Revisionsrapport* Ambulanssjukvård i luften Norrbottens läns landsting April 2008 Hans Rinander, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking 1
2008-04-16 Hans Rinander Namnförtydligande 2
Innehållsförteckning 1 Bakgrund och revisionsfrågor...1 2 Metod...1 3 Mål och styrning av landstingets ambulansverksamhet...2 4 Organisation för ambulanssjukvården...3 5 Resultat...3 5.1 Organisation för ambulanssjukvård i luften...3 5.1.1 Ambulanshelikopter...3 5.1.2 Ambulansflyg...4 5.2 Rutiner mm för larm och beställning av ambulansuppdrag i luften...5 5.2.1 Ambulanshelikopter...5 5.2.2 Ambulansflyg...6 5.3 Antal uppdrag, kostnader...7 5.3.1 Ambulanshelikopter...7 5.3.2 Ambulansflyg...8 5.3.3 Kvalitetsutveckling...10 5.3.4 Synpunkter från ansvariga och vårdpersonal...11 6 Vår bedömning...13 3
1 Bakgrund och revisionsfrågor Landstingen har enligt 6 i hälso- och sjukvårdslagen ansvar för att det finns en ändamålsenlig organisation för att transportera sjuka/skadade vilkas tillstånd kräver transportmedel som är särskilt inrättat för ändamålet. Allt fler avancerade medicinska bedömnings-, undersöknings- och behandlingsmetoder finns i den dagliga ambulansverksamheten. Ett ökad införlivande av ambulanssjukvården sker idag med den övriga akutsjukvården. Ambulanssjukvård/transporter med flyg eller helikopter anses som en viktig del av akutsjukvården och ambulansverksamheten. Revisorerna genomförde under hösten 2006 en granskning av ambulanssjukvården med marktransporter, där inriktningen var tillgänglighet och patientsäkerhet. Den granskningen bedömde bl a att ambulanssjukvård med markfordon kunde bli mer tillgänglig och att patienter i vissa fall transporterades i en för hög vårdnivå. Föreliggande granskning avser att komplettera den tidigare granskningen. Revisionsfrågor: Genomförs landstingets ambulanssjukvård i luften på ett ändamålsenligt sätt med tonvikt på tillgänglighet och patientsäkerhet? Får de patienter som är i behov av ambulanssjukvård i luften en adekvat vård och behandling i avvaktan på övrig akutsjukvård? Används dessa ambulanssjukvårdens resurser på ett optimalt sätt? 2 Metod Vi har inventerat dokument som styr akutsjukvården och ambulanssjukvården, inklusive ambulanssjukvård i luften. Vi har intervjuat ansvariga och företrädare för ambulanssjukvården, ett antal ansvariga för den hälso- och sjukvård som närmast berörs av ambulanssjukvården i luften samt samordningsansvarig för norrlandstingens ambulansflygverksamhet, Västerbottens läns landsting. Vi har analyserat verksamhetsstatistik från de två leverantörerna som betjänar landstinget med helikopter- och flygtransporter. Ett rapportutkast för faktakontroll har delgivits chefen för division Opererande specialiteter, länschefen för akutsjukvård, länsansvarig för ambulanssjukvården, ekonomichefen för division Opererande specialiteter samt enhetschefen för akutsjukvården, helikopterenheten, Gällivare sjukhus. 1
3 Mål och styrning av landstingets ambulansverksamhet I landstingsplanen nämns inget egentligt om akutsjukvården och därigenom inget om ambulanssjukvården i luften. Här nämns mer i allmänna ordalag att landstingets vård ska vara patientfokuserad, tillgänglig, säker, evidensbaserad, kvalitativ likvärdig och effektiv (de sex perspektiven), vilket naturligtvis också gäller för akutsjukvården. I division Opererande specialiteters plan för 2007-2009 nämns inte heller något speciellt om akutsjukvården, förutom att en översyn av ambulansverksamheten inom divisionen ska göras. I divisionens plan för 2008-2010 anges under rubriken Intern kontroll, att divisionen ska Granska användningen av flyg- och helikopterresurser. Granskningen