142, TEKN :00

142, TEKN 9.12.2015 17:00 ST: 1/2015 SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET Beslut:

143, TEKN 9.12.2015 17:00 ST: 2/2015 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE Tekniska nämnden väljer två medlemmar till protokolljusterare. Protokollet justeras onsdagen den 16 december 2015. I tur att justera protokollet är Tarja Nummela och Jaakko Nummela. Tekniska nämndens beslut:

144, TEKN 9.12.2015 17:00 ST: 3/2015 GODKÄNNANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTAN Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden godkänner föredragningslistan i föreliggande form. Tekniska nämndens beslut:

145, TEKN 9.12.2015 17:00 ST: 4/2015 ANMÄLNINGSÄRENDEN (BN/JI) - Tekniska direktörens beslutsprotokoll 17.10 05.11.2015. - Tekniska direktörens beslutsprotokoll 06.11 30.11.2015. - Vägbyggmästarens beslutsprotokoll 17.10 30.11.2015. - Byggnadsinspektörens beslut 20.10.2015, 12.11.2015, 16.11.2015 och 20.11.2015. - Byggnadsinspektörens beslut, anmälan 1..6 20.11.2015. - Ely-centralen 27.10.2015 utbetalningsbeslut Akuta åtgärder mot översvämningar i Kristinestad, 295.146,61. - Vasa Förvaltningsdomstol; beslut 6.11.2015 ang. Suomen Hyötytuulis besvär över avgörande gällande planeringsbehov. - Utlåtande på utredning om rationalisering av köksfunktionerna. - Ely-centralen; beslut 12.11.2015 ang. Pihlajaniemis ansökan om undantagslov, avslag. - Ely-centralen ; beslut 7.7.2015 Tjöck skifteslag inrättande av naturskyddsområde på fastighet 287-421-878-14. Tekniska direktörens förslag: Anmälningsärendena antecknas till kännedom. Tekniska nämndens beslut:

145, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: Tcchef 8.15 a och b TEKNISKA DIREKTÖRENS BESLUTSPROTOKOLL / TEKNISEN PÄÄLLIKÖN PÄÄTÖSPÖYTÄKIRJAT Följande beslut jämte besvärsundervisning är framlagda till allmänt påseende onsdagen den 11. november 2015 på tekniska centralens kansli, Lappfjärdsvägen 8. / Seuraavat päätökset sekä valitusosoitus ovat yleisesti nähtävillä keskiviikkona 11 marraskuuta 2015 teknisen keskuksen kansliassa, Lapväärtintie 8. TEKNISKA DIREKTÖRENS BESLUT/ TEKNISEN JOHTAJAN PÄÄTÖKSET 17.10 05.11.2015 79 Överföring av arrenderätt; Ruohonen Arto. Vuokraoikeuden siirto; Ruohonen Arto. 80 Vattenbyggnadsarbete; Nipere Oy. Vesirakennustyö; Nipere Oy. 81 Jordarrende; AimoHarppaus Oy. Maanvuokra; AimoHarppaus Oy. Anslagits på stadens anslagstavla / 2015 Julkipantu kaupungin ilmoitustaululle Anslagstavlans skötare Ilmoitustaulun hoitaja:

145, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: Tcchef 8.15 a och b TEKNISKA DIREKTÖRENS BESLUTSPROTOKOLL / TEKNISEN PÄÄLLIKÖN PÄÄTÖSPÖYTÄKIRJAT Följande beslut jämte besvärsundervisning är framlagda till allmänt påseende fredagen den 18. december 2015 på tekniska centralens kansli, Lappfjärdsvägen 8. / Seuraavat päätökset sekä valitusosoitus ovat yleisesti nähtävillä perjantaina 18. joulukuuta 2015 teknisen keskuksen kansliassa, Lapväärtintie 8. TEKNISKA DIREKTÖRENS BESLUT/ TEKNISEN JOHTAJAN PÄÄTÖKSET 06.11 30.11.2015 82 Legoöverföring; Kamlin Peter. Vuokraoikeuden siirto; Kamlin Peter. 83 Ansökan om muddringstillstånd; Lassfolk Yvonne. Ruoppausanomus; lassfolk Yvonne. 84 Överföring av arrenderätt; Soininen Jukka. Vuokraoikeuden siirto; Soininen Jukka. Anslagits på stadens anslagstavla / 2015 Julkipantu kaupungin ilmoitustaululle Anslagstavlans skötare Ilmoitustaulun hoitaja:

145, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: Vägbyggm 8.15p VÄGBYGGMÄSTARENS BESLUT/ TIERAKENNUSMESTARIN PÄÄTÖSPÖYTÄKIRJAT Följande beslut jämte besvärsundervisning är framlagda till allmänt påseende fredagen den 18. december 2015 på tekniska centralens kansli, Lappfjärdsvägen 8 / Seuraavat päätökset sekä valitusosoitus ovat yleisesti nähtävillä perjantaina 18. joulukuuta 2015 teknisen keskuksen kansliassa, Lapväärtintie 8. VÄGBYGGMÄSTARENS BESLUT/ TIERAKENNUSMESTARIN PÄÄTÖKSET 17.10 30.11.2015. 21 Cirkus Finlandia; reservering av grusplan 13.8.2016. Sirkus Finlandia; kenttävaraus 13.8.2016. 22 Stängning av del av Östra Långgatan 26-27.10.2015. Itäisen Pitkäkadun määräosan sulkeminen 26-27.10.2015. 23 Tillstånd att bygga körväg; Nipere Oy. Lupa rakentaa ajotie; Nipere Oy. 24 Anhållan om stängning av Rådhusparken för julöppningsevenemang 20.11.2015. Anomus Raatihuoneenpuiston sulkemisesta jouluavaustapahtumien ajaksi 20.11.2015. 25 Anhållan om att få skjuta raketer från Brandstationsbryggan 20.11.2015; KRS Turism. Anomus ilotulitteiden ampumiseksi Pakkahuoneentorin laiturilta 20.11.2015; KRS Matkailu. 26 Stängning av del av Alesundsvägen 17-25.11.2015 för trumbyte. Leppäsalmentien määräosan sulkeminen 17-25.11.2015; rummun vaihto. Anslagits på stadens anslagstavla / 2015 Julkipantu kaupungin ilmoitustaululle Anslagstavlans skötare Ilmoitustaulun hoitaja:

145, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: Bi beslut 8.15p

145, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: BI anmälan juni-dec. 2015

146, TEKN 9.12.2015 17:00 ST: 5/2015 ÄRENDEN SOM HÖGRE ORGAN KAN TA UPP TILL BEHANDLING (BN/JI) - Tekniska direktörens beslutsprotokoll 17.10 30.11.2015. - Vägbyggmästarens beslutsprotokoll 17.10 30.11.2015. Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden besluter att inte ta upp till behandling ovan nämnda ärenden. Tekniska nämndens beslut:

146, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: Högreorgan 8.15p BESLUT I ÄRENDEN SOM HÖGRE ORGAN KAN TA UPP TILL BEHANDLING PÄÄTÖKSET ASIOISSA JOTKA YLEMPI ELIN VOI OTTAA KÄSITELTÄVÄKSI TEKNISKA DIREKTÖRENS BESLUT/ TEKNISEN JOHTAJAN PÄÄTÖKSET 17.10.2015 05.11.2015 80 Vattenbyggnadsarbete; Nipere Oy. Vesirakennustyö; Nipere Oy. 81 Jordarrende; AimoHarppaus Oy. Maanvuokra; AimoHarppaus Oy. Anslagsdatum för dessa beslut är onsdagen den 11.november 2015. Näiden päätösten julkipanopäivä on keskiviikkona 11. marraskuuta 2015. TEKNISKA DIREKTÖRENS BESLUT/ TEKNISEN JOHTAJAN PÄÄTÖKSET 06.11.2015 30.11.2015 83 Ansökan om muddringstillstånd; Lassfolk Yvonne. Ruoppausanomus; Lassfolk Yvonne. Anslagsdatum för dessa beslut är fredagen den 18.december 2015. Näiden päätösten julkipanopäivä on perjantaina 18 joulukuuta 2015. VÄGBYGGMÄSTARENS BESLUT/ TIERAKENNUSMESTARIN PÄÄTÖKSET 17.10 30.11.2015. 21 Cirkus Finlandia; reservering av grusplan 13.8.2016. Sirkus Finlandia; kenttävaraus 13.8.2016. 23 Tillstånd att bygga körväg; Nipere Oy. Lupa rakentaa ajotie; Nipere Oy. Anslagsdatum för dessa beslut är fredagen den 18.december 2015. Näiden päätösten julkipanopäivä on perjantaina 18. joulukuuta 2015.

147, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 218/2015 UPPSÄGNING FRÅN ARBETSFÖRHÅLLANDE (BN/JI) Fastighetsskötare Hannes Kangasniemi har den 26.10.2015 skriftligen meddelat att han säger upp sitt arbetsförhållande per den 1.11.2015 pga pensionering. Tekniska direktörens förslag: Antecknas till kännedom. Tekniska nämndens beslut:

148, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 159/2015 BYGGNADSTILLSYNINGSBYRÅNS KUNDFÖRFRÅGAN TekN 84/26.08.2015 (A-J.M/A-J.M) Bakgrund Målsättningen med kundförfrågan är att utreda kvaliteten på byggnadstillsynsbyråns service utgående från klienternas bedömning och skapa en helhetsbild av kundservicens nuvarande nivå och fördjupa informationen om verksamhetens kvalitet och pålitlighet. Byggnadsinspektörens förslag: Kundförfrågan genomförs år 2015. Målgrupp: Objekt, där slutgranskningen/ibruktagningsbesiktning har ordnats år 2014-2015. Enkäten baseras på Omakotikysely 2010 som utarbetats av byggnadstillsynsbyrån i Lahtisregionen. Tekniska nämndens beslut: Byggnadsinspektören redogjorde för ärendet. Tekniska nämnden beslöt enhälligt i enlighet med förslaget. TekN 148/ 09.12.2015 Målsättning Målsättningen med kundförfrågan var att utreda kvaliteten på byggnadstillsynsbyråns service utgående från klienternas bedömning och skapa en helhetsbild av kundservicens nuvarande nivå och fördjupa informationen om verksamhetens kvalitet och pålitlighet. Målgrupp Byggnadstillsyn har utfört en kundenkät i enlighet med tekniska nämndens beslut 26.8.2015, 84. Kundenkäten begränsades dock till objekt där slutsyn har utförts. För projekt där slutsyn utförts kan en helhetsbedömning göras för hela processen. Målgruppen begränsades till projekt för vilka man utfört slutsyn under perioden 2014-10.9.2015. Slutsyner efter 10.9.2015 uppskattas till få. Svarsprocenten var 52%. Antal kundenkäter var 100 st. Byggnadsinspektörens förslag: Kundenkäten antecknas till kännedom. Tekniska nämndens beslut:

148, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 159/2015

148, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: Enkät_svar_excel_2015 BAKGRUNDSINFORMATION/TAUSTATIEDOT ÅLDER/IKÄ 20-30 2 Svar 52 st 31-40 7 Vastaus 52 kpl 41-50 12 51-60 9 61-22 ÅLDER/IKÄ 25 20-30 4 % 61-31-40 14 % 22 42 % 20 41-50 23 % 51-60 15 17 % Antal svar 12 10 9 7 5 2 0 20-30 31-40 41-50 51-60 61- BYGGNADSPLATS/RAKENNUSPAIKKA Kristinestad/Kristiinankaupunki 17 Dagsmark 1 Härkmeri 3 Lappfjärd/Lapväärtti 8 Lålby Uttermossa 1 Sideby/Siipyy 7 Skaftung 6 Ömossa/Metsälä 2 Päskmark/Puskamarkku 1 Svar 51 st Tjöck/Tiukka 5 Vastaus 51 kpl BYGGNADSPLATS/RAKENNUSPAIKKA 18 17 16 14 12 10 8 6 8 7 6 5 4 2 1 3 1 2 1 0 Kristinestad/Kristiinankaupunki Dagsmark Härkmeri Lappfjärd/Lapväärtti Lålby Uttermossa Antal svar Sideby/Siipyy Skaftung Ömossa/Metsälä Päskmark/Puskamarkku Tjöck/Tiukka HAR DU UTBILDNING INOM BYGGNADSBRANSCHEN? ONKO SINULLA RAKENNUSALAN KOULUTUSTA? JA/KYLLÄ 9 Svar 52 st NEJ/EI 43 Vastaus 52 kpl 50 HAR DU UTBILDNING INOM BYGGNADSBRANSCHEN? ONKO SINULLA RAKENNUSALAN KOULUTUSTA? Antal svar 45 40 35 30 25 20 17 % 83 % 43 15 10 9 5 0 JA/KY LLÄ NEJ/EI VAR DU NÖJD MED BYGGNADSPROJEKTETS RESULTAT? OLITKO TYYTYVÄINEN RAKENNUSPROJKETIN TULOKSEEN? JA/KYLLÄ 51 Svar 52 st DELVIS/OSITTAIN 1 Vastaus 52 kpl NEJ/EI 0 VAR DU NÖJD MED BYGGNADSPROJEKTETS RESULTAT? OLITKO TYYTYVÄINEN RAKENNUSPROJEKTIN TULOKSEEN? 60 51 2 % 0 % 50 40 Antal svar 30 20 98 % 10 0 1 0 JA/KYLLÄ DELVIS/OSITTAIN NEJ/EI VAR DU NÖJD MED PLANERARNA? OLITKO TYYTYVÄINEN SUUNNITTELIJOHIN? JA/KYLLÄ 45 Svar 51 st DELVIS/OSITTAIN 6 Vastaus 51 kpl NEJ/EI 0 VAR DU NÖJD MED PLANERARNA? OLITKO TYYTYVÄINEN SUUNNIITELIJOIHIN? Antal svar 50 45 40 35 30 25 20 15 45 12 % 0 % 88 % 10 6 5 0

148, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: Enkät_svar_excel_2015 VAR DU NÖJD MED ANSVARIGA ARBETSLEDARNA? 0 0 JA/KYLLÄ DELVIS/OSITTAIN NEJ/EI OLITKO TYYTYVÄINEN VASTAAVIIN TYÖNJOHTAJIIN? JA/KYLLÄ 49 Svar 52 st DELVIS/OSITTAIN 3 Vastaus 52 kpl NEJ/EI 0 VAR DU NÖJD MED ANSVARIGA ARBETSLEDARNA? OLITKO TYYTYVÄINEN VASTAAVIIN TYÖJOHTAJIIN? 60 0 % 50 49 6 % 40 Antal svar 30 20 94 % 10 0 3 0 JA/KYLLÄ DELVIS/OSITTAIN NEJ/EI HAR DU HAFT ANDRA TILLSTÅNDSPLIKTIGA ÅTGÄRDER PÅ FASTIGHETEN? ONKO SINULLA OLLUT MUITA LUVANVARAISIA TOIMENPITEITÄ KIINTEISTÖLLÄ? JA/KYLLÄ 22 Svar 51 st NEJ/EI 29 Vastaus 51 kpl HAR DU HAFT ANDRA TILLSTÅNDSPLIKTIGA ÅTGÄRDER PÅ FASTIGHETEN? ONKO SINULLA OLLUT MUITA LUVANVARAISIA TOIMENPITEITÄ KIINTEISTÖLLÄ? 35 30 29 25 22 Antal svar 20 15 10 5 0 JA/KYLLÄ NEJ/EI BYGGNADSTILLSYNENS SERVICE/RAKENNUSVALVONNAN PALVELU BYGGNADSTILLSYNENS SERVICE VAR VÄNLIG RAKENNUSVALVONNAN PALVELU OLI YSTÄVÄLLISTÄ HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ 45 Svar 52 st DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ 7 Vastaus 52 kpl DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ 0 HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ 0 BYGGNADSTILLSYNENS SERVICE VAR VÄNLIG RAKENNUSVALVONNAN PALVELU OLI YSTÄVÄLLISTÄ 50 45 45 0 % 0 % 40 13 % 35 Antal svar 30 25 20 87 % 15 10 7 5 0 0 0 HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKI N SAMAA MIELTÄ DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKI N ERI MIELTÄ HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ JAG ÄR NÖJD MED KONTORSTJÄNSTERNA OLEN TYYTYVÄINEN TOIMISTOPALVELUIHIN HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ 40 Svar 52 st DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ 12 Vastaus 52 kpl DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ 0 HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ 0 JAG ÄR NÖJD MED KONTORSTJÄNSTERNA OLEN TYYTYVÄINEN TOIMISTOPALVELUIHIN 45 40 40 0 % 0 % 35 23 % 30 25 20 15 12 10 5 0 0 0 HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKI N SAMAA MIELTÄ DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKI N ERI MIELTÄ HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ Antal svar 77 % JAG VAR NÖJD MED SERVICEN PÅ BYGGPLATSEN OLIN TYYTYVÄINEN RAKENNUSTYÖMAALLA ANNETTUUN PALVELUUN HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ 40 Svar 51 st DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ 11 Vastaus 51 kpl DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ 0 HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ 0 JAG VAR NÖJD MED SERVICEN PÅ BYGGPLATSEN OLIN TYYTYVÄINEN RAKENNUSTYÖMAALLA ANNETTUUN PALVELUUN 45 40 35 40 0 % 0 %

148, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: Enkät_svar_excel_2015 30 22 % Antal svar 25 20 78 % 15 11 10 5 0 0 0 HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKI N SAMAA MIELTÄ DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKI N ERI MIELTÄ HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ TILLSTÅNDSBEHANDLINING/LUPAKÄSITTELY JAG FICK TILLRÄCKLIGT MED RÅD OCH ANVISNINGAR SAIN RAKENNUSVALVONNALTA RIITTÄVÄSTI OHJEITA JA NEUVONTAA HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ 41 Svar 51 st DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ 8 Vastaus 51 kpl DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ 2 HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ 0 45 40 35 JAG FICK TILLRÄCKLIGT MED RÅD OCH ANVISNINGAR SAIN RAKENNUSVALVONNALTA RIITÄVÄSTI OHJEITA JA NEUVONTAA 41 4 % 0 % 16 % Antal svar 30 25 20 15 80 % 10 8 5 0 2 0 HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ ANVISNINGARNA VAR TYDLIGA OHJEET OLIVAT SELKEÄT HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ 35 Svar 50 st DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ 13 Vastaus 50 kpl DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ 2 HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ 0 40 35 ANVISNINGARNA VAR TYDLIGA OHJEET OLIVAT SELKEÄT 35 26 % 4 % 0 % Antal svar 30 25 20 15 13 70 % 10 5 0 2 0 HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ INFORMATIONEN OM TILLSTÅNDSBEHANDLINGENS OLIKA SKEDEN VAR TILLRÄCKLIG LUPAHAKEMUKSEN KÄSITTELYVAIHEISTA TIEDOTETTIIN RIITTÄVÄSTI HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ 31 Svar 51 st DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ 17 Vastaus 51 kpl DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ 2 HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ 1 INFORMATIONEN OM TILLSTÅNDSBEHANDLINGENS OLIKA SKEDEN VAR TILLRÄCKLIG LUPAHAKEMUKSEN KÄSITTELYVAIHEISTA TIEDOTETTIIN RIITTÄVÄSTI 35 30 31 4 % 2 % 25 33 % Antal svar 20 15 17 61 % 10 5 2 1 0 HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ BEHANDLINGSTIDEN FÖR TILLSTÅNDET VAR TILLRÄCKLIGT SNABB LUPAKÄSITTELY OLI RIITTÄVÄN NOPEA HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ 33 Svar 51 st DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ 18 Vastaus 51 kpl DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ 0 HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ 0 35 BEHANDLINGSTIDEN FÖR TILLSTÅNDET VAR TILLRÄCKLIGT SNABB LUPAKÄSITTELY OLI RITTÄVÄN NOPEA 33 0 % 0 % 30 25 35 % 20 15 18 10 5 0 0 0 HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ Antal svar 65 % TILLSTÅNDSBEHANDLINGEN VAR SAKKUNNIG LUPAKÄSITTELY OLI ASIANTUNTEVAA HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ 41 Svar 49 st DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ 8 Vastaus 49 kpl DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ 0 HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ 0 45 TILLSTÅNDSBEHANDLINGEN VAR SAKKUNNIG LUPAKÄSITTELY OLI ASIANTUNTEVAA 41 0 % 0 %

148, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: Enkät_svar_excel_2015 ÄNDRINGAR I TILLSTÅNDET (ifall sådana fanns) VAR MOTEVERADE OCH NÖDVÄNDIGA 41 0 % 0 % 40 16 % 35 Antal svar 30 25 20 15 84 % 10 8 5 0 0 0 HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ LUPAKÄSITTELYSSÄ VAADITUT MUUTOKSET (mikäli niitä oli) OLIVAT PERUSTELTUJA JA TARPEELLISIA HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ 26 Svar 41 st DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ 14 Vastaus 41 kpl DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ 1 HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ 0 ÄNDRINGAR I TILLSTÅNDET (ifall sådana fanns) VAR MOTIVERADE OCH NÖDVÄNDIGA LUPAKÄSITTELYSSÄ VAADITUT MUUTOKSET (mikäli niitä oli) OLIVAT PERUSTELTUJA JA TARPEELLISIA 30 25 26 3 % 0 % 20 34 % Antal svar 15 10 14 63 % 5 0 1 0 HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ SYNER OCH INSPEKTIONER/KATSELMUKSET JA TARKASTUKSET JAG FICK TILLRÄCKLIGT MED RÅDGIVNING UNDER BYGGNADSTIDEN SAIN TARPEEKSI RAKENNUSAIKAIASTA NEUVONTAA HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ 38 Svar 51 st DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ 10 Vastaus 51 kpl DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ 3 HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ 0 JAG FICK TILLRÄCKLIGT MED RÅDGIVNING UNDER BYGGNADSTIDEN SAIN TARPEEKSI RAKENNUSAIKAISTA NEUVONTAA 40 35 38 6 % 0 % 30 20 % Antal svar 25 20 15 74 % 10 10 5 3 0 0 HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ ANTALET SYNER VAR LÄMPLIGT UNDER BYGGNADSTIDEN RAKENNUSAIKAISIA KATSELMUKSIA OLI SOPIVA MÄÄRÄ HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ 39 Svar 51 st DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ 12 Vastaus 51 kpl DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ 0 HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ 0 ANTALET SYNER VAR LÄMPLIGT UNDER BYGGNADSTIDEN RAKENNUSAIKAISIA KASELMUKSIA OLI SOPIVA MÄÄRÄ 45 40 39 0 % 0 % 35 24 % 30 Antal svar 25 20 76 % 15 12 10 5 0 0 0 HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ INSPEKTIONERNA UTFÖRDES SAKKUNNIGT TARKASTUKSET SUORITETTIIN ASIANTUNTEVASTI HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ 43 Svar 52 st DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ 9 Vastaus 52 kpl DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ 0 HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ 0 50 INSPEKTIONERNA UTFÖRDES SAKKUNNIGT TARKASTUKSET SUORITETTIIN ASIANTUNTEVASTI 45 40 35 15 43 17 % 0 % 0 % 30 25 20 10 9 5 0 0 0 HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ Antal svar 83 % KORRIGERINGAR (ifall sådana fanns) SOM KRÄVDES VID INSPEKTIONERNA VAR MOTIVERADE KATSELMUKSISSA VAADITUT KORJAUKSET (mikäli niitä oli) OLIVAT TARPEELLISIA

148, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: Enkät_svar_excel_2015 HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ 33 Svar 49 st DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ 16 Vastaus 49 kpl DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ 0 HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ 0 35 30 KORRIGERINGAR (ifall sådana fanns) SOM KRÄVDES VID INSPEKTIONERNA VAR MOTIVERADE KATSELMUKSISSA VAADITUT KORJAUKSET(mikäli niitä oli) OLIVAT TARPEELLISIA 33 0 % 0 % 25 33 % Antal svar 20 15 16 67 % 10 5 0 0 0 HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ SERVICE HOS BYGGNADSTILLSYNEN/ASIOINTI RAKENNUSVALVONNASSA PERSONALENS ANTRÄFFBARHET VAR TILLRÄCKLIG HENKILÖKUNNAN TAVOITETTAVUUS OLI RIITTÄVÄ HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ 30 Svar 52 st DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ 20 Vastaus 52 kpl DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ 2 HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ 0 PERSONALENS ANTRÄFFBARHET VAR TILLRÄCKLIG HENKILÖKUNNAN TAVOITETTAVUUS OLI RIITTÄVÄ 35 30 30 4 % 0 % 25 Antal svar 20 15 20 38 % 58 % 10 5 0 2 0 HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ BYGGNADSTILLSYNENS SERVICE VAR EFFEKTIV RAKENNUSVALVONNAN TOIMINTA OLI TEHOKASTA HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ 39 Svar 51 st DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ 12 Vastaus 51 kpl DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ 0 HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ 0 45 40 35 30 BYGGNADSTILLSYNENS SERVICE VAR EFFEKTIV RAKENNUSVALVONNAN TOIMINTA OLI TEHOKASTA 39 24 % 0 % 0 % Antal svar 25 20 76 % 15 12 10 5 0 0 0 HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ SERVICEN VAR NYTTIG/NÖDVÄNDIG RAKENNUSVALVONNAN TOIMINTA OLI HYÖDYLLISTÄ/TARPEELLISTA HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ 38 Svar 51 st DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ 13 Vastaus 51 kpl DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ 0 HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ 0 40 35 30 SERVICEN VAR NYTTIG/NÖDVÄNDIG RAKENNUSVALVONNAN TOIMINTA OLI HYÖDYLLISTÄ/TARPEELLISTA 38 0 % 0 % 25 % 25 Antal svar 20 15 13 10 5 0 0 0 HELT AV SAMMA ÅSIKT/TÄYSIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV SAMMA ÅSIKT/JOKSEENKIN SAMAA MIELTÄ DELVIS AV ANNAN ÅSIKT/JOKSEENKIN ERI MIELTÄ HELT AV ANNAN ÅSIKT/TÄYSIN ERI MIELTÄ 75 % FÖRSLAG PÅ FÖRBÄTTRINGAR/feedback PARANNUSEHDOTUKSIA/feedback 1 Bra jobbat...vore kul om stadens övriga tjänstemän tog modell av Er, så skulle K:stad gå framåt 2 Alltför små konstruktioner måste ha bygglov? 3 Kiitos Myllyniemelle hyvästä palvelusta! 4 Det kunde räcka med mindre granskningar 5 Asioiden käsittely oli tarkkaa, joka on mielestäni asiakkaan kannalta hyvä asia 6 Kohdallani kaikki toimi hyvin, neuvottelut ja katselemusket olivat rakentavia ja positiivisa. 7 Ainoa pieni ongelma oli rakennustarkastajan saaminen puhelimitse jos oli jotain epäselvää äkkiä kysyttävää 8 Pienet projektit helpommaksi. Normaali rakennus ei haittaa ketään 9 Bättre information om tidpunkten för tomtmätning. Information saknades! 10 Toiminta oli ammattimaista ja asiallista. Sai hyviä neuvoja kun kysyi jotain. Tointa oli joustava molempiin suuntiin. 11 Kaikki ok 12 Naapurin kuuleminen ei pitäisi olla pakollista jos naapuri on rakentamaton metsätila 13 Tala inte i "fack-språk". Fler syner 14 Tavoitettavuus, varsinkin puhelimella, ei aina onnistunut, mutta visteihin vastattiin vaikka hieman viiveellä 15 Kaikkiin katselmusten tekemisestä ei tiedotettu esim. Sijaintikatselmus 16 Rakennusvalvonnan resursseja ei saisi missään tapauksessa kaventaa. Jos niin tehtäisiin se alkaisi näkymään rakennustyön laadussa ja turvallisuudessa 17 Tiukka mutta asiallista 18 Kiitos! 19 Jatkakaa samaan malliin, kuin ennenkin

148, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: Enkät_svar_excel_2015 20 Kaikki sujui hyvin ja joustavasti 21 Loppukatslemuksen 5-vuoden määräajan loppumisesta olisi hyvä ilmoittaa 22 För många tilläggsuppgifter, för höga. För mycket tyckande i början från staden om husplacering och kvm ytan samt våningshöjd, inkonsekvent vid planeringsstadiet

149, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 217/2015 RÄTTELSEYRKAN ÖVER BYGGNADSINSPEKTÖRENS FÖRORDNANDE OM BEHÖV- LIGA ÅTGÄRDER, TILLSTÅND NR. 13-0098- T TEKNISKA NÄMNDEN UTSLAG STADEN KRISTINESTAD Givet efter anslag Lappfjärdsvägen 8-10 18.12.2015 64100 Kristinestad TekN 149/ 09.12.2015 Tfn. 06-2216200 Dnro 217/2015 Ärende Rättelseyrkande till förordnande om behövliga åtgärder Ändringssökande Fastighetsägare till 287-416-8-93 Beslut i vilket rättelseyrkande söks Tidigare behandling av ärendet Yvonne Djupsjöbacka Råbrinken 9 65280 Vasa Förordnande om behövliga åtgärder Rättelseyrkan på byggnadsinspektörens beslut Byggnadsinspektörens förordnande om behövliga åtgärder Fastighetsägare till fastighet 287-416-8-93 har beviljats åtgärdstillstånd för förnyandet av avloppsvattensystem. Tillståndnummer 13-0098-T, 207, beviljat 24.6.2014.Tillståndet är i kraft. Beslut och situationsplan som bilaga. Enligt uppgifter har det utförts rågång 2013. Besök till byggplatsen har utförts minst 2 gånger och sakägare/representant för fastighetsägare har varit närvarande på någondera besöken. Den 5.6.2014 utförde byggnadsinspektören och lantmäteriteknikern myndighetssyn (lägesynen är inte endel av tillstånd) för att kontrollera var fastighetsgränsen går vid det redan byggda avloppsvattenreningsystemet enligt de rågränser som fastslagits vid rågång 2013.. Anordningen konstaterades vara delvist på grannens fastighet. Kartutskrift som bilaga. Den 3.11.2015 gav byggnadsinspektören ett förordnande om behövliga åtgärder emedan befintligt avloppsvattensystem föranleder olägenhet för fastighet 287-416-8-136. Åtgärderna gäller flytt av hela avloppsvattensystemets till sakägarens fastighet 287-416-8-93. Renat avloppsvatten kan ledas till rådike.

149, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 217/2015 Fastighetsägare till fastighet 287-416-8-93 har inlämnat en rättelseyrkan på byggnadsinspektörens beslut daterat 29.10.2015 samt en komplettering 1.11.2015. Bilaga Genmäle Byggnadsinspektören har begärt genmäle av representant för fastighetsägare till fastighet 287-416-8-136 den 3.11.2015 samt den 10.11.2105. Byggnadsinspektörens förslag Byggnadsinspektörens förordnande förblir i kraft med den ändringen att åtgärderna skall vara slutförda under tillståndets giltighetstid och att en ny avloppsvattenplan skall inlämnas till byggnadstillsyn för godkännande före åtgärderna påbörjas. Motivering Sökande godkänner kraven som ställs i förordnandet men vill ha tilläggstid för att planera hur avloppsvattensystemet skall utföras. Tillämpade lagrum Markanvändnings- och bygglagen 150 Tekniska nämndens beslut Sökande av ändring Ändring av detta utslag får sökas genom skriftligt besvär till Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsanvisning bifogas. Beredare Ari-Johan Myllyniemi Distribution Yvonne Djupsjöbacka Råbrinken 9 65280 Vasa Rune Lindberg Västranändsvägen 180 64480 Skaftung Jaakko Mäkelä Salantie 27 64100 Kristiinankaupunki

149, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 1748_001 BI beslut 24.6.2013 Åtgärdstillstånd 13-0098-T Djupsjöbacka

149, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 1749_001 Fastighetsgräns konstaterad 5.6.2014

149, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 1750_001 Förordnande av behövliga åtgärder Djupsjöbacka 13.10.2015

149, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 1753_001 Rättelseyrkan av Djupsjöbacka 30.10.2015

149, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: Djupsjöbacka Yvonne rättelseyrkan 2.11.2015

149, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 1755_001 Komplettering till rättelseyrkan Djupsjöbacka Y 10.11.2015

149, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 1754_001 Begäran om genmäle över rättelseyrkan 3.11.2015

149, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 1756_001 Begäran om genmäle över Djupsjöbackas rättelseyrkan 10.11.2015

150, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 233/2015 AVBRYTANDE AV VATTENBYGGNADSARBETEN (MBL 180 ) (JI/JI) Tekniska direktören har avbrutit den 16.11 vattenbyggnadsarbetet invid fastighet 287-1-135-2012. Åtgärder har utförts på staden Kristinestads mark/vattenområde 287-1-9903-0 och på del av fastighet 287-401-14-0 utan miljöåtgärdstillstånd. Åtgärden är tillståndspliktig i enlighet med MBL 128 mom1 punkt 1. Beslutet inklusive anvisningar om rättelseyrkan har delgetts ägare till fastighet 287-1-135-2012 den 16.11.2015. Fastighetsägare till fastighet 287-1-135-2012 har inlämnat en ansökan om miljöåtgärdstillstånd till byggnadstillsyn den 16.11.2015. Tekniska direktörens förslag: Förordnandet om att avbryta arbetet förblir inte i kraft. Arbeten att stöda strandkanten har utförts för att förhindra följdskador på närliggande byggnadskonstruktioner. Ansökan om miljöåtgärdstillstånd har inlämnats 16.11.2015 och byggnadsinspektören har beviljat miljöåtgärdstillstånd 20.11.2015 med rätt att få påbörja arbetena förrän tillståndet har vunnit laga kraft. Bilagor Meddelande om avbrytande, daterat 16.11.2015, dnr 643/16.11.2015 Del av kartutskrift, detaljplan samt en bild tagen 12.11.2015 Tekniska nämndens beslut:

150, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 1745_001 Avbrytande av miljöåtgärder Lassfolk 16.11.2015

150, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 1747_001 Bilder avbrytande av miljöåtgärder Lassfolk

151, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 190/2015 ANSÖKAN OM MARKTÄKTSTILLSTÅND (JI/JI) Kukkosvägens Fastigheter Ab ansöker om marktäktstillstånd för tagande av bergskross på lägenheten med fastighetsbeteckningen 287-417-23-0 som är beläget vid Ömossa by i Kristinestad. Området är inte beläget inom vattenskyddsområde. Mängden bergskross och grus som skall tas under en 5- årsperiod är uppskattad till ca 190 000 m 3. Tagning av bergskross kommer att ske till nivån +37.00 (N60). Täktdjupet är i medeltal ca 16 m. Ansökan har kungjorts och varit framlagd offentligt under tiden 07.10. - 04.11.2015. Grannarna, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, Västkustens miljöenhet och Österbottens förbund har hörts i ärendet. Om ansökan har även annonserats i ortens tidningar. Västkustens tillsynsnämnds miljösektion: förordar marktäkten men ställer kriterier på marktäkten b.la naturvärden på området skall utredas, tjäderns spelområde skall undersökas. Landskaps och naturskydds inverkan skall granskas. Utlåtande som bilaga. NTM- centralen: förordar marktäkten men ställer krav på kartläggningar som bör tillsändas Södra Österbottens NTM central före inledande av täktverksamheten. Utlåtande som bilaga. Österbottens förbund: Mängden stenmaterial som avses tas ut från området kan anses vara betydande. I samband med byggande av infrastruktur och fundament till vindkraftverk behövs en ansenlig mängd material. Österbottens förbund ser det som positivt att man kan utvinna materialet i anslutning till de områden detta avses användas. Transportsträckorna förkortas avsevärt och konsekvenserna av en ökad trafikmängd kan minskas betydligt. Över området har uppgjorts en delgeneralplan för vindkraft, Ömossa delgeneralplan. I delgeneralplanen har området inte angetts som område för täktverksamhet. På delgeneralplanområdet för Ömossa vindkraftpark har ett flertal ansökningar för nya mindre täktområden uppkommit. Behovet av täktområden borde enligt förbundet beaktats i ett tidigare skede och innefattats i planeringen av vindkraftsområden. Detta kunde ha inverkan på placeringen av täktområden, samverkan med vindkraftverken, planeringen av vägsträckningar, transportsträckor, buller, damm och övriga olägenheter som kunde beaktats i en planeringsprocess. I övrigt konstaterar förbundet att inga områdesreserveringar finns på området i gällande landskapsplan där täktverksamheten planeras. Utlåtande som bilaga. Tuomo Kangas: i området finns ett viktigt spelområde för tjädern som bör utredas mer före täktverksamheten inleds. Det vatten som används vid brytningen skall inte ledas under april och maj i närliggande diken för de är redan fulla av smältvatten. Vid sprängning bör beaktas så att inga stenar flyger till närliggande markägares markområde. Anmärkning som bilaga. EPV Tuulivoima OY: Vid det planerade täktområdets närhet kommer det att byggas vindkraftverk (avstånd 350 600m) under den tid som man utför gjutning av fundament samt torkperioden av betongen bör inga spräng-

151, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 190/2015 ningsarbeten utföras. Sprängningsarbete bör vara utförda före byggnationen av kraftverken är färdiga. Utlåtande som bilaga. Avståndet till närmaste bosättning är ca 1100 m enligt ansökningen. I Statsrådets förordning om miljöskydd i samband med stenbrott, annan stenbrytning och stenkrossar (800/2010) gäller om stenbrytning sker att buller, skakningar och damm skall till tillämpliga delar uppfylla följande krav: 2 Definitioner I denna förordning avses med 1) stenbrott ett område där annat än gruvmineral lösgörs eller bryts så, att stenen kan utnyttjas som råmaterial för byggnadssten, gravsten eller någon annan motsvarande produkt, 2) annan stenbrytning brytning av sten så, att stenen kan utnyttjas som sprängsten eller råmaterial för kross, om stenbrytningen inte hänför sig till markbyggnad eller annan byggnadsverksamhet för vilken tillstånd inte behöver sökas med stöd av 4 2 mom. i marktäktslagen (555/1981), 3 Plats för verksamheten Verksamheten får inte placeras på mindre än 400 meters avstånd från objekt som är särskilt exponerade för buller eller damm, såsom sjukhus, daghem, vårdinrättningar eller läroanstalter. Stenbrott, annan stenbrytning och stenkrossar ska placeras så att verksamhet som alstrar buller eller damm ska ligga på minst 300 meters avstånd från en byggnad som används som bostad eller semesterbostad eller från ett gårdsområde i byggnadens omedelbara närhet som är avsett för människor att vistas på eller från annan plats som exponeras för störningar. 4 Begränsning av utsläpp till luft och spridning av utsläpp Dammkällorna ska utifrån de tekniska möjligheter som erbjuds placeras på den lägsta punkten på verksamhetsområdet. Spridningen av damm som uppstår vid borrning av sten ska förhindras genom att borrvagnarna förses med dammuppsamlingsutrustning eller genom att bästa tillgängliga teknik för att förhindra dammspridning i övrigt utnyttjas. 5 Luftkvalitet Bestämmelser på områden där människor bor eller vistas och där människor kan exponeras för luftföroreningar finns i statsrådets förordning om luftkvaliteten (711/2001). 6

151, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 190/2015 Bullerbekämpning Bullerkällorna ska utifrån de tekniska möjligheter som erbjuds placeras på den lägsta punkten på verksamhetsområdet. Upplagshögarna med råmaterial, ytjord och produkter ska med tanke på bullerspridning vara av tillräcklig höjd och placeras så, att de hindrar bullerspridning i riktning mot de platser som exponeras för buller. Underhåll av maskiner och anordningar ska sörjas för. Transportsträckorna på verksamhetsområdet ska planeras så att de blir så korta som möjligt. 7 Bullernivå Det buller som verksamheten orsakar på de platser som kan störas får inte överskrida de riktvärden för bullernivån utomhus som anges i statsrådets beslut om riktvärden för bullernivå (993/1992). 993/1992; 2 Riktvärden utomhus I bostadsområden, rekreationsområden i tätorter eller i deras omedelbara närhet och i områden avsedda för vårdinrättningar eller läroanstalter bör bullernivån utomhus under dagen (kl. 7-22) inte överstiga riktvärdet 55 db för den A-vägda ekvivalentnivån (LAeq), nattetid (kl. 22-7) inte riktvärdet 50 db. I nya bostadsområden tillämpas emellertid riktvärdet 45 db nattetid. Nattriktvärdena tillämpas ändå inte i områden avsedda för läroanstalter. I områden med fritidshus, campingområden, rekreationsområden utanför tätorterna och i naturskyddsområden bör bullernivån dagtid inte överstiga riktvärdet 45 db, nattetid 40 db. I områden med fritidshus inom tätorterna kan dock de i 1 mom. avsedda riktvärdena tillämpas. Riktvärdet för nattetid tillämpas inte i sådana naturskyddsområden som under natten inte allmänt används för vistelse eller naturobservationer. 8 Tidsgränser för bulleralstrande arbetsmoment Om verksamheten befinner sig på mindre än 500 meter från den plats som exponeras för buller får krossning, borrning, skutknackning, sprängning, lastning eller transport inte utföras under veckoslut eller söckenhelger, utan 1) krossning ska utföras vardagar mellan klockan 7 22, 2) borrning ska utföras vardagar mellan klockan 7 21, 3) skutknackning ska utföras vardagar mellan klockan 8-18, 4) sprängning ska utföras vardagar mellan klockan 8 18, och 5) lastning och transport ska utföras vardagar mellan klockan 6 22. 10

151, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 190/2015 Avfalls- och dagvatten Verksamheten ska ordnas så, att den inte medför risk för förorening av ytvattnet eller brunnar. Bestämmelser om behandlingen av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnätet finns i statsrådets förordning om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät (542/2003). Vatten som kommer ut i naturen ska vid behov ledas via en klarningsbassäng för avskiljning av fasta partiklar. 11 Avfallshantering Avfallshanteringen på verksamhetsområdet ska ordnas i enlighet med avfallslagen (1072/1993) och förordningar som utfärdats med stöd av den så, att verksamheten inte medför nedskräpning av miljön, förorening av marken eller olägenhet för hälsan eller miljön. Bestämmelser om utvinningsavfall ingår i statsrådets förordning om utvinningsavfall (379/2008). 13 Kontroll Om verksamheten ligger på mer än 500 meters avstånd från de platser som exponeras för buller och damm, om terrängförhållandena ger ett särskilt gott skydd och om verksamhetsutövaren på ett tillförlitligt sätt, som miljötillståndsmyndigheten godkänner, visar att de värden för luftkvalitet och bullernivå som avses i 5 och 7 inte överskrids, kan bestämmelser om kontroll av buller och koncentrationer av andningsbara partiklar utelämnas ur miljötillståndet. Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden beviljar Kukkosvägens Fastigheter Ab tillstånd till täktverksamhet på lägenheten med fastighetsbeteckningen 287-417-23-0 enligt ansökan och med följande ändringar och villkor: 1. ovanför högsta grundvattennivån skall lämnas ett minst 4 m tjockt skyddande orört marklager. Om det på täktområdet finns hängande grundvatten (vattenmagasin som bildats på tätt jordlager ovanför den egentliga grundvattenförekomsten) begränsas den lägsta täktnivån utgående från denna vattennivå och med samma skyddslagertjocklek; 2. ett minst 10 m brett område bör lämnas orört mot grannlägenhet där marksubstans inte tagits och släntlutningen bör vara 1:3; 3. grundvattennivån i observationsrören skall uppmätas i officiellt höjdsystem (N60) och rapporteras fyra gånger i året (mars, juni, september och december) under tillståndsperioden till byggnadsinspektionen i Kristinestad och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten;

151, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 190/2015 4. övervakningsmyndigheterna kan ställa krav på att ytterligare observationsrör neddrivs i området enligt planen 24.1.2006; 5. vid eftervården följs miljöministeriets anvisning 1/2009 Hållbar marktäkt; 6. sprängningsarbeten skall utföras vardagar kl. 8-18 och lastning och transport vardagar kl. 7-22 enligt Stadsrådets förordning om miljöskydd i samband med stenbrott, annan stenbrytning och stenkrossar (800/201) 2-13 och givna riktvärden skall följas; 7. Tankning och service av maskiner är tillåtet på så sätt som godkänns separat av myndighet. 8. en utredning över vilka maskiner och anordningar som används skall inlämnas till byggnadsinspektionen; 9. täktverksamheten bör utföras på ett sådant sätt att grundvattenytans läge inte ändras; 10. innehavaren av täkttillståndet skall årligen senast 31 januari meddela mängden och arten av substans som tagits till tillståndsmyndigheten; 11. smutsvatten som uppstår vid marktäktsområdet skall ledas genom sedimentations- bassängar ; 12. innehavaren av marktäktstillstånd skall begära om slutsyn innan täktverksamheten upphört eller innan tillståndets giltighetstid har löpt ut. 13. Tagningsområdet anläggs med tillräckliga skyddsanläggningar. 14. De undersökningar och utredningar som myndigheterna nämner om i sina utlåtanden skall uppgöras och lämnas in till berörda myndigheter före marktäktsverksamheten inleds. Den övervakande myndighet meddelar marktäktsinnehavaren när arbetet kan påbörjas efter att utredningar erhållits och godkänts. Innan täktverksamheten påbörjas skall med hänvisning till naturvårdslagen och skogslagen en utredning om det förekommer fridlysta eller hotade arter på området inlämnas till byggnadsinspektionen i Kristinestad samt bör sökanden ställa en bankgaranti om 4 420 euro för genomförandet av eftervårdsarbetena. Tekniska nämnden förbehåller sig rätt att vid behov justera garantins storlek under tillståndets giltighetstid. Tillståndsbeslutet utfärdas efter anslag 18.12.2015 och för en tid om fem (5) år. Besvärstiden börjar från nämnda dag. Tekniska nämndens beslut:

151, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 1742_001 Översiktskarta Kukkosvägens marktäktslov

151, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 3799_001 Kukkosvägen kartbilagor till marktäktsansökan 23.9

151, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: Ely-centralens utlåtande över Kukkosvägens marktäk

151, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 3994_001 Österbottens Förbunds utlåtande över Kuk

151, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 3995_001 Västkustens miljöenhets utkåtande över Ku

151, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: EPV Tuulivoima anmärkning till Kukksvägens marktäktslov 27.10.2015

151, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 3992_001 Kangas Tuomo anmärkning till Kukkosväg

152, TEKN 9.12.2015 17:00 ST: 223/2015 VILLATOMTSKOMMITTÉNS UTTALANDE OM DETALJPLANERING AV KÄLLVIKEN OCH ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR FURUVIKEN (Villatomtskommittén 27.10.2015)(Stadsstyrelsen 16.11.2015 ) Villatomtskommittén beslöt enhälligt vid sitt sammanträde 27.10.2015 ( 4) föreslå att stadsstyrelsen uppmanar tekniska nämnden att inom detta år 2015 ge förslag om område som skall detaljplaneras kring Källviken och ändring av detaljplanen vid Furuviken. Då detaljplanen och ändring av detaljplanen har vunnit laga kraft kan de byggnadsplatser/ra-tomter som planerats värderas. Kopia av gällande detaljplan vid Furuviken och kopia av Björnö delgeneralplan 2020 bifogas. Stadsdirektörens förslag: Stadsstyrelsen uppmanar tekniska nämnden att inom detta år 2015 ge förslag om område som skall detaljplaneras kring Källviken och ändring av detaljplanen vid Furuviken. Stadsstyrelsens beslut: Förslaget godkändes enhälligt. Bilaga 443 TekN 151/ 09.12.2015 (JI/JI) Stadsstyrelsen beslöt under mötet 16.11.2015 443 att uppmana Tekniska Nämnden att inom detta år 2015 ge förslag om område som skall detaljplaneras kring Källviken och ändring av detaljplanen vid Furuviken. En detaljplanändring har redan startats upp gällande områden utefter Skatavägen den detaljplanens gränsdragningar kan utökas ända till Furuviken. Gällande Källviken kan man utöka området som redan detaljplaneras så att Källviken tas med till den del som inte är inritat i generalplanen som industriområde. Enligt bifogad karta syns områden som tas med i skede 1 av detaljplaneringen för Björnö. Område 1, 2 och 3 bildar skede 1 av planeringen. Detaljplaneringen för Björnö har redan startats upp Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden föreslår för stadsstyrelsen att man tar med området Furuviken och den del av Källviken som inte är inom industriområde i generalplanen för Björnö 2020 i detaljplaneringen av skede 1 för Björnö. Således kan man konstatera att villatomtskommitténs utlåtande beaktas. Tekniska nämndens beslut:

