2008-02-15 Medlemskapets värde Visstidsanställda slutrapport Inledning På uppdrag av styrgruppen för Medlemskapets värde har en projektgrupp bildats för att analysera och finna lösningar på problemet med att visstidsanställa i mindre utsträckning än tillsvidareanställda väljer att gå med i facket. Gruppen består av företrädare från SKTF, ST, Unionen, Teaterförbundet, Journalistförbundet och Sveriges yrkesmusikerförbund samt TCO. Gruppen påbörjade sitt arbete i mitten av oktober och har träffats i stort sett var fjortonde dag. Gruppens arbete har delrapporterats till styrgruppen vid tre tillfällen. Gruppen är medveten om att det som diskuterats och det som slutligen föreslås är inom områden som TCO-förbunden enskilt råder över. Detta har dock inte hindrat oss från att resonera kring gemensamma lösningar i hopp om att öka värdet på det fackliga medlemskapet för alla utan tillsvidareanställning. Det är gruppens uppfattning att om en förändring och förflyttning ska komma till stånd är det viktigt att tanken med Medlemskapets värde är det övergripande målet. Tillsammans har vi bättre möjligheter än enskilt. Bakgrund TCOs kongress har gett TCO och förbunden i uppdrag att verka för ökad trygghet på arbetsmarknaden genom ett utvecklat socialt kontrakt med utgångspunkt i den enskildes behov av trygghet och rörlighet. I detta ligger bland annat att främja partgemensamma lösningar som syftar till trygghet i omställning och att se över och bidra till starkare trygghetslösningar för den växande gruppen visstidsanställda och för individer som faller utanför normen för anställning. Antalet visstidsanställda har ökat markant under de senaste 10-15 åren vilket kan beror på att arbetsgivaren vill minimera sina risker och väljer därför i ökad utsträckning väljer att anställa på viss tid istället för att tillsvidareanställa. Istället för egna anställda hyr man in personal eller uppmanar personer att bli egna företagare. Situationer där anställda rings in efter behov är ett annat fenomen som ökat. När tillfälliga anställningar går ut är det inte självklart att den visstidsanställde får fortsätta sitt arbete i en tillsvidareanställning. Under senare tid har vi sett försämringar av anställningstryggheten för dem som håller på att etablera sig i arbetslivet. Det tar allt längre tid innan unga människor kan få en tillsvidareanställning. Bland framförallt unga kvinnor är andelen tillfälligt anställda hög. Vilket får till följd att det blir betydligt svårare att etablera sig i vuxenlivet. Det blir svårt att få ett hyreskontrakt eller ta ett lån för att köpa sig ett boende m.m. Lagar och avtal som är till för att skydda individen fungerar inte alltid för de allt fler visstidsanställda. Lagen om anställningsskydd är skapad med en tillsvidareanställning som huvudregel. Detsamma gäller även för många regler kring kompletterande pension, omställningsavtal och andra förmåner i kollektivavtal eller avtal på arbetsplatsen. Detsamma gäller lagarna kring jämställdhet, arbetsmiljö och rehabilitering som omfattar 1
visstidsanställda, men som i praktiken ofta blir svåra att tillämpa eftersom individen inte finns på arbetsplatsen så länge. I dag (SCB:s statistik för 2007) finns det 708 000 tidsbegränsat anställda vilket motsvarar drygt 17 procent av de anställda i åldern 15-74 år. Ökningen av sysselsättningen under de senaste åren har främst skett genom fler tidsbegränsade anställningar. De tidsbegränsade anställningarna har ökat med 66 procent under de 15 senaste åren. De tillfälliga anställningarna är vanligare bland yngre personer och vanligare bland kvinnor än bland män. Knappt 48 procent av dem med kortare anställning väljer att gå med i facket jämfört med drygt 75 procent av dem med tillsvidareanställning. Av de tillfälligt anställda är drygt 10 procent med i TCO. Ansutningsgraden för denna grupp har minskat med 5 procent under de senaste 3 åren. I