bör omfatta rutiner, arbetssätt och i vilken grad alternativa transportsätt skulle kunna användas. Hittills har de två nämnda översyner ingått i de diskussioner som funnits i samband med utveckling av nya avtal med leverantörerna för ambulanshelikopter och ambulansflyg. I planen för verksamhetsområde Akutsjukvård nämns också i allmänna ordalag de sex perspektiven enligt ovan, samt att tillgänglighetsfrågor ständigt måste hållas levande. I dokumentet Ledning och styrning av ambulanssjukvården (2008-01-04), som kan betraktas som ett avtal mellan divisionerna Opererande specialiteter och Primärvård, beskrivs bl a ambulanssjukvårdens organisation, ansvarsförhållanden, styrgrupp och länsgrupp för ambulanssjukvården, strategisk inriktning för ambulanssjukvården samt ambulanssjukvårdens verksamhetsidé. Verksamhetsidén är: Vid olycksfall eller svår sjukdom skall Ambulanssjukvården, med optimalt resursutnyttjande, hög tillgänglighet och kompetens, erbjuda länsinvånare och besökare prehospital akutsjukvård, med kvalificerat omhändertagande och säker transport till vårdinrättning. Inom ramen för Norrlandstingens regionförbund har projektet Gränslös dirigering drivits. Projektet innebär att närmaste vägambulans eller ambulanshelikopter ska larmas oavsett var den hjälpsökande finns. Syftet är att förbättra tillgängligheten i gränsområden mellan landstinget. Projektet ska fortsätta under 2008. I Norrlandstingens regionförbunds avtal med berörda landsting (2008-2010) anges hur kostnaderna för helikopter- och flygambulanstransporter ska fördelas mellan de fyra norrlandstingen. De avtal som landstinget upprättat med leverantörerna av helikopter- och flygambulanstjänster styr också denna verksamhet. Valda delar av dessa avtal nämns i rapporten. 2
4 Organisation för ambulanssjukvården Den största delen av ambulanssjukvården ingår i division Opererande specialiteter och där inom länsfunktionen Akutsjukvård. Därför har länschefen det funktionella ansvaret för hela ambulansverksamheten i länet, inklusive den som bedrivs i luften. I Luleå och Boden finns separata ambulansstationer som sorterar under Sunderby sjukhus. Vid Piteå, Kalix, Gällivare och Kiruna sjukhus är ambulansverksamheten integrerad i IVAK-modellen. Här roterar personal mellan IVAK:s enheter enligt ett speciellt schema, dvs mellan intensivvård, akutmottagning och ambulansverksamhet. Primärvårdens åtta ambulansstationer finns vid vårdcentralerna i Arjeplog, Arvidsjaur, Älvsbyn, Jokkmokk, Pajala, Haparanda, Överkalix och Övertorneå. Vittangi vårdcentral drivs genom entreprenad av Praktikertjänst, som under våren 2008 även övertar ambulansverksamheten i Vittangi.. I länet bemannas 28 ambulanser, varav 23 dygnet runt och 5 vanligen vardagar, dagtid. En ambulanshelikopter är stationerad i Gällivare och två ambulansflygplan i Umeå för de fyra norrlandstingens räkning. 5 Resultat 5.1 Organisation för ambulanssjukvård i luften Då ambulanssjukvård i luften är en del av landstingets akutsjukvård har länschefen för Akutsjukvård som nämnts det funktionella ansvaret, även för denna verksamhet. 5.1.1 Ambulanshelikopter Transporter och akutsjukvård med helikopter utförs av Gällivare sjukhus i samarbete med AB Norrlandsflyg som är leverantör av ambulanshelikopter. En ambulanshelikopter finns stationerad i Gällivare för insatser i fjällregionen, annan extrem glesbygd samt för andra sjuktransporter inom och utom länet. Inom sjukhuset svarar Akutvårdsenheten för verksamheten. Akutvårdsenheten är uppdelad i mindre sektioner med funktionsansvarig sjuksköterska per sektion; Akutmottagningen, operation/anestesi, intensiv och helikopter. En läkare/anestesiolog har medicinskt ansvar för helikopterverksamheten. Tolv av akutvårdsenhetens sjuksköterskor bemannar i team ambulanshelikoptern tillsammans med anestesi/narkosläkare dygnet runt. Flertalet av sjuksköterskorna har specialistutbildning i initialt omhändertagande av traumapatienter på sjukhus, skadeplats och under 3