152, TEKN 9.12.2015 17:00 ST: 223/2015

152, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: delgeneralplan för Björnön2020 nat tv-1 Pohjakartta tv-1 tv-1 c k en-1 W 8:0 LS-1 t 8:0 8:0 8:0 1405:1 tv-1 8:0 8:0 8:0 ls-1 tv-1 8:0 8:0 W W W 8:0 W 8:0 8:0 8:0 8:0 8:0 8:0 VL-1 W tv-1 tv-1 t sr-2/56 luo-3 luo-1 W RA VL-1 T-1 EN-1 1404:2 RA 4:1 sr-2/55 2:16 2:14 2:11 sr-2/54 nat VL W 1403:7 2:10 2:9 sr-2/45 sr-2/52 sr-2/92 EV T-1 LV W W AT RA-1 RA-1 9901:0 EV sr-2/36 1403:10 2:13 4:2 VL RA-1 2:7 2:8 2:6 2:18 2:12 sr-2/35 VL VL 2:17 14:0 2:15 2:19 sr-1/32 ET W VL W sr-1/31 Maanmittauslaitos luvat nro 138/MML/09, POH/K425/2008 ja POH/K259/2007 luo-2 luo-1 tv-1 luo-3 k z ev-1 luo-1 tv-1 z z sk z tv-1 s TY TY luo-1 v EV VL RA z EV k z VL z sr-2/33 EV z TY W t luo-1 TY pkk v luo-1 VL 2:30 TY sr-1/28 yt luo-1 TY pkk luo-1 RA LV sr-2/25 VL v v VL VL 621:8622:1 618:4 618:3 9903:0 618:2 9903:0 617:12 618:1 617:16 617:11 617:10 9904:0 617:15 613:1 605:7 617:14 617:9 614:1 617:13 613:10 613:9 613:2 614:2 613:8 613:3 613:4 609:1 646:2 613:7 614:18 613:5 612:1613:6 609:10 609:2 9903:0 609:9 646:3 645:1 614:19 612:14 612:2 609:3 612:13 609:8609:4 614:20 612:12 612:3 609:7 612:4 609:5 608:1 614:21 612:11 611:1 643:1 609:6 608:2 612:5 611:14611:2 608:3 9903:0612:6 643:2 644:3 611:13 644:6 608:4 612:7 611:12 611:3 608:5 611:11 611:4 644:5 612:8 643:3 641:21 9902:0 611:5 611:6 9901:0 610:1 643:5 641:18 611:10 641:20 611:9 610:2 641:4 611:7 610:3 640:7611:8 641:14 610:4 641:5 642:1 640:8 610:5 641:13 640:6 641:6 610:6 AO AO AO k AO luo-1 AO LV sr-2/20 RM LP VL VL RA W VL AO W sr-2/99 KRISTIINANKAUPUNKI KRISTINESTAD KARHUSAAREN OSAYLEISKAAVA 2020 DELGENERALPLAN FÖR BJÖRNÖN 2020 MERKINNÄT JA MÄÄRÄYKSET: BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER: AO AT T-1 TY VL VL-1 RA RA-1 RM LS-1 LV LP ERILLISPIENTALOJEN ALUE. Lisärakentaminen alueelle edellyttää asemakaavoitusta. OMRÅDE FÖR FRISTÅENDE SMÅHUS. Tilläggsbyggande i området förutsätter detaljplanering. KYLÄALUE. Skatanin asutus. Lisärakentaminen alueelle edellyttää asemakaavoitusta. BYOMRÅDE. Skatans bebyggelse. Tilläggsbyggande i området förutsätter detaljplanering. TEOLLISUUS- JA VARASTOALUE. Alueelle ei saa sijoittaa sellaista rakentamista tai toimintaa, joka vaarantaa NATURA-alueen luontoarvojen säilymisen. Alueelle sijoitettavista toiminnoista aiheutuva yhteismelu ei saa osayleiskaavassa osoitetuilla loma-asuntoalueilla ylittää päiväohjearvoa 45 dba tai yöohjearvoa 40 dba. Alueelle rakentaminen edellyttää asemakaavoitusta. INDUSTRI- OCH LAGEROMRÅDE. På området får inte placeras sådant byggande eller sådan verksamhet som äventyrar bevarandet av NATURA-områdets naturvärden. Det sammanlagda bullret som orsakas av de verksamheter som placeras på området får inte överskrida dagsriktvärdet 45 dba eller nattriktvärdet 40 dba i områden som i generalplanen är anvisade för fritidsbostäder. Byggande i området förutsätter detaljplanering. TEOLLISUUSALUE, JOLLA YMPÄRISTÖ ASETTAA TOIMINNAN LAADULLE ERITYISIÄ VAATIMUKSIA. Alueelle rakentaminen edellyttää asemakaavoitusta. INDUSTRIOMRÅDE DÄR MILJÖN STÄLLER SÄRSKILDA KRAV PÅ VERKSAMHETENS ART. Byggande i området förutsätter detaljplanering. LÄHIVIRKISTYSALUE. OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION. LÄHIVIRKISTYSALUE. Alueen suunnittelussa on kiinnitettävä huomiota alueen luonnon kulutuskestävyyteen ja ulkoilun ohjaamiseen. OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION. Vid områdesplaneringen fästs avseende vid naturens hållbarhet när det gäller slitage och styrningen av friluftslivet. LOMA-ASUNTOJEN ALUE. Lisärakentaminen alueelle edellyttää asemakaavoitusta. OMRÅDE FÖR FRITIDSBOSTÄDER. Tilläggsbyggande i området förutsätter detaljplanering. LOMA-ASUNTOJEN ALUE. Nykyisten loma-asuntojen alue, joka on tarkoitettu säilymään loma-asuntokäytössä vähintään osayleiskaavakauden ajan. Uudisrakentaminen ja nykyisten rakennusten laajentaminen ei ole sallittua. OMRÅDE FÖR FRITIDSBOSTÄDER. Område för de nuvarande fritidsbostäder som är avsett att bevaras i fritidsbostadsbruk minst delgeneralplanens verkningstid. Nybyggande eller utbyggnad av de befintliga byggnaderna är inte tillåtet. MATKAILUA PALVELEVIEN RAKENNUSTEN ALUE. Alueelle rakentaminen edellyttää asemakaavoitusta. OMRÅDE FÖR TURISTANLÄGGNINGAR. Byggande i området förutsätter detaljplanering. SATAMA-ALUE. Satamalaiturit tulee sijoittaa niille osoitetuille osa-alueille. Alueelle saa sijoittaa myös tuulivoimaloita niille osoitetuille osa-alueille. Alueelle rakentamisen tulee perustua asemakaavaan. Ennen alueella tehtäviä vesirakennustöitä on oltava yhteydessä Museovirastoon, jotta vedenalaisten muinaisjäännösten inventoinnin tarve voidaan arvioida. Alueelle ei saa sijoittaa sellaista rakentamista tai toimintaa, joka vaarantaa NATURA-alueen luontoarvojen säilymisen. Alueelle sijoitettavista toiminnoista aiheutuva yhteismelu ei saa osayleiskaavassa osoitetuilla loma-asuntoalueilla ylittää päiväohjearvoa 45 dba tai yöohjearvoa 40 dba. HAMNOMRÅDE. Hamnkajer bör placeras på särskilt anvisade delområden. I området får placeras också vindkraftverk på särskilt anvisade delområden. Byggande i området bör grunda sig på en detaljplan. Före vattenbyggnadsarbeten i området bör man ta kontakt med Museiverket för att man kan bedöma behovet av inventering av submarina fornlämningar. På området får inte placeras sådant byggande eller sådan verksamhet som äventyrar bevarandet av NATURA-områdets naturvärden. Det sammanlagda bullret som orsakas av de verksamheter som placeras på området får inte överskrida dagsriktvärdet 45 dba eller nattriktvärdet 40 dba i områden som i generalplanen är anvisade för fritidsbostäder. VENEVALKAMA. SMÅBÅTSPLATS. YLEINEN PYSÄKÖINTIALUE. OMRÅDE FÖR ALLMÄN PARKERING. EN-1 EV W sk s luo-1 luo-2 luo-3 tv-1 ls-1 ENERGIAHUOLLON ALUE. Alueelle saa sijoittaa energiantuotantotoimintoja, joissa energianlähteenä käytetään öljyä, kivihiiltä, puuta, turvetta, kaasua tai muuta poltettavaa ainetta. Alueelle saa sijoittaa myös tuulivoimaloita niille osoitetuille osa-alueille. Alueelle rakentamisen tulee perustua asemakaavaan. Ennen alueella tehtäviä vesirakennustöitä on oltava yhteydessä Museovirastoon, jotta vedenalaisten muinaisjäännösten inventoinnin tarve voidaan arvioida. Alueelle ei saa sijoittaa sellaista rakentamista tai toimintaa, joka vaarantaa NATURA-alueen luontoarvojen säilymisen. Alueelle sijoitettavista toiminnoista aiheutuva yhteismelu ei saa osayleiskaavassa osoitetuilla loma-asuntoalueilla ylittää päiväohjearvoa 45 dba tai yöohjearvoa 40 dba eikä AT-, VL- tai VL-1-merkinnällä osoitetuilla alueilla päiväohjearvoa 55 dba tai yöohjearvoa 50 dba. OMRÅDE FÖR ENERGIFÖRSÖRJNING. I området får placeras energiproduktionsverksamheter där används olja, stenkol, trä, torv, gas eller annat brännbart ämne som energikälla. I området får placeras också vindkraftverk på särskilt anvisade delområden. Byggande i området bör grunda sig på en detaljplan. Före vattenbyggnadsarbeten i området bör man ta kontakt med Museiverket för att man kan bedöma behovet av inventering av submarina fornlämningar. På området får inte placeras sådant byggande eller sådan verksamhet som äventyrar bevarandet av NATURA-områdets naturvärden. Det sammanlagda bullret som orsakas av de verksamheter som placeras på området får inte överskrida dagsriktvärdet 45 dba eller nattriktvärdet 40 dba i områden som i generalplanen är anvisade för fritidsbostäder eller dagsriktvärdet 55 dba eller nattriktvärdet 50 dba i områden som är anvisade med beteckningar AT, VL eller VL-1. SUOJAVIHERALUE. SKYDDSGRÖNOMRÅDE. VESIALUE. VATTENOMRÅDE. YHDYSKUNTARAKENTEEN LAAJENEMISSUUNTA. TEOLLISUUSALUEEN MAHDOLLINEN LAAJENTUMISSUUNTA YLEISKAAVAKAUDEN JÄLKEEN. UTVIDGNINGSRIKTNING FÖR INDUSTRI. MÖJLIG UTVIDGNINGSRIKTNING FÖR INDUSTRIOMRÅDET EFTER GENERALPLANENS VERKNINGSTID. YHDYSKUNTARAKENTEEN LAAJENEMISSUUNTA. SATAMAN MAHDOLLINEN LAAJENTUMISSUUNTA YLEISKAAVAKAUDEN JÄLKEEN. Sataman laajentaminen edellyttää ympäristövaikutusten arviointia. UTVIDGNINGSRIKTNING FÖR HAMNEN. MÖJLIG UTVIDGNINGSRIKTNING FÖR HAMNEN EFTER GENERALPLANENS VERKNINGSTID. Utvidgning av hamnen förutsätter miljökonsekvensbedömningen. SUUNNITTELUALUEEN RAJA. PLANOMRÅDETS GRÄNS. ALUEEN RAJA. OMRÅDESGRÄNS. OSA-ALUEEN RAJA. GRÄNS FÖR DELOMRÅDE. KULTTUURIYMPÄRISTÖN TAI MAISEMAN VAALIMISEN KANNALTA MAAKUNNALLISESTI TAI SEUDULLISESTI ARVOKAS ALUE. Skatan. Alueella sijaitsevia rakennuksia ei saa purkaa ilman MRL 127 :ssä tarkoitettua lupaa. OMRÅDE SOM ÄR VÄRDEFULLT FÖR LANDSKAPET ELLER REGIONEN MED TANKE PÅ KULTURMILJÖN ELLER LANDSKAPSVÅRDEN. Skatan. Byggnaderna på området får inte rivas utan tillstånd enligt MBL 127. RAKENNUS- TAI KULTTUURIHISTORIALLISESTI ARVOKAS ALUEEN OSA. Alueen arvokkaat ominaispiirteet tulee pyrkiä säilyttämään asemakaavoituksessa. BYGGNADS- ELLER KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL DEL AV OMRÅDE. Områdets värdefulla särdrag bör strävas efter att vid detaljplanering bevara. LUONNON MONIMUOTOISUUDEN KANNALTA ERITYISEN TÄRKEÄ ALUE. Alueelle sijoittuu mahdollinen metsälain 10 :n mukainen erityisen arvokas elinympäristö. OMRÅDE SOM ÄR SÄRSKILT VIKTIGT MED TANKE PÅ NATURENS MÅNGFALD. På området finns en särskilt värdefull livsmiljö som möjligen skyddats enligt 10 i skogslagen. LUONNON MONIMUOTOISUUDEN KANNALTA ERITYISEN TÄRKEÄ ALUE. Linnustoalue. Källviken. OMRÅDE SOM ÄR SÄRSKILT VIKTIGT MED TANKE PÅ NATURENS MÅNGFALD. Fågelområde. Källviken. LUONNON MONIMUOTOISUUDEN KANNALTA ERITYISEN TÄRKEÄ ALUE. Alueelle sijoittuu pienialaisia maisemallisesti ja luontoarvoiltaan merkittäviä merenrantaniittyjä. OMRÅDE SOM ÄR SÄRSKILT VIKTIGT MED TANKE PÅ NATURENS MÅNGFALD. På området finns små havstrandängar som är betydande med tanke på landskapet och naturvärden. TUULIVOIMALOIDEN ALUE. Alueelle saa sijoittaa yhden tuulivoimalan, jonka napakorkeus saa olla enintään 90 m. OMRÅDE FÖR VINDKRAFTVERK. I området får placeras ett vindkraftverk, vars navhöjd får vara högst 90 m. KAUPUNGIN KÄYTTÖÖN TARKOITETTU SATAMA-ALUEEN OSA, JOLLE SAA RAKENTAA SATAMALAITUREITA. EN DEL AV HAMNOMRÅDET AVSETT FÖR STADEN DÄR FÅR BYGGAS HAMNKAJER. ev-1 t sr-1/nro sr-2/nro yt/pkk SUOJAVYÖHYKKEENÄ SÄILYTETTÄVÄ ENERGIAHUOLLON ALUEEN OSA. Alueelle ei saa sijoittaa ympäristöhäiriöitä aiheuttavia toimintoja. EN DEL AV OMRÅDET FÖR ENERGIFÖRSÖRJNING SOM SKALL BEVARAS SOM SKYDDSZON. I området får inte placeras verksamheter som orsakar miljöstörningar. LIKIMÄÄRÄINEN TULVA-ALUEEN RAJA. Rajaus osoittaa likimääräisesti korkeustason N60 +1.60 m sijainnin maastossa. - Kostuessaan vaurioituvat rakenteet tulee sijoittaa vähintään korkeuden N60 +1.60 m yläpuolelle. Alinta sallittavaa rakentamiskorkeutta tulee asemakaavassa korottaa alueilla, joilla aaltoilu on merkittävää. Yhteiskunnan toimintojen kannalta tärkeät rakennukset ja ympäristölle vaaraa aiheuttavat rakenteet tai toiminnot tulee kuitenkin sijoittaa tätäkin ylemmäs. (Länsi-Suomen ympäristökeskuksen lausunto 21.1.2008) UNGEFÄRLIG GRÄNS FÖR ÖVERSVÄMNINGSOMRÅDE. Begränsningen anvisar ungefärligt läge för höjdnivån N60 +1,60 m i marken. - Konstruktioner som skadas om de nås av vatten bör placeras åtminstone ovanför höjden N60 +1,60 m. Den lägsta rekommenderade bygghöjden bör i detaljplanen höjas på områden där vågsvall är betydande. Byggnader som är viktiga för samhällets verksamheter samt konstruktioner och verksamheter som medför fara för miljön bör placeras ännu högre. (Utlåtande 21.1.2008 av Västra Finlands miljöcentral) KULTTUURIHISTORIALLISESTI ARVOKAS KOHDE. Rakennustaiteellisesti, kulttuurihistoriallisesti tai maisemallisesti arvokas rakennus tai rakennusryhmä, jonka suojelun tarve tutkitaan asemakaavassa. Numerointi viittaa kaavaselostuksen luetteloon. - Indeksillä sr-1 on merkitty maakunnallisesti arvokas kohde ja indeksillä sr-2 paikallisesti arvokas kohde (Pohjanmaan museon arvotus 2008, täydennys 2010). KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL OBJEKT. Arkitektoniskt, kulturhistoriskt eller landskapsmässigt värdefull byggnad eller byggnadsgrupp, vars skyddsbehov undersöks i detaljplanen. Numreringen anvisar till förteckningen i planbeskrivningen. - Med index sr-1 har betecknats ett landskapsmässigt värdefullt objekt och med index sr-2 ett lokalt värdefullt objekt (värdering av Österbottens museum 2008, komplettering 2010). JOHTO TAI LINJA. z = sähkölinja 110/220/400 kv ja v = vesijohto LEDNING ELLER LINJE. z = elledning 110/220/400 och v = vattenledning OHJEELLINEN UUSI JOHTO TAI LINJA. k = maakaasujohto RIKTGIVANDE NY LEDNING ELLER LINJE. k = naturgasledning LAIVAVÄYLÄ. FARTYGSLED. YHDYSTIE/PÄÄKOKOOJAKATU FÖRBINDELSEVÄG/MATARGATA. KOKOOJAKATU. MATARGATA. OHJEELLINEN UUDEN RAUTATIEN LINJAUS. RIKTGIVANDE VÄGSTRÄCKNING FÖR EN NY JÄRNVÄG. NYKYISET TIET JA LINJAT. NUVARANDE VÄGAR OCH VÄGSTRÄCKNINGAR. UUDET TIET JA LINJAT. NYA VÄGAR OCH VÄGSTRÄCKNINGAR. KEVYEN LIIKENTEEN VÄYLÄKSI MUUTETTAVA TIEOSUUS. VÄGAVSNITT SOM SKALL ÄNDRAS SOM GÅNG- OCH CYKELVÄG. OHJEELLINEN TAI VAIHTOEHTOINEN TIELINJAUS. RIKTGIVANDE ELLER ALTERNATIV VÄGSTRÄCKNING. VIHERYHTEYSTARVE. BEHOV AV GRÖNFÖRBINDELSE. MÄÄRÄYKSET / BESTÄMMELSER: -Osayleiskaava on laadittu MRL 42 :n mukaisena oikeusvaikutteisena yleiskaavana. -Delgeneralplan har uppgjorts som generalplan med rättsverkningar enligt 42 i MBL. KÄSITTELYVAIHEET / BEHANDLINGSSKEDEN: Julkinen nähtävilläolo MRA 30 : 19.01.-02.02.2009 Offentligt framlagt MBF 30 : Kaupunginhallitus 22.06.2009 Stadsstyrelse Julkinen nähtävilläolo MRA 19 : 17.03.-19.04.2010 Offentligt framlagt MBF 19 : Kaupunginhallitus 16.12.2010 Stadsstyrelse Kaupunginvaltuusto 20.12.2010 Stadsfullmäktige Vaasan hallinto-oikeuden päätös 25.11.2011 nro 11/0791/2 Vasa förvaltningsdomstols beslut 25.11.2011 nr 11/0791/2 ALUE, JOLLA YLEISKAAVA EI OLE VOIMASSA. OMRÅDE DÄR GENERALPLAN INTE ÄR I KRAFT. SEINÄJOKI 10.2.2010. TARKISTUKSET 7.12.2010. SEINÄJOKI 10.2.2010. GRANSKNINGAR 7.12.2010. 0 100 200 400 600 800 1000 MITTAKAAVA/SKALA 1:10 000 ET YHDYSKUNTATEKNISTÄ HUOLTOA PALVELEVIEN RAKENNUSTEN JA LAITOSTEN ALUE. Jätevedenpuhdistamon alue. OMRÅDE FÖR BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR FÖR SAMHÄLLSTEKNISK FÖRSÖRJNING. Reningsverkets område. en-1 VOIMALAITOKSEN KÄYTTÖÖN TARKOITETTU SATAMA-ALUEEN OSA, JOLLE SAA RAKENTAA SATAMALAITUREITA. EN DEL AV HAMNOMRÅDET AVSETT FÖR KRAFTVERKET DÄR FÅR BYGGAS HAMNKAJER. Kampusranta 9C, 60320 SEINÄJOKI Puh. 010 33 410, Fax 010 33 41120

152, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 1740_001 Kartbilaga områden 1, 2 och 3 dec.2015

153, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 16/2015 TOMTINDELNINGSÄNDRING FÖR KVARTER 923 (TI 539) (TÖ/JI) Förslag till tomtindelningsändring för del av kvarter 923 i stadsdel 9 har uppgjorts så att tomterna 3 och 4 i kvarteret kan sammanslås till en tomt. Förslaget är gjort enligt uppmaning av stadsstyrelsen i Kristinestad 5.10.2015. Gällande detaljplan på området är detaljplan Nr 111, godkänd 21.6.2005. Berörda markägare inom kvarteret har skriftligen godkänt ändringen av tomtindelningen, varför ärendet inte behöver läggas fram för allmänheten, i stöd av MarkByggF 39 3 mom. För att så snabbt som möjligt få en byggnadsduglig tomt föreslås, med stöd av markanvändnings- och bygglagen 202, att tekniska nämnden besluter att tomtindelningen träder i kraft innan den har vunnit laga kraft. Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden godkänner tomtindelningsändringen Nr Ti 539 och beslutar med stöd av MBL 202 att den träder i kraft omedelbart. Paragrafen justeras omedelbart. Tekniska nämndens beslut:

153, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 1738_001 Omgivningskarta TI 539

153, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 1739_001 Tomtindelningskarta TI 539

154, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 73/2012 DELGENERALPLAN FÖR VÄSTERVIK VINDKRAFTSPARK (TÖ/TÖ) Stadsstyrelsen har under sitt möte 23.4.2012 89 beviljat tillstånd för uppgörandet av delgeneralplan för området i Västervik. Planutkastet och PDB för delgeneralplan för Västervik vindkraftspark har varit offentligt framlagt i enlighet men MBL 62 och MBF 30 under tiden 03.02 28.02.2014 samt 11.5 12.6.2015. Utlåtanden har begärts från berörda myndigheter. Ett sammandrag av utlåtanden och anmärkningar jämte planläggarens genmäle framgår ur länken till bilagorna. Planläggarens förslag till ändringar och kompletteringar i bl.a. PDB har gjorts och framgår i Planförslaget och till dess hörande handlingar. Staden Kristinestad kommer att anhålla om utlåtande om delgeneralplan för Västervik vindkraftspark i enlighet med MBF 20. Förslaget kommer att vara offentligt framlagt enligt MBL 65 och MBF 19. Länk till bilagor: http://projektit.ramboll.fi/vastervik/ Lantmäteriingenjörens förslag: Tekniska nämnden beslutar föreslå för stadsstyrelsen att: 1. Godkänna förslaget för delgeneralplan för Västervik vinkraftspark och till dess hörande handlingar. 2. Förslaget och till dess hörande handlingar sätts ut för officiellt framläggande. Tekniska nämndens beslut: Antecknades att Joakim Ingves, Ari-Johan Myllyniemi och Mats Ingves anmälde jäv och var utstigna under behandlingen av denna paragraf. Lantmäteriingenjören redogjorde för ärendet. Under diskussionen som följde föreslog Jukka Kangasniemi att planen inte godkänns då bosättning finns i närheten av området. Margareta Utter understödde Kangasniemis förslag. Ordföranden konstaterade att två förslag förelåg, föredragandens och det av Kangasniemi framförda förslaget varför nämnden skred till omröstning. Omröstningen skedde via namnupprop så att den som röstade på föredragandens förslag röstade ja och den som röstade för Kangasniemis förslag röstade nej. Vid omröstningen erhöll föredragandens förslag 7 (sju) röster (Per-Erik Englund, Bror Eriksson, Ann-Louise Heikkilä, Eva Lillmangs, Jaakko Nummela, Jessica Bårdsnes, Bo-Göran Södergård) och Kangasniemis förslag två (2) röster ( Jukka Kangasniemi och Margareta Utter). Ordförande konstaterade att tekniska nämnden efter omröstning beslutat i enlighet med lantmäteriingenjörens förslag. Margareta Utter anmälde avvikande åsikt till protokollet. Antecknades att Tony Östersund avlägsnade sig från sammanträdet efter behandlingen av denna paragraf kl. 18.00. Bilaga 139.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 73/2012 TekN 154 / 09.12.2015 (TÖ/TÖ) Tekniska nämnden häver sitt beslut av den 28.10.2015 139 eftersom bilagorna till föredragningslistan, planebeskrivningen och planeförslaget var av ett tidigare datum (10.4.2015). FörvL 50. Tekniska nämnden tar ärendet till ny behandling och till föredragningslistan bifogas handlingar daterade den 24.9.2015. Stadsstyrelsen har under sitt möte 23.4.2012 89 beviljat tillstånd för uppgörandet av delgeneralplan för området i Västervik. Planutkastet och PDB för delgeneralplan för Västervik vindkraftspark har varit offentligt framlagt i enlighet men MBL 62 och MBF 30 under tiden 03.02 28.02.2014 samt 11.5 12.6.2015. Utlåtanden har begärts från berörda myndigheter. Ett sammandrag av utlåtanden och anmärkningar jämte planläggarens genmäle framgår ur länken till bilagorna. Planläggarens förslag till ändringar och kompletteringar i bl.a. PDB har gjorts och framgår i Planförslaget och till dess hörande handlingar. Staden Kristinestad kommer att anhålla om utlåtande om delgeneralplan för Västervik vindkraftspark i enlighet med MBF 20. Förslaget kommer att vara offentligt framlagt enligt MBL 65 och MBF 19. Länk till bilagor: http://projektit.ramboll.fi/vastervik/ Lantmäteriingenjörens förslag: Tekniska nämnden beslutar föreslå för stadsstyrelsen att: 1. Godkänna förslaget för delgeneralplan för Västervik vindkraftspark och till dess hörande handlingar. 2. Förslaget och till dess hörande handlingar sätts ut för officiellt framläggande. Tekniska nämndens beslut:

154, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 73/2012

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VASTERVIK_PLANEFÖRSLAG_24092015_10000 BETECKNINGAR 0CH BESTÄMMELSER MERKINNÄT JA -MÄÄRÄYKSET DELGENERALPLANEOMRÅDETS GRÄNS. OSAYLEISKAAVA-ALUEEN RAJA. tv-15 tv-12 M-1 MT tv-14 Z M-1 JORD- OCH SKOGSBRUKSDOMINERAT OMRÅDE. Med beteckningen anvisas områden avsedda för jord- och skogsbruk. Byggbestämmelse: På området tillåts byggande som betjänar jord- och skogsbruk samt friluftsliv. MAA- JA METSÄTALOUSVALTAINEN ALUE. Z Merkinnällä osoitetaan maa- ja metsätalouskäyttöön tarkoitettuja alueita. M-1 Z tv-13 MT Rakentamismääräys: Alueella sallitaan maa- ja metsätalouden harjoittamista palveleva rakentaminen sekä ulkoilu. JORDBRUKSOMRÅDE. MAATALOUSALUE. Z MY-1 JORD- OCH SKOGSBRUKSDOMINERAT OMRÅDE MED SÄRSKILDA MILJÖVÄRDEN. MAA- JA METSÄTALOUSVALTAINEN ALUE, JOLLA ON ERITYISIÄ YMPÄRISTÖARVOJA tv-10 tv-11 M-1 tv-xx OMRÅDE FÖR VINDKRAFTVERK. Med beteckningen anvisas områden där det är möjligt att placera vindkraftverk. Korssymbolen inom området symboliserar vindkraftverkets riktgivande placering. Nummern hänvisar till vindkraftverkens inbördes numrering enligt vindkraftsparkens placeringsidé. MT luo-1 tv-18 MT Z tv-3 tv-2 M-1 M-1 tv-4 Z tv-19 Z tv-21 Z Z Z tv-16 MY-1 tv-22 tv-7 Z Z luo-1 Z M-1 tv-1 tv-8 et-1 Z M-1 tv-20 Z M-1 MT Z Z luo-1 Z tv-17 MT MT M-1 luo-1 Planeringsbestämmelse: Vindkraftverkens alla konstruktionsdelar, rotorbladens svepyta och under byggandet behövliga lyftplatser i servicevägens ankomstriktning, med undantag för eventuella breddningar, skall helt placeras inom området. Vid planering och byggande skall natur- och kulturmiljömässiga värden bevaras. Vindkraftverkens stomme skall ha cylinderform. Vindkraftverkens färgsättning skall vara enhetlig och ljus. TUULIVOIMALAN ALUE. Merkinnällä osoitetaan alueita, joille on mahdollista sijoittaa tuulivoimala. Ristiympyrä alueen sisällä kuvaa tuulivoimalan ohjeellista sijaintia. Numerointi viittaa tuulivoimapuiston sijoitussuunnitelman sisäiseen numerointiin. Suunnittelumääräys: Tuulivoimaloiden kaikki rakenteet, siipien pyörimisalue ja rakentamisessa tarpeelliset nostoalueet huoltotien tulosuunnassa, mahdollisia levennyksiä lukuunottamatta, on sijoitettava kokonaan alueen sisäpuolelle. Suunnittelussa ja rakentamisessa on säilytettävä luonnon- ja kulttuuriympäristön arvot. Tuulivoimaloiden runko tulee toteuttaa lieriörakenteisena. Tuulivoimaloiden värityksen on oltava yhtenäinen ja vaalea. OMRÅDE SOM ÄR SÄRSKILT VIKTIGT MED TANKE PÅ NATURENS MÅNGFALD. Vid planering och förverkligande av området bör viktiga livsmiljöer och bevarandet av utrotningshotade arters levnadsmiljöer (NVL 49 ), som är viktiga med tanke på naturens mångfald, beaktas. LUONNON MONIMUOTOISUUDEN KANNALTA ERITYISEN TÄRKEÄ ALUE. Alueen käyttöä suunniteltaessa ja toteutettaessa on otettava huomioon luonnon monimuotoisuuden kannalta tärkeiden elinympäristöjen ja uhanalaisten eliölajien (LsL 49 ) esiintymien säilyttämisedellytykset. KRISTINESTAD KRISTIINANKAUPUNKI DELGENERALPLAN FÖR VÄSTERVIK VINDKRAFTSPARK VÄSTERVIKIN TUULIVOIMAPUISTON OSAYLEISKAAVA tv-5 Z MT geo VÄRDEFULL ÅS ELLER ANNAN GEOLOGISK FORMATION. ARVOKAS HARJUALUE TAI MUU GEOLOGINEN MUODOSTUMA STADENS BEHANDLING / KAUPUNGIN KÄSITTELY geo tv-6 Z et-1 OMRÅDE FÖR SAMHÄLLSTEKNISK FÖRSÖRJNING. Med beteckningen har anvisats riktgivande område där kopplingsstation får placeras. Godkänd i stadsstyrelsen / Hyväksytty kaupunginhallituksessa:.. MT Z luo-1 YHDYSKUNTATEKNISEN HUOLLON ALUE. Godkänd i stadsfullmäktige/ Hyväksytty kaupunginvaltuustossa:.. Z Merkinnällä on osoitettu ohjeellinen alue johon saa sijoittaa kytkentäaseman. tv-9 M-1 NUVARANDE VÄGFÖRBINDELSE. NYKYINEN TIEYHTEYS. RIKTGIVANDE NY ELLER VÄGFÖRBINDELSE SOM MÄRKBART FÖRBÄTTRAS. OHJEELLINEN UUSI TAI MERKITTÄVÄSTI PARANNETTAVA TIEYHTEYS. PLANUTKAST / KAAVALUONNOS 20.1.2014, 10.4.2015 PLANEFÖRSLAG / KAAVAEHDOTUS 24.9.2015 geo Z RIKTGIVANDE PLACERING AV JORDKABEL. OHJEELLINEN MAANKAAPELIN SIJAINTI. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER: PLANKOD / KAAVATUNNUS: MT N/P - Denna delgeneralplan kan användas som grund för beviljande av bygglov för vindkraftverk (MBL 77a). - På området får uppföras vindkraftverk med en högsta totalhöjd om 200 meter. - Projketet skall ha försvarsmaktens godkännande innan bygglov för vindkraftverk kan beviljas. SKALA / MITTAKAAVA 1:10 000 YLEISET MÄÄRÄYKSET: 0 0,5 km 1 km - Tätä osayleiskaavaa voidaan käyttää tuulivoimaloiden rakennusluvan myöntämisen perusteena (MRL 77a ). - Alueelle saa rakentaa tuulivoimaloita joiden kokonaiskorkeus on enintään 200 metriä. - Hankkeella tulee olla puolustusvoimien hyväksyntä ennen tuulivoimaloiden rakennusluvan myöntämistä. JONAS LINDHOLM Lantm.ing. YH / Maanm.ins. AMK PLANENS UTARBETARE / KAAVAN LAATIJA JONAS ASPHOLM Lantm.ing. YH / Maanm.ins. AMK PLANERARE / SUUNNITTELIJA 1:10 000 Triventus Wind Power AB

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 3 Mottagare Kristinestad stad Dokument Delgeneralplanebeskrivning Datum 24.9.2015 KRISTINESTAD DELGENERALPLAN FÖR VÄSTERVIKS VINDKRAFTSPARK DELGENERALPLANEBESKRIVNING

