Brain Power. Den kommersiella marknaden för neurorelaterad verksamhet ökar starkt.



Relevanta dokument
Kronisk inflammation. Inbjudan att söka medel för forskning, kunskapsgenerering och samproduktion

NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting

Framtidens kliniska forskare

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

Utlysning ALF-projektmedel

Masterprogram i biomedicin, inriktning laboratoriemedicin och experimentell medicin.

FoU-delegation Jonas Bonnedahl Forskningschef

Forskningsbokslut 2014

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87


UVIS. Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin. Jan Grawé. Uppsala Universitet

Nationell cancerportal Unika förutsättningar för att följa och utvärdera behandling med hjälp av biomarkörer och kliniska data

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

Datum Big 3 ett samverkansprojekt med Astra Zeneca Diarienummer

Utlysning - pre proposals Mistra Environmental Nanotechnology

Evidensbaserad praktik

Regelverk för diagnosgruppernas arbete med kvalitetsfrågor inom hematologi

PRAKTIKNÄRA FORSKNING OCH VETENSKAPLIGA KUNSKAPSLUCKOR

Instruktion inför bedömning av ansökningar i RFR

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Medtech4Health. Teknikens roll i dagens och framtidens hälso-, sjukvård och omsorg. Ett strategisk forsknings- och innovationsprogram

Utvecklingsplan för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland KBN

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Avtal om att inrätta ett medicintekniskt centrum med Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska högskolan

Biokemi. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

FÖRTECKNING ÖVER AV VETENSKAPSRÅDET ÄMNESRÅDET FÖR MEDICIN PRIORITERADE ÄMNESOMRÅDEN FÖR ANSTÄLLNING SOM FORSKARE UNDER ÅREN

STRATEGI FÖR FORSKNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum

HFS-strategidagar 9-10 september 2015

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut

Varför satsa på klinisk forskning?

Biobank Sverige. Sonja Eaker. Ordf. Biobank Sveriges beredningsgrupp Chef Regionalt biobankscentrum Uppsala Örebro regionen

Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting

Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård

Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister

Utbildningsplaner för kandidat-, magister och masterprogram. 1. Identifikation. Avancerad nivå

Prövningar för svensk medicin och Starka tillsammans Vad har hänt? Vårdhuvudmannaperspektivet

Forskningspolitiskt program

Psykiskt välbefinnande för sköra äldre människor. Idéinsamlingen kommer att vara öppen i en månad mellan 15:e oktober och 15:e november.

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

Programme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits

När krävs klinisk läkemedelsprövning? Ann Marie Janson Lang, docent Enheten för Kliniska Prövningar och Licenser

Verksamhetsplan för 2010

Instruktion för sökande om utnämning till senior miljöanalysspecialist vid SLU

Bättre cancervård med patienten i fokus

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Innovationsplattform för framtidens vård

CERA medlemsbrev oktober 2017

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Strategiska direktiv inför ansökningsperioden 2018 inom INFINIT

Allmän sjukdomslära, utvecklingsbiologi och bioentreprenörskap, 30 hp. General Pathology, Developmental Biology and Bioentrepreneurship

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Ansökan om finansiering av insatser/projekt

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Utgångspunkter beslutade av styrgruppen 30 maj Panel 2 Forskningens kliniska betydelse och samhällsnytta

att fortsätta utveckla en beredningsprocess som stöder klinisk behandlingsforskning av högsta kvalitet och relevans.

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49)

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Framtidens hälso- och sjukvård 2.0


Initiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet arbetsterapi

SAHLGRENSKA AKADEMIN

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Tjänstebeskrivning. Clinical Project Manager

Framsida USÖ Sjukhusstab Clinical Research Support

Neuroradiologi 1

Uppdrag att inkomma med analys som ger underlag till regeringens forskningspolitik

Frågor och svar om NT-rådet

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

HÖG 15 - Forskningsprojekt

Utlysning av Berzelius Center 2005

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

Arbetslivsforskning 2018 och framåt. Forte, det nationella forskningsprogrammet och utmaningar inom arbetslivet

Health Lab TVÄRPROFESSIONELLT LÄRANDE FÖR MORGONDAGENS UTMANINGAR INOM HÄLSA OCH IDROTT

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

Utlysning Tilläggsfinansiering till Vetenskapsrådets projektbidrag Kunskapsluckor inom hälso- och sjukvården i syfte att implementera resultat.