transport. De läkare som bemannar helikoptern har motsvarande utbildning för läkare. Dygnet-runt-bemanning gäller också för Norrlandsflygs helikopterbesättningar (besättningsgrupp; en befälhavare och en styrman). I avtal mellan landstinget och Norrlandsflyg (2002-12-01 2007-11-30) anges Eftersom antalet besättningar är reducerat från lämnat anbud fyra till tre stycken, kommer dessa att tjänstgöra enligt ett 7/14-schema 1. Det innebär att en situation kan uppstå där ambulanshelikoptern inte kan flyga på grund av besättningens behov av dygnsvila. Genom att ta bort en besättningsgrupp sparar landstinget, enligt avtalet, drygt 1 mnkr per år. Norrlandsflyg är ett helikopterföretag som opererar från fem baser i landet. Huvudbasen ligger i Gällivare där företaget, utöver en ambulanshelikopter, har huvudkontor och verkstad där allt tyngre tekniskt underhåll utförs. Utöver Gällivares helikopter finns en ambulanshelikopter i Göteborg samt fem sjöräddningshelikoptrar baserade i Sundsvall, Stockholm, Visby, Ronneby och Göteborg. Basen för Gällivares helikopter ligger vid sjön Vassara, samlokaliserad med företagets huvudkontor. Uppdragen som utförs är av två kategorier, primära och sekundära. Vid primära uppdrag hämtas patienterna direkt vid olycksplatsen. Sekundära betyder att patienter hämtas på ett sjukhus eller en vårdcentral och transporteras till ett annat sjukhus för specialistvård eller operation. Se närmare under avsnitt 5.2.1. Gällande avtalsperiod mellan landstinget och Norrlandsflyg är 2002-12-01 2007-11-10. Avtalet är dock förlängt och en ny upphandling av landstingets helikoptertransporter ska ske i slutet av november 2008. 5.1.2 Ambulansflyg De fyra nordligaste landstingen har inom ramen för Norrlandstingens regionförbund (tidigare Samverkansnämnden) sedan mitten på 1990-talet gemensamt upphandlat ambulansflygplan. Hittills har leverantören varit Lufttransport AB som håller två plan med stationeringsort, Umeå. Företaget har rikstäckande flygverksamhet i Sverige och Norge med huvudkontor i Östersund och Tromsö. Transporter utan intensivvårdsbehov eller annat krävande vårdbehov, s k normaltransporter, sker med företagets egna sjuksköterskor. Grundläggande är dock att avsändande läkare (överläkare) vid respektive landsting skriftligt ska ordinera på transportremiss de läkemedel som patienten kan förutses behöva under flygtransporten. Vid förutsatt behov 1 7/14-schema: 7 dagars tjänstgöring/14 dagars ledighet 4
av intensivvård eller annan särskilt krävande vård, sk intensivvårdstransporter, ska Flygläkarjouren vid NUS kontaktas (se mer under nästa avsnitt). Enligt avtal ska Lufttransport ha tillgång till och bekosta läkarkompetens, vilken också har det medicinska ledningsansvaret för efterfrågad tjänst. Det tidigare avtalet mellan norrlandstingen och Lufttransport löpte mellan perioden 2003-10-01 2007-09-31. Avtalet har förlängts till 2008-01-01, då ett nytt avtal tecknades med Flygtransport tom 2012-12-31. 