dagsläget har TCO-förbunden drygt 76 000 medlemmar, Saco 53 000 medlemmar och LO-förbunden 166 000 medlemmar med tillfälliga anställningar. Över 400 000 personer med tillfälliga anställningar är inte med i facket och minst hälften av dem borde vara tjänstemän. Det är framförallt yngre människor och personer med tillfälliga anställningar som väljer att stå utanför ett fackligt medlemskap. Exempel Viktor gick ur gymnasiet för några år sedan och har ambitioner att bli något inom tjänstemannasfären. Riktigt vad vet han inte. Han kanske ska bli journalist, jurist, ekonom eller något annat. Som för så många andra växlar intresset för framtidens yrkesval med humör, ork och stundens ambition. Ett sabbatsår med enstaka kurser på universitetet, kombinerat med olika tillfälliga jobb, blev lösningen innan han började på juristlinjen som han nu har tagit ett uppehåll från. Hans situation är snarlik hans kamraters. De pluggar lite, jobbar lite och reser en del. Självklart är han och många av hans kamrater med i Tria. Under det senaste året har han arbetat inom minst fyra olika förbunds avtalsområden, Lärarförbundets, Unionens, Kommunals och SKTF:s. Precis som många av hans kamrater har gjort. När han kom hem från ett av jobben, som vikarierande lärare och medarbetare på fritids, hade han med sig en medlemsansökan från Lärarförbundet. Ombudet på jobbet hade sagt åt honom att gå med och det tyckte väl Viktor var en rätt bra idé, om det inte varit så dyrt. Men Viktor tänker inte bli lärare, lika lite som han tänker bli försäljare. Han vill vara med i ett fackförbund som funkar på alla jobb han hoppar mellan, och de han kommer att jobba med under sin studieperiod. Det bästa, tycker Viktor är om man under studieåren kunde vara medlem i facket utan att välja ett fack. Ett fack som hjälper till oavsett om man vikarierar som lärare, jobbar på ett callcenter, är statist på Dramaten, sommarjobbar på kommunens lönekontor eller som kontorist på Vägverket. Sara har läst PA-programmet och hoppas att få arbete inom PA-sidan, helst på ett stort företag med internationella kontakter. Hon är fortfarande inskriven på universitetet för att få behålla sitt studentrum ytterligare några terminer. Hon har arbetat som bartender på en restaurang några månader och har nu fått ett vikariat på sex månader som assistent på kommunens socialkontor. Hon är medlem i Tria och tycker att facket fyller en viktig roll i samhället. Hon fundera på om hon ska gå in i SKTF men hon vet inte var nästa jobb blir någonstans och om hon därför ska vänta till hon fått en fast tjänst. Hon behöver inte medlemsförsäkringarna nu eftersom hennes föräldrar har en barnförsäkring för henne och hon har en rabatterad hemförsäkring genom studentkåren. 2
Detta är bara två exempel men det finns många fler exempel på liknande situationer där de fackliga organisationerna inte passar för personernas arbetssituation. Gemensamt är att de oftast befinner sig i början av sitt yrkesliv och dagens fackliga strukturer saknas möjlighet att ta hand om dem på ett bra sätt. Om vi inte kan erbjuda ett passande fackligt medlemskap när de startar sitt arbetsliv finns det stor risk att de aldrig söker ett fackligt medlemskap, inte ens om de får en fast anställning. De kan känna att de klarat sig bra utan fackligt stöd när de var i en utsatt situation och när de fått en större trygghet på arbetsmarknaden kommer det säkert också gå bra. Det är därför viktigt att i ett tidigt skede av deras arbetsliv kunna erbjuda lösningar som passar dem. Uppdraget (ur direktivet för projektet) Analysera varför TCO-förbunden har lågt förtroende bland visstidsanställda. Presentera olika alternativa sätt att lösa denna fråga. en ska utgå ifrån att verksamheten inte ska försvåras inom vissa branscher där frilansverksamhet är en naturlig del av verksamheten. Lösningarna kan innehålla gemensamma samarbetsformer som gör att TCO-förbunden