TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN

OM SV TEKNISK BAKSYN RIGHETER ATT F RUTSE FRAMTIDEN Lars Olsson April 1999

Fšrord Denna rapport har tagits fram pœ uppdrag av projektet Teknisk Framsyn. Syftet med studien Šr att belysa svœrigheterna med att fšrutsšga teknikens framtida utveckling. Rapporten bšr vara av všrde fšr medarbetarna i projektet Ð den ger perspektiv pœ den egna rollen i arbetet och rubbar de normala tankecirklarna. Rapporten Teknisk Baksyn gšr inga ansprœk pœ att vara fullstšndig utan ska ses som en introduktion till omrœdet. En viktig inspirationskšlla har varit det tal som Svante Lindqvist hšll vid Teknisk Framsyns Ókick-offÓ den 18 januari 1999. Lars Olsson har varit projektledare fšr projektet Teknisk Baksyn och han har ocksœ fšrfattat rapporten. Ett sšrskilt tack riktas till Lennart Elg, NUTEK, fšr mœnga všrdefulla kommentarer. vriga personer som under arbetets gœng kommit med tips och synpunkter, eller pœ annat sštt varit behjšlpliga Šr: Gšran Friborg, NUTEK; Hans Glimell, Gšteborgs universitet; Jan Hult, Chalmers tekniska hšgskola; Arne Kaijser, KTH; Lennart Lundh, Fšrsvarets materielverk; Nils Markusson, NUTEK; PŠr Ršnnberg, IVA och Ralph Schroeder, Chalmers. Gšran Marklund Teknikpolitiska analyser, NUTEK 2

Den som inte ocksœ ser bakœt dœ hon skall se framœt fœr en dag se upp! 1. Bakgrund Syftet med detta arbete Šr att belysa vad som begršnsar mšnniskans fšrmœga att fšrestšlla sig framtiden. Rapporten ska visa pœ vanliga misstag som begœtts i samband med fšrutsšgelser och diskutera om det šverhuvudtaget gœr att sšga nœgot om framtiden. UtgŒngspunkten Šr historiska studier av lyckade och misslyckade fšrsšk att fšrutse teknikens utveckling Ð fršmst inom omrœdena teknikhistoria och ekonomisk historia. Arbetet gšr inte ansprœk pœ att fullstšndigt tšcka in vare sig litteraturen pœ omrœdet eller de faktorer som bidrar till att fšrutsšgelser lyckas mer eller mindre bra. Arbetet ska fršmst rubba invanda tankebanor och ge deltagarna i projektet Teknisk Framsyn perspektiv pœ sin egen roll i sitt framsynsarbete. Rapporten inleds med en kort šversikt šver mšnniskans anstršngningar att skapa framtidsbilder. DŠrefter fšljer en genomgœng av hur olika forskare, som med facit i hand analyserat tidigare fšrutsšgelser, har sett pœ svœrigheterna i att se framtiden. Vidare behandlas frœgor sœsom Vilka har skapat visioner om teknikens utveckling under det senaste halvseklet?, Vilka har trott pœ dem? och Kan vi sšga nœgot om framtiden? Avslutningsvis diskuteras de framkomna synpunkternas relevans fšr arbetet med Teknisk Framsyn. Den som šnskar fšrdjupa sig i Šmnet efter att ha lšst denna rapport hšnvisas till litteraturen i kapitel 7 Ð Noter. 2. nskan att kunna fšrutsšga framtiden MŠnniskans šnskan att kunna sšga nœgot om framtiden Šr inte ny. Historien bjuder pœ upprepade fšrsšk till fšrutsšgelser av olika slag och som har haft olika syften. Vi finner bland annat exempel pœ framtidsbilder som tillkommit fšr att kritisera samtiden Ð exempelvis verk av Thomas More, Karin Boye och George Orwell Ð eller bilder som kan betraktas som en tankens lek Ð exempelvis verk av Jules Verne. Andra kategorier av bilder Šr religišsa profetior, tecken i naturen och historiska analogier. Framtidsbilderna har varit sœvšl hotbilder Ð dystopier Ð som visioner om en bšttre framtid Ð utopier. 1 De mer organiserade framtidsstudierna všxte fram efter det andra všrldskriget Ð fršmst i militšrindustriella kretsar i USA. DŠrifrŒn spreds olika metoder fšr prognosverksamhet till den civila sektorn. Mot slutet av 1960-talet hade studiumet av framtiden etablerat sig som en egen forskningsdisciplin med vetenskapliga ambitioner. 2 Tidskrifter startades i Šmnet och konferenser anordnades runt om i všrlden. I mœnga lšnder tog staten initiativ till att upprštta organisationer fšr framtidsforskning. En kris som ytterst fœ lyckades att fšrutse var oljekrisen efter kriget mellan arabstaterna och Israel 1973. 3 Detta undergršvde tilltron till framtidsstudier pœ mœnga hœll. 3

I Sverige arbetade Fšrsvarsmakten med prognoser šver den militšrtekniska utvecklingen frœn mitten av 1950-talet. 4 Mot slutet av 1960- talet škade intresset fšr framtidsstudier bland civila organisationer och fšretag. IVA fšreslog 1969 att ett institut fšr framtidsstudier skulle inršttas. IVA hade dœ haft en egen arbetsgrupp inom omrœdet i tvœ Œr. Vid samma tid lšmnades ocksœ flera motioner om framtidsstudier in till riksdagen. Regeringen tillsatte en arbetsgrupp fšr att utreda frœgan under ledning av Alva Myrdal. Arbetsgruppen lšmnade sitt betšnkande Œr 1972 Ð Att všlja framtid (SOU 1972:59). BetŠnkandet resulterade bland annat i att Sekretariatet fšr framtidsstudier inršttades Œret dšrpœ. r 1987 švergick sekretariatet i Institutet fšr Framtidsstudier. TeknikomrŒdet finns inte ovšntat bland de mœnga omrœden som varit fšremœl fšr framtidsstudier. FrŒgor som behandlar teknikens framtida utveckling har varit centrala Ð inte minst inom ršrelsen technology assessment som všxte fram i USA pœ 1970-talet. Syftet med technology assessment Šr att i fšrvšg fšrsška analysera vilka konsekvenser introduktionen av en viss teknik kan fšrvšntas fœ. UtifrŒn denna kunskap ska det sedan vara mšjligt att styra utvecklingen i šnskvšrd riktning och att undvika teknikens negativa effekter. Technology assessment šversštts till teknikvšrdering eller ibland till konsekvensanalys eller teknikbedšmning. TeknikvŠrderingen har utsatts fšr kritik frœn mœnga hœll Ð inte minst frœn historiker. De ifrœgasštter mšjligheterna att bedšma de vidstršckta konsekvenserna av den tekniska utvecklingen. 5 Internationellt har intresset fšr studier av framtidens teknik tilltagit under senare tid. Det svenska projektet Teknisk Framsyn kan ses som ett uttryck fšr detta škade intresse. 3. SvŒrigheter med framtidsstudier Flera forskare har studerat gœngna tiders fšrutsšgelser. Detta kapitel redogšr fšr nœgra principiella svœrigheter med att fšrutsšga framtiden. TOTAL F R NDRING I epilogen till antologin Imagining Tomorrow: History, Technology, and the American Future tar Joseph Corn upp tre vanliga misstag i samband med fšrutsšgelser. 6 Det fšrsta felet Ð som han identifierar Ð Šr att fšrutsšgelser ofta tenderar att mœla upp en bild av alltfšr stora fšršndringar. Den nya tekniken tros komma att helt ersštta en existerande teknik inom ett visst omrœde Ð Ótotal revolutionó. Ett exempel Šr synen pœ atomkraften under 1940- och 1950-talen. Amerikansk press beskrev entusiastiskt hur denna till synes outtšmliga och kostnadsfria energikšlla helt skulle komma att ersštta traditionella energikšllor. 7 I artiklar beskrevs hur den tid skulle vara fšrbi dœ elektricitet produceras i storskaliga vattenkraftverk Ð i stšllet skulle mšnniskan fœ tillgœng till smœ kompakta atomkraftaggregat Ð sœvšl pœ arbetsplatsen som i hemmet. De kompakta, smœ kraftaggregaten skulle ocksœ innebšra att atomkraften kunde anvšndas som drivkšlla i fordon och farkoster, bland annat skulle mšnskligheten begœvas med atomdrivna personbilar som aldrig behšver stanna fšr att tanka eftersom en liten tablett av atombršnsle ršcker bilens hela livslšngd. Stora atomdrivna flygplan skulle ha plats fšr tusentals passagerare och Ð liksom atlantœngare Ð kunna 4

