Kontaktinformation Har du frågor eller synpunkter? Hör av dig till Länsförsäkringars pressjour 08-588 418 50. Vill du prenumerera? Skicka e-post till lantbruksborsen@lansforsakringar.se. Lantbruksbörsen Ett nyhetsbrev om de gröna näringarna. FEBRUARI 2012 De stora stormarnas framfart i skogen kostar miljarder Det stormade till rejält innan årsskiftet och stormen Dagmar satte punkt för 2011. I dagsläget beräknar Länsförsäkringar att den totala kostnaden för Dagmar blir cirka 150 miljoner kronor, men siffran kan stiga. Statistik från Länsförsäkringar 15 år tillbaka visar att 2,4 av 2,5 miljarder kronor som betalats ut för storm skador är orsakade av endast fem stormar. Notan efter stormarna Berit och Dagmar kommer att bli kostsam. Berit med stormbyar upp till 40 meter per sekund, drabbade i huvudsak de södra delarna av Sverige i slutet på november. En knapp månad senare drog den nästan lika kraftiga stormen Dagmar in över norra Svealand och södra Norrland. I dagsläget beräknas den totala kostnaden för Dagmar uppgå till cirka 150 miljoner kronor. Men summan är osäker då vi ännu inte fått en fullständig bild av omfattningen på skogsskadorna, säger Hans Frank, skadeexpert på Länsförsäkringar. Under de senaste 15 åren är det särskilt fem stormar som utmärker sig med stora skador och höga skadekostnader. Det är Anatol år 1999, Gudrun år 2005, Per år 2007 och nu Berit och Dagmar år 2011. Sedan 1997 har Länsförsäkringar tagit emot 18 000 anmälningar för stormskador på skog. De fem storstormarna står för nära 20 000 av dessa anmälningar. Av de totalt 2,5 miljarder kronor som betalats ut från oss sedan 1997 står dessa fem stormar för 2,4 miljarder kronor. Det säger en hel del om vad de stora stormarna ställer till med i våra skogar, påpekar Hans Frank. Fem miljoner kubikmeter skog skadades av Dagmar, främst i Härjedalen, Hälsingland och Västernorrland. Att jämföra med Gudrun som fällde 70 miljoner kubikmeter skog i främst Götaland. Efter stormar kommer nästa problem; granbarkborre på vuxen granskog och snytbagge i plantskogen. Dessutom gör sorkar stora skador i de norrländska planteringarna. Om en stor del av skogen blåst ned på en skogsfastighet, vilket hände vid stormarna Gudrun och Per, finns där idag framförallt planteringar. Planteringar drabbas inte av stormskador, men istället kan de få omfattande skador av snytbaggar eller sorkar och därför ska man se till att ha rätt försäkringsskydd, säger Hans Frank. Vid naturskador sätts samhället som helhet på prov. Till exempel försäkringsbolag, elbolag och skogsentreprenörer måste samarbeta. Det är inte bara samarbetet mellan våra 23 länsförsäkringsbolag som blir tydligt i hanteringen av sådana här omfattande incidenter, fortsätter Hans Frank. I stormarnas efterarbete står det än en gång klart att vi har ett bra samarbete med våra kunder och lokala samarbetspartners. Vår personliga service och lokala närhet är absolut avgörande, avslutar Hans Frank.