5.2 Rutiner mm för larm och beställning av ambulansuppdrag i luften 5.2.1 Ambulanshelikopter För ambulanshelikoptern i Gällivare finns en larmplan, undertecknad av den tidigare verksamhetschefen/medicinskt ansvarige vid Akutvårdsenheten, Gällivare sjukhus. Larmrutinerna delas upp i primäruppdrag och sekundäruppdrag. Primäruppdrag definieras som Gemensamt är att uppdraget begärs av patienten eller någon i patientens närhet. Dessa behöver inte vara medicinskt bevandrade. Uppdraget kan också begäras av sjuksköterska, barnmorska eller sjukvårdsledare. Aktuell operatör vid SOS-Alarm bedömer fallet som prio 1, 2 eller 3 enligt Svenskt Index för Akutmedicinsk Larmmottagning: Prio 1 Prio 2 Prio 3 SOS-operatör avgör själv om utlarmning. Tjänstgörande helikopterläkare (Hkp-läkaren) bör kontaktas. Hkp-läkaren ska kontaktas. Hkp-läkaren ska konsulteras. I princip ska inte helikoptern användas vid prio 3-uppdrag, men undantag kan finnas. Dessa avgörs från fall till fall. Hkp-läkaren fattar det slutgiltiga beslutet om transporten. Transporten kan tidplaneras. Vid sekundäruppdrag begärs uppdraget av läkare vid vårdcentral eller sjukhus. Transporten ska ske i samråd med Hkp-läkaren, varvid SOS-operatören ska koppla ihop beställaren med Hkp-läkaren. Hkp-läkaren beslutar om prioriteringsgrad i samråd med SOS-operatören: Prio 1 Omedelbart behov av operation eller kompetensförstärkning måste föreligga. Hkpläkaren beslutar om uppdragets prioritet. 5
Prio 2 Prio 3 Vårdbehovet kan inte tillgodoses på plats. Transporten är relativt brådskande. Hkpläkaren avgör prioriteringsgrad. Ej brådskande förflyttning mellan sjukhusen. Platsbrist och organisatoriska problem är aldrig anledning till uppgradering till prio 2. Hkp-läkaren beslutar om prioriteringsgrad och bestämmer tidpunkt för uppdraget, om det är möjligt att genomföra transporten på annat sätt. Dessa uppdrag görs inte under jourtid, undantag kan finnas, exempelvis akut brist på intensivvårdsplatser. I avtalet nämns också under rubriken Anspänningstider: Anspänningstid ska under dagtid vara omgående utryckning, dock max 15 minuter och under övrig tid 60 minuter. Med dagtid avses vardagar 07.30 16.30. Med övrig tid avses vardagar 16.30 07.30, lördag, söndag, dag före röd dag samt helgdagar på annan veckodag. 5.2.2 Ambulansflyg Även för ambulansflyg finns en larmplan, dock inte så omfattande. Här nämns de två flygplanen F1 och F2: F1 Bemannade resurser dygnet runt. Anspänningstid dagtid 60 minuter, övrig tid 90 minuter. F2 Måndag-fredag dygnet runt. Undantaget julafton, nyårsafton och midsommarafton. I larmplanen står också att flygambulansen är en regionresurs som i första hand används för transporter av patienter mellan sjukvårdsinrättningar där transportsträckan överstiger 30-40 mil. Uppdragen samordnas av SOS Alarm i Skellefteå. I avtalet mellan norrlandstingen och Flygtransport definieras de olika uppdragen: Normaluppdrag Akutuppdrag Intensivvårdsuppdrag En förutbestämd transport som i normalfallet ska beställas senast 15.00 dagen innan önskat genomförande, dvs samtliga uppdrag som inte är akuta. Uppdrag som av medicinska skäl måste ske så snabbt som möjligt enligt beställande läkare och som har företräde framför förutbeställda uppdrag. Uppdrag där det krävs utökad medicinsk kompetens med särskild utrustning. Uppdragen kan vara både akuta och planerade oavsett om transporten är intensivvårdskrävande. 6
Kuvöstransportuppdrag Uppdrag där det krävs utökad medicinsk kompetens med särskild utrustning. Uppdragen kan vara både akuta och planerade oavsett om transporten är intensivvårdskrävande. Vid normaltransporter finns en sjuksköterska med i besättningen. Vid IVA-transporter nyttjas Flygläkarjouren vid Norrlands universitetssjukhus (NUS). I Flygläkarjourens egna beskrivning nämns att denna består av team med en specialistläkare inom anestesi och intensivvård samt en anestesi- och intensivvårdssjuksköterska. Den besättningen är specialutbildad inom flygmedicin för att transportera patienter i