INNOVATIONSUPPHANDLING X

Transkript

1 INNOVATIONSUPPHANDLING X - med fokus på äldres måltidssituation Delrapport för pilotkommun Ockelbo Måltidssituationen på särskilt boende - en kvalitativ studie OCKELBO BYSJÖSTRAND LINGBO ÅMOT JÄDRAÅS INNOVATIONSUPPHANDLING X Delrapport Pilotkommun Ockelbo Sigrid Pettersén Anette Jonsäll Anders Sköldunger

2 FÖRORD Denna rapport är en delrapport från projektet Innovationsupphandling X, ett projekt ägt av Inköp Gävleborg och finansierat av Vinnova. Den handlar om att undersöka måltidstjänsten på särskilt boende ur ett helhetsperspektiv. Äldres Måltidsituation En av många samhällsutmaningar. Bra matvanor är inte bara en förutsättning för överlevnad och hälsa utan spelar även en stor social roll i tillvaron. Inom den offentliga upphandlingen av såväl tjänster som produkter måste det finnas en insikt om hur man på bästa sätt möter de behov som användarna har. Därmed är det en viktig del i vårt arbete att bygga en djupare insikt om vem det faktiskt är som nyttjar tjänsten måltidssituationen för äldre och hur dennes behov ser ut. Vi vill tack för det positiva mottagande vi fått i Ockelbo kommun från alla vi varit i kontakt med. Ett särskilt tack vill vi rikta till alla äldre och personal som deltagit i fokusgruppsintervjuer samt verksamhetschefen Liselott Kling och medicinsk ansvarig sjuksköterska Monica Stark som möjliggjort studien på Bysjöstrand. BAKGRUND Äldre blir äldre och äldre blir fler (Lanzieri G, 2011). Medellivslängden i Sverige har varit stigande under mer än ett sekel. Det finns en ökad risk för ett växande gap mellan de behov som finns av välfärdstjänster inom sjukvård och äldreomsorg och de resurser som finns för att täcka dessa (Bucht C et al, 2000). Färre personer som arbetar och betalar skatt samt krav på högre produktivitet i förhållande till den demografiska utvecklingen kommer att vara en stor utmaning för framtidens välfärdstjänster, något som beskrivs i Framtidskommissionen Att använda offentlig upphandling och innovationsupphandling som ett av kanske flera verktyg för att möta de olika samhällsutmaningar vi alla står inför är ett nytt sätt att se på offentlig upphandling. Att sedan utveckla dessa verktyg till metoder/modeller för att vända en samhällsutmaning till en samhällsutveckling är definitivt ett nytt sätt att använda våra gemensamma skattemedel. Offentlig upphandling berör oss alla, då de inköp som görs i det offentliga rummet omfattas av lagen om offentlig upphandling ( LOU, 2007). Vi har valt att genom ett forskningsdrivet projekt undersöka möjligheterna att utveckla modeller för innovationsupphandling som gör skillnad för den enskilde brukaren. I detta projekt är arbetsområdet Äldres Måltidssituation, en komplex tjänst med många involverade aktörer från offentlig och privat sektor. $ KVALITET? MINDRE SKATTEMEDEL FLER OCH FLER ÄLDRE LIKA HÖG KVALITET 1.