drar nytta av varandra, når synergieffekter i arbetet och på det viset på sikt ökar rekryteringen av visstidsanställda. Lösningarna kan också innehålla en utveckling av politiken och erbjudandet riktat mot visstidsanställda. Mål Presentera olika alternativa lösningar för att utveckla medlemskapet för tjänstemän med tillfälliga anställningar, samt samarbetsformer för förbunden. Analysen Projektgruppen har tagit del av olika undersökningar som visar att intresset av att ha en livslång anställning, särskilt hos den yngre generationen, minskat. En TCO-rapport (nr 13/2006) visar att yngre, trots en ökad risk för arbetslöshet har en högre tilltro till sin egen förmåga att hitta ett nytt jobb. Detta kan innebära att man väljer ett tillfälligt men attraktivt jobb före ett fast jobb som inte uppfattas lika attraktivt. I flera branscher är tillfälliga anställningar snarare regel än undantag och de uppfattas ändå mycket attraktiva för unga människor. De osäkra anställningsvillkoren uppfattas som en naturlig del i arbetsvillkoren. Det finns även undersökningar som visar att en fast anställning kommer högt upp på önskelistan av vad unga människor förväntar sig av ett arbete. Möjligtvis är det så att lite äldre unga ser nyttan av en fast anställning framförallt i samband med familjebildning och köp av bostad. Förutom att fast anställning är viktigt enligt undersökningar (Ungdomsstyrelsen) så visar nollmätningen (TCO undersökning inför arbetet med Medlemskapets värde) att det som visstidsanställda, oavsett om de är medlemmar eller inte, vill ha av facket är det som facket säger sig leverera. Dvs. hjälp när det kör ihop sig med arbetsgivaren, hjälp vid löneförhandlingar även om man sköter själva förhandlingen själv, tillgång till a-kassa, rådgivning, försäkringar mm. Även undersökningar gjorda av Tria (studerandeverksamhet för Unionen, SKTF och ST) visar att deras medlemmar, som är unga akademiker, vill ha ut samma sak av ett fackligt medlemskap. En fundering man kan ha är om de tillfrågade svarar utifrån vad man redan vet om facket utan att tänka på vad man skulle kunna få om tanken var fri. Kanske är facket så hårt förknippat med trygghet och hjälp att man inte ser möjlighet till ett mer utvecklingsinriktat arbete. Eller är det så att man vill ha facket som en trygghet utan att man själv tror sig behöva det, i alla fall inte just nu? Ytterligare en reflektion som projektgruppen gjort är att de flesta av önskemålen eller behoven kring fackligt medlemskap handlade om det individuella i ett medlemskap och inte det kollektiva. De påståenden som 3
kan ses som kollektiva kom dock långt ner på rangordningslistan, exempelvis arbetsmiljöfrågor och inflytande vid omorganisationer. Sammanfattningsvis kan vi utläsa, av de undersökningar vi tagit del av, att visstidsanställda vill ha individuell hjälp här och nu. Den bild av facket man har kan kanske vara att facket agerar långsammare och med längre tidsperspektiv. Här har vi funderat över att en del fackförbund har kvalifikationstid innan en medlem får hjälp och att vissa delar i kollektivavtalen gäller enbart de som varit anställda en viss tid. Är man då visstidsanställd så har man troligtvis ett kortsiktigt perspektiv trots att många blir kvar på arbetsplatsen lägre tid än vad man först trodde. Visstidsanställdas tidsperspektiv har även inverkan på fackligt medlemskap kopplat till arbetsplats och sektor och byte av fack om man byter arbetsplats och sektor. En nyligen gjord undersökning visar att man upplever det som lätt att gå med i ett fackförbund men svårt att byta. Denna problematik har varit känd för vertikalförbunden länge och en lösning är inte mindre angelägen med en ökning av tillfälliga anställningar. I samma undersökning visar resultatet att 44 % procent anser att avgiften är för hög och att man därför väljer bort fackligt medlemskap. Även en undersökning gjord av LO visar att