Tullkammarkajen sammanfattning designdialog 150831
Innehåll Dialogprocess 3 Workshopar 5 Sammanfattning 12 Bilaga Nissan - kopplingar och stråk 14 Offentliga rum 16 Grön stadsdel 18 Bebyggelse 20 Funktioner 22 Etappvis utbyggnad 24 Bildprotokoll från workshop 1 och 2 PROJEKTBESKRIVNING D I A L O G STYRDOKUMENT SKELETTPLAN DETALJPLANER KVARTERSMARK ARKITEKT- TÄVLING B Y G G S T A R T TULLKAMMAR KAJEN! Beställare: Halmstads kommun, Samhällsbyggnadskontoret, genom Martina Pihl Fritsi och Sara Jakobsson Konsult: Nyréns Arkitektkontor genom Åsa Samuelsson och Henrik Storm 2
Dialogprocess Upplägg dialog Kunskap/ idéer Scenarier/ framtidsbilder Sammanfattning, resultat Vi söker... Workshop 1 Workshop KS Workshop 2 Vernissage Stadens dag... dig som är tonårsförälder, flanör, föräldraledig, vardagsmotionär, kulturell, arbetspendlare, student, och alla andra som är intresserade av att vara med och utforma den nya stadsdelen Tullkammarkajen! Halmstads kommun vill tillsammans med bl a fastighetsägare, verksamhetsutövare och er Halmstadsbor utveckla Tullkammarkajen till en levande stadsdel som vänder ansiktet mot Nissan. Välkommen att delta i två workshopar om hur vi tillsammans kan utforma den nya stadsdelen: 11 maj 26 maj 8 juni september Nyréns Arkitektkontor Workshop 1, måndagen den 11 maj kl 17.30 21 Regionens hus, Södra vägen 9 Workshop 2, måndagen den 8 juni kl 17.30 21, Regionens hus, Södra vägen 9 Vi ser helst att samma personer deltar i bägge workshoparna. Bakgrund Tullkammarkajen finns utpekat som ett utbyggnadsområde för företrädesvis bostäder både i kommunens antagna översiktsplan Framtidsplan 2030 och i kommunens bostadsförsörjningsprogram. Kommunstyrelsen har gett Samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att arbeta fram styrdokument för utveckling av Tullkammarkajen. Styrdokumenten kommer sedan ligga till grund för fortsatt detaljplanearbete. Som ett led i att ta fram förslag på Tullkammarkajens framtida utformning genomfördes en tidig och bred dialog under våren 2015. Inbjudan dialog Kommunens målsättning var att i ett tidigt skede föra en diskussion om framtida Tullkammarkajen och få in mer kunskap, erfarenheter och idéer från dels verksamma i området idag, men även från potentiella framtida verksamma, boende eller besökare i stadsdelen. Till dialogen gjordes därför en bred inbjudan med ambition att nå ut till många olika grupper av människor. Inbjudan skickades till fastighetsägare, tomträttsinnehavare, hyresgäster, båtklubbar, segelsällskap, kulturföreningar, företagare, näringslivsbolag, köpmannaföreningen, ungdomens hus, handikapprådet, politiker, tjänstemän m.fl. För att locka fler halmstadbor sattes en annons in i lokaltidiningen (se bild) och utöver det spreds informationen via hemsida och facebook. Det blev en bra blandning av deltagare vid workshoparna, både vad gäller kön och ålder. Vid den första workshopen deltog ca 65 personer och vid den andra ca 55 personer. Däremellan genomfördes även en workshop med kommunstyrelsen. Mer information hittar du på vår hemsida www.halmstad.se Anmäl dig senast den 6 maj, begränsat antal platser. Skicka din anmälan till Martina Pihl Fritsi på: martina.pihl fritsi@halmstad.se eller 035 13 87 96, 076 10 22 875 Välkommen att delta! www.halmstad.se 3
Designdialog Utbyta kunskap Designdialog är en forskningsbaserad metod som används för att involvera många olika intressen i ett tidigt skede av en byggeller planeringsprocess. Det är en metod med tydligt syfte, innehåll och resultat i varje steg. Arbetet genomförs som en serie workshops där olika aktiviteter används för att bygga kunskap och utveckla idéer. Här utbyter man erfarenheter, formulerar mål och tar fram lösningar. Mellan varje workshop bearbetas materialet till skisser och framtidsbilder som deltagarna får utveckla vidare. Processens resultat blir en sammanfattande målbild som underlag för det fortsatta planarbetet. Utveckla idéer Sammanfattande slutrapport Det här dokumentet är en sammanfattning av designdialogen för Tullkammarkajen. Det är en övergripande stadsbyggnadsvision som bygger på de skisser som utvecklades under dialogprocessen. Resultatet från workshoparna kommer att ställas ut i Rådhuset på Stadens dag, lördagen den 5 september. Det som framkom under designdialogen kommer sedan att följa med vidare in i kommunens arbete med att utforma den nya stadsdelen. Utvärdera framtidsbilder Nyréns Arkitektkontor Ett visuellt arbetssätt Nyréns Arkitektkontor Nyréns Arkitektkontor 4