3 DET ÖVERGRIPANDE PROJEKTET INNOVATIONSUPPHANDLING X Innovationsupphandling X är ett projekt vars syfte är att genom upphandling skapa nya tjänstekoncept med högre kvalitet och större fokus på användarna. Nya metoder som kan ge lösningar på samhällstjänster genom nytänkande och användarperspektiv. Den eller de upphandlingsmodeller som tas fram inom projektet ska för att kunna bli hållbara och användbara modeller: Skapa ett mervärde och ökad valfrihet för användarna/brukarna Skapa nya produkter och tjänster som ger möjligheter för nya aktörer att aktivt involveras i verksamheten Ej vara en dyrare lösning för beställaren Vara förenligt med gällande lagstiftning Det handlar med andra ord om kreativitet och innovation, men inte vidlyftighet. Projektet Innovationsupphandling X har det holistiska perspektivet som främsta prioritet i alla frågeställningar inom projektet. Med det menas att vi försöker se till en människas hela livssituation och inte endast utvalda delar. Många frågor skulle kunna vara lättare att besvara om man tog hänsyn till färre parametrar, men risken är då att man får ett resultat som inte stämmer överens med verkligheten. Fyra kommuner är utsedda till projektets piloter. Det är, förutom Ockelbo, även Gävle, Ljusdal och Söderhamn. Alla kommuner driver sin egen pilot men det finns också ett större syfte där kunskapen och erfarenheterna från dessa fyra kommuner bildar en helhet som skall utmynna i den första forskningsbaserade innovationsupphandlingsmodellen för en samhällstjänst som gjorts i Sverige. Projektets referensgrupp består av representanter från Innovationsrådet, Handelshögskolan i Stockholm, Svenskt Näringsliv, Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap i Göteborg, Region Skåne, Vinnova, Tillväxtverket, Miljöstyrningsrådet, Region Gävleborg, Upphandlingsstödet, Kammarkollegiet och Rolf Höök. DE FYRA PILOTKOMMUNERNA I Ockelbo har fokus varit insamling av kunskap. Kunskap om det verkliga behovet beträffande måltidssituation för äldre. Bysjöstrand är det enda äldreboendet i kommunen och gör att de människor som är i behov av att komma till ett särskilt boende kommer dit. Det är en blandning av människor från centralorten och de som bott ute i de angränsande byarna. Det ger en god möjlighet att få intervjua människor från både tätort och landsbygd och om de olika levnadsförhållandena har betydelse för hur de ser på sin nuvarande livssituation. I Ljusdal finns två fokusområden. Det ena är på samma sätt som i Ockelbo en arena för kunskapsinsamlande, men då kunskap om hur det ser ut för personer i eget boende på landsbygd med matleverans via kommunens försorg. Det andra fokusområdet i Ljusdal är byggandet och genomförandet av en testarena för den första versionen av en innovationsupphandling av en måltidssituation för äldre. Den äger rum i Ramsjö, en by i de norra delarna av Ljusdals kommun. Pilotkommunen Ljusdal kommer att dokumenteras i en egen delrapport. I Gävle har fokus varit att undersöka möjligheten att utmana dagens entreprenad av matleverans till ett särskilt boende, Furugården i Valbo. Där byttes dagens middagslösning ut mot att personalen själva ansvarade för planering, inköp och tillagning av middagsmålet till de äldre. Detta skedde på tre av 2.

4 avdelningarna och pågick mellan december 2012 till sista maj Under perioden hade ingen extra personalresurs tilldelats eller extra medel beviljats. Pilotkommunen Gävle har dokumenteras i en egen delrapport ( I Söderhamn kommer en förkommersiell upphandling i konkurrens, av en måltidstjänst för äldre att genomföras med start under våren Upphandlingen kommer att genomföras med den nya kunskap som framkommit under projektet som helhet. Förutom rapporter från varje pilotkommun och det fortlöpande arbetet kommer vetenskapliga artiklar att skrivas från de resultat som projektet genererar. Söderhamn Tillämpning i full konkurrens Gävle Kunskap NATIONELL PLATTFORM FÖR INNOVATION OCH UTVECKLING Ockelbo Kunskap Ljusdal Testarena OCKELBOPILOTEN Figur1. En beskrivande bild av projektets pilotkommuners olika fokusområden. Ockelbo kommun består av ett flertal byar runt centralorten. I byarna bor ungefär hälften av Ockelboborna. Totalt antal innevånare i Ockelbo med omnejd är ca människor. De tre största byarna, Lingbo, Åmot och Jädraås ligger alla ca.2 mil från centralorten. Största arbetsgivaren är offentlig sektor och en stor del av innevånarna är äldre. Mer fakta om Ockelbo finns att läsa på BYSJÖSTRAND SÄRSKILT BOENDE I OCKELBO I Ockelbo heter det särskilda boendet Bysjöstrand, som stod färdigt för inflyttning Här finns 81 lägenheter varav 20 lägenheter är avsedda för demensboende och 10 av lägenheterna är avsedda för växelvård, rehab- och avlastningsplatser. I lokalerna finns tillgång till styrketräning i egen styrketräningslokal med redskap anpassade för äldre. Det finns även ett SPA anpassat för äldre och en sinnenas trädgård anlagd av Wij trädgårdar, anpassad för möjlighet till rekreation och trädgårdsarbete för äldres förutsättningar. SYFTE Syftet var att inhämta kunskap om det verkliga behovet av mat och måltidssituation hos de människor som äter, lagar, serverar och administrerar dagen måltidslösning, samt hur anhöriga till äldre upplever måltidsituationen för sina anhöriga. 3.

