Innovationsupphandling X- Måltidstjänst för äldre Augusti December 2012. 2012-12-19 Inköp Gävleborg Författare: Sigrid Pettersén & Anette Jonsäll



Relevanta dokument
The Frame Lake Model En modell som möter verkliga behov och leder till hållbar landsbygdsutveckling

Slutrapport för förstudien: -Att Upphandla en Obruten Höftled

Sammanfattande Delrapport juni 2015

Nya tider för upphandling med tillgänglighet i fokus! Konferens den 24 november 2010

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling

INNOVATIONSUPPHANDLING X

Inför Reglabs medlemsmöte. Stockholm 14 september 2016

Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg. Kost & Näring 3 oktober 2012 Eva Sundberg

Enskilda dialogmöten. Innehåll METODER FÖR TIDIG DIALOG

INNOVATIONSUPPHANDLING X

RAMSJÖMODELLEN PILOTKOMMUN LJUSDAL DELRAPPORT 1. INNOVATIONSUPPHANDLING X Med fokus på äldres måltidssituation.

Högskoleutbildning i regional utveckling. Presentation Reglabs styrelse 24 augusti 2016

Besöksnäringen. Slutrapport för den förlängda perioden av projekt Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun

Förstudie för utveckling av Stjärnsund

Vad stoppar vi i munnen? Gunnar Lyckhage

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda mars

Stockholm 20 februari 2013

Sju av tio kommuner i Dalarna ställer miljökrav vid upphandling

Utvärdering SKNT:s årskonferens i Umeå 27-29/5 2015

Projektplan. Matnyttigt inom vård och omsorg i Malmö stad - kunskap, inspiration och matupplevelser. Upprättad

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Innovationsvänlig upphandling

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

Ljustern en tillgång

besöksnäring i utveckling

Träffpunkt Idrott är den självklara platsen att mötas på för alla. som arbetar inom idrott, bad, fritid och folkhälsa.

av jämställdhet, inflytande och hållbarhet. Kvalitén på erbjuder ska präglas Alla ska få rätt bemötande och verksamheten ska ha en

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern

Förenkla helt enkelt

Uppföljning. av "Bättre måltider för äldre" Social- och omsorgskontoret. Rapport

ARBETARRÖRELSENS FORSKARNÄTVERK. Inbjudan. till konferens maj 2008 i Stockholm

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

Mer från Upphandlingsdagarna, i ord och bild

Visionen för maten i Kiruna kommun

Nationell strategi för inköp i offentlig sektor

Riksdagens utredningstjänst

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Projekt utökad hemrehabilitering. Jönköpings kommun

NYCKELTAL FÖR OFFENTLIG UPPHANDLING

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Förenkla helt enkelt

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v

Genom att arbeta tillsammans i industriell symbios är de gemensamma fördelarna större än summan av de enskilda.

FAMM och skolmåltidsupplevelsen. - Rapport från svenska skolmatsalar Mia Prim

Mat och måltid inom äldreomsorg

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Upphandling. Kvalité, innovation, sociala krav. Thomaz Ohlsson Sveriges kommuner och landsting

Matpatrullen Gävle. Nedan redovisas undersökningarna som har utförts på fyra boenden i Gävle, varav två kommunala och två privata

Rapport Ekoökningar i skola och omsorg Diarienummer: Projektnummer: 385

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

Projektrapport - HeLa Barn

Agenda 2030-arbetet i Härryda

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

Vi samverkar i en hållbar stad

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern Skillnad mellan &

Tips och råd från Upphandlingsmyndigheten på hur upphandling kan användas för hållbara inköp

Slutrapport. Socialförvaltningen Kvalitets och utvecklingsenheten. Förebyggande verksamhet inom Äldreomsorgen, projektnr 46347, ansvar 4990

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Delrapport 1 Projektet Kompetens och kunskapsanalys Kommunchefen

KTH. Företagskatalog Stockholm

Delrapport av projektet "För hälsa mot tobak" ett implementeringsprojekt av metoden Tobaksfri duo i Uppsala län

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

RFI Request For Information

UTSKOTTSVERKSAMHET. Verksamhetsplan Eventutskottet Verksamhetsbeskrivning. Syfte och mål

ÄR DU PÅ PLATS när Sveriges offentliga beslutsfattare MÖTS?