erbjuda rymliga hytter. Med atomdrivna rymdfarkoster skulle mšnniskan eršvra rymden. Den nya energikšllan skulle ocksœ kunna anvšndas till att fšrbšttra všderleken pœ jorden Ð till att smšlta isberg, att gšra nordliga hamnar isfria Œret runt och till att skapa hela luftkonditionerade stšder i tropikerna. Den destruktiva fšrmœgan hos tekniken, som visades sœ klart i andra všrldskrigets slutskede, skulle kunna bli nyttig i stšrre byggnadsprojekt, bland annat genom att spršnga bort hela berg. Det fanns lœngtgœende planer i USA pœ att anvšnda atomexplosioner fšr att spršnga en ny Panamakanal. Projektet hade stšd i regeringen men fšrverkligades inte. Bland annat stupade det pœ att befolkningen i de beršrda lšnderna i Centralamerika inte tilltalades av idžn. De mšnniskor som mœlade upp dessa storslagna visioner var oftast lekmšn pœ omrœdet: vanligen journalister men ibland ocksœ hšga statstjšnstemšn och politiker. Forskare var šverlag betydligt mera skeptiska, nœgot som vi ska Œterkomma till lšngre fram i denna rapport. Ett fel som lekmšnnen gjorde var att de inte kunde fšrestšlla sig problemen med att utveckla atomkraften. De underskattade sškerhetsriskerna och šverskattade enkelheten i att ta fram smœ och lštta aggregat. Den stšmning som rœdde i slutet av 1940-talet och under det fšljande decenniet var ocksœ av betydelse i sammanhanget. Sovjetunionen spršngde sin fšrsta atombomb 1949 och ett framtida všrldskrig skulle fšrmodligen innebšra att mšnskligheten utplœnades. Inte minst pœ officiellt hœll i USA fanns en stark šnskan att skapa en positiv motpol till undergœngsstšmningarna. DŠrfšr gjordes stora anstršngningar fšr att finna civila tillšmpningar av atomkraften. Ett konkret uttryck fšr dessa stršvanden var president Dwight D. Eisenhowers Atoms for Peace-program, som han lanserade i ett tal infšr Fšrenta Nationernas generalfšrsamling i december 1953. Corn pošngterar att fšrutsšgelser om total fšršndring ofta mœlar upp en bild av att fšršndringen kommer att gœ ganska fort. I verkligheten tar det dock lœng tid innan en ny teknik har blivit tillršckligt fšrbšttrad fšr att kunna fœ en vid spridning. NŒgot som ocksœ kan fšrdršja en ny tekniks segertœg Šr att Šldre teknik tenderar att fšrbšttras avsevšrt, dœ den utsštts fšr konkurrens. Temat tšvlan mellan olika teknikslag har bland andra beršrts av Nathan Rosenberg. 8 Ett exempel han tar upp Šr hur segelfartygen fšrbšttrades och blev mer effektiva under 1800-talets senare hšlft dœ de utsattes fšr konkurrens frœn de nya Œngfartygen. L SA GAMLA UPPGIFTER Enligt Corn Šr det andra vanliga misstaget i fšrutsšgelser att tro att ny teknik bara ska anvšndas till att lšsa gamla uppgifter Ð nœgot som lštt blir fallet om historiska erfarenheter extrapoleras in i framtiden. De som har detta betraktelsesštt tenderar att tillmšta ny teknik mycket liten fšršndringspotential, i motsats till den fšrra gruppen. De inser inte att en viss teknik i ett annorlunda socialt sammanhang kan fylla helt nya funktioner. Ett historiskt exempel Šr radion. I bšrjan av seklet sœgs radion som en trœdlšs telegraf (wireless) fšr punkt till punkt-kommunikation nšr man inte hade tillgœng till nœgon kabel, till exempel mellan ett fartyg och stationer pœ land. Den nya tekniken skulle sœledes fungera som ett komplement till de 5

