Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Detta inkluderar också risk för eller hot om sådan händelse. Som exempel på allvarliga händelser kan nämnas transportolyckor, explosioner, bränder, utbrott av allvarlig smitta, spridning av farliga ämnen, infrastrukturstörning, publika evenemang samt psykosocial påverkan av samhället som en följd av traumatiska händelser. Vid larm om misstänkt allvarlig händelse Larm om misstänkt allvarlig händelse kan komma från SOS Alarm, sjukvårdsledaren på en skadeplats, ledningsansvarig sjuksköterska på US, ViN eller LiM, driftansvarig gällande interna störningar på sjukhus, polis eller andra till TiB (tjänsteman i beredskap). TiB värderar och analyserar situationen och beslutar sedan enligt vissa kriterier om att bekräfta eller avvisa en misstänkt allvarlig händelse. Om misstänkt allvarlig händelse avvisas fortgår arbetet enligt normala rutiner dvs. vardagssjukvård. Vid allvarlig händelse, där resurserna blir eller riskerar att bli otillräckliga i förhållande till behoven aktiveras ledningen på regional nivå. Vid allvarlig händelse TiB påbörjar arbetet enligt åtgärdskalender och etablerar därmed särskild sjukvårdsledning på regional nivå, en landstingsövergripande sjukvårdsledning. Exempel på inledande åtgärder: dialog med sjukvårdsledaren i skadeområdet kontaktar medicinskt ansvarig läkare,(särskilt utbildad läkare som finns i beredskap även chef i regional sjukvårdsledning CRSL). beslutar en initial fördelningsnyckel för skadade (hur många patienter som direkt kan föras till respektive sjukhus) beslutar vilka sjukhus i länet som behöver aktiveras sammankallar vid behov medarbetare till särskild sjukvårdsledning på regional nivå (se nedan) Exempel på fortsatta uppgifter för ledningen på regional nivå är att: kommunicera med sjukvårdens olika verksamheter och samordna resurserna värdera och analysera om det finns behov av samverkan med andra aktörer i länet enligt Samverkan Östergötland samordna intern och extern information samverka med andra landstings TiB/särskild sjukvårdsledning regional nivå
Särskild sjukvårdsledning på regional nivå består alltid av TiB och CRSL. Ytterligare ledningsstöd kallas in vid behov till exempel: särskilt utbildad stabschef insatsledning (krisstödssamordnare, fler ur gruppen TiB, CRSL) kommunikation logistik, samband och utrustning experter (exempelvis inom smittskydd, brännskadevård, el, IT eller gas) säkerhet Särskild sjukvårdsledning på regional nivå arbetar vid allvarlig händelse med mandat från landstingsdirektören som informeras vid behov och enligt vissa kriterier. Arbete i skadeområde Sjukvårdens arbete leds av prehospital sjukvårdsledning från ambulanssjukvården, sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig. Sjukvårdsledare är den person som leder sjukvårdsarbetet i skadeområdet och har därmed det övergripande ansvaret för sjukvårdsinsatsen, chefen för sjukvårdsinsatsen (jämför räddningsledare för räddningstjänsten). Sjukvårdsledaren har ansvar för sjukvårdens organisatoriska ledning bland annat för sjukvårdsresurser, säkerhet, samverkan och all sjukvårdskommunikation, vilket inkluderar kontakten med TiB. Medicinskt ansvarig sjuksköterska är den person som utifrån medicinsk kompetens har det övergripande medicinska ansvaret för hur sjukvårdsarbetet ska utövas med de resurser som sjukvårdsledaren kan göra tillgängliga. I detta ligger även ansvar för transporter av skadade inom och från skadeområdet. Vårdutförare är all övrig sjukvårdspersonal, ambulanssjukvård och sjukvårdsgrupper, som är engagerade i omhändertagandet av de drabbade. Sjukvårdsgrupp kallas ut vid behov. Arbete på sjukhus Larm om allvarlig händelse kommer till den ledningsansvariga sjuksköterskan på respektive sjukhus akutmottagning. Larmmottagande sjuksköterska vidarebefordrar larm till utpekad ansvarig läkare för att höja beredskapsläget. Ett sådant beslut åtföljs av en i förväg bestämd och känd larmkedja. Vid beredskapshöjning på sjukhus; Särskild sjukvårdsledning på sjukhus etableras när beredskapsläget höjs. Den utsedda beslutsfattaren, Kirurgens trauma/mellanjour på US, kirurgens bakjour ViN och anestesijour på LiM, beslutar om att höja/förändra beredskapsläge utifrån en bedömning av hur det aktuella sjukhuset kommer att påverkas av den allvarliga händelsen.
På respektive sjukhus finns ett förberett ledningsrum. Medarbetare till särskild sjukvårdsledning på sjukhusen kallas efter behov och enligt lokal katastrofplan. Syftet med arbetet är att mot behov skapa och omfördela resurser samt fatta medicinskt inriktningsbeslut för arbetet inom sjukhuset. Den särskilda sjukvårdsledningen ansvarar för all involverad sjukvårdsverksamhet och det är därmed viktigt att, mot medicinska behov, värdera och prioritera verksamheten. Många avdelningar och funktioner på sjukhusen har egna åtgärdskalendrar i de lokala katastrofplanerna. För ett optimalt patientomhändertagande för samtliga patienter krävs att involverade medarbetare följer sin åtgärdskalender. Krisledningsnämnd Vid extraordinära händelser kan landstingets krisledningsnämnd behöva aktiveras. Krisledningsnämnden utgörs av politiker i landstingsstyrelsens samordningsberedning. Samverkan Östergötland En strategi är framtagen och fastställd av Regionala krishanteringsrådet. Strategin beskriver hur samverkan ska ske mellan de aktörer som ingår i samverkan Östergötland, före, under och efter större händelser, stora olyckor och kriser och som kräver samverkan mellan aktörerna.
Kommunikationsvägar vid allvarlig händelse Verksamheternas ansvar och skyldighet vid allvarlig händelse All landstingupphandlad verksamhet ingår i den kris och katastrofmedicinska verksamheten enligt avtal och är därmed skyldig att samarbeta vid en allvarlig händelse när så krävs. Efter en allvarlig händelse En utvärdering sker efter varje allvarlig händelse och ligger till grund för fortsatt utveckling av den kris och katastrofmedicinska beredskapen inom LiÖ. Särskilda begrepp Allvarlig händelse (se inledningen) Beredskapsläge Följande beredskapslägen används både på sjukhusen, lokal nivå och på regional nivå: Stabsläge - innebär att en särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen Förstärkningsläge- innebär att en särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder för förstärkning av vissa viktiga funktioner Katastrofläge - innebär att en särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder för förstärkning av alla viktiga funktioner
Fullständiga kris och katastrofmedicinska beredskapsplaner ( Katastrofplaner ) finns på Lisa. Vid frågor kontakta din lokala beredskapssamordnare Östra länsdelen - Helene.A.Eriksson@lio.se Centrala länsdelen Andreas.Bernad@lio.se Västra länsdelen Catarina Löfstedt Catarina.Lofstedt@lio.se alternativt Eva Bengtsson Eva.Bengtsson@lio.se eller Annika Bergström annika.bergstrom@lio.se landstingsövergripande beredskapssamordnare