5 GENOMFÖRANDE VID ÄLDREBOENDET BYSJÖSTRAND I OCKELBO Med hjälp av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas) och ansvarig chef inom äldreomsorgen var det möjligt att genomföra fokusgruppsintervjuer vid Bysjöstrand. Intervjupersoner tillfrågades och anhöriga informerades om projektet. Totalt genomfördes 10 fokusgrupper (Kvale et. al, 2009) under våren Dessa har genomförts med äldre på särskilt boende (Bysjöstrand), med äldre som bor i eget boende i nära anslutning till äldreboendet och som har matleverans genom kommunens försorg,omsorgspersonal, versksamhetsansvariga, kökspersonal och anhöriga. En workshop hölls med politiker och tjänstemän inom socialförvaltningen. Alla deltagarna vid fokusgrupperna deltog frivilligt. Fokusgruppsintervjuerna spelades in på band som senare transkriberades. Vid workshopsmöten gjordes anteckningar. Vid samtliga intervjuer och möten deltog minst två personer från projektet då en person höll i samtalen och den andra antecknade och observerade vad som hände i gruppen. Frågorna som ställdes till de intervjuade utgick från de äldres situation och är uppbyggda utifrån en frågeguide så att de går att jämföra vid resultatanalysen. Frågeområden som behandlades i frågeguiden var matens kvalitet, sociala aspekter, egen upplevd livskvalitet och hälsoaspekter. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfördes som samtal, detta för att intervjun inte skall upplevas som stel och konstruerad för de som medverkar i fokusgruppsdiskussionerna. Ett uppföljningsmöte genomfördes med verksamhetsansvariga vi Bysjöstrand. RESULTATSAMMANFATTNING Intervjuerna syftade till att identifiera det verkliga behovet av mat- och måltidssituation för de äldre på särskilt boende och äldre i eget boende med leverans av mat genom kommunens försorg. Idag lagas maten i ett storkök vid Bysjöstrand. Maten fraktas till avdelningarna i kantiner. Matlådorna som levereras kalla via hemtjänstens personal tillagas också i köket till hela kommunen. Kostenheten i Ockelbo ligger under Utbildnings- och kulturnämnden. Att verksamheterna finns under olika nämnder upplevs som besvärligt av chefer och personal, då man har olika förvaltningschefer och därmed också olika budgetar. Resultaten redovisas nedan med utgångspunkt från de frågeområden som forskarna använt vid de intervjuer som är genomförda i Ockelbo. Det har handlat om: MATENS KVALITET SOCIALA ASPEKTER HÄLSOASPEKTER UPPLEVD LIVSKVALITET Å bla bla bla... bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla ha ha ha ha ha KVALITET

6 MATENS KVALITET Sammanställning av resultat beträffande matens kvalitet från de äldre, personal, anhöriga, chefer och kökspersonal. Frågeställningar i frågeguiden runt matens kvalitet handlar om hur den äldre upplever att man får valmöjligheter vid mat- och måltidssituationen, vad de äldre upplever som gott och mindre gott samt huruvida hållbarhet, miljöfaktorer och djurskydd är något som de äldre funderar över. KVALITET Generellt sett så uttryckte de