Workshop 1 Workshopen bestod av två övningar, en SWOT-analys och en framtidsspaning. Övning 1 gjordes individuellt och övning 2 gjordes i grupp. Övning 1 Syftet med den första övningen var att samla in kunskap om nuläget. Övningen inleddes med ett bildspel om hur Tullkammarkajen ser ut idag och en kort historisk tillbakablick. I Swotanalysen fick deltagarna skriva och berätta om det som är bra dåligt med området idag (plus och minus) och vilka drömmar de har för framtida Tullkammarkajen. Övning 1 redovisades med post-it-lappar på tavlor. Redovisningen filmades och är sammanfattad i bildprotokoll, nedan visas några av de mest återkommande synpunkterna som framfördes. PLUS Några exempel på vad som togs upp: - Kaxig karaktär - Historia att bygga vidare på - Området ligger nära resecentrum - Grönskan i området är en tillgång - Vattnet - Närhet till centrum MINUS Några exempel på vad som togs upp: - Området är omgärdat av barriärer - Det finns risker att hantera - Det är för lite grönska - Promenadstråket efter kajskjulet är tråkigt - Området är tomt och ödsligt - Det är få målpunkter i området DRÖM Några exempel på vad som togs upp: - Området ska bli något man inte vill missa! - Skapa annorlunda vatten- och vistelserum - Ett blandat område med olika samhällsgrupper och olika sorters hus - Liv och rörelse - En naturlig del av staden 5
Grupparbete workshop 1 Övning 2 Syftet med övning 2 var att utveckla tidiga idéer för framtida Tullkammarkajen. Deltagarna delades in i 8 grupper med 8-9 personer i varje grupp. Som inledning till grupparbetet visades ett inspirationsbildspel. Varje grupp fick sedan en verktygslåda och en spelplan i form av en flygbild över Tullkammarkajen. Materialet i lådorna; bildbrickor, glitter, snören mm, användes som stöd för gruppdiskussionen. Grupperna testade, flyttade runt och klistrade fast mot slutet. Frågor till grupparbetet: Framtidspaning hur skapar vi ett levande område, hela året, hela veckan, hela dygnet och för alla? Vatten Hur använder du vattnet och kajkanten längs Nissan idag? Hur skulle du vilja använda det? Vilka nya funktioner kan behövas? Kan vatten bli ett ännu tydligare inslag i området? Var kan det behövas nya kopplingar över Nissan? Mötesplatser Har du någon favoritplats i området idag? Vilka platser och stråk kan behövas i framtiden? Vilken karaktär ska de ha platser för vardag och fest? Hur skapar man målpunkter och mötesplatser för alla? Bebyggelse Vad finns i området och dess närhet att ta fasta på? Vilken karaktär tycker du att den nya bebyggelsen ska ha? Var bor man och var placerar man andra funktioner, arbetsplatser, service, kultur? Avslutningsvis redovisades grupparbetet. Deltagarna i de olika grupperna gick fram och redovisade för varandra, de berättade hur diskussionen gått och förklarade symbolerna på spelplanen. Redovisningen filmades och är sammanfattad i bildprotokoll som skickades ut till alla deltagarna i mellantiden (se bilaga). Sammanfattning workshop 1 (övning 1 och 2) Läget! Sol, vatten, station. Nära/ inte nära. Tillgängligt! Karaktär Ruff känsla. Scener, kulturliv. Konst, street art. Året runt Levande! Tillräckligt intressant/ spännande. Måste finnas någon dragare/ målpunkter. Aktiv fritid Motionsslinga, vardagsrörelser, aktiviteter, lek. Vattnet Komma ner till vattnet. Bada. Maximera vattenkänslan. Kanaler. Båttrafik. Grön stadsdel Aktivera parken. Mycket gröna inslag. Dagvatten. Bebyggelse Inte sovstad. Något nytt. Spännande arkitektur. Något högt! Funktioner Blanda. Saluhall. Kultur. Inkubator kunskapsföretag. En stadsdel för alla Bostäder för alla. Olika sorters utbud. Offentliga rummet för alla. Konflikter Båtliv broar. Pågående verksamheter. Motorhalland? Klimat. Markförhållanden. 6