befintliga telegrafsystemen. 9 Vad man inte fšrutsœg var att denna trœdlšsa telegraf inom ett par decennier skulle finna sitt viktigaste anvšndningsomrœde som en envšgs kommunikationskanal fšr underhœllning, reklam och nyhetsfšrmedling Ð nu under benšmningen radio. Ett annat och mer aktuellt exempel Šr datorerna. De utvecklades ursprungligen fšr avancerade matematiska berškningar. I svenskt sprœkbruk anvšndes termen ÓmatematikmaskinerÓ lœngt in pœ 1960-talet fšr att beteckna datorer. De vetenskapsmšn som under 1930- och 1940-talet konstruerade de fšrsta datorerna sœg dem som vetenskapliga instrument Ð fršmst anvšndbara i forskning eller fšr militšra ŠndamŒl. 10 Att tekniken skulle kunna fœ ett vidare anvšndningsomrœde Ð med tillšmpningar som ordbehandling eller spel Ð kunde de inte fšrestšlla sig. Deras uttalanden om maskinernas begršnsade framtida avsšttningsmarknad blir dœ fullt fšrstœeliga. NŠr datorpionjšren och fysikern Howard Aiken vid Harvarduniversitetet i slutet av 1940-talet fick hšra talas om planer pœ att kommersiellt tillverka datorer framhšll han att ett sœdant projekt var dšmt att misslyckas. SkŠlet var att hela USAs behov av berškningar skulle kunna tillgodoses av fyra eller fem datorer, enligt Aiken. Fšre programmeringssprœkens tid var datorerna inte sšrskilt anvšndarvšnliga fšr personer utan djupa kunskaper i matematik, vilket ocksœ bidrog till att man underskattade datorernas framtida anvšndningsomrœden. TEKNIK SOM UNIVERSALMEDEL Det tredje misstaget, som Corn nšmner, Šr fšrknippat med synen att ny teknik skall fungera som ett universalmedel mot olika sociala problem. UtifrŒn detta betraktelsesštt fšrvšntas den nya tekniken medfšra stora fšršndringar och samtidigt stšrka de sociala mšnster och všrderingar som existerar i samhšllet. De šverdrivna fšrvšntningarna pœ vad den nya tekniken ska Œstadkomma Šr ofta ett resultat av okunnighet om teknikens funktionssštt. Enligt Corn har dessa šverdrivna fšrvšntningar blivit vanligare under det senaste Œrhundradet i takt med att tekniken i allt hšgre grad grundar sig pœ abstrakta och svœrbegripliga vetenskapliga teorier. Corn konstaterar att amerikaner historiskt har fšrestšllt sig att maskiner ska komma att stšrka všrderingar som delats av majoriteten av befolkningen Ð sœsom demokrati, individualism, effektivitet, renlighet och familjesammanhœllning. Att tekniken ofta setts som ett universalmedel fšr att skapa en bšttre všrld har ocksœ pœpekats av Carolyn Marvin. Ett exempel Šr att vissa personer i bšrjan av 1900-talet trodde att den trœdlšsa telegrafen skulle gšra mšnniskor mer upplysta och att den skulle bidra till sškerhet och fred. 11 SAMMANKOPPLING AV TEKNIKER En annan forskare som beršrt de principiella svœrigheterna med att sšga nœgot om framtiden Šr Nathan Rosenberg. I sin Exploring the black box: Technology, economics, and history lyfter han fram flera faktorer till varfšr det Šr sœ svœrt att fšrestšlla sig hur en sšrskild ny teknik ska komma att anvšndas och spridas pœ marknaden. 12 En viktig faktor Šr att utvecklingen inom ett teknikomrœde ofta Šr beroende av utvecklingslinjer inom andra omrœden. 6

NŠr lasertekniken sœg dagens ljus pœ 1960-talet rœdde stor osškerhet om vad den kunde anvšndas till. I takt med att fiberoptiken utvecklades framtršdde dock ett viktigt anvšndningsomrœde, nšmligen telekommunikation. Just de mšjligheter som uppkommer dœ dessa tvœ tekniker kombineras driver utvecklingen inom omrœdet i dag. SŒdana ovšntade kopplingar mellan olika tekniker Šr givetvis mycket svœra att fšrutsšga. KOMPLETTERA EXISTERANDE SYSTEM Rosenberg betonar att viktiga innovationer ofta lšgger grunden till nya tekniska system. Det Šr dock ytterst svœrt att fšrestšlla sig ett helt nytt system. En naturlig fšljd Šr att man i stšllet ofta ser ny teknik som ett komplement till de system som redan existerar. ven Corn beršr denna aspekt, men Rosenberg markerar tydligare den hšga grad av systemmšssighet som har genomsyrat tekniken under de senaste seklen. Utšver de exempel som vi ocksœ finner i Corns diskussion tar Rosenberg upp jšrnvšgstekniken. DŒ den introducerades i USA pœ 1830- och 1840-talet sœgs den som ett komplement till kanalsystemet. SŒledes skulle jšrnvšgen fršmst komma till nytta i bergiga omrœden dšr det Šr svœrt att dra fram kanaler. K RLEK TILL TEKNIKEN Ytterligare en forskare som har studerat visioner om framtiden Šr Steven Schnaars. I Megamistakes: Forecasting and the Myth of Rapid Technological Change lyfter han fram flera skšl till att fšrutsšgelser misslyckas. Underlaget fšr Schnaars studie Šr fšrutsšgelser och framtidsstudier frœn fršmst 1950-, 1960- och 1970-talet. Med facit i hand konstaterar han att endast ca 20 procent av fšrutsšgelserna har visat sig vara riktiga. Enligt Schnaars Šr det vanligaste skšlet till att fšrsšken att fšrutsšga framtiden har misslyckats att siarna har varit alltfšr fascinerade av sjšlva tekniken och dess mšjligheter Ð och mer eller mindre fšršlskat sig i den. 13 De har totalt fšrsummat ekonomiska och marknadsmšssiga aspekter som en fšljd av teknikfšršlskelsen. De har ocksœ vanligen begœtt misstaget att vara alltfšr optimistisk i sina fšrutsšgelser och mœlat upp bilder av alltfšr stora fšršndringar. De har glšmt att marknaden inte tillœter alla mirakulšsa tekniska produkter att slœ igenom. Schnaars betonar att Šven om vissa personer uppenbarligen trott motsatsen sœ Šr inte marknadstillvšxt fšr en viss produkt given eller ens sannolik; faktum Šr att de flesta nya produkter misslyckas med att leva upp till fšrvšntningarna. NŒgra fœ exempel finns dock dšr produkter till och med har švertršffat de mest optimistiska fšrvšntningar Ð till exempel datorer, videoapparater och mikrovœgsugnar. Men det Šr viktigt att komma ihœg att dessa exempel Šr sšllsynta undantag. TIDSANDAN Schnaars diskuterar ocksœ fšrutsšgelsernas tidsbundenhet. Han konstaterar att framtidsstudier frœn samma tidsperioder ofta fokuserar pœ samma saker. Ofta Šr de personer som Šr verksamma med fšrutsšgelser genomsyrade av rœdande tidsanda (Zeitgeist). Schnaars menar Ð i likhet med Corn Ð att framtidsvisionerna sšger mera om samtiden Šn om framtiden som sœdan. 14 Varje tid har sin karaktšristiska tidsanda, vilken enligt Schnaars Šr Ómarked by a predominant feature that characterizes the intellectual, political, and social trends of that eraó. 15 Det innebšr bland annat att det finns en 7