flesta i början av intervjun att maten var bra men senare under intervjun framkom att de tyckte att den var ganska smaklös och dåligt kryddad, något som även personalen tog upp. Ibland kunde maten vara svår att tugga och vissa tyckte inte om vissa maträtter och åt vid dessa tillfällen väldigt lite eller inget alls. Husmanskost är uppskattat och det som nämns av personalen är paltbröd o fläsk samt makaroner o korv. De äldre nämner också paltbröd men även pölsa och blodpudding. Äldre själva har svårt att komma på någon favoriträtt då vi frågar. En av de äldre sade; De som lagar maten ska göra det med kärlek, men det kanske de inte vet om. På helgerna upplever de flesta äldre att maten är enklare än på vardagarna, det är ofta kall mat och exempel som kommer upp är kall kokt skinka med legymsallad. I köket säger man att det stämmer och att det beror på att det är färre personal under helgerna. De skulle gärna vilja jobba fler under helgen men tror själva att det beror på att lönen för personalen är högre under helgerna. På helgerna upplever de flesta äldre att maten är enklare än på vardagarna, det är ofta kall mat och exempel som kommer upp är kall kokt skinka med legymsallad. I köket säger man att det stämmer och att det beror på att det är färre personal under helgerna. De skulle gärna vilja jobba fler under helgen men tror själva att det beror på att lönen för personalen är högre under helgerna. Dialogen mellan köket och avdelningarna var begränsad till post-it lappar till köket med synpunkter, något som inte gjordes särkilt ofta. Personalen i köket hade samma upplevelse av en dålig kontakt med avdelningarna och sparsamt med feedback på hur maten smakade. Det hade tidigare funnits fungerande så kallade matråd, där det fanns möjlighet till utbyte av åsikter och diskussion. Då det bytts chefer inom kostenheten hade detta mötesforum blivit åsidosatt, men det fanns med i framtidsplanerna att återuppta detta forum i någon form. Vid tillfällena vi besökte Bysjöstrand för fokusgruppsdiskussionerna serverades en rätt till lunch och en rätt till middag. Det förekom undantag från matsedeln endast vid eventuella allergier. Personalen berättade att de anhöriga själva fick komma med egen mat om det inte passade den äldre att äta det som serverades. Vid ett uppföljningsbesök med verksamhetsansvariga den 20 dec 2012 så framkom att kostrådet hade återupprättats och man hade infört tvårätterssystem. Kostekonomen som infört bland annat matrådet försvinner igen på föräldraledighet. De har haft en person som stöd vid måltidssituationen men även hon kommer att försvinna vilket de ser som en stor förlust då det upplevdes som mycket positivt att ha en resurs vid måltidssituationerna. Matsvinnet är inget som de äldre själva reflekterar över, de ser inte heller maten som kommer upp till respektive avdelning utan bara de kantiner maten fraktas i. Maten serveras direkt på tallrik till de äldre från kantinerna. Personalen däremot reagerar på att mycket mat kastas. Den 5.