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-2 DELGENERALPLAN FÖR VÄSTERVIKS VINDKRAFTSPARK DELGENERALPLANEBESKRIVNING Författare Jonas Aspholm Datum 24.9.2015 Granskare Jonas Lindholm Granskad 24.9.2015 Ramboll Hovrättsesplanaden 19 E 65100 VASA T +358 20 755 7600 F +358 20 755 7602 www.ramboll.fi

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 6 1.1 Identifikationsuppgifter 6 1.2 Delgeneralplaneområdets läge 6 1.3 Planens namn och syfte 7 2. SAMMANDRAG 8 2.1 Olika skeden i planläggningsprocessen 8 2.2 Delgeneralplanen 8 2.3 Genomförandet av delgeneralplanen 8 3. UTGÅNGSPUNKTERNA 8 3.1 Utredning om förhållandena i området 8 3.1.1 Allmän beskrivning av området 9 3.1.2 Människors levnadsförhållanden och livsmiljön 9 3.1.3 Jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet 9 3.1.4 Växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna 10 3.1.5 Region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken 11 3.1.6 Stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön 12 3.1.7 Markägoförhållanden 12 3.2 Planeringssituationen 12 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planeområdet 12 3.2.1.1 De riksomfattande målen för områdesanvändningen 12 3.2.1.2 Landskapsplanen 13 3.2.1.2.1 Landskapsplanens etapplan 1 15 3.2.1.2.2 Landskapsplanens etapplan 2 15 3.2.1.3 Generalplan 16 3.2.1.4 Gällande detaljplan 16 3.2.1.5 Byggnadsordningen 16 3.2.1.6 Tomtindelning och tomtregister 16 3.2.1.7 Grundkarta 16 3.2.1.8 Skyddsbeslut 17 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DELGENERALPLANEN 17 4.1 Behovet av delgeneralplanering 17 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna 17 4.3 Deltagande och samarbete 18 4.3.1 Intressenter 18 4.3.2 Anhängiggörande 18 4.3.3 Deltagande och växelverkan 19 4.3.4 Myndighetssamarbete 19 5. MÅL FÖR DELGENERALPLANEN 19 5.1 Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under planläggningsprocessen 20 6. DELGENERALPLANENS UTVECKLING 20 6.1 Det första delgeneralplaneutkastet 20 6.2 Det andra delgeneralplaneutkastet 22

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-4 6.2.1 Utlåtanden och åsikter som inkommit när delgeneralplaneutkastet varit framlagt till officiellt påseende och beaktandet av dem 23 6.3 Delgeneralplaneförslag 24 6.3.1 Utlåtanden och anmärkningar som inkommit när delgeneralplaneförslaget varit framlagt till officiellt påseende och bemötandet av dem 24 7. REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANEN 25 7.1 Planens struktur 25 7.2 Dimensionering 25 7.3 Elöverföring 25 7.4 Service 25 7.5 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet 25 7.6 Områdesreserveringar 25 8. PLANENS KONSEKVENSER 26 8.1 Utredning om konsekvenserna i planeringsområdet 27 8.1.1 Allmän beskrivning av konsekvenserna 27 8.1.2 Konsekvenser för människors levnadsförhållanden och livsmiljön 27 8.1.3 Konsekvenser för jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet 30 8.1.4 Konsekvenser för växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna 31 8.1.5 Konsekvenser för region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken 34 8.1.6 Konsekvenser för stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön 38 8.1.7 Konsekvenser för försvarsmaktens funktion 41 8.1.8 Kumulativa konsekvenser 41 8.2 Störande faktorer i miljön 50 8.3 Beteckningar och -bestämmelser 51 8.4 Namn 51 9. UPPFÖLJNING AV PLANENS KONSEKVENSER 51 10. GENOMFÖRANDE AV DELGENERALPLANEN 52 10.1 Genomförande och tidsplanering 52

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-5 BILAGOR Bilaga 1 PDB (Program för deltagande och bedömning) Bilaga 2 MKB (Miljökonsekvensbedömning) Bilaga 3A Bemötandesammanställning i utkastskedet Bilaga 3B Bemötandesammanställning i förslagsskedet (tillsätts senare i processen) Bilaga 4A Bulleranalys för Västervik Bilaga 4B Skugganalys för Västervik Bilaga 4C Siktanalys för Västervik Bilaga 4D Kumulativ buller-, skuggnings- och siktanalys för Västervik, Ömossa och Härkmeri Bilaga 5 Fotomontage Bakgrundsutredningar: - Kristiinankaupungin Västervikin tuulivoimahankkeen luontoselvitykset 2012 - Kristiinankaupungin Västervikin tuulivoimahankkeen luontoselvitysten päivitys 2013 - Täydentävät linnustoselvitykset o Törmäysmallinnus o Merikotkien pesämätilanteen päivitys o Maiseman pirtoutumisen vaikutus lintuihin - Västervikin tuulivoimahankkeen täydentävä syysmuutonseuranta 2014 - Muuttuneiden voimalapaikkojen maastoselvitykset (kevät/kesä 2015)

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-6 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Delgeneralplaneområdet är beläget i Kristinestad och berör främst Ömossa by och de boende i Västervik. Uppgörandet av delgeneralplan för Västerviks vindkraftspark i staden Kristinestad har utförts av Ramboll Finland Oy. Lantmäteriingenjör YH Jonas Lindholm har fungerat som planläggare i projektet, Lantmäteriingenjör YH Jonas Aspholm har fungerat som ansvarig planerare. Arkitekt SAFA Jouni Laitinen deltog i projektets inledningsfas. PLANLÄGGARE: Kristinestad Lappfjärdsvägen 163A 64100 KRISTINESSTAD Tel. +358 (0) 6 22 16 200 E-post: kristinestad@krs.fi www.kristinestad.fi Kontaktperson: Lantmäteriingenjör Tony Östersund T +358 40 356 6450 E-post: tony.ostersund@krs.fi PLANLÄGGNINGSKONSULT: Ramboll Finland Oy Hovrättsesplanaden 19 E, 65100 VASA Tel. 020 755 7600 Fax 020 755 7602 www.ramboll.fi Kontaktperson: Planläggare Lantm.ingenjör YH Jonas Lindholm T +358 40 182 7544 E-post: jonas.lindholm@ramboll.fi Planerare Lantm.ingenjör YH Jonas Aspholm T +358 41 434 1678 E-post: jonas.aspholm@ramboll.fi AKTÖR: Triventus Wind Power Triventus Västervik Vind Oy c/o Oy Wasa Tilit Ab Handelsesplanaden 12B 65100 Vasa Kontaktperson: Projektledare Johan Berggren T +46 73 500 7136 E-post: johan@greenwatt.fi 1.2 Delgeneralplaneområdets läge Planeringsområdet är beläget söder om Kristinestad centrum på ett avstånd av ca 28 km, mellan Riksväg 8, Hedenvägen och Storkärrvägen. Avståndet till Björneborg i söder är ca 70 km och till Vasa i norr ca 125 km. Planeringsområdet består till största delen av obebyggda skogsmarker i ekonomibruk blandat med lägre belägna partier och åkermark. Den närmast belägna bosättningen är belägen på ett avstånd av ca 1km. Omgivningen är av glesbygdskaraktär. Vindkraftsparkens regionala läge och preliminära avgränsning kan studeras i bild 1 och bild 2.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-7 Bild 1. Områdets regionala läge angivet med röd färg. Lantmäteriverket. Bild 2. Områdets preliminära avgränsning. Lantmäteriverket. 1.3 Planens namn och syfte Planens namn är DELGENERALPLAN FÖR VÄSTERVIK VINDKRAFTSPARK. Målsättningen med projektet är att uppgöra en delgeneralplan för vindkraft i Västervik i Kristinestad.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-8 2. SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planläggningsprocessen 17.8.2012 Ramboll Finland Oy har av Triventus Västervik Vind Oy blivit valda som konsult för delgeneralplaneuppdraget. 23.12.2012, Sst 89 Stadsstyrelsen beslutar att en delgeneralplan för området i Västervik kan påbörjas. Initiativtagare till delgeneralplanen är Triventus Västervik Vind Oy. Staden godkänner den planläggningskonsult som aktören föreslagit, Ramboll Finland Oy. 4.5.2012 Projektstarten anhängiggjordes i samband med stadsstyrelsens beslut om planläggning den 4.5.2012, protokollet utgivet den 4.5.2012. Kungörelse på stadens internetsida samt i de lokala dagstidningarna. 17.12.2012 18.1.2013 PDB (Program för deltagande och bedömning) till påseende. 3.2 28.2.2014 Utkast 1 till påseende. 11.5 12.6.2015 Utkast 2 till påseende....201..201_..201_..201_ Förslaget till påseende. Tekniska nämnden godkände delgeneralplanen. Stadsstyrelsen godkände delgeneralplanen. Stadsfullmäktige godkände delgeneralplanen. 2.2 Delgeneralplanen Den centrala markområdesreserveringen i delgeneralplanen är Jord- och skogsbruksdominerat område (M-1) och Område för vindkraftverk (tv-xx). Övriga områden utgörs av Riktgivande placering av jordkabel, Nuvarande vägförbindelse och Riktgivande ny vägförbindelse eller vägförbindelse som märkbart förbättras. Se delgeneralplanekartan. 2.3 Genomförandet av delgeneralplanen Förverkligandet av delgeneralplanen kan påbörjas när delgeneralplanen blivit godkänd i stadsfullmäktige och vunnit laga kraft. Förverkligandet ankommer på den rådande aktören och/eller på privata markägare. 3. UTGÅNGSPUNKTERNA 3.1 Utredning om förhållandena i området Delgeneralplaneområdet utgörs i huvudsak av skogsfastigheter, men också av en del åker- och vägområden. För att på området tillgodose miljövärden och naturens mångfald finns det delområden att beakta.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-9 3.1.1 Allmän beskrivning av området Delgeneralplaneområdet omfattar ett ca 1 020 ha stort område. Området är beläget i Västervik, väster om riksväg 8 och Ömossa by i Kristinestad stad. På området finns varken permanent- eller fritidsboende. Området är obebyggt och utgörs främst av skogsfastigheter. 3.1.2 Människors levnadsförhållanden och livsmiljön De boende bor främst i byarna samt i byarnas direkta närområde. Befolkningen i och kring byarna Ömossa och Heden bor närmast delgeneralplaneområdet och den tilltänkta vindkraftsparken. Övriga byar i närområdet är Sideby, Skaftung och Härkmeri. På delgeneralplaneområdet finns inga vandringsleder eller allmänna rastplatser, men bär- och svampplockning samt jakt förekommer. På området finns flertalet jakttorn. 3.1.3 Jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet Marken består främst av moränmark, men små och fläckvisa förekomster av sankmark, tunna torvlager, tjocka torvlager, grovsand och grovmo, mjäla och finmo samt sten- och bergsbunden mark förekommer även på delgeneralplaneområdet. Bild 3 visar var på området de olika jordartsförekomsterna ligger. Bild 3. Jordmånskarta för delgeneralplaneområdet. Områdets ungefärliga läge angivet med röd cirkel. Ljusbrun färg; moränmark, Rutnät; sankmark, Randiga områden; tunna torvlager, Grå färg; tjocka torvlager, Grön färg; grovsand och grovmo, Lila färg; mjäla och finmo, Röda nyanser; sten- och bergsbundenmark. Geologiska forskningscentralen 2011; Baskarta Lantmäteriverket tillst.nr 13/MML/11. Väster om riksväg 8 och sydost om delgeneralplaneområdets sydligaste del ligger det närmaste grundvattenområdet. Övriga grundvattenområden att beakta finns inte. I den västra delen av delgeneralplaneområdet leds vattenavrinningen till den fåra som passerar Storträsket innan den mynnar ut i Bottniska viken. I den östra delen av området sker vattenavrinningen österut mot Ömossa by och riksväg 8. Fåran som leder bort vattnet i detta avrinningsområde går i nordlig riktning och på den västra sidan av riksväg 8, fåran leder ut avrinningsvattnet via Härkmerifjärden innan den via Solax leds ut i Bottniska viken. Se bild 4.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-10 Bild 4. Delgeneralplaneområdets ungefärliga läge angivet med röd färg. Söder om det anvisade området ligger närmaste grundvattenområde (blå avgränsning med gul fyllnad). De blåa linjerna anger huvudfårorna för vattenavrinningen, medan de rödstreckade linjerna anger delområden för den lokala vattenavrinningen. Luftkvaliteten på området kan anses som god. Skogsmark dominerar delgeneralplaneområdet, småskaligt jordbruk finns i mindre skala. Boende finns inte på området men nog i det direkta närområdet. Verksamhetsarterna är sådana att inga föroreningar på varken luften eller klimatet finns att påtala. 3.1.4 Växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna Delgeneralplaneområdet är ett lugnt skogsområde med en liten genomfartstrafik. Skogsmark dominerar området, men även en del åkermark finns på området. Inom delgeneralplaneområdet finns det inga Naturaområden. Väster och norr om området finns ett antal Natura2000-områden, avstånden till nämnda områden är över 2 km. Naturskyddsprogrammets område, som finns beläget i korsningsområdet av Kallträskvägen och Hedenvägen, bör beaktas. I samband med delgeneralplaneprojektet och MKB-processen har uppgjorts flertalet utredningar beträffande bl.a. naturtyper och växtlighet, flyttfåglar, häckande fåglar samt direktivarter. I arbetet skall utförda utredningar beaktas. Se Bilaga 2 - MKB (Miljökonsekvensbedömning) och bakgrundsutredning Muuttuneiden voimalapaikkojen maastoselvitykset (kevät/kesä 2015).