fokusering pœ vissa aktuella teknikomrœden. Exempel pœ teman som dominerat fšrutsšgelser frœn olika tidsperioder Šr atomkraften pœ 1950-talet, rymdkapplšpningen pœ 1960-talet och energifrœgorna pœ 1970-talet. Det stora problemet med att framtidsstudier Šr genomsyrade av tidsandan Šr att de personer som mœlat upp en bild av framtiden ofta tror att dagens viktiga frœgor ocksœ ska vara morgondagens. SŒ Šr vanligen inte fallet. PRIS OCH PRESTANDA NŠsta faktor bakom misslyckade fšrutsšgelser Šr nšra kopplad till faktorn ÓteknikfšrŠlskelseÓ eller Ófascination fšr sjšlva teknikenó. Schnaars kallar faktorn fšr Óprice-performance failureó eller frœnvaro av cost-benefitanalys. 16 Han konstaterar att det inte bara Šr fšrutsšgelser av exotiska och fantasieggande teknikers utbredning som slœr fel, utan ocksœ fšrutsšgelser som ršr mindre uppseendevšckande teknik. Problemet Šr att den nya tekniken Šr fšr dyr i fšrhœllande till den nytta som anvšndaren fœr sig till del. Man mœste stšlla sig frœgor som Erbjuder en viss produkt verkligen nœgra fšrdelar jšmfšrt med existerande teknik? och Finns det nœgon som Šr beredd att betala fšr produkten? Inte sšllan har fšrutsšgelser misslyckats pœ grund av att de har grundat sig pœ innovationer som inte erbjuder kunderna nœgra egentliga fšrdelar och som dessutom Šr dyrare Šn den teknik de ska ersštta. Ett exempel Šr bildtelefonen, som spœddes en lysande framtid i slutet av 1960-talet. Den var dock dyr och gav inte kunderna nœgot av verkligt všrde; i de flesta fall var den vanliga telefonen fullt tillfredstšllande. Om man ŠndŒ ville se varandra, ville man fšrmodligen helst tršffas i verkligheten. Det Šr sœledes av stor betydelse att de som fšrsšker fšrutsšga framtiden genomfšr cost-benefit-analyser. De mœste všga en viss tekniks nytta fšr anvšndarna mot det pris som anvšndarna fœr betala. Schnaars betonar att relativt fœ produkter misslyckas att slœ igenom pœ grund av tekniska svœrigheter Ð de misslyckas fšr att man inte begrundat marknadssituationen i tillršcklig utstršckning. En svœrighet med att strikt tillšmpa cost-benefitanalyser Šr dock att de flesta produkter Šr primitiva och dyra dœ de fšrst ser dagens ljus. FrŒgan Šr hur snabbt produkten kan bli tillršckligt mycket billigare och bšttre fšr att kunna konkurrera med de produkter som redan finns pœ marknaden. Vi ska Œterkomma till denna frœga lšngre fram. SYMBOLISKA DRIVKRAFTER Det Šr naturligtvis viktigt att i allt framsynsarbete beakta ekonomiska aspekter och genomfšra cost-benefit-analyser. Samtidigt mœste det framhœllas att dessa aspekter inte alltid Šr avgšrande Ð rationellt ekonomiskt tšnkande Šr inte det enda som pœverkar teknisk fšršndring. Teknik Šr ofta ett resultat av andra švervšganden Šn de ekonomiska, framhœller Svante Lindqvist i en artikel om problemen med teknikvšrdering. Ett exempel Šr utvecklingen av rakettekniken. Inte minst tyskarnas satsning pœ att tillverka V2-raketer under andra všrldskriget framstœr som mšrklig eftersom raketen inte var sšrskilt effektiv som vapen. SprŠngkraften var mœttlig och tršffsškerheten mycket dœlig. ndœ satsades stora resurser pœ att ta fram och tillverka dessa vapen, konstaterar Lindqvist och stšller sig frœgan varfšr? Ð en frœga som engelska underršttelsetjšnsten stšllde sig redan 1944. Lindqvist sammanfattar en hemlig rapport frœn 8

underršttelsetjšnsten till det engelska krigskabinettet och finner ett tšnkbart svar: É man mœste sška orsaken i romantiska fantasier snarare Šn i rationella, ekonomiska bedšmningar. Den 12 ton tunga raketen Ð som dœnande steg till všders, som nœdde hšgre Šn mšnniskan nœgonsin tidigare nœtt, och som slog ned frœn himlen med en hittills oanad hastighet mot den fšrsvarslšsa och ofšrberedda fienden Ð utšvade en sorts omvšnd Óromantic appealó fšr tyskarna. 17 Lindqvist framhœller att ingen cost-benefit-analys hade kunnat motivera satsningen pœ V2-raketen. Det avgšrande i sammanhanget var dess symboliska betydelse fšr de tyska beslutsfattarna. HŠr finns ocksœ paralleller till det amerikanska rymdprogrammet under 1960-talet. ven om rymdprogrammet officiellt motiverades med dess vetenskapliga och tekniska nytta fšr mšnskligheten, sœ var de viktigaste drivkrafterna symboliska och militšra. Det handlade inte minst om att visa omvšrlden att USA var den ledande nationen pœ det tekniska och vetenskapliga omrœdet. NŠr mœlet Ð att vara fšrst med att placera en mšnniska pœ mœnen Ð var nœtt gick luften ur rymdprogrammet. 18 Enligt Lindqvist fšrsvœras arbetet med att fšrutsšga framtiden av att en stor del av all teknikutveckling sker inom den militšra sektorn. Den nšdvšndiga kunskapen Šr inte ens i ett demokratiskt samhšlle tillgšnglig fšr personer som arbetar med framtidsstudier. 4. Aktšrerna Ð lekmšn och experter Vem fšrde fram alla storslagna visioner om framtiden och vem trodde egentligen pœ dem? De flesta mšnniskor trodde faktiskt pœ de framtidsvisioner som publicerades i tidningar och tidskrifter, hšvdar bœde Corn och Schnaars. De framhœller dock att Œtskilliga var skeptiska. OtillrŠckliga tekniska och vetenskapliga kunskaper har ibland bidragit till alltfšr optimistiska fšrutsšgelser. I fšrlšngningen betyder detta rimligen att personer utan djupare kunskaper pœ omrœdet i stšrre utstršckning Šn experter trott pœ framtidsvisionerna. EXPERTERS SYN P FRAMTIDEN Fšr att belysa hur experter kan reagera pœ fšrutsšgelser om teknikens utveckling kan vi Œter knyta an till atomkraften. MŒnga vetenskapsmšn framhšll i slutet av 1940-talet att visionen att fšrse bilar, lokomotiv och villor med smœ atomkraftsaggregat fšr energiproduktion var helt orealistisk Ðinte minst pœ grund av strœlningsfaran. En fysiker konstaterade att ingen skulle ha nœgot behov av en personbil som kan drivas ett helt Œr pœ en liten tablett uran 235 eftersom det ršcker att vistas i bilen i fem minuter fšr att fœ en dšdlig strœlningsdos. Det faktum att experter ibland har haft en ganska realistisk uppfattning om olika fšrutsšgelsers potential fœr inte fšrleda oss att tro att alla vetenskapsmšn och ingenjšrer med klar blick sett vad som varit troliga framtida utvecklingslinjer. Ett exempel Šr synen pœ atomkraftsdriven sjšfart bland svenska varvsingenjšrer pœ 1950-talet. Av alla planer pœ att utnyttja atomenergin som drivkšlla i fordon eller farkoster var det endast 9