lägre avgift skulle innebära att fler väljer att gå med i facket. SIF genomförde i samband med höjningen av a-kasseavgiften en undersökning i frågan och om vi tolkar resultatet rätt så finns det en smärtgräns av vad man vill betala. På frågan om vad man skulle prioritera vid en höjd a-kasseavgift så tycker de flesta att ett medlemskap i a-kassan är viktigare än ett medlemskap i facket. Ytterligare en reflektion som projektgruppen gjort är att det är svårt att veta hur mycket man som enskild medlem ska betala för sitt medlemskap och vad man får för den summan enbart genom att läsa den information som finns på förbundens hemsidor. Projektgruppen tagit del av en gruppdiskussion med en fokusgrupp som bestod av tjänstemän i åldern 28-37 år, som inte är fackligt anslutna och som är visstidsanställda. Genomgående var gruppen mycket okunnig om vad som reglerar villkoren på arbetsplatsen och vilken uppgift facket har. Hälften visste inte om det fanns kollektivavtal på deras arbetsplats. Ingen verkade veta vad ett kollektivavtal reglerar. Några hade tidigare varit fackligt anslutna med gått ur av kostnadsskäl eller beroende på att de blivit dåligt företrädda. Genomgående var att de ansåg att facket på deras arbetsplats var osynligt och att det inte fanns någon lokal facklig aktivitet. Flera ansåg att de klarade sig bra och vissa även bättre själva, utan hjälp från facket. Några ansåg ändå att facket behövs men att de ska fokusera på rätt frågor och vara tydliga på vad som ingår i medlemskapet. De ansåg även att facket måste bli mer prisvärt. Vilket tilltal vi har till tillfälligt anställda är ett annat område gruppen resonerat kring. Det är vår uppfattning att de större förbunden genomgående vänder sig till tillsvidareanställda, både i centralt framtagna material men även i det lokala arbetet. Trots att individuell lönesättning dominerar på arbetsplatserna så faller vi oftast tillbaka i ett kollektivt tilltal, arbetsplatsens gemenskap, inflytande och samverkan. Journalistförbundet och Teaterförbundet är exempel på mindre förbund med många visstidsanställda medlemmar som särskilt uppmärksammar dessa medlemmar. Men generellt utgår vi från att normen är tillsvidareanställning, man kanske rentav är omedveten om mängden visstidsanställda som också kan omfattas av vårt budskap. Vi vet att kollektivt inflytande ger förutsättningar för individens inflytande. Gentemot denna målgrupp bör dock det direkta individuella inflytande lyftas fram både i centrala material men även av det lokala facket. 4
Tillsammans eller enskilt? Projektgruppen började sitt arbete med att fundera över hur man på bästa sätt kan organisera arbetet med visstidsanställda. Vi ville syna alla förväntningar och önskningar för att kunna koncentrera oss på det som verkade rimligast. Vi gick från att förbunden i stort sätt inte gör någonting för att inrätta ett särskilt visstidsmedlemskap till ett gemensamt TCOmedlemskap. Efter ett tag förstod vi att diskussionerna om organisationsform var ett hinder för det fortsatta arbetet och istället fokuserade vi på vad som behöver göras för att tillmötesgå de önskningar och behov visstidsanställda har. De flesta av förslagen på åtgärder som presenteras nedan kan genomföras av varje förbund enskilt men några av förslagen bygger på att man är flera som kommer överens. Vi vill därför understryka att det är de gemensamma behoven som styrt för att nå den största möjliga effekt. Satsningen på Medlemskapets värde bygger på ett gemensamt behov, ett behov som inte minskat de senaste sex månaderna utan snarare blivit allt mer tydligt. på åtgärder 1. Alla anställda ska omfattas av det fackliga arbetet Den viktigaste och kanske mest självklara uppgiften är att alla anställda oavsett anställningsform ska omfattas av det fackliga arbetet. Det handlar om allt från tilltal och kommunikation till det konkreta innehållet i kollektivavtal och hur