Workshop KS Mellan workshop 1 och 2 genomfördes också en kort workshop med kommunstyrelsen. Syftet med denna workshop var att ge en lägesrapport från designdialogen och fånga in politikernas synpunkter, en slags mellanavstämning där deltagarna fick testa dialogverktygen och att utveckla sina idéer kring framtida Tullkammarkajen. Workshop KS Deltagarna delades in i 3 grupper med ca 7 personer i varje. Frågorna som var kopplade till grupparbete fokuserade på bebyggelsens funktioner, mötesplatser och genomförande av etapper: vad ska ske nu snart på sikt? Avslutningsvis redovisades grupparbetet, sammanfattning redovisas till höger. Sammanfattning workshop KS Bebyggelse/funktioner Utöver bostäder på Tullkammarkajen - vilka nya funktioner behövs ur ett Halmstads-perspektiv? - Förskolor - Ny skola i området, upptagning öster och väster om Nissan - Högt hus med en öppen lokal på toppen - En offentlig byggnad, stadsmuseum - Centrumverksamheter, handelsplats - Kontorshotell för distansarbete - Kyrka, ekumenisk Mötesplatser Hur skapar man målpunkter och mötesplatser för alla? - Aktivera Stationsparken - Konststråk längs kajkanten - En levande kaj med retaurangbåtar, Diskokaj - Motionsslinga, Halmstadsvarvet runt Nissan - Kanaler - Trädäck, fiskebrygga - Fyll kajen med båtar - Bad i bassäng, soldäck - Båttrafik - Bro/tunnel, olika förslag Etapper Vad ska ske nu - snart - på sikt? - Bygg en ny skola tidigt i området - Utveckla kajpromenaden och aktivera parken tidgt - Fyll på med bostäder efterhand Nyréns Arkitektkontor 7
Skiss framtidsbilder Melllanarbete Med bildprotokollen som utgångspunkt arbetades två alternativa skisser/framtidsbilder fram. Framtidsbilderna fångar upp huvuddragen av de idéer och frågor som kommit upp i workshoparna och visar hur de skulle kunna illustreras. Att återkoppla med alternativa framtidsbilder ger deltagarna möjlighet att ha en mer konkret diskussion i workshop 2. Det handlar inte om att välja det ena eller andra alternativet utan att diskutera för- och nackdelar, lägga till, ta bort och utveckla framtidsbilderna vidare. De två alternativa framtidsbilderna visar olika sätt att gestalta: - Bebyggelsestruktur och karaktär - Offentliga rum - parker, kajstråk, platser, aktiviteter - Aktivitetsplats för arrangemang/scener - Förbindelser över Nissan - Buffertzonen, området närmast verksamheterna Framtidsbild 1 Framtidsbild 1 bygger vidare på kvarterstaden i norrliggande kvarter men med en större variation i uttryck och täthet. Bebyggelsens skala och struktur kan jämföras med Bo01 i Västra hamnen. Korta siktlinjer, smala gränder och små platser ger en upplevelserik vandring genom kvarteren. Västra hamnen Tullkammarkajen Stationsparken utvecklas till en stor park med lek, aktiviteter och scen. Parken ramas in av befintlig bebyggelsekant i norr och en ny bebyggelsekant i söder. Befintliga hus i parken kan kompletteras med nya fristående hus. En hög signalbyggnad föreslås vid kajstråket där Nissan knäcker, byggnaden blir då synlig på långt håll. En stor del av den befintliga industribebyggeslen ersätts av nya kvarter. Skissen visar dock en succesiv utveckling där kvarteren i den mellersta delen inte utvecklas förrän på sikt. Buffertzonen i söder föreslås rymma nya och gamla magasinsbyggnader med plats för båthotell (uppställning av båtar) på vintern och konserter/arrangemang på sommaren. Kajen utvecklas till en generös kajpromenad, ett skulpturstråk längs hela östra Nissan. Kajskjulet är i detta fall bevarat, kanske med ett nytt innehåll, t.ex. saluhall. Ett flytande bad sticker ut i Nissan med soldäck och bassängbad. Kajpromenaden avslutas med en platsbildning, en hamnplan med kajscen, gästhamn och marina funktioner. Två nya broar förbinder Nissans östra och västra strand, en parkbro i norr och en öppningbar gång- och cykelbro i den mellersta delen. I söder föreslås en framtida biltunnel under Nissan. Framtidsbild 2 I framtidsbild 2 har strukturen anpassats till de befintliga tvärgående gränderna i området, Styrmansgatan, Båtmansgatan, Jungmansgatan och Stapelgatan. En kanal har dragits in och innanför denna föreslås en låg och tät bebyggelse, en kanalstad med stadsradhus. Exempel på liknande ny kanalbebyggelse finns t.ex. i Amsterdam, Borneo-Sporenburg, och i Köpenhamn, Sluseholmen. Bostäder kan ha egen båtplats i kanalen eller vid bryggorna längs kajen där det också finns plats för brygghus och husbåtar. Den södra delen utvecklas till en grön buffertzon med en urban naturpark. Kanske kan en succesiv grön växtrening av marken tillämpas, en metod som bl.a. används i stadsdelen De Cheuvel, Amsterdam. Närmast Nissan kan en låg parkyta/våtmark med spänger anläggas. En karaktärsbyggnad ramar in parken, kanske med rundad form inspirerad av lokstallarna. Innehållet kan vara grön forskning, utbildning och växthus. Längs Nissan finns en kajpromenad med en serie låga trädäck för att få en nära-vatten känsla. I söder föreslås en framtida biloch gång- och cykelbro med fri höjd för båtar. I den norra delen föreslås en ny gång- och cykelbro som kopplar ihop Stationsparken med förlängningen av Patrikhillsvägen. 