kg. Max startvikt är faktiskt så mycket som 690 kg men med 40 kg bränsle och tomvikt på 470 kg så blir det bara 180 kg kvar som nyttolast.
Vi startade och var i luften långt innan vi passerade tornet. Efter att ha satt stigeffekt, fällt i stället och en liten vänstersväng mot Harads meddelade och lämnade vi klubbfrekvensen. Vi hade angivit dep (startmeddelande) på Sweden 125,60 och tydligen hade man startat alla slavsändare i Norrbotten för damen som svarade kom in högt och klart. Jag försökte att göra det hela så korrekt som möjligt och ropade; Sweden kontroll, god förmiddag, Touring Motorglider SE-UCI startad Högheden 54 aktivera färdplan. Svaret kom snabbt, högt och tydligt, SE-UCI Sweden, färdplanen aktiverad 56. Flygningen skulle ju inte beröra kontrollerat luftrum förrän vi kom in i Kiruna TMA och det var ju inte nödvändigt att ge oss någon transponderkod men jag ställde in 7000 och slog till transpondern. Det blommade av vackra cumulus ganska ordentligt och på vägen upp till Harads spanade jag efter regnskurar men trots ganska häftig utveckling kunde jag inte se något regn. Jag var mest orolig för att cumulusbildningen skulle resultera i regnskurar som i sin tur skulle tillföra fuktighet och sänka temperaturen i dalgångarna som i sin tur skulle innebära att låga stratusmoln skulle bildas. Inte så bra när man flyger VFR. Vi steg sakta till 1000 meter och jag ropade upp Sweden för att meddela vår avsikt att fortsätta på 1500 m som är 5000 ft. Inget svar. Jag skiftade till 131,050 men inte heller här fick vi något svar. All annan trafik hördes hur bra som helst. Kanske sparar man energi på Transportstyrelsen genom att inte använda sina slavsändare? När vi närmade oss Kiruna TMA skiftade vi till Kirunafrekvensen 130,150 och nu svarade Kiruna Tornet direkt. Vi fick en klarering till TAIGA för landning bana 21 och eftersom våra förberedelser även omfattade ett besök på Internet där vi hämtat VAC (Visual Approach Chart för Kiruna) var det ingen konst att efter några minuter anmäla TAIGA 3000 fot. (För den som är intresserad finns länken här http://www.lfv.se/sv/lfv/flygtrafiktjansten/fpc/iaip/ad-0-4/ad-2/k/)
Efter landning och tankning med vissa besvär (det visade sig att vårt tankkort hade gått ut för flera år sedan) som slutade med att vi tvingades betala kontant var vi klara att fortsätta. Men magen gjorde sig nu påmind och vi åt en snabb lunch på kaféet. Isterband tror jag vi fick. Vi krånglade oss ut till flygplanet med god hjälp av flygplatspersonalen och kunde sätta kurs mot Tromsö. Strax före vår start stack två segelflygare från Kiruna i väg med sin tvåsitsiga SLG. Nu fick vi klarering höger ut och lämna kontrollzonen via VISCARIA. Efter ett misslyckat försök att kontakta Sweden på 131,050 gick jag tillbaka till Kiruna tornet. Efter ett tag fick vi av Kiruna tornet ett förslag på en frekvens i Norge, Bodö 126,450. Inget svar så klart. Hade vi istället försökt få kontakt med Bardufoss approach på 125.850 hade det nog gått bättre. Nu närmade vi oss Bardufoss TMA och nu svarade man i Bodö men skickade över oss till Tromsö Approach på 123,750. Tromsö svarade direkt och nu fick vi klart in via RAMFJORDNES VFR ARRIVAL ROUTE för landning bana 01. Vi begärde att få fortsätta på 5000 fot trots att inflygningsvägen angav max 2500 fot fram till Ramfjordnes och därefter 1000 fot fram till fältet. (Länken till norska AIP finns nedan http://www.ippc.no/norway_aip/current/aip/ad/entc/en_ad_2_entc_6-1_en.pdf) Inflygningen till Tromsö är nog en av de vackraste i världen. Under oss låg blänkande vatten och på sidorna reste sig höga fjäll. Långt framför oss kunde vi se Tromsö. Staden ligger egentligen på en liten holme ute i fjorden. Våra 150 km/tim (80 kt) var i långsammaste laget för den övriga trafiken. Vi fick smyga intill bergssidan och se den ena 737: an efter den andra etablera sig på final innan det blev vår tur att svänga vänster in på en höger bas. Omställning till stigpropeller och utfällning av ställ samt kontroll på checklistan stökades undan. Nu var vi också etablerade på final bana 01. Två röda och två vita på papin visade att vi hade en stabilized approach. Efter landning rullade vi fram till intersection D där det stod en Follow Me bil och väntade. Vi följde efter och blev anvisade en parkeringsplats. Personalen hjälpte oss med förtöjning och transporter och efter att vi skämtsamt diskuterat huruvida vi skulle betala någon landningsavgift eller inte fick vi skjuts till grinden och hjälp med att beställa taxi. Efter tips om goda rabatter för oss checkade vi in på Rica ishavshotell. Efter lite bläddrande visade det sig att vi kunde få ett dubbelrum för 1000 Nok. Ett pris som var lägre än alla rabatter??