Pressmeddelande från Formas och BIC

FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS (FAS)

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Inbjudan att nominera teknikplattformar till SciLifeLab satelliter

Transkript:

Brain Power 1. Bakgrund Den demografiska, psykosociala och livsstilsutvecklingen i Sverige leder till ett förändrat sjukdomspanorama med en kraftig ökning av neurologiskt betingade sjukdomar (ex. demens, stroke, depression och utbrändhet, Parkinsons sjukdom, schizofreni, alkohol- & drogmissbruk m fl). Demenssjukdomarna diagnosticeras ofta först när skadan är irreparabel och vårdbehovet redan är stort. Detta leder dels till omfattande mänskligt lidande dels till sjukskrivningar och därmed ökande samhällsekonomiska kostnader. Behoven av nya metoder för tidigdiagnostik och behandling av dessa sjukdomstillstånd och utveckling av nya vårdprocesser är därför mycket stora. Sverige har unika förutsättningar att göra en koncentrerad insats inom forskning och utveckling inom dessa områden. Programmet Brain Power innebär starten på en sådan insats. a. Omvärldsperspektiv Sverige intar sedan länge en internationellt stark ställning inom olika delar av neurovetenskaperna i bred bemärkelse. Denna ställning är till viss del hotad. Inom Sverige har under den senaste tio-års perioden ett antal nya forsknings- och utvecklingsområden etablerats och vuxit sig starka även ur ett internationellt perspektiv. Några av dessa är bioteknik, genomik, imaging-teknologi, nanoteknologi, mikroelektronik, epidemiologi, telekom, kognition och vårdforskning. Utvecklingen inom livs- och beteendevetenskaperna tillsammans med den tekniska utvecklingen, framför allt inom IT-telekom, skapar nya förutsättningar och möjligheter att driva projekt kring komplexa frågeställningar av central betydelse för förståelsen av basala funktioner i nervsystemet och för etiologin av sjukdomar i CNS. Den möjliggör också utveckling och testning av nya metoder för tidigdiagnostisk och behandling och framtagande av nya typer av läkemedel och medicinsk teknisk utrustning. Den kommersiella marknaden för neurorelaterad verksamhet ökar starkt. För att Sverige även fortsättningsvis skall kunna konkurrera internationellt inom de neurovetenskapliga områdena krävs bl a ett effektivt utnyttjande av befintliga forsknings- och utvecklingsresurser genom en strategisk fokusering och starkare interdisciplinär samverkan. b. Svenskt perspektiv Det svenska hälso- och sjukvårdssystemet erbjuder unika möjligheter för klinisk forskning och utveckling av metoder för prövning och utvärdering av läkemedel och andra behandlingsmetoder. Inom svenska vetenskapliga institutioner bedrivs grundläggande neurobiologisk forskning av betydande bredd och djup. Inom några av dessa områden såsom utvecklingsbiologi, stamcellsforskning, bioteknik och funktionell genomik med inriktning mot neuroområdet har betydande koncentrerade satsningar gjorts under senare år. Den kliniska neurovetenskapen, vilken utgör länken till kommersiella applikationer, har vissa styrkeområden (ex imaging och neuronal transplantation) men måste förstärkas inom andra områden för att Sverige fullt ut skall kunna utnyttja sin unika ställning och resultaten av sina stora satsningar inom basal neurovetenskap.