8 Ca 6 HA ca 600 lgh/radhus 2-5 vån ca 600 lgh/radhus och en del verksamheter Nyréns Arkitektkontor En jämförelse med kvartersstrukturen i stadsdelen Bo01i Västra Hamnen i Malmö och den föreslagna skissen för Tullkammarkajen, Framtidsbild 1. Området är ungefär lika stora, har samma variation i byggnadshöjd och rymmer ungefär samma antal lägenheter, ca 600 st. Befintlig bebyggelse längs Stationsgatan kan delvis bevaras eller byggas på. Den kompletteras med nya kvarter som bildar en högre ram mot järnvägen med kontor och bostäder. Ett nytt torg föreslås i den mellersta delen, detta kan tillsammans med torgplatsen vid lokstallarna bilda en utvecklad kultur- och handelsplats som spänner över Stationsgatan. Stationsparken får kompletterande ny bebyggelse i den östra kanten (markparkering utgår). Övriga delar av parken utvecklas med stora ytor för arrangemang och spontanidrott.
Framtidsbilder som användes som underlag till gruppdiskussion: framtidsbild 1 och 2. - Kvartersstad - Tätt och varierat - Hög signalbyggnad - Mycket aktiviteter i Stationsparken - Tunnel och gc-broar - Kaj med bad och skulptur - Buffertzon med arrangemang - Gästhamn vid hamnplats - Kanalstad - Kaj med soldäck, brygghus/husbåtar - Högre bebyggelse mot Stationsgatan - Kultur- och handelstorg - Inramad Stationspark - Bilbro och gc-bro - Buffertzon med naturpark - Grön karaktärsbyggnad 9
Workshop 2 Workshop 2 fokuserade på strukturer, rumslig gestaltning och framtida innehåll på Tullkammarkajen. De två framtidsbilderna var utgångspunkt för grupparbetet i workshop 2. Deltagarna delades in i 8 grupper med 6-7 personer i varje grupp. Som inledning till grupparbetet presenterades skisserna och ett inspirationsbildspel. Varje grupp fick sedan en verktygslåda och två spelplaner i form av flygbilder över Tullkammarkajen med skisserna inlagda. Materialet i lådorna; modellklossar, glitter, snören mm, användes som stöd för gruppdiskussionen. Grupperna testade, flyttade runt, klippte ihop och klistrade fast mot slutet. Frågor till grupparbetet: Värdera framtidsbilderna Diskutera de två framtidsbilderna. Välj det alternativ som bäst stämmer överens med hur ni vill att Tullkammarkajen ska utvecklas och utgå från det. Klipp- och klistra från de båda alternativen. Lägg till och ta bort tills ni har en framtidsbild som ni tycker stämmer överens med er vision. Utveckla vidare Är det något mer som ni vill lägga till? Använd materialet som finns i lådorna; modellklossar, glitter mm för att utveckla er framtidsbild vidare. Diskutera gärna bebyggelsens karaktär och funktion. Och prova olika höjd på bebyggelsen! Testa, flytta runt och klistra fast mot slutet! Nu snart på sikt? Tänk etapper och prioritera! Vad är viktigast? Var ska man börja? Finns det något som kan göras redan nu? Hur kan Tullkammarkajen stegvis bli en levande del av Halmstad? Kanske årliga invigningsfester av årets åtgärder? Avslutningsvis redovisades grupparbetet. Deltagarna i de olika grupperna gick fram och redovisade för varandra, de berättade hur diskussionen gått och förklarade symbolerna på spelplanen. Redovisningen filmades och är sammanfattad i bildprotokoll som skickades ut till alla deltagarna i mellantiden (se bilaga). 10
Sammanfattning workshop 2 Helhetstruktur Samtliga grupper använde sig av båda framtidsbilderna och mixade dessa till egna förslag. Ett par grupper gjorde större nytolkningar medan andra gjorde mindre justeringar. Ett förslag utmärkte sig med ett mer fritt och nytänkande formspråk. Grön stadsdel Flera föreslog stråk med grönska och vatten genom stadsdelen. En grupp byggde sitt förslag på en nordsydlig park mitt i området, med en sekvens av park- och torgrum. Arrangemang i Stationsparken. Aktiviteter, lek och vatten. Grönområde i söder, lärande odling, växthus. Skate- aktivitets och klätterpark i söder. Kanaler Flera grupper gillade tanken på kanaler och kanalhus. Några grupper resonerade kring andra