tillšmpningen till sjšss som i nœgon utstršckning kom att fšrverkligas. Stora satsningar gjordes ocksœ pœ att ta fram atomdrivna bombplan i USA men dœ president Kennedy i bšrjan av 1960-talet lade ned projektet hade de Šnnu inte kommit lœngt 19. Redan 1946 hade den amerikanska flottan inlett utvecklingsarbete ršrande atomdrivna fartyg. Detta resulterade 1954 i att všrldens fšrsta atomdrivna ubœt sjšsattes. Med tiden fšljde ocksœ atomdrivna kryssare, hangarfartyg etc. Den nya energikšllan erbjšd en viktig fšrdel fšr militšren eftersom fartygens operationsradie škade všsentligt. Att teknologin var mycket dyr spelade i sammanhanget mindre roll. Om kostnaderna varit av underordnad betydelse fšr militšren sœ var de desto viktigare fšr mšjligheterna att sštta atomkraftaggregat i civila handelsfartyg. I USA finansierade staten det fšrsta atomdrivna lastfartyget Ð N/S ÓSavannahÓ som sjšsattes redan 1959 och levererades 1962. N/S Savannah var fršmst avsett att vara ett fšrsšksfartyg. Svensk varvsindustri, som var bland de ledande i všrlden, fšljde naturligtvis den internationella utvecklingen pœ omrœdet med stort intresse. Under det gœngna halvseklet hade dieselmotorn framgœngsrikt konkurrerat ut Œngmaskinen och kanske stod man nu infšr ett nytt revolutionerande teknikskifte. DŒ var det viktigt att inte komma pœ efterkšlken. Ett svenskt forskningsarbete om atomdrift till sjšss initierades i mitten pœ 1950-talet. Bland de ledande svenska varvsingenjšrerna fanns en stor tilltro till den nya tekniken. FŒngade i en tidsanda av švervšldigande entusiasm infšr atomenergins fredliga anvšndning sœg de framfšr sig hur man Ósnart ska kunna bemšstra de tekniska problem som atomdrift medfšr och Šven till sjšss dra nytta av de nšstan outtšmliga energiresurser som finns i klyvbart materialó, som en ingenjšr uttryckte det 1960 20. Som alltid fanns det ocksœ de som var mer skeptiska och trodde att den nya tekniken inte skulle kunna konkurrera ekonomiskt med konventionell teknik, i alla fall inte inom šverskœdlig framtid. Under 1960-talet svalnade intresset fšr atomdrivna fartyg. Med undantag fšr atomdrivna isbrytare har energikšllan inte fœtt nœgon kommersiell anvšndning till sjšss. En fšrfattare som Šr kritisk till experters fšrmœga att fšrutse framtidens teknik Šr Arthur C. Clarke. I motsats till de tidigare nšmnda forskarna hšvdar han att felet med de flesta fšrutsšgelser Šr att de varit alltfšr konservativa. MŒhŠnda bygger denna stœndpunkt pœ att han fršmst har studerat hur ledande vetenskapsmšn fšrestšllt sig framtiden. Clarke menar att vetenskapsmšnnen ofta har saknat fantasi och fšrestšllningsfšrmœga. DŠrfšr har de till exempel sagt att flygplan och rymdraketer varit orealistiska, Šven om de har haft tillršckligt med kunskap fšr att kunna ana vad som skulle komma, enligt Clarke. Expertkunskapen har sœledes snarast varit ett handikapp: Óit is not the man who knows most about a subject, and is the acknowledged master of his field, who can give the most reliable pointers to its future. Too great a burden of knowledge can clog the wheels of imaginationó. 21 OLIKA GRUPPERS INTRESSEN De personer som Šgnat sig Œt att fšrutsšga framtiden har varit sœvšl lekmšn som experter pœ olika omrœden. Naturligtvis har olika grupper haft skilda bakomliggande intressen, nœgot som bšr beaktas dœ man tar stšllning till fšrutsšgelserna. Corn sšger att journalister och populšrvetenskapliga 10

fšrfattare ofta har ett stšrre incitament till att Šgna sig Œt sensationer och šverdrifter eftersom de dœ kan fœ škad uppmšrksamhet och vinna škad spridning av sina alster. Fšr vetenskapsmšn har situationen varit den omvšnda: de har ofta ett intresse av att vara fšrsiktiga i sina visioner Ð inte minst fšr att undvika att fœ dœligt rykte bland kollegor i forskarvšrlden. Enligt Corn har vetenskapsmšnnens Ótraining, their work experience, and their professional culture all [É] tended to dispose them toward more restrained and less utopian expectations for the futureó. 22 5. Kan vi sšga nœgot om framtiden? Schnaars Œterger en uppmaning som han funnit i en artikel i Forbes frœn mitten pœ 1970-talet dšr en dœ 20 Œr gammal framtidsprognos recenserades: ÓWhen you get the urge to predict the future, better lie down until the feeling goes awayó. 23 Vi mœste frœga oss om det verkligen Šr sœ hšr illa Ð kan vi inte sšga nœgot om framtiden? Det faktum att Œtminstone 20 procent av alla fšrutsšgelser i Schnaars studie har slagit in borde inge lite hopp. Det Šr naturligtvis ocksœ en skillnad mellan att i detalj fšrsška fšrutsšga framtiden och att pœ ett mer švergripande plan Šgna sig Œt framsynsarbete med alternativa framtidsbilder. Nedan ges nœgra exempel pœ lyckade fšrutsšgelser. Vidare diskuteras framkomliga všgar i denna typ av arbete. Det kan konstateras att fšrutsšgelser ibland slœr in pœ ett nœgot annorlunda sštt Šn man fšrvšntat sig. Ett exempel pœ detta Šr en artikel i Newsweek 1959 som fšrutsade att Œr 1970 skulle safarier till Vietnam bli vanliga. Safarierna skulle bli populšra bland turister Ówho really wants to get away from it alló. 24 Schnaars pœpekar Ð med Vietnamkriget och de mœnga amerikanska soldater som stupade dšr i Œtanke: ÓIronically, that turned out to be an accurate prediction, but in a far different form than intendedó. Denna typ av fšrutsšgelser bšr rimligen ršknas till de mindre lyckade. EN LYCKAD FRAMTIDSSTUDIE NŒgra fšrvœnansvšrt tršffsškra fšrutsšgelser finns i en rapport utgiven av IVA, till akademiens 50-Œrsjubileum 1969. I rapporten tecknades dels en bild av teknikens utveckling under det gœngna halvseklet, dels bilder av fšršndringar under kommande Œr Ð med slutpunkt Œr 2019. Just att titta bakœt nšr man ska se framœt ansœgs som všrdefullt i studien. 25 Det var osškert hur mycket man skulle kunna lšra av historien men angreppssšttet skulle hjšlpa deltagarna att Ódra sig till minnes vad som skett, vad som varit ovšntat eller vad som všntats men inte skettó. 26 Med det tillbakablickande perspektivet skulle man Ófrigšra sig frœn vissa begršnsningar i sitt tšnkande och undvika att begršnsas av de invanda ramarna och tankebanornaó. Detta tycks ha fungerat ganska bra fšr IVA-studiens egen del. PŒ telekommunikationsomrœdet lyckades rapporten fšrutsšga nœgra viktiga utvecklingslinjer. Bland de produkter som fšrutsades fœ en vid spridning fanns programminnesstyrda telefonvšxlar med ett flertal nya abonnenttjšnster, automatiska telefonsvarare, knapptelefoner, faxmaskiner, mobiltelefoner Ð fršmst fšr anvšndning i bilar Ð och laserteknik fšr informationsšverfšring. Datašverfšring skulle bli en allt viktigare del av Televerkets uppgifter och bœde fšretagen och hemmen skulle bli 11