KRÖNIKA Bra att tänka på i din relation med banken Som lantbrukare och företagare har du naturligtvis många viktiga relationer att vårda. Först och främst med kunderna; de som köper varorna du producerar. Men även med leverantörerna. En bank är en av de leverantörer som är viktig och som är svår att vara utan. Banken ser till att betalningar och konton fungerar, det är basen i relationen. Men det finns så mycket mer en bank kan göra för dig som kund, anpassat efter just dina förutsättningar och behov. Storbankerna, som har väldigt många kunder, har relativt sett lite tid att bygga personliga relationer. Den lokala banken du möts av genom Länsförsäkringar är en fullsortimentsbank där du blir sedd på ett annat vis. Här följer några handfasta råd om hur du som lantbrukare och företagare kan bygga din relation för att verkligen få nytta av den bank du valt. Rätt tjänster Ta dig tid att fundera igenom vilka banktjänster du verkligen behöver för din verksamhet. Någon gång om året är det vettigt att gå igenom de tjänster du har hos banken. Utvecklingen går relativt fort och banker upplyser inte alltid om nyheter eller förbättringar. Rätt pris Jämför vad din totala bankrelation kostar, det vill säga vilka avgifter och räntor du betalar. Det är viktigt att inte bara stirra på en parameter många glömmer att se hela bankkostnaden och jagar istället en enskild ränta eller avgift. Relationen om man vill ha krediter Vill du ha lån eller rörelsekrediter är det viktigt att banken känner sig trygg. Banker gillar inte överraskningar och vill inte gärna känna tidspress när de lånar ut pengar. Tänk på ändamålet. Varför behövs externa pengar in i företaget? Banker är inte riskkapitalbolag, utan lånar ut till investeringar eller rörelsekrediter som behövs för att finansiera lager och kundfodringar. Har du investeringstankar ska du alltid kontakta banken i ett tidigt skede. Redovisa alltid hur kalkylen ser ut när du vill göra en investering. Banker tittar på soliditeten, det vill säga hur mycket eget kapital det finns i företaget i relation till det totala kapitalet. Finns det lite eget kapital i relation till vad man vill låna kan det bli problem. Banken tar en marginal och går allt bra får banken igen sina pengar och tjänar en del. Går det illa kan man förlora hela beloppet och då ska förlusten för banken och låntagaren vara balanserad, så att båda parter bär risken. Går företaget bra är det faktiskt ägaren som har hela uppsidan som skapats med delvis bankens pengar. Vilka säkerheter kan du som företagare erbjuda banken? Vanligast är pant i fastigheten och företagsinteckningar. Går det illa äger banken rätten till vad som kommer in på lager, kundfordringar, maskiner och inventarier. Detta värderar banker ganska lågt när det går illa är oftast värdena betydligt lägre än när företaget går bra. För arrendatorer är det företagsinteckning som gäller i första hand. Investerar man i till exempel maskiner är ofta avbetalning eller leasing bra alternativ, då långivaren får säkerheter direkt i objektet. Kassaflödet är idag den enskilt viktigaste parametern en bank tittar på. Det handlar helt enkelt om att verksamheten över tid måste generera ett kassaflöde som väl täcker företagets åtaganden. När företaget växer snabbt kan ibland resultatet vara bra, men kassaflödet negativt på grund av att man binder mer och mer kapital i till exempel utökad djurproduktion. Här bör företagare generellt lägga ännu mer tid på att trimma sitt kassaflöde det uppskattas av bankerna. Förtroendet är det viktigaste: litar banken på företagaren? Förtroende byggs upp över tid och därför är det viktigt att du håller din bank informerad. Dels om hur verksamheten går, dels om vilka bra och dåliga händelser som påverkar företaget. Här brister det en del och när man kommer till banken med ett likviditetsbehov och det är bråttom kan banken dra öronen åt sig. Om banken däremot känner dig väl brukar det lösa sig. Men förtroende är tvåeggat; det gäller också att din bank visar intresse för dig och din verksamhet, annars bör du överväga att byta till en bank som visar att de vill ha dig som kund. Avslutningsvis har bankerna ofta mer att erbjuda än vad kunderna vet om. Inom Länsförsäkringar kan du ha försäkringar, pensioner, betalningar, lån, fastighetsförmedling och din privatekonomi. Det skapar sammantaget en stark relation där din leverantör kommer att uppskatta dig för din totala affär. Rikard Josefson Vd, Länsförsäkringar Bank 2
