Proteinresttest på instrument från thoraxgaller Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Linda Fransson och Sara Johansson Handledare: Maria Hansby 1
Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, 2014. Författare: Linda Fransson och Sara Johansson Antal sidor: 12 Titel: Proteinresttest på instrument från thoraxgaller Handledare: Maria Hansby Datum: 2014-12-15 Under två tillfällen togs proteinresttester på thoraxinstrument. Bakgrunden till detta är att vid visuell kontroll upptäcktes det att instrumenten inte varit riktigt rena efter genomgången disk och desinfektionsprocess. Syftet med testerna är att ge en fingervisning av det personalen redan visuellt sett och få det dokumenterat. Målet är att genom användning av proteinresttest se om instrumenten är proteinfria och därmed garantera en patientsäker användning i detta avseende. Resultatet från de två testerna visade två olika resultat. Det fanns proteinrester kvar på instrumenten vid det ena testtillfället och vid det andra testtillfället var det proteinfritt. 2
Innehållsförteckning Sida Bakgrund 4 Syfte och Mål 5 Metod 5 Resultat 8 Diskussion 10 Källförteckning 11 Bilaga 1 12 3
Bakgrund Arbetet på en sterilteknisk enhet omfattar många olika processer. Den viktigaste processen är rengöring och desinfektion där mikroorganismer ska försvinna till 99,9%. Är instrumenten inte höggradigt rena finns stor risk att de aldrig bli sterila. Efter avslutad operation tar operationssjuksköterskan hand om instrumenten och lastar godset i diskdesinfektorn. Efter genomgången rengöring och desinfektionsprocess transporteras godset till den steriltekniska enheten för omhändertagande. Protein finns b.la. i blod som vid lång intorkning fastnar på instrumenten, vilket försvårar rengöringen. Om blodet får torka in för länge på instrumenten kan det resultera i att smutsen kapslas in och rengöring och desinfektionsprocessen inte blir fullständig. Då är det bara ytan som desinfekteras och inte på djupet. Skulle detta ske så desinfekteras bara ytan på smutsen och inte ytan på instrumenten. Ofta är denna typ av thoraxoperationer långvariga vilket resulterar att smutsen torkar in. De flesta maskiner har en validerad intorkningstid på 2,5 timmar enligt standard, vad innebär detta för instrumenten? Hur mycket protein finns egentligen kvar efter genomgången disk och desinfektionsprocess? Viktiga förutsättningar för bra rengöringsresultat är: - Bra vattenflöde, vattenkvalité - Inte för lång intorkningstid - Rätt programval - Rätt rengöringsmedel - Godset rätt placerat - Ej överlastning - Skötsel och underhåll När man efter avslutad rengöring och desinfektionsprocess visuellt bedömer att instrumenten är rena kan ett kemiskt test behövas för komplettering. Detta för att kontrollera om det finns några proteinrester kvar på grund av att dessa är osynliga för det mänskliga ögat. Om man utgår från dessa förutsättningar för rengöringsresultatet hur bra fungerar då maskinens validerade rengöring och desinfektionsprocessen på instrument med längre intorkningstid? Hur garanteras en säker användning för både användare och patienter och för att förebygga vårdrelaterade infektioner. 4
Syftet till den här studien är att genom användning av proteinresttester se om de utvalda instrumenten blir rena. Vid den visuella kontrollen av instrumenten har personalen uppmärksammat att de inte är rena. Krävs det tester för kvarvarande protein på varje last eller räcker den visuella kontrollen? Frågan är, hur mycket protein finns kvar på instrumenten som inte är för ögat synligt? Syfte Se om instrumenten vid thoraxoperation blir proteinfria efter genomgången disk och desinfektionsprocess. Att även underlätta för personal på operation och steriltekniska enheter. Mål Att med denna metod kontrollera att instrument vid thoraxoperation efter genomgången disk och desinfektionsprocess enligt SS-EN ISO 15883-2 och SS-EN ISO 15883-5 blir fria från protein när de diskats på operation och på sterilteknisk enhet. Målet är att genom användning av proteinresttest se om instrumenten är proteinfria och därmed garantera en patientsäker användning i detta avseende. Metod Användning av proteinresttest från Getinge(Getinge Assured ProteinTest Instrument Lumen) med en känslighet ner till 1 ug (mikrogram) kvarvarande protein. Det är ett snabbtest som ger svar inom 10 sekunder genom användning av en svabb som doppas i sterilt vatten innan strykning på instrument. Svabben stoppas därefter ned i en reagensvätska som ändrar färg beroende på mängden protein som finns kvar. Vid positivt resultat blir färgen blå. Från början är reagensvätskan brun. Om reagensen har blivit blå innebär det att det förekommer proteinrester. Ju mörkare blå nyans desto mer protein har spårats. Se färgskalan nedan fig.1 5
Fig.1 Programmen för diskdesinfektorena är likadant framtagna genom validering, men det är två olika maskintyper. Samma instrument har används vid båda tillfällena. Efter att instrumenten nått rumstemperatur togs de omhand med desinfekterade händer för att behålla renhetsgraden. 6
Test 1 Ett test per instrument har använts för ett så korrekt svar som möjligt eftersom vid uppblandning av testerna är det svårt att veta vilket av instrumenten som hade kvarvarande proteinrester. Testet är genomfört efter genomgången disk och desinfektionsprocess som under första testtillfället utförts på operationsavdelningen. Här används maskintyp Getinge 46-5 och ett alkaliskt rengöringsmedel. Test 2 Ett test per instrument har använts för ett så korrekt svar som möjligt eftersom vid uppblandning av testerna är det svårt att veta vilket av instrumenten som hade kvarvarande proteinrester. Andra testet gjordes efter genomgången disk och desinfektionsprocess på sterilteknisk enhet. Här används maskintyp Getinge 88 Turbo och ett alkaliskt rengöringsmedel. Instrumenten som blivit testade är: Nålförare Hake Sternotomi Nålförare Berry 7