uppkopplade. MŒnga privatpersoner skulle Ói sina hem [komma att] ha en dataterminal, frœn vilken de genom att trycka pœ ett antal knappar [É] kommer att kunna šverfšra pengar frœn och till olika konton, betala rškningar och verkstšlla andra ekonomiska transaktioner som inkšp och fšrsšljningaró. 27 Studien beskriver ocksœ hur TV pœ 1980-talet skulle kunna nœ ut till hemmen via kabel och gšra det mšjligt att ta in Ó10, 20, 30 ja kanske 40 kanaleró. Denna kabeltelevision skulle bli sšrskilt lšmpad fšr storstšder. Ett alternativ, som kanske ocksœ kunde bli verklighet, var att hemmen skulle kunna ta emot TV-sŠndningar direkt frœn satelliter. Tekniken skulle sœledes inte lšngre vara den begršnsande faktorn nšr det gšllde tillgœngen pœ ett stort antal TV-kanaler. Huruvida mšnniskor vill ha fler kanaler eller inte fšrvšntades i stšllet att styra en eventuell expansion pœ omrœdet: ÓAvgšrande blir om kommande generationer šnskar mer information eller vill ha lugn, ro och stillhet fšr meditationó. 28 OcksŒ pœ andra omrœden fšrutsœg rapporten fšršndringar som skulle komma. Ett exempel frœn transportomrœdet Šr att snabbtœg fšrvšntades bli vanliga. Rapporten refererar till uppbyggnaden av helt nya snabbtœgslinjer i Japan och Frankrike men framhšll att Sverige pœ grund av sin otillršckliga befolkningstšthet mœste satsa pœ att utveckla snabbtœg fšr befintliga jšrnvšgar. Tekniskt skulle detta kunna lšsas genom en ÓfšrŠndring av de ršlsgœende fordonens konstruktionó bland annat genom att Óautomatiskt luta vagnskorgen inœt i kurvornaó. Fšrsšk med lutande tœg hade redan utfšrts pœ flera hœll i všrlden. 29 Den automatiska vagnlutningen skulle bli avgšrande fšr att kunna kšra snabbt Ð mellan 160 och 220 km/h Ð pœ Ódet jšmfšrelsevis kurviga svenska jšrnvšgsnštetó. 30 Vi kan frœga oss varfšr IVA-rapporten lyckades sœ bra i dessa fšrutsšgelser. FrŒgan kommer hšr att lšmnas obesvarad Ð lšsaren fœr sjšlv sška finna svaret. Det bšr dock pošngteras att studien inte beskriver alltfšr exotiska och fantasifulla tekniker. TvŠrtom, de innovationer som fšrutsšgelserna baseras pœ fanns i mœnga fall mer eller mindre fšrdigutvecklade vid tiden fšr IVA-jubileet Ð till exempel satelliter, sjšlvlutande snabbtœg och datorer. Styrkan i framtidsbilderna Šr framfšrallt att de beskriver expanderande marknader snarare Šn helt ny teknik. Naturligtvis lyckades studien inte lika bra med alla fšrutsšgelser. Ett exempel Šr rymdtekniken; rapporten fšrutser att vi skulle fœ se den fšrsta mšnniskan pœ Mars 1985 och att det skulle finnas kommersiella fabriker och laboratorier i rymden i slutet av 1990-talet. Orsaken till dessa alltfšr optimistiska fšrutsšgelser fœr sškas i den rœdande tidsandan. Det gœngna Œrtiondet hade karakteriserats av en intensiv rymdkapplšpning mellan USA och Sovjet. Kapplšpningen fick sin upplšsning i juli 1969 dœ den fšrsta mšnniskan satte sin fot pœ mœnen. IVA-rapporten publicerades i slutet av oktober samma Œr och det fšrefšll naturligt att tšnka sig att utvecklingen skulle fortsštta i samma takt inom omrœdet. MŒhŠnda hade initierade personer i amerikanska regeringskretsar eller vid NASA kunnat ana att luften skulle gœ ur rymdprogrammet Ð men att se det frœn svensk horisont var givetvis svœrare. N GRA TIPS Exemplen visar att Šven om inte allting blir rštt Šr det trots allt mšjligt att fšrutse en hel del. Hur ska man dœ bšra sig Œt fšr att lyckas? Schnaars menar 12

att det Šr hšr som historien har nœgot att lšra oss. Det Šr inte primšrt kunskapen om teknisk fšršndring utan snarare kunskapen om fšrutsšgelser gjorda i det fšrgœngna som kan hjšlpa oss med nya fšrutsšgelser. Genom att analysera gamla fšrutsšgelser kan vi identifiera vanliga misstag och fšrhoppningsvis Šven undvika att gœ i samma fšllor. Schnaars hšvdar att Ópast forecasts are plentiful and potentially informative. Past mistakes may indicate common, correctable errors. Past successes may indicate the best course of actionó. 31 Han sšger ocksœ att misslyckade fšrutsšgelser Óillustrate that the same, often preventable, errors recur, even though separated by decades and contained in very different kinds of forecastsó. Med avstamp i sin empiriska studie fšreslœr Schnaars nœgra riktlinjer fšr arbete med framtidsstudier. Han betonar genomgœende betydelsen av sunt fšrnuft. Han framhœller sjšlv att rœden Šr tillsynes sjšlvklara men att de ŠndŒ fšrsummas fšrvœnansvšrt ofta. Det fšrsta och kanske viktigaste rœdet Šr att inte bli fšršlskad i tekniken. Som vi sett leder detta till ett alltfšr stort fokus pœ sjšlva tekniken och att ekonomiska och marknadsmšssiga aspekter ignoreras. Det finns ett antal grundlšggande frœgor som mœste stšllas nšr det gšller marknaden fšr en produkt: Vilka Šr kunderna? Hur stor Šr marknaden? Kommer den nya produkten att erbjuda nœgon fšrdel jšmfšrt med existerande produkter? r den nya produkten kostnadseffektiv jšmfšrt med existerande produkter? Motiverar nyttan fšr kunden det pris man mœste ta ut fšr en produkt? Talar synliga sociala trender fšr eller emot den nya tekniken? GŒr produkten pœ tvšren mot mšnskliga vanor och rœdande kulturbundna všrderingar? Ett exempel till den sista frœgan Šr frystorkad mat. PŒ 1960-talet fšrutsades att frystorkad mat skulle fœ en mycket stor marknad. Men sœ blev inte fallet Ð den smakade inte lika gott som annan mat, nœgot som kunderna tillmštte stor betydelse. Enligt Schnaars Šr det sšrskilt viktigt att gšra cost-benefit-analyser. I vissa fall kan de vara ganska enkla att genomfšra. En fšrutsšgelse som inte hade passerat en cost-benefit-analys Šr undervattenshotell, vilka i mitten av 1960- talet fšrutsades bli vanliga inom 20 Œr. Schnaars konstaterar att undervattenshotellen och liknande fantastiska projekt Ófailed to serve an intended market at any priceó. 32 Det Šr betydligt svœrare om man fšrsšker att fšrutsšga marknaden fšr mer realistiska produkter. De kanske inledningsvis Šr dyra och ofullstšndigt utvecklade, men de kan tšnkas bli bšttre och billigare i framtiden. SŒ har till exempel varit fallet med datorer, videobandspelare och annan hemelektronik. Schnaars sšger att dessa fall Šr de svœraste att hantera. Vanligen fšršndras pris och prestanda till den nya produktens fšrdel nšr produktionen všl kommit igœng. Rosenberg Šr ocksœ inne pœ detta tema, men ingen av fšrfattarna ger nœgot egentligt rœd om hur problemet kan hanteras fšrutom att man ska vara vaksam och medveten om att problemet existerar. 33 13