7 mat som som inte äts upp kastas på avdelningarna efter respektive måltid. Ingen mat sparas eller skickas tillbaka. Personalen har gjort en skrivelse till chefer, tjänstemän och politiker om detta. Kökspersonalen vet inte hur mycket mat som kastas och upplever sig ha dålig kunskap om hur mycket mat som går åt, vilka maträtter som är populärare än andra och om det är mat som de äldre inte kan tugga. De äldre funderar inte så mycket på miljöaspekter, hållbarhetsfrågor och djurskydd i frågor runt mat och måltid. Någon av de äldre reflekterade runt djurskydd och ansåg det viktigt att djuren hade det bra. Personal och chefer ansåg att de hade liten påverkan på varifrån maten köptes men önskade att det kunde köpas så mycket som möjligt från de lokala företagen i Ockelbo. Kökspersonalen hänvisade till de avtal i upphandlingen som gällde beträffande miljötänk runt matinköp, de tyckte precis som övrig personal att det var viktigt att köpa så mycket mat som möjligt från lokala livsmedelsföretag. Anhörigas upplevelser runt matens kvalitet är förknippad med oro och ängslan. De flesta anhöriga i fokusgruppen uttryckte oro att deras anhöriga åt för lite. Gruppen var också orolig att deras anhöriga inte fick möjlighet att vara ute under dagarna. De berättade att några fick gå ut med vad de kallade kontaktpersoner, men att det var något som inte alla äldre hade. Anhöriggruppen uttryckte oro om att det inte fanns tillräckligt mycket personal på kvällen, som gjorde att många äldre fick gå och lägga sig innan dagpersonalen gick hem även om de skulle vilja vara uppe längre. Under denna fokusgruppsdiskussion var det en hel del tårar. Det fanns ett samlat uttryck av maktlöshet i gruppen. Några i gruppen sade att om deras anhörige fick hjälp med att bli matad så åt de upp maten på tallriken, men också att det var de själva som fick stå för matandet om det skulle bli av. Ingen i personalen hann med den sysslan. En av de äldre uttryckte frustration över att inte få hjälp med att bli matad, handen skakade så mycket att inget blev kvar på gaffeln men var fortfarande hungrig, men gav upp med ätandet då den mesta maten ändå for av gaffeln hela tiden. Cheferna är medvetna om att maten är viktig för de äldres livskvalitet, de har också kännedom om att de äldre inte har någon valmöjlighet beträffande maten men de påtalar att ett tvårätterssystem kommer att införas inom kort. Cheferna påtalar också att Tänk pojkarna mina, dom är hit å hjälper mä äta, å de går så fort å bra, å när ja blir ensam då blir det ingenting ibland. systemet med att ha kännedom om någon äldre är på väg att bli undernärd är bristfällig. Det ligger ett stort ansvar på personalen som träffar de äldre i vardagen och de är medvetna om att kunskapen om nutritionsfrågor är begränsad hos personalen. SOCIALA ASPEKTER Å bla bla bla... bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla ha ha ha ha ha Frågeställningarna i frågeguiden runt sociala aspekter handlar om valfrihet runt måltidssituationen som platsen där man sitter och äter och med vem man äter. Men också om det finns variation i måltidssituationen som festligheter, alkohol och om måltiden är kopplad till någon aktivitet. Några av de äldre säger att de vill sitta inne på sitt rum och äta. De tycker att det är jobbigt att de spiller på sig och upplever att de inte kan äta lika fint som tidigare. Några vill sitta på sitt rum för att de tycker att andra äldre inte äter tillräckligt fint och att de störs av det. Men de betonar att de inte är på grund av att de inte vill umgås med andra i andra sammanhang. Detta har enbart med intag av mat att göra. Personalen vet om att det upplevs jobbigt för flera äldre att de slaskar på sig, men att de tycker att det är normalt när man är gammal. Det finns ingen genomtänkt placering av de äldre vid matborden. De äldre uttrycker vid intervjuerna ganska klart vem de inte tycker om att sitta med, men de äldre upplever inte att de kan vara med och påverka med vem man vill sitta. För de äldre som bor i eget boende i nära anslutning till Bysjöstrand finns öppen dagverksamhet, där det finns möjlighet till att äta lunch och umgås med andra. 6.