tryckkabin. Teamen har jour dygnet runt årets alla dagar. Anspänningstiden för Flygjouren till flygplanet är en timme. Teamet tar det medicinska ansvaret för hela transporten från sjukhus till sjukhus och organiserar med hjälp av SOS-alarm hela transportkedjan. Flygtransporterna samordnas av en speciell koordinator, en sjuksköterska vid, NUS. I avtalet anges också, Larm och beställningar av ambulansflyg sker via SOS Alarm. Det åligger leverantören att ta emot larm och beställningar dygnet runt. Vid akuta och intensivvårdskrävande transporter skall leverantören samråda med den för flygverksam-heten medicinskt ledningsansvarige läkaren. Leverantören ombesörjer genom SOS Alarm efter begäran från landstingen, beställning av vägambulans som är aktuell till och från flygplatsen. Enligt avtalet ska start-up-tiden 2 vara omgående, dock högst 60 minuter dagtid, övrig tid högst 90 minuter och insatstiden för akuta transporter 3 ska inte överstiga 3,5 timmar. 5.3 Antal uppdrag, kostnader 5.3.1 Ambulanshelikopter Varje månad får staben för division Opererande specialiteter statistik från leverantören Norrlandsflyg över månadens helikopteruppdrag. Staben gör även en årlig sammanställning från dessa månadsrapporter. 2 Start-up-tid: Tid som åtgår efter det att flygande besättning meddelats att flyguppdrag ska utföras till dess att flygplanet lämnar marken. 3 Insatstid för akuta transporter: Tid från det att beslut fattats att ett uppdrag ska utföras till att flygplan når den flygplats inom regionen där patienten ska hämtas och då vara redo att omgående påbörja flyguppdrag med patient ombord. 7
Under 2007 beställdes 373 helikopteruppdrag (larm). Det är svårt att jämföra antalet uppdrag med tidigare år p g a olikheter hur uppdrag registrerats och presenterats. Men, enligt uppgift från divisionsstaben, Opererande specialiteter, har det under de senaste åren beställts ungefär samma antal uppdrag, vilka har kretsat kring 400 st per år. Fördelning av prioriteringsgraderna för dessa 373 uppdrag var: Tabell 1 Antal helikopteruppdrag 2007, uppdelat på prioriteringsgrader Prio Antal Procent P 1 108 29 P 2 207 56 P 3 58 15 De mest förekommande uppdragen fanns inom prioriteringsgrad 2. Av samtliga uppdrag var 139, eller 37 procent, primäruppdrag och 233, eller 67 procent, sekundäruppdrag, d v s uppdrag mellan sjukvårdsinrättningar. Av samtliga uppdrag genomfördes inte enligt statistiken 63 st, eller 17 procent av alla uppdrag. 31 st av dessa ställdes in pga dåligt väder och 25 pga motbud (ex vis, patient avliden, annat transportsätt, inget längre behov av helikoptertransport). Bland övriga ej genomförda uppdrag kan nämnas tre pga tekniskt fel och två pga att tjänstgöringstiden för besättningen var slut 4. Här är det viktigt att nämna att antalet inställda uppdrag pga slut på tjänstgöringstider eller pga andra orsaker enligt statistiken är missvisande. Det händer att helikopterbesättningen meddelar SOS Alarm att man har slut på exempelvis tjänstgöringstiderna eller att flygvädret förmodas bli för dåligt, vilket innebär att SOS Alarm inte kallar ut helikoptern, utan i stället kallar ut vägambulans. Detta syns inte i någon statistik. Totalt uppgick kostnaderna för helikoptertransporterna under 2007 till 26 231,2 tkr. Av dessa gällde 20 113,2 tkr för fasta och rörliga kostnader (Norrlandsflyg), 5 635,6 tkr för medföljande vårdpersonal (landstinget) samt 482,4 tkr för diverse omkostnader som läkemedel och sjukvårdsmaterial (landstinget). 5.3.2 Ambulansflyg För ambulansflyget får divisionsstaben, Opererande specialiteter, månatlig statistik från leverantören Lufttransport. 4 Enligt Luftfartverkets regler får en besättning bemanna ett luftfartyg högst 16 timmar per dygn 8