Schnaars finner ocksœ demografiska trender anvšndbara. Med viss sškerhet kan vi till exempel fšrutsšga hur mœnga tjugoœringar det kommer att finnas om tio Œr. Om vi ocksœ kan sšga nœgot om deras vanor, všrderingar och preferenser Ð vilket givetvis Šr svœrt i sig Ð sœ kan vi ocksœ fœ en uppfattning om de kommer att efterfrœga vissa varor och tjšnster. Resonemanget kan exemplifieras med att om fšdelsetalen sjunker till noll blir efterfrœgan pœ fšrskoleplatser om nœgra Œr obefintlig. Det Šr inte troligt att en eventuell immigrationsškning av familjer med smœ barn skulle kunna uppvšga nedgœngen av antalet fšdda i Sverige. Avslutningsvis framfšr Schnaars nœgra alternativ till fšrutsšgelser av teknisk fšršndring. Framfšrallt ser han scenarioanalys som ett fruktbart angreppssštt. Scenarioanalysen mœlar upp flera alternativa framtidsbilder. Den ger inte bara en bild av fšrhœllandena vid nœgon fixerad tidpunkt om 10 eller 20 Œr, utan ocksœ en bild av všgen dit och vilka antaganden som visionerna vilar pœ. Schnaars rœder ocksœ till att hellre vara konservativ och inte fšrvšnta sig nœgra revolutionerande fšršndringar Šn att i alltfšr stor utstršckning fšrestšlla sig att en ny teknik totalt ska fšršndra všrlden. Han hšvdar att lyckade fšrutsšgelser Ótend to be conservative in their outlook, while the failures foresee fantastic changesó. 34 Alla skulle kanske inte hœlla med om detta Ð jšmfšr Arthur C. Clarke ovan. Det sker naturligtvis stora fšršndringar Ð men de tar ofta mycket lœng tid. 6. Slutsatser Vilken nytta har dœ medarbetarna i projektet Teknisk Framsyn av diskussionen i denna rapport? Har alla dessa exempel pœ fšrutsšgelser nœgot att sšga oss som lever i slutet av 1990-talet eller Šr vi kanske mera rationella, fšrnuftiga och klarsynta Šn vœra fšregœngare pœ omrœdet? Svaret pœ den senare frœgan Šr rimligen nej Ð inget tyder pœ att vi všsentligen Šr bšttre lšmpade att se in i framtiden Šn vad man var pœ till exempel 1950- eller 1970-talet. Denna rapport har redogjort fšr ett flertal faktorer som varit bidragande till att fšrutsšgelser misslyckas: 1) Tron att ny teknik helt ska ersštta den teknik som redan finns och att det ska gœ fšrhœllandevis snabbt. I verkligheten samexisterar konkurrerande teknologier vanligen under lœng tid. 2) Tron att ny teknik endast ska lšsa gamla uppgifter och komplettera existerande tekniska system. I stšllet Šr det vanligt att ny teknik lšgger grunden till helt nya system. 3) Tron att ny teknik ska fungera som universalmedel mot olika samhšllsproblem. 4) SvŒrigheten att se viktiga kopplingar mellan olika teknikomrœden dšr just kombinationen av omrœdena erbjuder stora utvecklingsmšjligheter. 5) Att de som sškt fšrutsšga framtiden fšršlskat sig i sjšlva tekniken och dšrmed fšrsummat ekonomiska aspekter. De har inte beaktat hur potentiella marknader ser ut och om en viss teknik erbjuder anvšndarna nœgot av všrde jšmfšrt med existerande alternativ Ð frœnvaro av costbenefit-analyser. 14

6) Att man varit fœngen av tidsandan och trott att dagens stora frœgor ocksœ ska vara morgondagens stora frœgor. 7) Att inte bara rationella ekonomiska švervšganden ligger bakom valet av ny teknik. Ofta avgšr till synes irrationella švervšganden valen, till exempel symboliska všrden. 8) Att informationsunderlaget fšr framtidsstudier ofta har varit otillršckligt. Mycket teknikutveckling sker i det fšrdolda Ð fršmst inom den militšra sektorn. Vilka fšllor riskerar dœ Teknisk Framsyns medarbetare att trampa i? Ja, teoretiskt finns ju risken att de trampar i alla tšnkbara fšllor, men sœ pessimistiska ska vi inte vara. Att ta till sig faktorerna ovan och kritiskt rannsaka sig sjšlv bšr dock vara všrdefullt fšr att medvetandegšra problemen Ð Šven om det naturligtvis finns fler faktorer Šn de som ršknas upp hšr. En del av vad som sagts talar till medarbetarnas fšrdel: som expert pœ olika omrœden har man stor kunskap om relevant teknik respektive vetenskap. Detta betyder dock inte att den tekniska kunskapen i sig Šr den viktigaste Ð en djupgœende kunskap om samhšllsprocesser Šr fšrvisso av stšrre betydelse. Experten/medarbetaren har inte heller den populšrvetenskapliga journalistens incitament till att mœla upp exotiska framtidsbilder och skapa uppseendevšckande rubriker. Fundera igenom ovanstœende punkter, en efter en, och fšrsšk relatera dem till framsynsarbetet. Det kan vara av všrde att fšr ett šgonblick stanna upp och begrunda vilken tidsanda och vilka frœgor som genomsyrar vœr egen tid. Fšr att fœ perspektiv pœ arbetet bšr vi stšlla oss frœgan vad kommer framtidens historiker Ð kanske verksamma pœ 2040-talet Ð att skriva om det sena 1990-talets projekt Teknisk Framsyn. 15