8 I intervjuerna med de äldre framkom att några skulle vilja ha mer kontakt med äldre på äldreboendet som har haft samma typ av arbete i sitt yrkesverksamma liv som dem. De äldre visste inte vem som bodde på de olika avdelningarna och kunde därför inte heller ge specifika önskningar om att träffa vissa personer. En kvinna uttryckte vid fokusgruppsintervjun att hon gärna såg att vi kom tillbaka och hade ett möte nästa vecka. Hon hade arbetat inom skolan och hade troligen möten i sitt dagliga liv tidigare, något hon ansåg som betydelsefullt och viktigt för henne. En annan man hade varit jordbrukare hela sitt liv och ville gärna diskutera den typen av frågor som rör jordbruk med oss. På frågan om de äldre upplever att de har det festligt ibland så svarar många att det inte är så festligt längre. Några berättar hur det var när de bodde hemma och ställde till med kalas. Flera av de äldre tycker att de är för gamla för att ha fest, de orkar inte längre. Ibland vill anhöriga hämta äldre för att ta med dem till sig, men de orkar inte alltid att följa med, det blir för rörigt. Däremot så ökade antalet besökare runt storhelger som midsommar, påsk och jul. Personalen och cheferna anser att det är festligt ganska ofta, de dukar lite finare till helgerna och hänvisar till hur man gör det festligt vid jul och påsk och hade en gemensam grillfest runt midsommar. Då finns det möjlighet att få snaps och vin. Men de äldre vi pratade med var inte intresserade av alkohol, mycket på grund av att de äter mediciner och att de egentligen aldrig druckit vin tidigare heller. I anhöriggruppen anser flera att om det ska bli festligt, så hänger det på att de anhöriga ser till att det blir så. Det är mindre med personal över storhelgerna och julmaten och julpyntet är inte så mycket som det beskrivs av personalen och cheferna. De anhöriga upplever att personalen litar på de anhöriga beträffande att få det lite mer festligt. Några av de anhöriga berättade att de brukade ta med fika till alla äldre på den avdelning där de hade sin egen anhörige. Aktiviteter i vardagen förekommer enligt de äldre i ganska liten skala, de säger att det tidigare funnits aktiviteter som tillexempel bakning och handarbete, som de kallar terapin. Enligt personalen har det minskat i omfattning då det saknas personal som kan upprätthålla verksamheten. Cheferna berättar att det finns terapi att tillgå. De äldre är inte negativt inställda till att delta i aktiviteter, men saknar vetskap om vad som finns att tillgå. Enligt cheferna finns det aktiviteter att tillgå varenda dag och exempel som kommer upp är Bingo en gång i veckan, fredagskafé för hela huset, en aktivitet då man träffas spelar fin musik och fikar. Aktiviteter som också nämns är styrketräning, SPA bad, uteaktiviteter i trädgården och korvgrillning, något som personalen säger förekommer i väldigt liten skala, då de upplever att det inte finns personal att tillgå för olika aktiviteter. De äldre själva berättar vad de har för typ av tidsfördriv och det är kvinnorna som handarbetar lite grann. Däremot fanns det ingen av männen som hade något att pyssla med, de upplevde att de satt av tiden på rummet eller de gemensamma lokalerna. Några av de äldre anser sig svikna av politikerna och tycker att de mestadels tänker på sig själva. Några uttrycker oro inför indragningar av mat och service. HÄLSOASPEKTER/UPPLEVD LIVSKVALITET På frågan till de äldre om de upplevde sig friska, svarade samtliga att de upplevde sig friska men att några varit lite förkylda eller haft magsjuka på senaste tiden. Däremot så upplever såväl chefer, personal, politiker som anhöriga att de äldre är ganska sjuka. De ser inte sjukdom på samma sätt de äldre själva. Personal och chefer berättar om att äldre som kommer till äldreboendet från eget boende ofta är svaga, undernärda och dåliga, men att de efter en tid på äldreboendet hämtar krafter. De blir då så bra igen att de nästan skulle klara av att bo själva hemma. Som ett hjälpmedel för att kartlägga äldres hälsa finns Senior Alert, ett nationellt register för vård och omsorg (