Andra forskningsområden som utvecklas starkt i Sverige och som är av stor betydelse för utvecklingen inom området för neurodegenerativa sjukdomar är vårdforskning, lärande & kognitionsforskning, beteendeforskning, datalogi och informationsbehandling, forskning kring interaktion människa-maskin, telemedicin samt forskning kring s.k. intelligenta hus. 2. Vision och övergripande mål Den övergripande visionen och målsättningen med programmet Brain Power kan sammanfattas på följande sätt: att befästa, stärka och utveckla Sveriges internationella ställning inom det neurovetenskapliga området med särskilt fokus på discipliner och verksamheter av betydelse för förståelse, tidigdiagnostik och behandling av neurodegenerativa/neuropsykiatriska sjukdomar att använda det neurovetenskapliga området som modell för att skapa en ny, generell samverkansform mellan aktörer inom olika forskningsfält, hälso- & sjukvården, näringslivet och myndigheter genom en fokuserad satsning på ett katalytiskt centrum med inriktning mot: FoU kring nya metoder och hjälpmedel för tidigdiagnostik av neurodegenerativ sjukdom samt nya terapier och vårdformer och utvärderingsmetoder av dessa dvs ett Centrum för tidigdiagnostik och terapiforskning kring neurodegenerativa sjukdomar med syfte att skapa kompetenskluster och nätverk samt åstadkomma integrering mellan olika forskningsfält. att härigenom del skapa nya förutsättningar för att stärka individuella forskningsfält inom grund- och tillämpad forskning inom vissa delar av det neurovetenskapliga området och inom andra forskningsfält av betydelse för utvecklingen inom diagnostik och behandling av neurodegenerativa sjukdomar, dels lägga grunden för nya samverkansformer mellan forskning, utveckling och industriell verksamhet dels stärka olika innovationssystem att skapa ett mervärde av de satsningar initiativtagarna och andra aktörer redan gör inom det neurovetenskapliga området i vid bemärkelse samt att främja förutsättningarna så att det neurovetenskapliga området bidrar till en hållbar ekonomisk tillväxt i Sverige. 3. Det samlade konceptet Brain Power Modellen innebär att ett antal komplementära kompetenser som idag finns inom olika institutioner, kliniker, företag, myndigheter m fl knyts samman i en klusterbildning som är delvis fysisk, delvis virtuell men som hålls samman av en gemensam ledning och utnyttjar modern ICTteknik fullt ut. Härigenom skapas nya möjligheter för kunskapsöverföring mellan verksamheter, och i förlängningen förutsättningar för nya typer av integrerade och mångvetenskapliga projekt kring etiologi, tidigdiagnostik och terapi av neurodegenerativa och neuropsykiatriska sjukdomar. Grunden utgörs sålunda av forskare inom ett antal fysiska verksamhetsenheter. Samtliga dessa behöver dock inte vara direkt geografiskt samlokaliserade. Klustret kan skapas genom att en kärna av akademiska institutioner och kliniker inom landsting/kommun, på samarbetsbas till sig knyter forskargrupper, företag, myndigheter m fl. Det väsentliga är att den samlade kompetensbasen blir sådan att målen med programmet kan uppfyllas. Detaljorganisation och funktionalitet av nätverket lämnas därför på detta stadium öppen. Det samlade konceptet Brain Power kan illustreras på följande sätt: 2/6

Farmakogenetiska profiler Fenotypiskt karaktäriserade patientkohorter Terapiforskning Nya diagnostiska hjälpmedel Validering av mätmetoder Sjukdomsgenetiskt Sjukdomsgenetik & neurobiologi ICT Tidigdiagnostik Diagnostiska genotyper Nya redskap för fenotypering Som framgår av figuren så syftar projektet till att knyta samman verksamheter som idag endast undantagsvis kommunicerar med varandra, d.v.s. allt från genomik, kognition, epidemiologi, och IT till kliniska prövningar, arbetsterapi och behandlingsmetoder inom vård- & omsorg. Sålunda kräver programmet kompetenser inom ett flertal grundvetenskapliga och tillämpade verksamheter såväl som samverkan med läkemedelsindustrin och den medicinsk tekniska industrin. Initiativgruppen har genom den utredning som ligger till grund för programmet visat att det redan idag görs stora satsningar inom flera områden som är av stor betydelse för det totala programmets framgångsmöjligheter. Ex på sådana områden är funktionell genomik, stamcellsforskning, utvecklingsbiologi, epidemiologi, bioteknik, bioinformatik m fl. Mot denna bakgrund har gruppen beslutat att i ett första skede fokusera satsningen till området tidigdiagnostik och terapiforskning i bred bemärkelse. 4. Centrum för tidigdiagnostik och terapiforskning En möjlig utformning av ett centrum kan schematiskt illustreras på följande sätt. Kliniskt forskningscentrum Primärvård Specialistklinik Imaging Diagnostik industrin Centrum för Tidigdiagnostik Biokemiska & genetiska markörer sektorn Läkemedels- Vårdvetenskap, Arbetsterapi & Rehabilitering Applikationstillverkare SBRN @ Klinskt forskning Telemedicin Psykometriska tester Databaser, Bioinformatik Epidemiologi Särskilt boende & hemsjukvård Beteendevetenskap, Lärande & kognition Möjligheterna till tidigdiagnostik av störningar i CNS av typ neurodegenerativa och neuropsykiatriska sjukdomar har förbättrats avsevärt under senare år, mycket tack vare en snabb utveckling inom olika forskningsfält från vilka de integrerade resultaten skapat förutsättningar för 3/6