förtroendevalda bemöter och tar hand om visstidsanställda på arbetsplatserna. Att fler och fler unga och nya på arbetsplatsen har tillfälliga anställningar är en realitet som vi måste förhålla oss till. Det innebär att vi ska se över vår verksamhet och de delar som skapar ett motstånd gentemot denna grupp. Det handlar konkret om kvalifikationstider och delar i kollektivavtal som innebär att man ska ha varit anställd en viss tid för att få del av förmåner etc. Traditionellt så handlar fackligt arbete och inflytande om långsiktighet. Det tar sig uttryck på många sätt som för visstidsanställda kan uppfattas som trögt och otidsenligt. Kommunikation och tilltal Det är vår uppfattning att i stort sätt all kommunikation från TCO och förbunden utgår från att medlemmen har en tillsvidareanställning. Undantag är framförallt Journalistförbundet och Teaterförbundet som har många medlemmar med tillfälliga anställningar och därmed ett direkt behov av att dessa medlemmar omfattas av informationen. Grunden i tilltalet för TCO-förbunden är inflytande och samverkan. Trots att individens inflytande dominerar i löneavtal så är det ändå en känsla av kollektivt inflytande som dominerar i vår kommunikation. Vad vi ska kalla de visstidsanställda är en annan nöt att käcka. Visstidsanställda, tidsbegränsande anställningar, tillfälligt anställda är några begrepp som vi och myndigheter använder. Vad de visstidsanställda kallar sig själva är en annan sak. Projektgruppen tror att handlar om att ha fast jobb eller inte. För att visa att visstidsanställda uppmärksammas av de fackliga organisationerna och att facket även driver deras frågor så bör man i informationsmaterial och på hemsidor lyfta fram frågor, ärenden och tvister där visstidsanställda som grupp eller enskilt fått fackligt stöd. Projektgruppen föreslår att TCO-förbunden ser över sin kommunikation så att den även omfattar visstidsanställda. I praktiken handlar det om att göra specifikt informationsmaterial men även i generellt material nämna dem som målgrupp. 5
Projektgruppen föreslår att TCO-förbunden utarbetar en gemensam kommunikationsplattform som avser visstidsanställda inom ramen för medlemskapets värde. Förtroendevalda Förtroendevaldas roll i arbetet med visstidsanställda kan inte nog understrykas. Kanske är det så att de förtroendevalda inte alltid uppmärksammar dem som har tillfälliga anställningar utan koncentrerar sig på medlemmar med tillsvidareanställning. Det kanske rentav är så att man var emot den tillfälliga anställningen som sådan och därför inte uppmärksammar den presumtiva medlemmen. Tydligt är att, och då hänvisar vi till nollmätningen, att det lokala fackliga arbetet kan spela en roll i att leverera det som visstidsanställda vill ha av ett medlemskap. Journalistförbundet, med drygt 25 % visstidsanställda medlemmar, har gjort undersökningar som visar att över 60 % av dessa medlemmar inte har deltagit i något fackmöte och anledningen till detta är att ungefär hälften av dem inte vetat om att mötena ska äga rum. Resultatet visar att det är mycket att göra när Journalistförbundet som enligt vår mening arbetar aktivt med visstidsanställda men ändå får resultatet att de visstidsanställda inte känner till deras arbete. Frågan är då, hur der det då ut i resten av förbunden? Projektgruppen föreslår att TCO-förbunden inom ramen för kommunikationsplattformen ser till att den även omfattar utbildning och information till förtroendevalda. 