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

InItIatIvet för. socialt ansvar

Förstudie Norabygden

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Offentlig upphandling. Stefan Axelsson och Johan Almesjö Inköp Gävleborg

Minnesanteckningar - Proaktiv Hälsostyrning Projektledningsgrupp

Historik INTRAPRENADEN RAMSJÖBYGDEN

Sociala företag i Gävleborg

Slutrapport Teknikprojekt mobilitet

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige , 61

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

DEMOKRATINATTA. Hur gick det?

NYHETSBREV 2011 # 2. Convention Bureau

Forskningsprocessens olika faser

Strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Analys av Plattformens funktion

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/ Ks14 1

Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad

Måltidsverksamhet inom Hjo kommun

Välkomna! MAT 2017 i Växjö. Upphandling ett verktyg för offentliga måltider med kvalitet

Förstudie och projektering för marklägenheter för 60+ i Månkarbo

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Transkript:

Innovationsupphandling X- Måltidstjänst för äldre Augusti December 2012 2012-12-19 Inköp Gävleborg Författare: Sigrid Pettersén & Anette Jonsäll

Delrapport Innovationsupphandling X- Måltidstjänst för äldre, Augusti December 2012 Innehåll Projektet Innovationsupphandling X har under hösten metodiskt arbetat sig fram till den första modellen för en innovativ lösning av måltidstjänsten för äldre, driven av offentlig upphandling. Vägen till denna modell bygger på att flera processer inom projektet pågår parallellt. Hela projektet har kommit att handla mycket om olika processer och dessa processers förhållande till varandra. Det har under projektets gång visat sig vara många faktorer som spelar roll för att möjliggöra en innovationsupphandling, i alla fall viktiga att vara medveten om under skapandet av den allra första tjänsteinnovationsupphandlingsmodellen. Detta skall vi göra ett försök att beskriva i denna rapport. Referensgruppsmötet den 8-9 november 2012 ägde rum i Ljusdalskommun, där gruppen fick göra en resa i forskarnas spår, med nedslag i verkligheten och deltagande i diskussionen beträffande byggande av den första innovationsupphandlingsmodellen som numer har arbetsnamnet The Frame Lake model, för er som hade oturen att inte kunna medverka finns en beskrivning av dagarna med i rapporten. En annan viktig del i projektarbetet är spridning av resultat samt samverkan med andra aktörer, vi beskriver vad som gjorts och vad vi vet ligger inbokat framåt. Piloterna har generellt fungerat mycket bra, då samtliga kommuner ägt sina egna projekt och varit viktiga samarbetspartners för forskarna vid insamlandet av data. Piloterna var för sig Ockelbo I pilotkommunen Ockelbo har mycket av projektarbetet koncentrerat sig på att samla in empiriskt material i jakten på att kunna beskriva det verkliga behovet. Under bearbetningen av materialet har det framkommit en del nya frågeställningar som måste besvaras, därför är några kompletterande intervjuer med chefer planerade till slutet av december 2012. I det pågående analysarbetet har vi valt att arbeta Grounded Theory inspirerat, då vi möjliggör för att fylla på i materialet tills vi upplever en såkallad mättnad. Det gör att materialet lever och växer vartefter nya frågeställningar väcks. Som ett tack för att Ockelbo upplåtit äldreboendet som en arena för insamling av forskningsmaterial och för att så många äldre, anhöriga, personal, chefer och kökspersonal så gärna deltagit vid fokusgrupper och individuella intervjuer anordnade projektet en fest lördagen 29 september 2012. Projektets jurist Per Hammarstedt och Anna Stadling spelade och sjöng i matsalen, efter musikunderhållningen serverades kaffe och tårta. Ett av alla uppskattat inslag i höstmörkret. Vi har också haft en dialog med näringslivschefen i Ockelbo i ett tidigt skede av projektet. Många små företag möjliga inom måltidstjänst finns placerade i Ockelbo med omnejd vilket gör området intressant i samband med det planerade modelltestandet i Hudiksvall.