framtagande av nya diagnostiska metoder. Exempel på verksamhetsområden som bidragit till denna utveckling och som sålunda utgör centrala komponenter i ett tidigdiagnostiskt centrum är: Genetik Biokemi Imaging Psykologi Socialvetenskap VårdvetenskapArbetsterapi mm Lä rande/kognition Människa maskin interaktion! identifiering av nya genetiska markörer som är nära kopplade till vissa sjukdomar och analys av testresultat! identifiering av nya biokemiska markörer som är nära associerade till vissa sjukdomar och analys av testresultat! utveckling av nya tracers och bildtolkningsmetoder för analys av förändrade strukturer eller metabola förlopp i hjärnan som är nära associerade med vissa sjukdomar eller beteendeförändringar.! utveckling av psykometriska tester som kan avslöja beteendemönster och minnesstörningar som är nära associerade med vissa sjukdomar! populationsstudier! utveckling av individuella omvårdnads- och rehabiliteringsmetoder samt nya vårdprocesser! lärandets mekanismer och utveckling av nya läroformer! förenklade kommunikationsgränssnitt. Användning av dataspel inom diagnostik och terapi av neurobiologiska rubbningar Inom forskningen kring lärandets mekanismer och utveckling av nya läroformer sker en samverkan mellan representanter från ett flertal forskningsområden på olika nivåer cell (neurofysiologi)! system (neuroanatomi & farmakologi)! individ (psykologi, kognition, beteendevetenskap)! population (pedagogik, socialvetenskap), dvs från grundforskning till diagnostik av minnesstörningar och utvärdering av behandlingsmetoder för att förbättra minnet eller förhindra degeneration. För att ett tidigdiagnostiskt centrum skall kunna utnyttja förutsättningarna på ett optimalt sätt krävs vidare en nära samverkan med flera enheter inom hälso- och sjukvården. Ex härpå är: Kommunal hälso- och sjukvård Primärvård Neurologiska kliniker Kliniskt forskningscentrum! utvärdering av nya diagnostik- och behandlingsformer! storskalig hantering av psykometriska tester och insamling av prover! storskalig insamling av CSF-prover och strukturerad bilddiagnostik! patientrekrytering och hantering av blod och CSF-prover En del av ett tidigdiagnostisk- och terapicentrum skall tjäna som forsknings- och utvecklingsmiljö inom vilken nya modellsystem kan utarbetas som på ett bättre och mer mångfacetterat sätt, än de som finns idag, kan användas för att testa och utvärdera olika typer av behandlingsmetoder, såväl läkemedelsbaserade som andra typer av behandlingar. Sålunda måste den inrymma en specialiserad enhet för kliniska prövningar som kan verka i nära samarbete med såväl aktuella kliniker som läkemedelsindustrin och Läkemedelsverket. För att fullt ut kunna tolka informationen från kliniska prövningar och andra behandlingar måste forskarna knutna till plattformen, via samverkan, ha tillgång till kompetenser inom bioinformatik och epidemiologi. Andra typer av behandlingsvärdering kan vara sådana som innefattar beteendestudier och som genomförs i patientens egen hemmiljö. Sålunda måste kompetenser rörande kognition och 4/6