På en övergripande nivå har statistiken sammanställts för 2007 (hittills januari-oktober), där jämförelser kan ske med övriga norrlandsting. Här kan utläsas antal transporterade patienter, om det gäller normala-, akuta-, IVA- eller kuvöstransporter samt antal flygtimmar. Under 2007, perioden januari-oktober, transporterades totalt 1 466 patienter från norrlandstingen med ambulansflyget enligt följande fördelning: Tabell 2 Antal transporterade patienter, antal flygtimmar 2007, fördelning per landsting. Period jan-okt 2007 Län AC BD Z Y Totalt Antal transporterade patienter 107 1 088 187 83 1 466 - procent 7,3 74,3 12,8 6,7 100 Antal flygtimmar 281,8 1 238,7 274,4 199,6 1 994,5 - procent 14,1 62,1 13,8 10,0 100 Norrbotten har enligt tabellen överlägset flest transporterade patienter med ambulansflyget, drygt 74 procent av samtliga, vilket medför drygt 62 procent av alla flygtimmar. Förhållandet mellan landstingen torde inte förändras om hela årets statistik finns med. För Norrbottens del finns viss statistik för hela 2007. Under året transporterades totalt 1 178 patienter, jämfört med 1 101 för år 2006. Fördelningen på uppdragens typer av beställningar (antal transporterade patienter) var för 2007: Tabell 3 Antal transporterade patienter, uppdelning på transporttyp, NLL 2007 Transporttyp Akut IVA IVA/Akut Kuvös ** Normal Totalt Antal 68 87 56 42 925 1 178 - procent 5,8 7,4 4,8 3,6 78,5 100 **Varav 5 kuvösakut Nästan 79 procent av transporterna var av normaltyp, enligt definition, sid 6. IVA- och IVA/Akut-transporter utgjorde tillsammans 143, eller drygt 12 procent av samtliga transporter. 723 st, eller 61 procent, av alla uppdrag var samtransporter, d v s mellan två och fyra patienter färdades i flygplanet. 9
Vad gäller flygtransporternas avgångs- och destinationsorter (från/till lasarettsorter) kan nämnas de med största patientvolymerna: Tabell 4 Antal transporterade patienter för vissa avgångs- och destinationsorter, beställningar från NLL, 2007 Uppsala Umeå Piteå Sunderbyn Kalix Gällivare Kiruna Avgångsort 31 524 18 272 36 153 113 Destinationsort 25 324 50 392 80 144 105 Tabellen visar att de flesta patienterna transporterades från/till Umeå och från/till Sunderbyn. Både avgångsort och destinationsort kan innebära att patienten antingen transporterats för fortsatt vård vid annat sjukhus, eller att patienten flygs hem efter avslutad vård. Den totala kostnaden för landstingets flygtransporter under 2007 var 25 000 tkr. Av denna kostnad gällde 20 300 tkr ersättning till Flygtransport och 4 700 tkr för medföljande personal från IVA, NUS, (flygläkarjouren) och för medföljande personal vid kuvöstransporter (landstinget). 5.3.3 Kvalitetsutveckling Enligt avtalet med Norrlandsflyg ska leverantören månadsvis rapportera avvikelser för verksamheten till verksamhetschefen vid akutvårdsenheten, Gällivare sjukhus. Så sker också och de avvikelser som noteras är i princip de som redogjorts för under avsnitt 5.3.1. Det gäller främst uppdrag som inte har utförts av olika anledningar, främst dåligt väder och motbud. Landstinget och Norrlandsflyg har tidiga haft sporadiska kvalitetsmöten i olika omgångar kring helikopterverksamheten. Sådana möten ska fr o m 2008 genomföras mer regelbundet och mer systematiskt. Enligt avtalet med Flygtransport ska leverantören rapportera incidenter till berörda landsting. Det gäller inte medicinska avvikelser, utan sådana som beror på problem med teknik och logistik. Landstingen har hittills inte sammanställt och analyserat dessa incidenter, men detta ska påbörjas under 2008, då även de fyra norrlandstingen gemensamt ska arbeta med kvalitetsutveckling inom området. I både det tidigare och nya avtalet med Flygtransport anges att landstingen har rätt att under avtalsperioden och när landstingen så önskar låta genomföra medicinsk revision av verksamheten. Någon medicinsk revision har dock inte genomförts ännu. 10