9 Upplevd livskvalitet i vardagen är något som uppmärksammas som ett sätt att mäta folkhälsa. Vi vet att begrepp som Känsla av Sammanhang, KASAM (Antonovsky A, 2005) har betydelse för hur vi klarar vår vardag. Att ha förståelse och kontroll över sitt vardagsliv, möjligheter att själv få ta egna beslut och att vara med och påverka sin vardag har betydelse för hälsan. I våra intervjuer frågar vi alla grupper vi träffar vad de tycker att livskvalitet i vardagen är för dem. De allra flesta människor vi intervjuar som inte är äldre och beroende av samhällets hjälp svarar i stort samma sak. De upplever god livskvalitet i vardagen när de får umgås med nära och kära, när de får möjlighet att bara sitta och njuta av en god kopp kaffe på en lugn och fridfull plats, att ha möjlighet att resa, äta gott och saker som tycks självklara för de flesta av oss i vårt land. Det kommer inte upp vare sig pengar eller andra materiella ting på denna fråga. De äldre däremot som idag har hjälpinsats från kommunen eller de som bor på särskilt boende säger samtliga att de inte vill bli sämre än idag och att de vill klara sig själva så mycket som möjligt. Det kommer inget i svaren om de små tingen som sätter guldkant på vardagen. Gruppen anhöriga svarar ungefär likadant som de övriga utan hjälpinsats med undantag att det finns en stor portion oro i deras svar. Några av dem har anhöriga som är både gamla och sjuka och vet att de kanske inte kommer att ha dem i livet länge till och därför vill att den sista tiden ska bli så bra som möjligt utan att riktigt veta hur det ska gå till. Vi ställde också frågor om de äldre är ute om dagarna och på vilket sätt de håller sig i fysisk form? De äldre på särskilt boende svarar att de är ute väldigt lite. Den öppna platsen mitt i huskroppen har snö på vintern och blir väldigt varm på sommaren och det är då svårt att finna skugga. Några säger att de gärna skulle vilja gå ut mer medan andra tycker det är för kallt. De äldre som bor i eget boende i nära anslutning till äldreboendet är ute lite mer, några kommer iväg till affären tillsammans med hemtjänsten och några brukar Citat anhörig: men från att vara uppe å titta på tv till att lägga sig sju halv åtta på kvällarna helt plötsligt bara såhär pangtjong sitta på sin uteplats om vädret tillåter. De brukar också besöka Soluret (dagverksamhet) någon gång i veckan. Det är olika hur mycket de äldre försöker hålla sig i fysisk form, några deltar i gemensamma aktiviteter som tillexempel gymnastik och promenader, medan andra inte gör någonting alls. På frågan vad det är som hindrar eller försvårar i vardagslivet svarar de äldre att ålderdomen i sig är försvårande. Att inte orka som förr är frustrerande för många. Flera tycker att de känner sig pigga, men att kroppen inte hänger med längre. Flera av de äldre vi träffade i Ockelbo hade haft fysiska yrken, männen ofta som jordbrukare med delar av året som skogsbrukare och industrin, där några uppgav att de arbetat på Sandvik i Sandviken. Kvinnorna hade också jobbat inom jordbruket men flera även inom vårdyrken, något som speglar även dagens största arbetsgivare för kvinnor i Ockelbo. Vi ställde frågan hur personal, chefer, anhöriga och beslutsfattare själva såg på sin egen kommande ålderdom, något som väldigt få reflekterat över. Sammantaget är det som först spontant kommer upp, möjlighet att själv få välja hur jag vill ha det. Den självständigheten gäller allt från vad jag vill äta, när jag vill äta och dricka, lägga mig och kliva upp, att få ha husdjur. Kort sagt att själv råda över hur livet skall se ut och att det inte får skilja sig nämnvärt från hur det är idag. Värdeuttryck som att få ett gott bemötande, glad personal och lite guldkant på tillvaron kommer upp hos nästan samtliga. En i chefsgruppen sa; Alla vi jobbar ju med människor och att jobba med människor innebär just det här att man måste lyssna på varandra. Frågan, vad är det som driver dig i ditt jobb? Frågan ställdes till alla utom de äldre och anhöriggruppen. Svaren handlar om att göra bättre för de äldre, att få känna sig behövd, ha bra arbetskamrater, få förbättra och förändra, ett ständigt förbättringsarbete. 8.