sätt att dra in vatten; vattentråg, vattenskulpturer, dagvatten. En grupp menade att det finns risk att vattenytan hamnar långt ner i kanalerna. Kajkanten Små varierade rum utmed Nissan, både in på kajen och ut i vattnet. Gärna trädäck. Båtbryggor och hus på vatten. Restaurangbåtar, turbåtar. Bad på trädäck, i bassäng. Motionsslinga längs Nissan. Bro/tunnel De flesta förespråkade biltunnel i söder, en karkatärsfull gc-bro i mitten och en grön parkbro i norr. Offentliga rummet Knyt ihop området med ett flertal små offentliga platser, kanske med konst/skulpturer och vatten som röd tråd. Låt rum växa fram med tiden, skapa plats för udda möten. Bebyggelse Flera menade att det bör vara en uppbruten, varierad kvarterstad, en struktur där bebyggelse, park och kanaler/vatten vävs samman. Flera föreslog högt hus i söder, någon grupp även i anslutning till resecentrum. Inslag av ny, spännande arkitektur efterfrågades. Gärna takodlingar. Blandade bostäder, hyresrätter och bostadsrätter. Ett par grupper föreslog en offentlig byggnad som sticker ut i vattnet, t.ex. en unik skola/förskola, marint tema! Funktioner Inte sovstad. Blanda olika funktioner. Integrera förskolor och äldreboende. Saluhall, lokal och/ eller internationell matmarknad. Kontor längs Stationsgatan. ComTech kan flytta hit. Hotell nära stationen. En grupp föreslog att det kombinerade båthotellet och arrangemangsplasten kan flyttas till småbåtshamnen på västra sidan av Nissan. Parkering Parkering under mark och/eller p-garage för bil och cykel med gröna fasader. Bilpooler, cykelservice. Etapper Lite olika förslag. Bygg skola tidigt i processen för att sätta området på kartan. Börja med Stationsparken. Festplats, scen/arrangemang. Temalekplats. Måla silosarna. Etablera nytt parkstråk genom stadsdelen tidigt. Prioritera kulturstråk och kajpromenad. Bygg ut från norr till söder. Börja bygga ut i norr och söder och ta delen i mitten sist. Börja bygg ut området från flera håll så att det tidigt händer något även i söder. 11
Sammanfattning Den sammanfattande bilden av Tullkammarkajen utifrån Designdialogen är en blandning av det bästa från de två skisserade framtidsbilderna, kompletterad med utvecklade tankar kring gestaltning av bebyggelse och offentliga rum. Alla är överens om att Tullkammarkajen har fantastiska möjligheter att utvecklas till en alldeles unik stadsdel. Vattenkänslan och solglittret från Nissan ska leta sig in stadsdelen. Det ska vara lika spännande att gå längs kajen som genom den myllrande bebyggelsen och parkrummen. Och här ska finnas många roliga målpunkter och mötesplatser som lockar människor i alla åldrar att ta stadsdelen i anspråk! Fem teman Resultatet av Designdialogen sammanfattas i fem olika teman som redovisas på kommande sidor: 1. Nissan - kopplingar och stråk 2. Offentliga rum 3. Grön stadsdel 4. Bebyggelse 5. Funktioner Till varje tema finns en principkarta, som tillsammans med text, inspirationsbilder och inzoomningar från framtidsbilderna, blir en sammanfattning av varje tema med förslag på framtida utveckling. Tillsammans utgör de underlag som kommer följa med vidare in i kommunens arbete med att utforma den nya stadsdelen. Visionsbild En sammanfattande visionsbild har tagits för att ge en bild av framtida Tullkammarkajen. Med bilden vill vi fånga in många av de idéer som kommit upp i dialogen och ge en känsla av vad en promenad längs Tullkammarkajen kan komma att innehålla. 12
Visionsbild, kajpromenad längs Tullkammarkajen 13
1. Nissan - kopplingar och stråk Förbindelser över Nissan Under dialogen har olika förslag på förbindelser över Nissan diskuterats. Alla är överens om att det är välgörande och kanske t.o.m. avgörande med nya broar för att stadsdelen ska integreras och bli en naturlig del av Halmstad. Samtidigt finns det en konflikt mellan broar och båttrafik som måste tas hänsyn till. Principkartan redovisar det förslag på förbindelser som flest stod bakom. I norr föreslås en parkbro som binder ihop Stationsparken och parken vid Halmstad slott. Den utformas ett brett grönt däck med planteringar, sittplatser och kanske ett café. Eventuellt kan bron vara öppningsbar i den smala ändan mot västra kajen. I den mellersta delen föreslås en gång- och cykelbro som antingen utformas med tillräcklig höjd för båttrafik eller görs öppningsbar. Bron ligger i blickfånget vid vattenentrén till och från Halmstad och bör därför ha ett spännade och smäckert formspråk. 