7. Noter 1 Tore Frängsmyr, Framsteg eller förfall: Framtidsbilder och utopier i västerländsk tanketradition (Stockholm, 1980), 10 ff.; SOU 1986:33 Att studera framtiden: Betänkande av Framtidsstudiekommittén, 13; Om framstegstanken och framtidsbilder i den västerländska kulturen, se också: Sven-Eric Liedman, I skuggan av framtiden: Modernitetens idéhistoria (Stockholm, 1997). 2 Joar Tiberg, Vart tog framtiden vägen? Framtidsstudiernas uppgång och fall, Polhem: Tidskrift för teknikhistoria 13 (1995), 160-175; SOU 1986:33, 15 ff.; Johan Asplund, Teorier om framtiden (Stockholm, 1981), 38 ff. 3 Bengt-Arne Vedin, Innovation Foresight at the Edge of Chaos (Report from the Six Countries Programme Workshop, Stockholm, October 30-31, 1995), 9 f. 4 Försvarets Tekniska Prognoser 40 år 1954-1994: En jubileumsskrift (Stockholm, 1994), 3-31. 5 Per Molander, Konsekvenser av teknisk förändring, i SOU 1986:34 Att studera framtiden: Betänkande av framtidsstudiekommittén, Del 2 bilagedel (bil. 6), 15; Lynn White, jr., Technology Assessment from the Stance of a Medieval Historian, American Historical Review 79 (1974), 1-13; Svante Lindqvist, Retrospektiv teknikvärdering: Kan vi lära av historien?, i Teknikvärdering: Föredrag Våren 1980 vid Tekniska Högskolan i Stockholm (Stockholm, 1980), 10-35; idem., Teknikvärdering i ett historiskt perspektiv: Exemplet raketteknikens utveckling, Polhem: Tidskrift för teknikhistoria 7 (1989), 80-120; Cf. Joel A. Tarr, Retrospective Technology Assessment 1976 (San Francisco, 1977). 6 Joseph J. Corn, ed., Imagining Tomorrow: History, Technology, and the American Future (Cambridge, MA, 1986), 219 ff. En viktig inspirationskälla till föreliggande avsnitt om svårigheter med att förutsäga framtiden är ett tal av Svante Lindqvist den 18/1 1999. Där tar han bl.a. upp Corn och sin egen studie om raketteknikens utveckling: Svante Lindqvist, Vad vi visste om framtiden - trodde vi [Tal vid Teknisk Framsyns kick-off den 18/1 1999], ljudupptagning återgiven på webbsidan: www.iva.se/tekniskframsyn/medierum/aktuellt_99/kickoff_tal.html. 7 Paul Boyer, By the Bomb s Early Light: American Thought and Culture at the Dawn of the Atomic Age (New York, 1985; reissue 1994), 109-121; Stephen L. Del Sesto, Wasn t the Future of Nuclear Energy Wonderful?, i Imagining Tomorrow: History, Technology, and the American Future, ed. Joseph J. Corn (Cambridge, MA, 1986), 58-76. 8 Nathan Rosenberg, Perspectives on Technology (Cambridge, 1976), 202 ff.; En svensk forskare som berört temat teknologier i tävlan är Arne Kaijser som diskuterar hur ett äldre energisystem, stadsgassystemet, förbättrades då det hotades av ett nytt system, elsystemet, se: Arne Kaijser, Konkurrensen mellan gas och elektricitet, Daedalus: Tekniska Museets årsbok 1984, 193-217. 9 Susan J. Douglas, Amateur Operators and American Broadcasting: Shaping the Future of Radio, i Imagining Tomorrow: History, Technology, and the American Future, ed. Joseph J. Corn (Cambridge, MA, 1986), 35-57; Cf. idem., Inventing American Broadcasting, 1899-1922 (Baltimore, 1987). 10 Paul Ceruzzi, An Unforeseen Revolution: Computers and Expectations, 1935-1985, i Imagining Tomorrow: History, Technology, and the American Future, ed. Joseph J. Corn (Cambridge, MA, 1986), 188-201. 11 Carolyn Marvin, When Old Technologies Were New: Thinking About Electric Communication in the Late Nineteenth Century (New York, 1988), 191-206. 12 Nathan Rosenberg, Exploring the black box: Technology, economics, and history (Cambridge, 1994), 4 f., 219-226. 13 Steven P. Schnaars, Megamistakes: Forecasting and the Myth of Rapid Technological Change (New York, 1989), 9-33. 16

14 Corn hävdar att: Visions of the future always reflect the experience of the moment as well as memories of the past. They are imaginative constructs that have more to say about the times in which they were made than about the real future, which is, ultimately, unknowable, se epilogen till Corn, ed., Imagining Tomorrow, 219. 15 Schnaars, 63. 16 Ibid., 77-95. 17 Lindqvist, Teknikvärdering i ett historiskt perspektiv, 102. 18 Ibid., 105-118. Lindqvist nämnde i ett tal den 18/1 1999 ytterligare ett exempel på införandet av en ursprungligen dyr och ineffektiv teknik kanonen. Trots att den i relation till sin föregångare, kastmaskinen, var dyr, krånglig att använda och hade dålig träffsäkerhet så infördes den i rask takt i många länder i Europa på 1300-talet. Skälet var, enligt Lindqvist, att det var en extravagant teknologi som skänkte sina furstliga ägare status och politisk prestige, inte minst genom att den var dyrbar utan också genom sin dramatiska verkan; det mullrande dundret, eldsflamman, gnistorna och den bolmande röken. Han sammanfattar med att konstatera att introduktionen av kanonen hade lika lite med cost-benefit-analys att göra som när jag köpte min första mobiltelefon!: Svante Lindqvist, Vad vi visste om framtiden - trodde vi. För en diskussion om andra drivkrafter bakom teknisk förändring än ekonomiska (t.ex. militära och symboliska), se: Helmer Dahl, Teknikk Kultur Samfunn: Om egenarten i Europas vekst (Oslo, 1984), 47 ff.; Bosse Sundin, Den kupade handen: Människan och tekniken (Stockholm, 1991), 271 ff. 19 Joseph J. Corn & Brian Horrigan, Yesterday s Tomorrows: Past Visions of the American Future (1984; Baltimore, 1996), 123 f. 20 Citerad i Lars Olsson, Skall vi bygga atomfartyg? : Svensk varvsindustri och frågan om atomdrift till sjöss, 1955-65, Varv: Årsskrift för Varvshistoriska Föreningen i Göteborg 1997, 20. 21 Arthur C. Clarke, Profiles of the Future: An Inquiry into the Limits of the Possible (1962; London, rev. ed. 1973), 32. 22 Corn, ed., Imagining Tomorrow, 224. 23 Citerad i Schnaars, 53. 24 Schnaars, 43. 25 Cf. Erik Lönnroth, Behovet av teknikhistoria, IVA-Nytt 1983:3/4, 10 f.; idem., Tidens flykt: Stora historiska förändringar och människor som levat i dem (Stockholm, 1998), 7 ff. 26 Sven Brohult, Utvecklingslinjer inom forskning och teknik 1919-2019 (Ingenjörsvetenskapsakademiens meddelande 161, Stockholm, 1969), 220. 27 Ibid., 198. 28 Ibid., 201. 29 Ibid., 210. 30 Ibid., 211. 31 Schnaars, 2 f. 32 Ibid., 147. 33 Rosenberg, Exploring the black box, 4 & 222 f. 34 Schnaars, 48. 17