2. Underlättande av medlemskap Kvalifikationstider Några förbund har kvalifikationstider för fackligt stöd. Dvs man måste vara medlem en viss tid innan man kan få juridisk hjälp i en arbetsrättslig fråga. Några månaders karens innan man får hjälp av facket stämmer inte med den visstidsanställdes tidsperspektiv och det man vill att facket ska stå till tjänst med. I realiteten innebär oftast denna tidsgräns inte något problem eftersom ärendet först ska handläggas av förtroendevald eller ombudsman innan det överlämnas till en förbundsjurist och därmed hinner den uppsatta kvalifikationstiden passeras. Risken med att ta bort kvalifikationstiden är att icke medlemmar som står inför en tvist går med i facket enbart för att få hjälp, vilket leder till en stor kostnad för förbundet. Denna kostnad och risken med att fler söker denna hjälp ska ställas mot bilden av facket som en tillgänglig förening och den goodwill som uppstår av att hjälpa en medlem. Det är viktigt att en visstidsanställd känner att facket finns i alla avseenden även för dem. Projektgruppen föreslår att kvalifikationstider/karens för juridisk hjälp tas bort för visstidsanställda som är nya på arbetsmarknaden. Övergångar mellan förbunden Byte av arbetsplats och sektor tros bli allt vanligare, inte minst bland gruppen visstidsanställningar. Enligt en undersökning av opinionsundersökningsföretaget Nytrend har 69 procent av TCO:s medlemmar bytt fackförbund någon gång under sitt arbetsliv. 54 procent har bytt facklig tillhörighet en gång. Dessa byten kan ha varit inom eller mellan huvudorganisationerna. 80 procent tyckte det var besvärligt att byta fackförbund vilket kan jämföras med att 87 procent inte tyckte det var svårt att gå med i facket. Projektgruppen tror att en del av svaren kan avse byte av a-kassa trots att man uppgett byte av förbund. Vid byte av a-kassa är det mycket viktigt att rutinen med övergångsbevis fungerar så att det inte blir glapp i kvalifikationstiden pga. bytet. 6
Framöver bör det räcka med en kontakt via e-post, brev eller telefon för att ett byte ska kunna ske mellan TCO-förbunden. Det nya förbundet administrerar övergången åt medlemmen precis som vid bankbyte och försäkringsbolagsbyte. Naturligtvis måste den förenklade övergången innebära att medlemmen erbjuds medlemsförsäkringar från första medlemsdagen och att man bara behöver betala medlemsavgift till ett förbund. Om medlemmen glömmer att byta förbund när hon jobbar tillfälligt inom ett annat organisationsområde så ska TCO-förbunden hjälpa varandras medlemmar. Arbete med att underlätta övergångar mellan förbunden ingår som ett särskilt arbetsområde inom Medlemskapets värde. Projektgruppen föreslår att rutinerna för byte mellan förbunden förenklas. Projektgruppen föreslår också att förbunden tecknar överenskommelser om att hjälpa varandras medlemmar som jobbar tillfälligt inom ett annat organisationsområde. 3. Mervärde utvecklande av erbjudandet Medlemsförsäkringar För att få ansluta sig till en grupplivförsäkring i samband med att man blir ny medlem krävs i regel bara att man är fullt arbetsför dvs att man arbetat under visst antal dagar i samband med att man blivit medlem. Den som söker en grupplivförsäkring vid senare tillfälle måste däremot lämna en godkänd hälsodeklaration. Den som vill byta fackförbund får det nya förbundets försäkringar om man är fullt arbetsför. För de flesta medlemmar är detta är inte något problem utom för dem som blivit sjuka och fått sjukpenning/sjukersättning/aktivitetsersättning och vill byta fackförbund innan de blivit friska. Motsvarande regler gäller för sjukförsäkring. Beträffande olycksfallsförsäkring finns inga krav på hälsodeklaration eller arbetsförhet. Om ett särskilt medlemskap inrättades för visstidsanställda skulle premierna för gruppliv-, sjuk- och olycksfallsförsäkringarna kunna hållas låga alternativ med premiebefrielse vid arbetslöshet eftersom gruppen visstidsanställda oftast består av unga personer. Inkomstförsäkring Flera av TCO:s förbund har inkomstförsäkringar som komplement till a-kasseersättningen. De förbund som saknar inkomstförsäkring är de förbund där arbetslösheten är hög och där det finns flest visstidsanställda. Eftersom inte alla förbund har inkomstförsäkring kan det innebära att en person stannar kvar i ett förbund även om den bytt arbetsområde. I de flesta