I en ny passus i avtalet med Flygtransport fr o m 2008 fastställs landstingsrevisorernas möjlighet att granska verksamheten: Landstingens revisorer skall i enlighet med lag granska all verksamhet som landstingen bedriver inom sitt verksamhetsområde. Leverantören förbinder sig att låta landstingens revisorer eller de som revisorerna utser att företräda dem att utan hinder av sekretess eller affärsjuridiska krav ta del av sådan handling eller uppgift som är nödvändig för utövande av sin granskning av leverantörens fullgörande av ingånget vårdavtal. 5.3.4 Synpunkter från ansvariga och vårdpersonal Överlag får ambulanstransporterna i luften goda vitsord av de vi intervjuat och man menar att dessa transporter i stort är ändamålsenliga, effektiva och säkra för patienterna. Det gäller både helikopter och flygplan. Vissa, mer negativa synpunkter finns dock: Flygplanens stationeringsort är Umeå. Detta ifrågasätts, då Norrbotten har överlägset flest antal flygtransporter av norrlandstingen (drygt 74 procent av alla transporterade patienter inom den norra regionen). En orsak till stationeringsorten uppges vara att det är personal från NUS (Flygläkarjouren) som bemannar planen vid IVA-transporter. Flygplanens stationeringsort i Umeå kan också försvåra transporternas logistik. Patienter kan få vänta länge, exempelvis för en transport från Sunderbyn till Gällivare och Kiruna. Det kan också vara svårt att planera för kuvöstransporter då denna utrustning inte alltid finns på plats vid akuta behov. Det finns även motsatt åsikt. Om inte planen är stationerade i Umeå kan många tomkörningar uppkomma. För framtiden planeras det att ett av de två planen körs i slinga för planerade transporter (exempelvis Gällivare, Luleå, Lycksele, Umeå tur och retur) för att minska antalet tomkörningar. Gällivare flygplats, Lapland Airport, är stängd och har ingen flygledare efter kontorstid. 5 Detta innebär att patienter som ska flygtransporteras till/från Gällivare efter kontorstid måste landa i Kiruna för vidare vägtransport till/från Gällivare. Detta kan innebära en viss risk för patientsäkerheten, framför allt för akuta transporter från Gällivare. Det finns ingen statistik över hur många gånger denna stängning påverkat transporterna med ambulansflyg. Vid särskilt dåligt väder har även 5 Enligt uppgift är flygplatsen f n öppen må-fr 05.30-20.15, lö 06.45-08.15, sö 12.30-20.15 11
ambulanshelikoptern behov av att starta/landa vid en flygplats. I dessa fall har helikoptertransporterna samma problem som beskrivits ovan för ambulansflyget. Lapland Airport drivs och förvaltas av Gällivare kommun. P g a logistiska problem eller dåligt väder händer det (inte så sällan) att patienter som vårdas och behandlats vid Sunderby sjukhus och som ska flyg- eller helikoptertransporteras vidare till annat sjukhus (främst malmfälten) får stanna vid Sunderbyn, även fast de är färdigvårdade vid det sjukhuset. I många fall ska patienterna eftervårdas vid sitt modersjukhus. Detta gäller främst över helgerna. Konsekvenser är i dessa fall ytterligare problem att nyttja vårdplatser för andra patienter, vilket redan är ett allmänt stort problem inom Sunderby sjukhus. Patienter, ofta äldre sjuka hjärtpatienter, blir fast på sjukhuset särskilt över helger p g a dessa problem, vilket naturligtvis upplevs som negativt. Vid samtliga