1 I den södra delen föreslås en framtida biltunnel under Nissan som svar på det behov av förbifart som finns utpekat sedan tidigare. Koppla ihop Med bron i norr kopplas Tullkammarkajen och resecentrum närmare stadskärnan, ett gent stråk kan utvecklas genom Stationsparken, över Nissan, via Södra vägen till Stora torg. Med den mellersta bron får Tullkammarkajen ett gent stråk till Västra stranden och rekreation längs Prins Bertils stig. Med nya förbindelser kan bebyggelsen på den östra och västra sidan av Nissan kopplas ihop på ett bättre sätt. Den nya stadsdelens funktioner blir mer tillgängliga och gemensam service som t.ex. skolor och förskolor kan utvecklas. 2 Stråk längs Nissan Broarna skapar också förutsättningar för att röra sig runt Nissans kajer. Promenadstråk och motionsslingor kan utvecklas till vattennära aktivitetsloopar! Legend principkarta 1. grön parkbro i norr, gång- och cykel 2. hög gång- och cykelbro på mitten 3. framtida tunnel för biltrafik i söder Gång- och cykelkoppling 3 Bilkoppling Principkarta - Kopplingar och stråk 14
Skisser och inspirationsbilder kopplat till Nissan - kopplingar och stråk Inspirationsbild, parkbro, High Line Parc, New York Gröna stråk Skiss kajkant Små varierade rum och aktiviteter kan skapas utmed kajpromenaden, både in på kajen och ut i vattnet. Gärna trädäck som ger en vattennära känsla. Inspirationsbild, kajkant, träbrygga med nära kontakt till vattnet Skiss kajpromenad Kajen utvecklas till en generös kajpromenad, kanske ett skulpturstråk längs hela östra Nissan som kan fortsätta vidare norrut och kopplas ihop med skulpturparken vid Biblioteket. Bygg vidare på det båtliv som finns här idag, utveckla fler båtbryggor för småbåtar och skapa plats för restaurangbåtar, husbåtar och turbåtar. Skapa ett par nya förbindelser över Nissan så att Nissans östra och västra strand vävs ihop till en helhet. Inspirationsbild, hög bro, Borneo -Sporenburg, Amsterdam, WEST 8 15
2. Offentliga rum Genom en medveten satsning på de offentliga rummen görs Tullkammarkajen tillgänglig för alla Halmstadsbor. Intressanta målpunkter och aktiviteter för olika åldrar ska locka många människor att komma hit, inte bara de som kommer att bo här. Kajpromenad Kajkanten längs Nissan kan innehålla en mängd varierade rum som sträcker sig både ut i vattnet och in i bebyggelsen. Generösa sittrappor och flytande trädäck ger en nära kontakt med vattnet. I söder finns möjlighet att skapa en större hamnplats. Bygg vidare på marina kvaliteter som finns här idag, båtarna längs kajkanten och gästhamnen, komplettera med fiskebryggor, hållplaster för båtbussar/turbåtar etc. Övriga offentliga rum Ett flertal små offentliga platser kan knyta ihop stadsdelens olika delar, kanske med konst/skulpturer och vatten som röd tråd. Det ska vara spännande att promenera genom bebyggelsen och upptäcka platser med olika karaktär. Vid stationen och vid lokstallarna kan ett par lite större torgrum som spänner över Stationsgatan skapas. Inspirationsbild, aktiviteter längs kajpromenad, Tel-Aviv, Mayslits Kassif Architects Legend principkarta Offentlig plats Offentliga stråk Principkarta - Offentliga rum 16
Skisser och inspirationsbilder kopplat till Offentliga rum Skiss större torgrum Ett nytt torg i den mellersta delen kan tillsammans med torgplatsen vid lokstallarna bilda en utvecklad kulturoch handelsplats som spänner över Stationsgatan. Inspirationsbild, stadsliv vid småbåtshamn, Kalmar Skiss bryggbad Ett flytande bad sticker ut i Nissan med soldäck och poolbad. Kanske också med bastubad på vintern. Badet blir ett stadsnära komplement till Halmstads stränder. Inspirationsbild, bad i hamnbassäng, Islands brygge Köpenhamn, BIG architects Skiss hamnplats En större platsbildning skulle kunna utvecklas i den södra delen där kajen knäcker. Här kan det finnas kajscen, gästhamn och marina funktioner. Inspirationsbild, karaktärsfull belysning, Schouwburgplein, Rotterdam, WEST 8 17