10 REFLEKTIONER I sammanställningen av alla de olika intervjuerna och workshop går det att se vad man skulle kunna kalla glapp i beslutsleden från politiken och ner till enskild individ och vice versa. I intervjuerna framkommer en upplevelse av mindre bra kännedom om varandras arbeten och förhållanden. Besluten upplevs inte förankrade och oklarheter finns beträffande vem som har ansvaret för vilka beslut. Alla personalgrupper har grundläggande kunskap om de äldres behov av mat och social samvaro och de äldre själva har också rätt tydlig uppfattning om hur de skulle vilja ha det. Däremot saknas fungerande kommunikationssystem mellan olika inblandade aktörer på flera olika nivåer. Kommunikation mellan kökspersonal, äldre och personal verkar också eftersatt trots att man från bägge håll vill att det ska fungera bättre. Detta kan förbättras genom det återupprättade kostrådet. De äldre uppger också att personal har uppfattningar om vad de äldre vill ha som kanske inte alltid överensstämmer med önskemålen de äldre verkligen vill ha. Utifrån projektets synvinkel är en stor del av vinsten att man synliggör den vardag man är en del av och att man då startar en förändringsprocess som blir självlagande. Att genom kunskap, insikt och mod möjliggöra för förändringar till det bättre. Det fanns en medvetenhet hos verksamhetscheferna om att kunskapen hos personalen bör höjas inom mat och måltid. Det behövs kunskap om äldres metabolism och den individuella näringsstatusen för att med högre säkerhet ge rätt kost. Det är också viktigt att lära mer om vad som påverkar de äldres ätande. Det finns en hel del forskning inom området som bör komma personalen till del på ett sätt som gör att varje äldres behov tillfredsställs. Matlusten avtar oftast med åldern och det kan bli svårt att äta stora portioner mat. För att få i sig mer energi och näring kan ett sätt vara att variera smak och textur på maten genom att t.ex. servera en liten förrätt och efterrätt varje dag. Eller att portionerna var mindre men mer energi täta. Många av de äldre upplevde att de åt hela tiden vilket kanske kunde förändras om de var mer fysiskt aktiva men det är självklart helt individuellt beroende på önskemål och hälsa. AVSLUTANDE FEST PÅ BYSJÖSTRAND Som ett tack från oss i projektet för att vi fått komma till Ockelbo och ställa frågor till såväl äldre som anhöriga, personal, chefer och politiker anordnade projektet tillsammans med personal från Bysjöstrand en underhållningsfest med kaffe och tårta den 29 september Det var Anna Stadling och Pecka Hammarstedt som stod för den musikaliska underhållningen. Anna och Pecka sjöng flera sånger som var bekanta för den uppmärksamt lyssnande publiken. Många sjöng med och kunde följa med i flera av texterna. Tårtan kom från ortens bageri och var mycket uppskattad. Med andra ord en lyckad eftermiddag. Uppmärksamt lyssnade och medsjungande publik vid Bysjöstrands äldreboende 9.

11 REFERENSLISTA Antonovsky A. Hälsans Mystik. upplaga 2. ISBN: , Natur och Kultur Bucht C, Bylund J, Norlin J. En åldrande befolkning-konsekvenser för Svensk ekonomi. Stockholm: Finansdepartementer, Framtidskommisionen. Svenska framtidsutmaningar, slutrapport från Regeringens framtids kommision, Regeringskansliet, Statsrådsberedningen, Fritzes Offentliga Publikationer. DS 2013:19. Elanders Sverige AB, Stockholm. Ockelbo kommun [Hemsida på internet, citerad ] Tillgänglig från: Kvale, S & Brinkmann S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:Studentlitteratur. Lanzieri G. The graying of the baby boomers. A century-long view of aging in European populations. Eurostat, ISSN: LOU 2007:1 0919, Svensk författningssamling, Lag (2007:1019) om offentlig upphandling, Socialdepartementet, Thomson Förlag AB, SeniorAlert [Hemsida på internet, citerad ] Tillgänglig från:

12 Sigrid Pettersén Projektledare och Forskningsledare Telefon: E-post: Anette Jonsäll Forskare Telefon: E-post: Anders Sköldunger Doktorand i Hälsoekonomi Telefon: E-post: anders.skoldunger@ki.se Layout och illustration: Emeli Ekblad Grafisk formgivare, kommunikatör, och webbdesigner Telefon: E-post: info@piik.nu