helikoptertransporter finns en anestesiläkare från Gällivare sjukhus med. Detta ifrågasätts från vissa håll, då ett större antal transporter anses vara av en sådan karaktär att denna medicinska kompetens inte behövs. Man jämför exempelvis vägambulanshämtning- och transport av patienter med benbrott i slalombackar, där besättningen i nästan samtliga fall består av en ambulanssjuk-vårdare med undersköterskekompetens och en sjuksköterska. Enligt akutsjukvårdens ledning har man valt detta koncept med hög kompetens vid alla helikoptertransporter, det är en policyfråga. På detta sätt behöver inte anestesiologer från andra sjukhus delta i transporterna då sådana medicinska behov finns. Från Sunderby sjukhus finns åsikten att den helikopter som nyttjas inom landstinget borde vara stationerad vid Sunderby sjukhus p g a mängden transporter till/från detta sjukhus. Alternativt borde, enligt åsikterna, landstinget överväga nyttjande av två helikoptrar, en med stationering i Gällivare och en vid Sunderby sjukhus. Från Gällivare sjukhus finns åsikter om att dagens helikopterverksamhet skulle kunna optimeras med fler medicinskt inte så krävande transporter (främst prio 3) till/från vårdcentralerna i glesbygden. Helikopterbesättningarna inklusive landstingets vårdpersonal är ju i jour dygnet runt. På detta sätt skulle man kunna avlasta vägambulanstransporter till och från glesbygden, där ambulanser idag ofta är bundna med körningar på långa avstånd. 12
6 Vår bedömning Landstingets ambulanssjukvård i luften bedrivs, enligt vad vi kan bedöma, på ett ändamålsenligt och patientsäkert sätt utifrån de förutsättningar som finns och med tanke på den mängd sådana transporter som utförs. Vi har dock uppfattat vissa problem med tillgängligheten, något som skulle kunna påverka patientsäkerheten negativt. Men, enligt våra intervjuer och vår analys av tillgänglig statistik, har dessa tillgänglighetsproblem inte medfört någon negativ händelse eller vårdskada. Det vi främst vi lyfta fram för fortsatt diskussion är: Möjligheten att stationera ett av norrlandstingens två ambulansflygplan vid Luleå Airport. Norrbotten har de överlägset flest transporterade patienter med denna transporttyp, vid jämförelse med övriga norrlandsting. Möjligheten och förutsättningarna att vid akuta transporter öppna Lapland Airport så att sådana transporter kan genomföras även efter kontorstid. Detta är framför allt viktigt för akuta transporter med patienter från Gällivare sjukhus. En sådan diskussion måste ske med Gällivare kommun. Möjliggöra statistik från SOS Alarm och Norrlandsflyg om de tillfällen då helikopterbesättningen signalerar till SOS Alarm att besättningens flygtid har upphört eller kommer snart att upphöra eller att flygvädret förmodas bli för dåligt. Idag finns, enligt våra intervjuer, ingen statistik över sådana begränsningar i helikoptertransporterna. Överväga värdet av att alltid ha anestesiologer från Gällivare sjukhus vid helikoptertransporterna. Detta kan ligga i linje med åsikten från ansvariga vid Gällivare sjukhus om att fler helikoptertransporter borde nyttjas för mer normala (inte akuta) transporter till/från glesbygdsvårdcentraler för att därigenom avlasta långa och tidsödande marktransporter mellan vårdcentralerna och sjukhusen. Överväga att utföra medicinska revisioner av Flygtransports ambulansflyg, vilket ges möjlighet i avtalet mellan norrlandstingen och Flygtransport. Vi observerar en för revisionens vidkommande intressant och viktig text i avtalet mellan norrlandstingen och Flygtransport, där landstingsrevisorerna ges möjlighet att granska en verksamhet som en leverantör utför för landstingens räkning. 13