3. Grön stadsdel En sekvens av parkrum I dialogen diskuterades olika sätt att väva ihop det gröna och det byggda. Ett parkstråk med grönska och vatten kan ledas genom stadsdelen med en sekvens av parkrum som flätas in i bebyggelsen. Stationsparken blir det större parkrummet i norr som kopplar vidare via parkbron till parken vid Halmstad slott. Här ska det finnas plats för mycket lek och aktiviteter. I söder kan en urban naturpark etableras, en grön buffertzon mot industrin och hamnverksamheten. Förutsättningarna för att dra in vatten diskuterades, byggda kanaler eller grunda dagvattenstråk. I det fortsatta arbetet kan detta utredas vidare, vad är rimligt att genomföra och vilken karaktär vill vi skapa? Inspirationsbild, sittgradänger för vila och möten, Vasaparken Stockholm Inspirationsbild, lek och aktivitet, Nälsta lekpark, Nyréns Legend principkarta Grön plats/park Grönt stråk Kanaler/stråk med vatten Principkarta - Grön stadsdel 18
Skisser och inspirationsbilder kopplat till Grön stadsdel Skiss Stationsparken Stationsparken utvecklas med en spänannde lekplats, plats för aktiviteter, spontanidrott och arrangemang. Vattentema kan utvecklas genom att dra in vattenstråk i parken. Ytor för markparkering kan övergå till ny parkmark och delar av den befintliga bebyggelsens struktur i den sydöstra delen (lastkajer etc) kan integreras i parken som t.ex. en aktivitets- och klätteryta. Skiss parkstråk Ett stråk med grönska och vatten genom stadsdelen, en sekvens av stora och små park- och torgrum Inspirationsbild, stadsrum med dagvattendamm, Bo01, Malmö Inspirationsbild, skateboardpark, Stapelbäddsparken, Västra hamnen, Malmö Skiss park i söder Olika förslag för den södra delen närmast industrin har diskuterats. Området skulle kunna utvecklas till en grön buffertzon med en urban naturpark. Kanske kan en succesiv grön växtrening av marken tillämpas, en metod som bl.a. används i stadsdelen De Cheuvel, Amsterdam. Närmast Nissan kan en låg parkyta/våtmark med spänger anläggas. En karaktärsbyggnad ramar in parken, kanske med rundad form inspirerad av lokstallarna. Innehållet kan vara grön forskning, utbildning och växthus. Inspirationsbild, Urban naturpark, De Cheuvel, Amsterdam 19
4. Bebyggelse Karaktär och struktur Som övergripande struktur föreslås en högre bebyggelsekant mot Stationsgatan och en innanförliggande lägre bebyggelse i en varierad, uppbruten kvartersstruktur. Här ska skapas utrymme för många olika sorters hus och lägenheter, både med nytänkande uttryck och med olika boendeformer. Stadsdelens marina känsla kan gärna förstärkas med kanalhus, flytande hus och husbåtar. Den nya bebyggelsen vävs ihop med den gamla i en succesiv utveckling, några befinliga hus ska bevaras, andra kan vara kvar och ersättas efterhand. Flera föreslog en ny karaktärsbyggnad vid vattnet, en offentlig byggnad som gärna sticker ut över kajkanten. Flera menade också att ett högt hus kan vara välgörande i stadsdelen. Ett landmärke längs kajen i samklang med silosarna längre söderut och/eller ett högt hus som möter resenärer vid stationen. Inspirationsbild, karaktärbyggnad vid kajkanten, Stadsbiblioteket Halmstad, Schmidt Hammer & Lassen. Foto: Patrik Leonardsson Inspirationsbild, kanalhus, varierade uttryck inom given ram, Borneo-Sporenburg Amsterdam Legend principkarta Rygg mot Stationsgatan Landmärke/karakatärsbyggnad Varierande kvartersstruktur Principkarta - Bebyggelse 20
Skisser och inspirationsbilder kopplat till Bebyggelse Inspirationsbilder höga hus, 1, bo med utsikt, Örestad, Köpenhamn, 2, slankt tegelhus, Mullberry house, New York, SHoP Architects Skiss kvarterstruktur Varierad, uppbruten kvartersstruktur med korta siktlinjer, smala gränder och små platser som ger en upplevelserik vandring genom kvarteren. Bebyggelsen varierar i höjd och uttryck med entréer mot gatan och privata gårdsrum inom kvarteret. Skiss blandad bebyggelse Bebyggelse med olika uttryck, gröna fasader och takträdgårdar, liv i bottenvåningarna i form av kultur, ataljéer och service. Ett högt hus på en strategisk plats, längs kajpromenaden och/eller vid stationen. Viktigt att översta plan görs tillgänligt för allmänheten! Inspirationsbild, stadsradhus längs vatten, Bo01, Malmö Skiss stadsradhus Delar av området kan innhålla mer konsekvent genomförda stadsradhus, en låg och tät bebyggelse där var och en har entré mot gränden eller kanalen/ vattenstråket. Bostäder kan ha egen båtplats i kanalen eller vid bryggorna längs kajen där det också finns plats för brygghus och husbåtar. Inspirationsbild, gaturum med varierad bebyggelse, Bo01, Malmö 21