Skogsmarkspriserna planar ut Priset på skog stabiliserar sig. Prisuppgången på skogsfastigheter landar på 1 procent för 2011 med ett snittpris på 408 kronor per m 3 sk. LRF Konsults prisstatistik visar att trenden med kraftigt stigande markpriser på skog ersatts av en normaliserad prisökningstakt. Samtidigt ökar skillnaderna i pris mellan södra och norra Sverige. Prisökningen, som är 1 procent, är något lägre än vår prognos från januari i fjol, där vi förutspådde en ökning mellan 3 och 5 procent. Finanskrisen och höstens sjunkande timmerpriser är bidragande faktorer till stabiliseringen och att det inte flyttades pengar från aktier till skog i samma omfattning som under tidigare börskriser, säger Carl-Johan Jürss, chefsmäklare LRF Konsult. Det hänger sannolikt ihop med att det egentligen inte fanns någon oro för Sveriges ekonomi. Skog dubbelt så dyrt i södra Sverige Försäljningarna kom igång ovanligt sent efter den långa och kraftiga vintern med mycket snö. I de aff ärer som gjordes efter augusti har finanskrisen spelat in med något lägre priser som följd. En betydligt bredare marknad i södra Sverige bidrar till att hålla uppe priserna. I södra Sverige fortsätter priserna att öka och snittpriset är 543 kronor per m 3 sk, vilket kan jämföras med 291 kronor per m 3 sk i Norrlands inland. Signalerna för ett knappt halvår sedan om en prisstabilisering och även avmattning var riktiga. Prisnedgången i Norrlands inland, som snarast är en normalisering, är 2 procent. Prognos 2012 2015 De senaste tio åren visar en kontinuerlig prisökning och ett allt större intresse för skog. Mellan åren 2001 och 2004 var utvecklingen svagt negativ för att sedan rusa upp rekordartat fram till 2007 med i snitt 16 procents ökning varje år, säger Carl-Johan Jürss. De senaste fyra årens prisökning har legat runt 3 procent per år Vi förväntar oss ett fortsatt stort utbud av fastigheter och en större differentiering både i pris och för möjligheterna att få objekten sålda. Sammantaget gör vi bedömningen att vi kommer se en mer normal prisuppgång, cirka 1 2 procent de kommande åren, men utan någon överhängande risk för prisras, avslutar Carl-Johan Jürss. Real prisutveckling skogsfastigheter 2001 2012 Kr m 3 sk 600 500 400 300 200 Region I Region II Region III Region IV Region V Hela Sverige 100 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 3
Skogsbarometern De svenska skogsägarna förväntar sig sämre tider, främst med anledning av lägre priser på timmer och massa. Med den egna lönsamheten är man dock mycket nöjd. Det visar årets Skogsbarometer, som görs på uppdrag av LRF Konsult, Swedbank och sparbankerna. Majoriteten tror på stigande fastighetspriser de närmaste tre åren. Det gångna året har massa- och timmerpriserna nått rekordhöga nivåer. Det har gynnat Sveriges privata skogsägare, vilka äger drygt 50 procent av skogsarealen. 69 procent av skogsägarna är tillfreds med lönsamheten i skogsbruket, vilket är en liten ökning från förra årets rekordnotering. Förväntan på framtiden är inte lika god, då det kommer tydliga signaler om lägre priser på timmer och massa. Traditionella skogsägare tror på energi från skog. Skogsägarna menar att de traditionella användningsområdena, som virkesproduktion, kommer att vara viktigast även i framtiden. Fler ser ändå skogen som bas för framtida energianvändning och då för uttag av ved och pellets. Något fler än föregående år, 6 procent jämfört med 3, menar att viktigast är skogen som bas för vindkraft. Trots att 37 procent av den svenska skogen ägs av personer över 65 år, är det färre som uppger att de planerar för generationsskifte eller att sälja. Korta fakta om skog och skogsägarna De flesta skogsägare har inga lån på sin skog. 82 procent av skogsägare över 61 år har inga lån på skogen. Färre avverkade skog under 2011 än 2010, från 50 till 44 procent. Skogsägarna tror på sjunkande massa- och timmerpriser. 