Underhållning av Anna Stadling och Per Hammarstedt vid äldreboendet i Ockelbo Gävle I Gävle har förberedelsen för matlagning på tre avdelningar med nio äldre på varje ställe genomförts under hösten. En grupp med forskare, upphandlare och kommunens kontaktperson deltagit har haft ett antal planeringsmöten. En etikansökan har lämnats in och blivit godkänd av etiknämnden. En direktupphandling har genomförts för att knyta till sig de aktuella leverantörerna. Det är personalen själva som utan extra tidsersättning som sköter inköp av råvarorna och laga mat till de äldre. Matlagningen startade 1 december göras på respektive avdelning kommer att pågå från december 2012 till maj 2013. Under de första tre månaderna kommer middagsmålet att lagas av personalen för att därefter utvärderas och göras en bedömning om det är möjligt att även laga lunch. För att komma igång med arbetet med matlagningen ordande projektet en utbildning med såväl en inspirationsföreläsning och en inspirerande matlagningskurs för personalen vi Furugården i Valbo. Detta skedde den femte och sjätte november i Gävle. Maria Masoomi höll dessa dagar, där också inspirationsföreläsningen var öppen för fler intresserade deltagare. I slutet av november höll miljöinspektören vid Gävle kommun en hygienutbildning för all personal på avdelningarna. Ett flertal olika analyser och datainsamlingar kommer att genomföras innan förändringen (matlagning på avdelningarna) och efter förändringen. Piloten har ett holistiskt perspektiv som kommer att generera både kvalitativ- och kvantitativ data. Det gjordes också ett studiebesök till ett äldreboende i Knivsta där tre anställda kockar lagade alla måltider från grunden till de boende. Vi kunde själva se att måltiderna var betydelsefulla för kunderna, då de samlades i god tid före måltiden och pratade med varandra och med kockarna som fanns i ett öppet kökslandskap mitt emellan två avdelningar. De kostansvariga vid Furugården fick med sig många goda idéer hem till Valbo. Äldreboende i Knivsta Ett nära samarbete med Umeå universitet och Gävle kommun har adderat till ytterligare kunskap. En student från Umeå universitet har tillsammans med deltagare i projektet och Gävle kommun gjort ett upplägg där olika mätningar (näringsintag, näringsinnehåll och svinn) genomförts, dessa mätningar skall enligt planering följas upp under och efter avslutad matlagning. Forskarna i projektet har genomfört observationer under lunchtid före matlagningens början, fler observationer kommer att genomföras under och efter avslutad matlagning. Kvantitativa mätningar

såsom vikt, livskvalitetsmätningar via EQ 5D m.m. kommer också att genomföras och ligga till grund för de hälsoekonomiska beräkningarna. Under matlagningsperioden kommer personalen själva att ansvara för beställning av varor, tillagning och servering, en ny modell som kan ge värdefull information om såväl möjligheter att utveckla arbetet inom äldreomsorgen som kravställning vid upphandling, då helhetsaspekterna i en måltidssituation finns involverade i modellen. Ljusdal I Ljusdal har under hösten intervjuer gjorts med äldre i eget boende i Loos. Intervjuer har också genomförts med chefen för äldreboendet i Loos, kökspersonal vid centralköket i Ljusdal samt ansvarig person över biståndshandläggarna i kommunen. Vid intervjutillfällena i Loos som var upplagt på två arbetsdagar, övernattade forskarna på äldreboendet i Loos och åt de av kommunen levererade matlådorna till middag. Matlådorna som vi inmundigade i Loos Observationer av måltidssituationen har genomförts på äldreboendet i Ramsjö samt intervju med den personal som lagar och levererar maten till äldreboendet fem dagar i veckan och som också sköter skolmåltiden i Ramsjö. Den 8-9 november besökte projektets referensgrupp Ljusdalskommun för att följa den forskning som hittills genomförts, se separat stycke nedan. Utifrån det insamlade datamaterialet har förberedelse för ett utvecklande av en innovationsupphandlingsmodell för måltidstjänst för äldre The Frame Lake Model börjat växa fram. Den 5 december hölls det första mötet med intressenter(företagare, entreprenörer och andra intresserade) från Ramsjö, vid det mötet serverades julgröt och skinksmörgås. I skrivande stund är möte två i Ramsjö planerat till den 17/12-12, då det affärsperspektivet ska stå i fokus, samt ett förankringsmöte med förvaltningschefer, tjänstemän och politiker med syfte att diskutera på vilket sätt kommunen framåt skall samverka med de företag och entreprenörer som är tänkbara aktörer i innovationsupphandlingslösningarna av måltidstjänst för äldre. Möte med entreprenörer i Ramsjö