inkomstförsäkringarna finns det villkor som innebär att man vid byte av förbund får tillgodoräkna sig tidigare kvalifikationstid hos ett annat förbund. Om ett särskilt visstidsmedlemskap skapas skulle denna grupp kunna få en inkomstförsäkring med acceptabel premie under förutsättning att samtliga visstidsanställda i TCO-förbunden skulle ingå (enligt Förenade Liv). Projektgruppen föreslår att förbunden tydliggör på hemsidor mm att medlemsförsäkringarna i regel inte innebär ett hinder för byte av förbund för den som är fullt arbetsför. Projektgruppen bedömer att inrättande av visstidsmedlemskap inte är aktuellt för närvarande och lämnar därför inga förslag på särskilda försäkringar. Lönestatistik 7
Det finns starka önskemål om en gemensam lönestatistik inom tjänstemannasektorn i likhet med Saco:s lönesök. TCO:s medlemmar skulle då få tillgång till lönestatistik från hela TCO:s organisationsområde vilket vi tror är ett viktigt redskap framför allt för visstidsanställda. Flera förbund har lönestatistik utlagd på sina hemsidor och det är sidor med många besökare. De flesta har statistiken låst så att enbart medlemmar har tillgång till den. Inom bland annat offentlig verksamhet och tjänstebranschen finns partgemensam statistik som tas fram årligen. Arbetsgruppen har haft kontakt med OFR som uppger att man för den offentliga sidan skulle kunna använda den partsgemensamma statistik som finns i OFR:s databaser utan att det skulle innebära så stort extra arbete. För den privata sidan krävs troligen att statistikunderlag samlas in via löneenkäter till medlemmarna eller på annat sätt. Projektgruppen föreslår att det skapas en gemensam lönedatabas för TCO-förbunden. Visstidsombudsman Den som är visstidsanställd kan ha speciella behov av fackligt stöd. För att ge detta stöd och visa att facket även är till för visstidsanställda kan en särskild tjänst inrättas, en sk visstidsombudsman. Inom Journalistförbundet finns en visstidsombudsman som bland annat arbetar med att utforma information och broschyrer till visstidsanställda och förtroendevalda, arrangerar möten för visstidsanställda, kartlägger visstidsanställdas situation, ger rådgivning och bevakar kollektivavtalsförhandlingar utifrån de visstidsanställdas perspektiv. En visstidsombudsmannen kan vara gemensam för alla TCO-förbund, några TCO-förbund eller separat för ett förbund. Tjänsten kan bestå av en verklig person som under hela eller del av sin arbetstid arbetar med frågor som rör visstidsanställda eller en virtuell funktion på nätet (jämför Telias fråga Eva-funktion ). Visstidsombudsmannen kan även kopplas till de Direktfunktioner som finns på förbunden. Visstidsombudsmannen kan hjälpa till med enklare, generella frågor medan djupare, specialfrågor måste hänvisas till reps förbund. Projektgruppen föreslår att gemensam visstidsombudsman inrättas. Medlemslån Många visstidsanställda lyfter ofta fram svårigheten att få lån p g a att de inte har tillsvidareanställning. Efter kontakter med Swedbank och Nordea kan även visstidsanställd få medlemslån om de varit medlemmar i sex månader och i övrigt uppfyller sedvanliga kreditvillkor. Anställningsformen som sådan är inte avgörande vid bedömningen av lånevillkoren. Projektgruppen föreslår att det informeras tydligare om möjligheterna till medlemslån även för visstidsanställda på bland annat förbundens och TCO:s hemsidor. Karriärcoach De som är visstidsanställd och riskerar att bli arbetslös kan ha extra stort behov av att få hjälp med karriärplanering/coachning. De kan behöva hjälp med att skriva CV, få rådgivning om framtida vägval eller tips när de ska söka nytt jobb. Flera förbund har erfarenhet att detta. Det finns även försäkringsbolag som har erfarenhet av service med CV-granskning. Om något förbund inte kan/vill erbjuda denna service i egen regi kan denna tjänst till exempel kopplas till en inkomstförsäkring. Projektgruppen föreslår att karriärcoach för visstidsanställda inrättas och marknadsförs till målgruppen. 8