52 procent menar att jakt, rekreation och känslan av att äga skog är det som är den viktigaste faktorn för att äga skog. 35 procent tycker att det är en långsiktig investering och endast 9 procent uppger att det är viktigt med en god löpande avkastning. Färre planerar att överlåta sin skog, endast 13 procent av skogsägarna uppger att de kommer att sälja sin fastighet inom de närmaste fem åren. Det är en liten andel då 37 procent av skogsägarna är äldre än 65 år. Priset på skogsfastigheter har stigit med 1 procent under 2011. Drygt 56 procent av skogsägarna tror på fortsatt stigande fastighetspriser de närmaste tre åren. PRISSTATISTIK Kvartalsanalys 4 från LRF Konsult Långt kvar till långsiktig lönsamhet Lönsamheten 2011 för samtliga produktionsgrenar ligger preliminärt under den långsiktigt hållbara nivån för att skapa tillväxt och mer sysselsättning. Resultat före avskrivning minus finansnetto i förhållande till omsättningen Nyckeltalet, resultat före avskrivningar minus finansnetto i förhållande till omsättningen, ska långsiktigt vara minst 32 procent för växtodlingsföretaget, 35 procent för mjölkföretaget och 27 procent för grisföretaget. Den långsiktiga nivån ger inte full kostnadstäckning men väl ersättning till eget arbete. För mjölkföretaget saknas det 8 procentenheter eller cirka 60 öre per kilo mjölk jämfört med vad man haft under 2011 alternativt cirka 3 200 kronor i ersättning per hektar. För grisföretaget saknas det 13 procentenheter eller cirka 28 procent högre djurintäkter under 2011. Som synes i diagrammet får inte heller växtodlingsmedelföretaget långsiktig lönsamhet utan det saknas 8 procentenheter. Med alla andra faktorer oförändrade skulle det krävas 22 procent högre växtodlingsintäkter för att nå tillväxtnivån. För grisföretaget saknas det 13 procentenheter eller cirka 28 procent högre djurintäkter under 2011. 4
Som diagrammet (sid 4) också visar får inte heller växtodlingsmedelföretaget långsiktig lönsamhet utan det saknas 8 procentenheter. Med alla andra faktorer oförändrade skulle det krävas 22 procent högre växtodlingsintäkter för att nå tillväxtnivån. Driftsresultat, svinproduktion Växtodlingsföretaget Det första kvartalet på varje nytt år är viktigt för växtodlingsföretaget. Mönstret blir tydligare för varje år som går att man kan göra en god affär genom att då och då bryta de viktiga underhållsarbetena på maskinerna med lite datortid. Vid den här tidpunkten på året brukar spekulationerna gå varma kring hur vintern förvärrat eventuella tidigare torkskador, hur stort snötäcket är, blir det utvintringsskador etc. För dig som har bra koll på dina kostnader för kommande gröda kan det även i år vara idé att följa prisrörelserna. I år är snötäcket i Ryssland och i andra delar av östra Europa dåligt och det är kallt. Samtidigt har vi ett stort lager av spannmål och stora arealer förväntas att odlas även kommande skördeår. Lönsamhetsprognosen för 2012 pekar på ett resultat under 2010 års nivå på grund av att de totala kostnaderna ökat drygt 6 procent sedan år 2010. Intäkter prognostiseras att öka med 3 procent vilket resulterar i att den långsiktiga lönsamheten minskar. Grisköttsföretaget Prognosen framöver är att grisproduktionen inom EU kommer att minska och att minskningen blir tydligare ju närmare vi kommer 1 januari 2013. Då träder de nya EU-kraven på lösgående suggor i kraft, och många producenter förväntas avveckla sin produktion då man ryggar för investeringskostnaderna i byggnader som de nya kraven medför. En marginell minskning av exporten utanför EU förväntas under 2012 då stora importmarknader som Kina, Sydkorea och Ryssland håller på att bygga upp sin egen grisproduktion. Prisutvecklingen i omvärlden utanför EU ser ut att vara fortsatt positiv 2012. Detta tillsammans med en minskning av den belastande överproduktionen inom EU medför att 2012 kommer att ge ett bättre ekonomiskt resultat än 2011 (under förutsättning att inte räntor och foderkostnader sticker iväg ). Källa: Videncenter for svineproduktion, Danmark Det danska Videncenter for svineproduktion kalkylerar med förbättringar 2012 och fortsatt 2013 som syns i diagrammet. Lönsamhetsprognosen för 2012 pekar på en intäktsnivå liknande den år 2009, men de totala kostnaderna beräknas ligga drygt 7 procent över. Det gör att den långsiktiga lönsamhetsnivån beräknas öka med 1 procentenhet. Mjölkföretaget Invägningen under 2011 minskade med 0,6 procent men avslutades av en uppgång under årets sista fyra veckor. Antalet semineringar har sjunkit något jämfört med föregående år. Minskningen är ungefär lika stor mellan kor och kvigor. Tjurkalvar har under inledningen av 2012 varit svårsålda i vissa områden på grund av upphörandet