beteende finnas knutna till centrum. Dessa bör ingå i forskargrupper som utvecklar analytiska metoder för kvantitativa mätningar. Inom centrum skall förutsättningar finnas att arbeta med projekt som syftar till utveckling av individuella behandlings- och aktivitetsprogram för ex patienter med neurodegenerativa sjukdomar. Härvid krävs kompetens inom kvalitativ metodik innefattande såväl vårdvetenskap som arbetsterapi. Forskarna inom centrum förväntas samverka med andra forskningsenheter för att validera mätmetoder och testa nya diagnostiska metoder samt för att använda genetiska profiler vid behandlingsforskningsstudier och skapa fenotypiskt karaktäriserade patientkohorter. Sverige är ett av de få länder i världen där det är möjligt att genomföra populationsbaserade genetiska studier på komplexa sjukdomar. Skälen härtill är bl a att Sverige har ett system med individspecifika personnummer och att det finns ett antal nationella patientregister och flera sjukdomsspecifika register. Härigenom föreligger unika förutsättningar att bedriva studier av en art som gör att vi kan förstå genomets betydelse för en sjukdoms uppkomst. Forskarna vid centrum förväntas samarbeta nära med forskargrupper verksamma inom funktionell genomik och epidemiologi med syfte att utveckla nya verktyg för att förfina diagnostiken, utveckla system för datamining inom patientjournaler, skapa system för analys av familjerelationer mm och att koppla denna information till genotypdata för att identifiera sjukdomsloci och relevanta gener för förståelse av sjukdomsuppkomst. För att Brain Power programmet skall bli framgångsrikt krävs en stark koordinering och konceptuell ledning av verksamheterna baserad på ömsesidigt intresse och förtroende mellan deltagande aktörer samt en effektiv kommunikationsplattform för optimal informationsspridning och resultathantering. Vidare krävs tillgång till hög kompetens inom områdena epidemiologi, bioinformatik och databashantering kompletterade med kompetenser rörande etik, juridik och näringslivsfrågor. 5. Beredningsprocessen a. Logistik Anmälnings- och beredningsprocessen kommer att ske i två steg. Under Steg 1 inbjuds verksamhetsföreträdare vid universitet, landsting, kommuner och företag, med universitetet som kontaktpart, att inkomma med en samlad, kortfattad intresseanmälan på max 10 sidor (exklusive CV). Denna skall innehålla ett konkret förslag till förverkligande av programmet Brain Power. Det gäller härvid att utifrån den beskrivning och de krav som redovisas i denna inbjudan utforma ett samlat förslag till hur visionen, målen och kraven skall kunna förverkligas. Samtliga de komponenter som finns upptagna i checklistan måste kommenteras. Intresseanmälan kan såväl utgöra startpunkten för samverkan mellan olika verksamhetsenheter som innebära en utveckling av redan existerande samverkan. Förslaget behöver inledningsvis ej täcka samtliga områden. Dock skall en plan finnas för hur de beskrivna komponenterna skall knytas samman till det kompletta klustret. För att möjliggöra de kontakter som krävs för att skapa det efterfrågade nätverket och ställa samman ett väl genomarbetar förslag sätts ansökningstiden till ca 3 månader. Utvärderingen av inkomna förslag kommer initialt att utföras av initiativtagarna. Om så bedöms önskvärt kommer hearings att anordnas med vissa förslagsställare för att förtydliga oklara punkter mm. Under förutsättning att realistiska och intressanta förslag inlämnas kommer finansiärerna att inbjuda vissa grupperingar till en formell ansökan under ett Steg 2. I dessa inbjudningar kommer de sökande ombedas inkomma med en utvecklad ansökan där den vetenskapliga kvalitén och genomförbarheten på ett bättre sätt kan bedömas. De exakta direktiven för Steg 2 ansökan kommer att tas fram under juni 2003. Ansökningarna under Steg 2 kommer att behandlas av en särskild expertgrupp till vilken ett antal 5/6

utvärderingsgrupper med specialkompetenser inom relevanta områden, kommer att knytas. Ev kommer även site-visits att genomföras. Beslut om vilka program som skall tillstyrkas fattas av initiativtagarnas styrelser. b. Bedömningskriterier De bedömningskriterier som främst kommer att tillämpas vid värderingen av intresseanmälningarna är följande: Den generella utformningen av Brain Power programmet för att uppfylla de mål, visioner och krav som gäller! former för uppbyggnaden av ett integrerat centrum för tidigdiagnostik och terapiforskning Programnätverkets samlade kompetens i relation till förväntade krav dvs. bedömningen av programmet genomförbarhet Programnätverkets interaktion (målsättningen med samverkan) Infrastrukturella förutsättningar särskilt vad gäller ICT De deltagande aktörernas egna insatser Nationella och internationella samverkanslinjer vad gäller relation till andra akademiska (ssk neurobiologi och sjukdomsgenetik) och kliniska miljöer samt företag. Programmets förväntade betydelse för grundforskning (vilka områden), tillämpad forskning (vilka områden), hälso- och sjukvården, annat utvecklingsarbete, läkemedelsindustrin, medicinsk tekniska industrin, annan industri Former för informationsspridning av resultat som genereras inom programmets ram 6/6