Medlemsavgift Medlemsavgiftens storlek har betydelse för att gå med i facket. Med hänvisning till ovan nämnda TCO-undersökning där det vanligaste svaret (44 %) på frågan varför man inte är med i facket är att det är för dyrt. Även i diskussionen i fokusgruppen berördes frågan om medlemsavgiftens storlek där många menade att facket måste bli mer prisvärt. Frågan om avgiften innehåller minst två delar. Dels den direkta kostnaden i kronor dels hur den presumtive medlemmen uppfattar värdet av medlemskapet. Medlemsavgiften och a- kasseavgiften kan uppgå till 500-600 kronor per månad för den som tjänar runt 20 000 kronor. Detta är onekligen mycket pengar. En lägre avgift är en fördel för att kunna attrahera nya medlemmar, speciellt visstidsanställda. Det är osäkert om de som inte är med i facket vet var som ingår i medlemskapet. I vissa fall kan det trots medlemsavgiftens storlek innebära en ekonomisk vinst att vara med i facket om man jämför premierna på medlemsförsäkringar med vad motsvarande försäkringar skulle kosta om man tecknat dem privat. Dessa beräkningar bör lyftas fram så att medlemmar och presumtiva medlemmar ser det. Ett problem är att unga visstidsanställda kanske inte har behov av försäkringar. De kanske har en lön som ligger under A-kassetaket och därmed får de inte del av inkomstförsäkringen, de kanske inte har eget boende och behöver därmed ingen hemförsäkring och olycksfalloch livförsäkring täcks av en barnförsäkring som kanske föräldrarna betalar (till 25 års ålder). Projektgruppen avstår därför från att lämna förslag men vill ändå uppmärksamma förbunden på denna fråga. Slutsats En framåtsyftande politik för en facklig organisation ska inte försöka återskapa en arbetsmarknad som har varit. Den måste förena de positiva sidor som finns med den ökade rörligheten med att personer med kortare anställning har samma rättigheter och möjligheter som tillsvidare anställda. Kan vi inte visa att vi har en verksamhet som vänder sig till yngre och personer med tidsbegränsade anställningar kommer en allt högre andel att välja att stå utanför ett fackligt medlemskap. Med detta som bakgrund har projektgruppens arbete och förslag inriktats på åtgärder som passar de nya förutsättningarna på arbetsmarknaden istället för åtgärder som motverkar utvecklingen. Projektgruppen ber därför styrgruppen för medlemskapets värde att se till de gemensamma behoven som på lång sikt främjar en stark tjänstemannarörelse. Styrgruppen föreslås besluta Att TCO-förbunden ser över sin kommunikation så att den även omfattar visstidsanställda. I praktiken handlar det om att göra specifikt informationsmaterial men även i generellt material nämna dem som målgrupp. Att TCO-förbunden utarbetar en gemensam kommunikationsplattform som avser visstidsanställda inom ramen för medlemskapets värde. Att TCO-förbunden inom ramen för kommunikationsplattformen ser till att den även omfattar utbildning och information till förtroendevalda. Att kvalifikationstider/karens för juridisk hjälp tas bort för visstidsanställda som är nya på arbetsmarknaden.. 9
Att rutiner för byte mellan förbunden förenklas. Att förbunden tecknar överenskommelser om att hjälpa varandras medlemmar som jobbar tillfälligt inom ett annat organisationsområde. Att förbunden tydliggör på hemsidor mm att medlemsförsäkringarna i regel inte innebär ett hinder för byte av förbund för den som är fullt arbetsför. Att det skapas en gemensam lönedatabas för TCO-förbunden. Att gemensam visstidsombudsman inrättas. Att det informeras tydligare om möjligheterna till medlemslån även för visstidsanställda på bland annat förbundens och TCO:s hemsidor. Att karriärcoach för visstidsanställda inrättas och marknadsförs till målgruppen. Att ansvariga för respektive ansvarsområde utses och redovisas på styrgruppsmötet 1 april 2008. 10