av handjursbidragen. Trots minskad efterfrågan på ekologisk mjölk ökade den ekologiska mjölkinvägningen under 2011. En del mejerier sänkte därför det ekologiska tillägget. Nästan 12 procent av all mjölk är nu ekologisk. Lönsamhetsprognosen för 2012 pekar på en intäktsnivå som 2011 och med en ökning av de totala kostnaderna kring 2 procent. Det resulterar i att den långsiktiga lönsamheten försämras med 1 procentenhet. Nötköttsföretaget Avräkningspriser för nötdjur har nu börjat normaliseras till nivåerna som rådde innan man sänkte priserna för djur som inte är slaktmogna, inför avskaffandet av handjursbidragen. Det kommer att behövas ytterligare höjningar för att signalera vilken typ av kött som marknaden vill ha och att man vill ha svenskt nötkött. Det leder i så fall till en ökad efterfrågan på tjurkalv. Lönsamhetsprognosen pekar på en förbättring jämfört med 2011 med knappt 1 procent. 5
50 000 kronor till ung entreprenör på landsbygden Tävlingen Ung Växtkraft, som är instiftad av Länsförsäkringar, går in på sitt andra år. Syftet med tävlingen är att stödja unga entreprenörer på landsbygden och verksamheten ska vara nyskapande och berika landsbygden. 2011 vanns priset av Lovisa Hessle Bergman i konkurrens med 74 unga tävlande. försäkringar och LRF Ungdomen, och prispengarna på 50 000 kronor kan användas för studieresa eller annan kompetensutveckling. Vi har fått in många intressanta förslag från norr till söder, säger Carl Henrik Ohlsson, vd för Länsförsäkringar Skaraborg och ordfö- rande i juryn. Priset delas ut på LRF Ungdomens riksårsstämma den 7 8 mars 2012. Juryn består av Carl Henrik Ohlsson, Länsförsäkringar Skaraborg, Eva Engström, LRF Konsult, Lars Sundström, LRF och Victor Netland, LRF Ungdomen. Lovisa Hessle Bergman driver Capra Science i Ängelholm. Företaget framställer antikroppar där getter är blodgivare. Ur blodet utvinns antikroppar som används för diagnos inom sjukvården och för framtagning av nya läkemedel. Kunderna finns över hela världen. Dessutom är hela djur- och beteshållningen och foderproduktionen EU-ekologiskt godkänd vilket är helt unikt för den här typen av verksamhet. Det kändes fantastiskt att få en bekräftelse på sitt arbete efter en lång och intensiv startfas. För mig är den etiska aspekten av företaget viktigast, där vi bidrar till att minska lidande och rädda liv inom sjukvården utan att kompromissa med djurens välbefinnande, berättar grundaren Lovisa Hessle Bergman. Att få ett pris har inte bara värmt, utan har också betytt en hel del uppmärksamhet i media vilket också varit positivt. Företagaren ska ha sitt säte på landsbygden och vara en ung entreprenör, med nyskapande verksamhet som berikar landsbygden. Tävlingen Ung Växtkraft har instiftats av Läns- Om Länsförsäkringar Länsförsäkringar består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag som erbjuder kunderna en helhet av bankoch försäkringstjänster. Genom Agria Djurförsäkring erbjuds djur- och grödaförsäkring och genom Länsförsäkringar Fastighetsförmedling helhetslösningar för en trygg bostadsaffär. 6 Om LRF Konsult Nya skatteregler För 2012 gäller nya skatteregler för privatpersoner Höjd avdragsbegränsning för resor, ny gräns 10 000 kronor. Höjt schablonavdrag vid uthyrning av privatbostad, ny gräns 21 000 kronor. Miljöbilar. Investeringssparkonto ett nytt enklare sätt att spara i aktier i fonden. Ändrade regler för investeringsfonder och dess delägare. Skattereduktion för gåvor till vissa ideella organisationer. Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster. LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag med fler än 1 500 medarbetare. Våra specialister och rådgivare inom ekonomi, juridik, skatter, skog och fastighetsförmedling finns på över 135 orter över hela landet. För ytterligare information besök oss gärna på www.konsult.lrf.se. Vill du hellre ringa är numret 0771-27 27 27. Om samarbetet Länsförsäkringar och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) NOTIS Samarbetet med LRF ger ökad kunskap om lantbruksmarknaden i Sverige och förutsättningar att i ett tidigt skede se kundernas behov och utveckla nya försäkringslösningar. Länsförsäkringsgruppen erbjuder nu sina lantbrukskunder en starkare helhet inom bank och försäkring. LFAB Kommunikation 06356-15 2012-02 Vi trycker på det miljövänliga läs mer på lansforsakringar.se/miljo.