Tromsö som också kallas för nordens Paris eller var det Venedig har flera fina restauranger. Men priserna något högre och en norsk krona är 1,50 SEK. Det finns andra sätt att ta sig till Tromsö. I båthamnen låg segelbåtar med hemmahamnar som London och Hamburg.
En MAC-öl från världens nordligaste bryggeri är aldrig fel. Mycket öl kräver också dessa faciliteter.
Vid frukostbordet träffar vi Frode Østerklint som jag tidigare jobbat med. Numera en gift och stadgad styrman på Widerö. Hemflygningen gick direkt från Tromsö till Älvsbyn. Efter en natt i ett alltför varmt hotellrum och med ett stort fartyg med brummande dieselmotor utanför fönstret på ishavshotellet vaknade vi någorlunda utvilade. Ny färdplan rings in. För enkelhetens skull ringde jag FPU på Arlanda + 46 8-7976340. Det visade sig efter några minuter att Kiruna skulle stänga precis efter vår landning och att vi skulle bli tvungna att stanna i Kiruna flera timmar. Vi har efter flygningen till Tromsö god koll på bränsleförbrukningen och kan räkna med en aktionstid
på 4 tim och 15 minuter vid 2100 varv. Det betyder att vi skall kunna flyga direkt till Älvsbyn med 45 minuters reserv plus ytterligare 30 minuter. Vi tankar fullt i Tromsö och är efter lite städning och stök beredda på tre timmar i luften. Jag avlyssnar ATIS och ropar upp Tromsö tornet. Tower, SE-UCI at fuelstation, with information Charlie, QNH 1022 request taxi! Svaret kommer direkt, SE-UCI taxi to holding position Alfa and hold Jag svarar Taxiing to intersection Alfa and hold, S-CI. Tornet avlsutar med S-CI. Efter några minuter får vi vår klarering; S-CI, tower, cleared via Ramfjordnes VFR route, squak 5567, right turn out and cleared for take off Jag motlöser cleared via Ramsfjordnes VFR route, squaking 5567, right turn out and cleared for take off S-CI. S-CI svarar tornet. Vi är ganska tunga och tvingas fortsätta en bit innan vi kan svänga höger och komma över hindren. Vi flyger nu rakt över Tromsö på 300 meter och närmar oss fjällsidan på vänster sida. Det är en mäktig syn! Vi ligger kvar på tornfrekvensen 118,300 och när vi passerar SELNES uppmanas vi att skifta till Bardufoss. Nu har vi inga problem med att höras och få svar. Vi fortsätter mot gränsen och nu svarar Sweden kontroll också. Sweden ger oss trafikinformation att segelflygning pågår i Kiruna TMA upp till 2000 meter men kan inte upplysa oss om vilken frekvens man passar. Terminalområdet är ju stängt och det vore kanske bra att veta om man blindsänder på Kiruna frekvensen eller om man skiftat till Sweden. Sannolikt ligger man kvar på Kiruna frekvensen eller så har man helt enkelt stängt av radion. Vi flyger över Sjaunja och jag berättar för Björn om myggmuseet och om det Sjaunuagravade renköttet. Över Vuollerim ser vi ett mindre flygplan som kretsar över det lilla flygfältet. Plötsligt hör vi ett flygplan anropa Sweden control och begär att tillfälligt få avsluta färdplanen för att landa i Vuollerim och sedan fortsätta. Efter lite tveksamhet visar flygledaren att hon har förstått sin roll att ge service till oss som flyger och medger arrangemanget. Hon ber dem att ropa upp när de är i luften igen. Vi spekulerar lite över vad som orsakat detta plötsliga behov att landa. Nu ser vi modellflygfältet i Harads och snart finns det anledning för oss att avsluta färdplanen med Seden och skifta till Älvsby Flygklubb. Vi ropar några gånger men bemanningen är inte så hög. Vi gör en snygg inflygning, ställer om propeller, fäller ut stället och går igenom landningschecklistan. På fältet tas vi emot av några segelflygare som hjälper oss in i hangaren. Vi har gjort en fin flygning på över sex timmar. Tachoverket har rullat 9,1 timmar vilket skulle ge en omräkningsfaktor på 1,4. Oavsett stort eller inget inbetalt paket kan man inte flyga bättre och billigare med något annat flygplan. Vi fick till sist betala 205 NOK i landningsavgifter i Tromsö, men so what? Åke