Hudiksvall Hudiksvall planeras att bli den arena där resultaten och erfarenheterna från Ljusdal och närmare bestämt Ramsjös utvecklingsmodell av innovationsupphandling skall testas i större skala. Som en första inledande aktivitet i Hudiksvall träffades delar av projektgruppen några företag och organisationer två kvällar under vecka 44. Syftet med dessa träffar var att informera om projektet samt lyssna in om det finns ett intresse för fortsatt arbete att ytterligare utveckla innovationsmodeller för upphandling av måltidstjänster för äldre. Kommunförbundet Inköp Gävleborg Under hösten 2012 har den upphandlande kompetensen inom organisationen blivit fem upphandlare på 20 % istället för en heltid. Detta för att säkra upphandlarkompetens inom fler sektorer. Att arbeta med innovationsupphandling är komplext på många sätt och vår utgångspunkt i detta ställningstagande är att fler personer ger en större samlad kunskap in i projektgruppen. Det är en utmaning att arbeta med forskning och praktik i samverkan. Att förstå varandras olika världar har vi sett som en förutsättning för att nå goda resultat i denna studie. Det blir en utmaning i dubbel bemärkelse då måltidstjänsten för äldre är en del av den stora samhällsutmaningen som hela äldrefrågan utgör. Därför har forskarna i projektet deltagit vid ordinarie team möten samt vid direktionsmöten och ledningsmöten. Att se offentlig upphandling som ett verktyg att försöka lösa tjänster som ligger inom de stora samhällsfrågorna är en ovan uppgift för upphandlare och upphandlande organisationer. De processer som behöver vara pågående i ett så komplext projekt som detta är kan vara svåra att greppa för många inblandade, men också därför viktiga att beskriva. Till våren kommer forskarna att som en del i studien intervjua upphandlare både i och utanför den egna organisationen. Vid arbetsplatsmöten och andra sammankomster inom organisationen finns en programpunkt som på något sätt belyser projektet och dess nuvarande status. Referensgruppsmötet den 8-9 november 2012 i Ljusdal Den 8 november avgick en buss med förväntansfulla och kaffesugna referensgruppsdeltagare från Ljusdals station mot Ramsjö. Under färden I forskarnas spår mot Hälsinglands norra delar fick passagerarna avnjuta delikatesser från Loos. Det var Lottaboden i Loos som gjort en fantastisk smörgås med lokala pålägg, som bl.a. björnkorv, ost, granskottsmarmelad serverad med tranbärsdricka och en dammsugare gjord hos Loosbagarn. Den fikapåsen lämnade ingen av deltagarna oberörd. I bussen följde även en lokal guide, Jan-Åke Karlsson som på ett utmärkt och charmerande sätt kunde guida oss genom den trakt vi färdades. Väl uppe i Ramsjö orienterade vi oss till de platser som kan komma att spela en viktig roll vid byggandet av den första innovationsupphandlingsmodellen av måltidstjänst, The Frame Lake Model. Ett stopp vid den lokala affären med visst köptvång, gjorde Rolf Hööks fötter glada, då han fann ett par hemstickade yllesockar, stickade av en av traktens damer. Under den kommande färden mot Loos berättade forskarna om forskningsupplägg och delar av det resultat som hittills analyserats. Det var också ett underlag till de diskussioner som senare fördes angående möjligheter att utveckla en innovationsupphandlingsmodell i Ramsjö. Efter nedslag i såväl koboltgruvan i Loos som världsarvet Fågelsjö hälsingegård så samlades vi alla i konstruktiva diskussioner angående utvecklingsmöjligheter i Ljusdalskommun, närmare bestämt i Ramsjö. Då vi varken kunde uppbringa vare sig whiteboard eller blädderblock, ritades en logistisk och kontextuell