5. Funktioner Blanda funktioner - inte sovstad! Alla är överens om att Tullkammarkajen inte ska vara en sovstadsdel som bara är till för de som bor där. Genom att ha en bebyggelse med blandade funktioner skapas förutsättningar för att människor rör sig här över alla dygnets timmar. Det ska finnas plats för handel och service i husens bottenvåningar i strategiska lägen, t.ex. i gathörn och mot kajpromenaden. Äldreboende och förskolor bör också integreras i bebyggelsen, mot parkrum och gröna stråk. En ny skola kan vara ett bra sätt att tidigt skapa en natutrlig målpunkt i området. En annan målpunkt kan vara en matmarknad med både global och lokal mat som lockar Halmstadsbor med olika bakgrund till att mötas. Närmast järnvägen bör det skapas plats för kontor och lättare verksamheter. Kanske också hotell i någon del, t.ex. i närheten av resecentrum. Stadsdelen kan få en intressant kulturprägel genom att bygga vidare på den verksamhet som bl.a. finns i Kajskjulet idag. Plats för stora scener och arrangemang kan tillskapas i den södra delen, i buffertzonen mot hamnindustrin. En ny offentlig kulturbyggnad, t.ex. ett nytt stadsmuseum, har också diskuterats. Inspirationsbild, butik i bottenvåningen och bostäder ovanpå, Borneo-Sporenburg, Amsterdam. Legend principkarta Kultur/skola/utbildning Kontor/lättare verksamheter Bostäder Handel/service (huvudsakligen i bv) Principkarta - Funktioner 22
Skisser och inspirationsbilder kopplat till Funktioner Skiss Stationsgatan Befintlig bebyggelse längs Stationsgatan kan delvis bevaras eller byggas på, samt kompletteras med nya kvarter som bildar en högre rygg mot järnvägen med kontor, bostäder, och ev. hotell. Kring torgplatser kan kultur-, service- och handelsfunktioner etableras som t.ex. en ny saluhall. Skiss skola/förskola En ny skola kan tidigt sätta området på kartan och bidra till ett naturligt flöde av människor hit. Det kan vara en skola med marint tema, en unik byggnad vid Nissan som kanske sticker ut i vattnet! Inspirationsbild, förskola/skola som mötesplats i stadsdelen Skiss arrangemangsplats Olika förslag kring en ny arrangemangsplats diskuterades. Ett förslag är att använda bufferzonen i söder till konserter/kulturarrangemang på sommaren och till båthotell (uppställning av båtar) på vintern. Inspirationsbild, global och lokal matmarknad Inspirationsbild, saluhall, träffpunkt med lek, Markthalle neun, Berlin 23
Etappvis utbyggnad Nu - sen - på sikt I dialogen har flera tryckt på att planen för Tullkammarkajen bör skapa förutsättningar för en succesiv utveckling av området med utrymme för framtida tillägg av idéer och innovationer. Låt rummen växa fram med tiden och skapa plats för udda möten! Etappvis utbyggnad Det framfördes lite olika förslag på etapper, några menade att utbyggnad bör ske från norr, andra att man bör bygga ut från flera håll så att det händer något även i söder. Sammantaget verkade många eniga om att det bör vara en succesiv utveckling av området, där befintliga kvarter i den mellersta delen inte utvecklas förrän på sikt. Vad kan ske redan nu? Det vore bra om man tidigt arbetade med olika sätt att skapa nya målpunkter i området, kanske med hjälp av tillfälliga aktiviteter eller konstinstallationer. Här kan man inspireras av hur man arbetar med omvandlingen av t.ex. Carlsberg i Köpenhamn och Frihamnen i Göteborg. Muralmålning Gatukonstfestival Borås, Carolina Falkholts Det kan gärna vara något som syns och väcker uppmärksamhet, skulpturer längs kajpromenaden eller fasadmålning av silosarna är exempel på detta. Möjligheter för att utveckla den verksamhet som finns i Kajskjulet idag och tidigt skapa plats för större kulturarrangemang bör också undersökas. Ett flytande trädäck där man kan stå och fiska eller bara doppa fötterna i vattnet, är exempel på en enkel åtgärd som kan genomföras tidigt. Och kanske kan en restaurangbåt tillsammans med några mobila matvagnar, bli en kulinarisk mötesplats, en ny målpunkt för lunchpromenaden. Helt enkelt spinna vidare på de idéer som kommit fram, göra fullskaletest och skapa förutsättningar för att halmstadsbor ska ta Tullkammarkajen i besittning! Inspirationsbild, Bastubad, fullskaletest av framtida park i Frihamnen Göteborg, Arkitektkollektivet RaumblaborBerlin Inspirationsbild, mobil foodtruck, Tempelhof Berlin 24