Resultat Test 1 Vid första testtillfället visade testerna att alla tre instrument hade proteinrester kvar efter utförd disk och desinfektionsprocess. Reagensvätskan hade inte blivit helt blå, men det fanns blåa prickar i vätskan. Nålförare Hake Sternotomi Nålförare Berry 8
Test 2 Vid andra testtillfället visade testerna ett negativt resultat vilket innebär att inga proteinrester fanns kvar på instrumenten. Nålförare Hake Sternotomi Nålförare Berry 9
Diskussion Tanken med denna studie uppkom genom att bekymmer med thorax instrument har funnits en tid. Man har vid den visuella kontrollen av instrumenten uppmärksammat kvarvarande smuts. Vi var osäkra på vad det var för sorts smuts man såg, var det rost eller proteinrester? Därför valde vi att ta proteinrest tester på utvalda instrument där det har varit mest bekymmer tidigare. Testet som vi valde att använda är Getinge Assured Protein Test Lumen. Det är ett snabbt och enkelt test som används för att spåra proteinrester. Testresultaten visade olika resultat beroende på vilken maskin som använts vid rengöringen. När det i test 2 blev ett negativt resultat hade Getinge 88 Turbo använts vid rengöring och desinfektionsprocess. Efter att vi diskuterat om detta funderar vi på om det blev ett sådant resultat pga. att Getinge 88 Turbo har så pass mycket mera kraft i diskprocessen. Viktigt att man är medveten om att testen inte är av den grad så att den kan bevisa något utan är mer ett hjälpmedel och ger en fingervisning. Genom den här studien så har det skett en del förändringar på den aktuella steriltekniska enheten och på thorax operation. Resultatet gjorde att personalen på thorax operation låtit sina instrument genomgå en ultraljudsprocess för att all ev. kvarvarande smuts ska släppa. Den steriltekniska enheten har tagit över avvecklingen från thorax operation eftersom att sterilteknisk enhets maskiner har mer kapacitet då alla maskiner är av modellen Getinge 88 Turbo. En förbättring vid omhändertagandet är att thorax har köpt in saxstöd till gallerna. Det underlättar vid rengöringen då instrumenten får mer mellanrum och vattnet lättare kommer åt. Personalen på den steriltekniska enheten har blivit bättre på att vid den visuella kontrollen olja alla instrument då detta är viktigt för instrumentens livslängd. Sprickor och repor gör att smutsen samlas och blir svåråtkomlig. Är man noggrann med att olja så kan man förebygga detta. Något som vi reagerade på var att eftersom svabben är blåfärgad så kan man bli fundersam om resultatet visar positivt. Eftersom det var blå prickar i vätskan så kan man undra om svabben släppt ifrån sig. Denna undran hade inte uppkommit om svabben istället varit t.ex. vitfärgad. Efter kontakt med Getinge så har de gjort tester som visar att det inte blir något materialfrånsläpp från svabben. 10
Källförteckning Maria Hansby, Rengöring och desinfektion, Föreläsning i Södertälje (2013-09-23) SS-EN ISO 15883-2 SS-EN ISO 15883-5 Getinge Assured Protein Test Instrument Lumen, Directions For Use Muntliga källor: Åsa Nilsson, Sales representative/ Product Manager Consumables, Getinge Sverige AB Anders Pedersen, Getinge Sverige AB Ett stort tack till alla som har hjälpt oss med detta arbete! Vid kontakt med författarna, e-mail: lindalutt@hotmail.se sara7906@gmail.com 11
Bilaga 1 Getinge Assured Protein Test Instrument Lumen Directions For Use Bruksanvisning Getinge Assured Protein Test Lumen är ett snabbt och enkelt test som används för att spåra proteinrester i ihåliga lumen i kirurgiska instrument. Användningsanvisningar Använd av säkerhetsskäl lämplig personlig skyddsutrustning under hela processen och undvik direkt inandning av reagensen. Bär alltid skyddshandskar vid användning av proteinutrustningen för att undvika korskontaminering av proteinrester från hud. Om ytan som ska testas redan är våt, rengör ytan noggrant, särskilt runt fästen och springor som kan vara kontaminerade. Om föremålet är torrt, blöt helt enkelt bomullstoppen med kranvatten innan det omsorgsfullt rengörs. Skruva loss locket och snurra runt bomullstoppen i den ljusbruna reagensen i 5 sekunder. Kasta bomullstoppen och skruva fast locken på flaskan med reagensen. Gör en visuell kontroll av reagensen för att se om den har ändrat färg. Om reagensen har blivit blå innebär det att det förekommer proteinrester. Ju mörkare blå nyans desto mer protein har spårats. Om reagensen förblir brun innebär det att det inte finns några proteinrester. Två Wash Monitor smutstester medföljer. Dessa kan användas som en positiv kontroll. För att använda dem, vät helt enkelt bomullstoppen och gnugga den noggrant mot det röda smutstestet på metallremsan. Skruva av locket och snurra runt bomullstoppen i reagensen i 5 sekunder. Kasta bomullstoppen och skruva fast locket på flaskan med reagensen. Resultatet kommer att visa en klarblå färg som tjänar som referensfärg för en mycket positiv reaktion på protein. Förvaring Utsätt inte produkten för ljus eller värme. Hållbarhetstid Hållbarhetstiden är 2 år från tillverkningsdatum när reagensen förvaras i kyl och 6 månader okyld. 12