karta över Ramsjö upp på en helt vanlig pappers- servett. Kanske lite innovativt i sig, som också visar att goda tankar formuleras och bearbetas när människor känner ett äkta engagemang. Men det badades också i trätunna under bar himmel och åts en vilt- och hälsingeinspirerad måltid senare på kvällen, där kommunalrådet i Ljusdal, Roland Bäckman berättade om hur han såg på de kommunala förutsättningarna och möjligheterna för utveckling av nya tjänster i Ljusdalskommun. Dag två följdes av seminarier med inbjudna föredragshållare från trakten från både den offentliga och privata sektorn det var; Lotta och Roger från Lottaboden, Roger har också en framskjutande i byalaget. Båda är både samhällsentreprenörer och företagare. Tommy Swahn från NärLjus pratade om företagande i området ur näringslivsorganisationens perspektiv. Anneli Hjert, chef inom äldreomsorgen i Ramsjö gav oss en inblick i det offentliga perspektivet från äldreomsorgen i Ramsjö. Johan Almesjö rundade av dagen och blickade framåt. Sammanfattningsvis så kändes dagarna som värdefulla för det kommande arbetet i projektet. Sammanfattning Fågelsjö gammelgård, ett världsarv i Finnmarken Nyckelpersoner, drivkrafter, kommunikation på olika nivåer är faktorer som spelar roll för hur väl äldreomsorgen fungerar. Förförståelsen har varit viktig för att få fram resultat och ge framgång i datainsamlandet. Nätverkande med andra människor på olika nivåer är en av våra största styrkor och har spelat en viktig roll vid uppbyggandet och genomförandet av projektet. Svårigheten består i att få förståelse för det nya arbetssättet och tänket omkring helhetsperspektivet och att lita på den process som hela tiden fortgår. Detta gäller både internt och externt. En stor mängd kvalitativ data har samlats in genom fokusgrupper och intervjuer. Även kvantitativ data har börjat samlas in. Materialet är digert och en första analys har påbörjats. Genom samarbete med Umeå universitet kommer vi att få in näringskompetens i projektet och mer resultat omkring detta i Gävle Piloten. I Ockelbo har en rapport beträffande de resultat som framkommit i studien börjat sammanställas. Ockelbokommun har uttryckt ett en ambition och starkt önskemål att försöka skapa den bästa äldreomsorgen för de äldre i kommunen. Det har i analysen av intervjuerna kommit fram resultat som kan vara viktiga för beslutsfattare att känna till i arbetet med att utveckla äldreomsorgen i kommunen. Utifrån de framkomna resultaten i de olika piloterna har ett första modellbyggande med underifrånperspektiv påbörjats i Ramsjö. Det finns ett stort intresse i bygden att vara med i arbetet att utveckla nya idéer.

Spridnings uppdrag och samverkansaktörer Under perioden augusti 2011-december 2012 har följande spridningsaktiviteter genomförts; Projektet har presenterats vid ett antal tillfällen under hösten bl.a. vid Innovations sluss Norr konferens i Luleå, ECO-procura konferens i Malmö, Upphandling 24 i Stockholm, SOI-Norr. Projektet har också presenterats på olika regionala arenor. Några övriga av landets kommuner har hört av sig och visat intresse för projektet. Två av forskarna har suttit i miljöstyrningsrådets expertgrupp för att ta fram kriterier för måltidstjänst, där erfarenheter från vårt projekt varit viktiga i den processen. Umeåuniversitet har varit en viktig och nödvändig samverkanspartner i framförallt Gävlepiloten med närings- och forskningskompetens. I samband med ECO-procura konferensen i Malmö har intressanta kontakter knutits med SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Göteborg. Några träffar med Fredric Norefjäll, projektledare har ägt rum han sitter med ungefär samma frågeställningar runt innovationsupphandling som oss. Tre projektmedlemmar har under hösten gått hälsoekonomi kurs på NHV, Göteborg, statistikdiskussion med SLU forskare har också varit en viktig del i forskningsarbetet. ICEG European Center, November 2012, INNO-Grips Global Review of Innovation Policy Studies, INNO-Grips Policy Brief No.5, Policies Supporting Innovation in Public Service Provision. Under hösten har ett seminarie/workshop tillsammans med närings-, social-, och miljödepartementet diskuterats fram. Den 23 januari 2013 kommer projektet att presenteras och diskuteras tillsammans med personer från följande departement i Stockholm. Vi blickar framåt Projektet följer den planering som lades vid projektstarten. Det är många människor i varje pilotkommun inblandade i projektarbetet. Det är också många fler människor indirekt medverkande i projektet men som utgör själva grunden för projektets resultat som de äldre, anhöriga, personalen, verksamhetsansvariga, politiker, tjänstemän, organisationer i byarna samt sanna entreprenörer och företag, utan dessa fantastiska människor inget innovationsupphandlings projekt. Pilotkommunernas fokus i projektet varierar i olika grad över tid. Just nu ligger störst fokus på Ljusdal och Ramsjö och möjligheter att utveckla nya upphandlingsmodeller.

Årets Gävlebock, innan den brann Vill också passa på att önska alla en Riktigt God Jul och ett Gott Nytt År från Innovationsupphandling X