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-11 3.1.5 Region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken Området för delgeneralplanen är en del av staden Kristinestad. Områdets utveckling styrs i första hand av den för området aktuella landskapsplanen och den under arbete varande etapplandskapsplan 2. Med en regional utgångspunkt är området utformat för att innefatta, i Finlands mått mätt, storskaliga vindkraftsparker, förutom redan befintliga tätortsområden, byamiljöer och glesbygdsområden. Samhällsstrukturen i och kring delgeneralplaneområdet har sina rötter från sent 1500-tal. Sägen samt en del fakta tyder på att bondesonen Oluff Pehrsson Rääf år 1590 byggde sig ett nybyggarhemman i området, han anses således vara den person som satte grundstenen i byggandet av Ömossa by. Därefter har en bondestruktur präglat området och hemmanet har utvidgats för att sedan delas. I början av 1800-talet öppnades storlandsvägen mellan Lappfjärd och Björneborg, vägen gav Ömossa nya möjligheter och befolkningstillväxten tilltog. En folkskola öppnades år 1892. Den bondestruktur som på ett starkt sätt präglat området var nu i ett övergångsskede, strukturen formades till ett etablerat bysamhälle. Det svenskspråkiga lågstadiet stängdes år 2005 och det finskspråkiga år 2009. Ömossa kan idag beskrivas som en starkt präglad jord- och skogsbruksby omgiven av glesbygdskaraktär. Heden, Västervik och Kallträsk, som är de närmaste byarna, har sitt ursprung av Ömossa by. Heden och Västervik ligger söder om området. Likt Ömossa är Heden och Västervik klassificerade som byar, medan Kallträsk räknas som småby. Samhällsbyggnadsstrukturen förevisas noggrannare i nedanstående bild. Bild 5. Delgeneralplaneområdets ungefärliga läge angivet med röd färg. Byarna Heden och Västervik med grön färg, söder om området. Ömossa by med grön färg, öster om planeområdet. Kallträsk småby med orange färg, söder om ovan nämnda byar. Blå färg påvisar var landskapsbebyggelse/glesbygdsbebyggels är placerad. YKR SYKE Lantmäteriverket. På delgeneralplaneområdet finns arbetsplatser inom jord- och skogsbruk. Enstaka lokala arbetsplatser finns både i och kring byarna runt området, men de boende, som inte jobbar inom jord- eller skogsbruket, har i huvudsak sina arbetsplatser på annat håll. Delgeneralplaneområdet nås via riksväg 8 och Hedenvägen nr 6601. Lokala och mindre vägar på området utgörs av Nedermoss skogsväg och Flatberg skogsväg, från vilka enskilda skogsvägar är anlagda.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-12 3.1.6 Stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön Inom det direkta närområdet för delgeneralplanen finns inte något område med en definierbar stads- eller tätortsbild. På närområdet bör det istället ses utgående från ett byaperspektiv. Ömossa och Heden i Kristinestad är typiska österbottniska byar, där en naturnära och lantlig miljö präglar boendet. Den del av delgeneralplaneområdet som är ämnad för vindkraftsproduktion utgörs av skogsmark. Topografin på det aktuella området präglas av ett svagt kuperat landskap, höjdskillnaderna varierar mellan ca 15 och 27,5 m.ö.h. Åkerområdena ligger överlag lägst på området med en höjd på mellan 15 och 22,5 m.ö.h. Höjdvariationen i området är liten, men den lokala terrängen består av små toppar om vartannat och är således en aning kuperad. Området och det direkta närområdet utgörs av skogsfastigheter och blir inte noterat som annat än skog i den lokala landskapsbilden. Byggda kulturmiljöer av riksintresse, RKY, finns inte på delgeneralplaneområdet. Närmast belägna byggda kulturmiljöer av riksintresse är Sideby och fiskhamnen Kilen, vilka ligger på ca 7-8 km:s avstånd från området. I samband med delgeneralplaneprojektet och MKB-processen har uppgjorts arkeologisk utredning över de tilltänkta positionerna för vindkraftverken. Utredningen har beaktats i MKB-processen och skall beaktas vid uppgörande av delgeneralplanen. På basen av att delgeneralplanelösningen ändrats under processen, har kompletterande granskning utförts under terrängperioden 2015. Se bakgrundsutredning (Muuttuneiden voimalapaikkojen maastoselvitykset (kevät/kesä 2015)). 3.1.7 Markägoförhållanden Fastigheterna på området ägs i huvudsak av privatpersoner. 3.2 Planeringssituationen 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planeområdet 3.2.1.1 De riksomfattande målen för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen (Statsrådets beslut 30.11.2000) fick laga kraft 26.11.2001 och revideringen av dem trädde i kraft den 1.3.2009. De riksomfattande målen för områdesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter, av vilka alla förutom nummer fem gäller för planområdet: 1. Fungerande regionstruktur 2. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön 3. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser 4. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 5. Specialfrågor i Helsingforsregionen 6. Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer. I de riksomfattande målen för områdesanvändningen i punkt 4, Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning, konstateras om de allmänna målen: "Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-13 gynnas." Enligt de särskilda målen: "I landskapsplaneringen skall anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken skall i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk". 3.2.1.2 Landskapsplanen Österbottens landskapsplan uppgörs av Österbottens förbund, förbundet beskriver landskapsplanens betydelse med nedanstående text: Landskapsplanen har en central roll i utvecklingen och planeringen av ett landskap. Med landskapsplanen överför man utvecklingsprinciper och strategier, som uppgjorts på nationell och regional nivå, till reserveringar av markområden som styr områdesanvändningen i den önskade riktningen. När man gör planen ska man ha som mål att landskapets region- och samhällsstruktur kan utvecklas på ett bra och hållbart sätt. Landskapsplanen styr kommunernas planläggning och även myndigheternas planering av områdesanvändning. Innehållet i landskapsplanen förs till en noggrannare nivå i de generalplaner och detaljplaner som kommunerna uppgör. Landskapsfullmäktige vid Österbottens förbund godkände landskapsplanen 29.9.2008. Planen fastställdes av miljöministeriet 21.12.2010. Bild 6. Utdrag ur Österbottens landskapsplan och riktgivande läge för planeringsområdet. (fastställd: 21.12.2010).

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-14 Inom planeringsområdet, eller i dess närhet, finns följande beteckningar i landskapsplanen: Förbindelsebehov av naturgasledning Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges alternativa förbindelsebehov för en naturgasledning. Vårdbiotop Viktigt grundvattenområde som lämpar sig för vattentäkt Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas grundvattenområden som är viktiga för samhällenas vattentäkt (I klass) och grundvattenområden som lämpar sig för vattentäkt (II klass). Planeringsbestämmelse: Anläggningar och funktioner som medför risk för att grundvattnen förorenas eller förändras skall placeras på tillräckligt långt avstånd från viktiga och för vattentäkt lämpliga grundvattenområden. På viktiga eller för vattentäkt lämpliga grundvattenområden bör inte placeras t.ex. nya pälsdjursfarmer, djurstall eller gödsellager eller sådana industrianläggningar där farliga ämnen hanteras. Planering av nya vägar och flygfält på grundvattenområden bör undvikas. Marktäkt får inte planeras i närskyddszoner för vattentäkt eller planerad vattentäkt. Värdefull geologisk formation Beskrivning av beteckningen: Beteckningen är informativ och anger ett geologiskt värdefullt område. By Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges byar med en fungerade verksamhetsbas och regionstruktur. Byns läge, avstånd till andra centrum eller en attraktiv omgivning ökar byns betydelse. Planeringsbestämmelse: Vid planering av markanvändningen skall strävan vara att stärka byns ställning genom att sammanjämka behoven beträffande boende och näringsverksamhet samt genom att utveckla byns kärnområde så att dess funktioner, bybild och trafikarrangemang är funktionella. Översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att anpassa byggande till bymiljön och ordna vattenförsörjningen. Fornminnesobjekt Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges värdefulla fornlämningar på riks- eller landskapsnivå. Skyddsbestämmelse: På området finns fast fornlämning som skyddats enligt fornminneslagen (295/1963). Vid all markanvändning på området som möjligen inverkar på fornlämningar bör man rådgöra med Museiverket. Bestämmelsen gäller planeområdets alla fasta fornlämningar, av vilka de som är kända har presenterats i planbeskrivningens bilaga Fasta fornlämningar i Österbotten, Museiverket och Österbottens förbund, 2006. Stomvattenledning Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges de för samhällenas vattenförsörjning regionalt viktigaste stomvattenledningarna. Riksväg / stamväg På vägområdet gäller bygginskränkning1) enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Förbindelseväg På vägområdet gäller bygginskränkning1) enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Bebyggt område Vattenområde

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-15 3.2.1.2.1 Landskapsplanens etapplan 1 Etapplandskapsplan 1, Lokalisering av kommersiella tjänster i landskapet, berör inte delgeneralplaneområdet. 3.2.1.2.2 Landskapsplanens etapplan 2 Etapplandskapsplan 2 godkändes av landskapsfullmäktige 12.5.2014 och skickades till miljöministeriet för fastställense i slutet av maj. Etapplandskapsplan 2, Förnyelsebara energiformer och deras placering i Österbotten, är aktuell för delgeneralplaneområdet. Planeringsområdet är huvudsakligen beläget inom ett i landskapsplanen anvisat tv-1 område. Nedanstående bild. Bild 7. Utdrag ur förslaget till etapplan 2 i Österbottens landskapsplan. (15.4.2014). I etapplandskapsplan 2 finns följande reserveringar för området: Område för vindkraftverk Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas markområden som lämpar sig för byggande av vindkraftsparker av regional betydelse. Planeringsbestämmelse: Vid planering och byggande samt vid användning av områdena ska uppmärksamhet fästas vid boende och rekreation, kulturlandskap, fåglar, trafikleder och trafikarrangemang, flygplatsernas flyghinderbegränsningar, elöverföring, tryggandet av förekomsten av arter tillhörande habitatdirektiv IV a samt vid tryggandet av förutsättningarna för primärproduktion och marktäkt. Delgeneralplaneområdets förhållande till etapplandskapsplan 2:

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-16 Bild 8. Vindkraftverkens positioner i förhållande till etapplandskapsplan 2. Områdesavgränsning i etapplandskapsplan 2 anvisat med svart linjedragning. Avgränsning för delgeneralplaneområdet anvisat med rödstreckad linjedragning. 3.2.1.3 Generalplan På planeringsområdet finns inte någon gällande generalplan eller delgeneralplan. 3.2.1.4 Gällande detaljplan På planeringsområdet finns inga gällande detaljplaner. 3.2.1.5 Byggnadsordningen Byggnadsordningen är godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad den 21.09.2000. 3.2.1.6 Tomtindelning och tomtregister Tidsenliga uppgifter från Lantmäteriverket har använts som informationen angående fastighetsindelningen på området. 3.2.1.7 Grundkarta Lantmäteriverkets grundkarta i rasterformat har använts som bas i planeringen.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-17 3.2.1.8 Skyddsbeslut I delgeneralplaneområdets sydvästra/västra del finns en geologisk formation att beakta. Grävning, övertäckning, ändring och motsvarande ingrepp är förbjudet att utföra på området enligt fornminneslagen. 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DELGENERALPLANEN Kommuner/städer har enligt finsk lagstiftning planläggningsmonopol i sin egen kommun/stad och således bör det genom planläggningsprocessen hållas ett smidigt och informativt samarbete med Kristinestad stad. Intressenter bör ges möjlighet att höras och där av ordnas officiella påseendeskeden för allmänheten. Som första steg utarbetas ett Program för deltagande och bedömning (PDB). PDB sätts till officiellt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in påpekanden och av myndigheter begärs utlåtande. PDB är en informativ handling och berättar om vad planläggningsarbetet handlar om, vilka lagparagrafer som styr planläggningen och vem som står som kontaktperson vid eventuella frågor. Om behov finns uppdateras PDB under planläggningsprocessen. Som andra steg utarbetas ett utkast för markanvändning, i vilket inkommen respons från påseendeskedet för PDB beaktas. Uppgjorda och befintliga utredningar som berör projektet beaktas. När en fungerande planlösning erhållits sätts utkastet till officiellt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in påpekanden och av myndigheter begärs utlåtande. Första och andra steget kan utföras parallellt. Som tredje steg utarbetas ett förslag, i vilket inkommen respons från påseendeskedet för utkastet beaktas. Förslaget uppgörs för att erhålla en optimal lösning. När en fungerande planlösning erhållits sätts förslaget till officiellt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in anmärkningar och av myndigheter begärs utlåtande. Som fjärde steg görs tekniska justeringar på förslaget. Tekniska justeringar utförs på basen av inkommen respons från påseendeskedet för förslaget, samt genom att korrigera eventuella och observerade småfel. Stora förändringar i förslaget kan medföra att förslaget åter en gång sätts till officiellt påseende. Små korrigeringar i förslaget kräver dock inte ett nytt påseendeskede. Som femte, och sista, fas skall kommunen/staden godkänna förslaget. Anmärkningar kan göras mot godkännandet. Inkommer inga anmärkningar vinner planen laga kraft. 4.1 Behovet av delgeneralplanering Alla vindkraftverksområden behöver inte planläggas. Kommunen, med planläggningsmonopol för detalj- och generalplanering, har dock möjlighet att kräva att delgeneralplan uppgörs på områden tilltänkta för vindkraft, bl. a. med motiveringen att kommunen strävar efter att erhålla en klar och tydlig markanvändningsöversikt. Omfattningen av Västervik vindkraftspark kräver att området enligt Miljöförvaltningens anvisningar 4sv 2012 kap. 2.7 planläggs. Enligt förslaget till Etapplandskapsplan 2 är det aktuella delgeneralplaneområdet lämpligt för vindkraft. 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna Stadsstyrelsen har den 23.12.2012, Sst 89 beslutat att en delgeneralplan kan påbörjas för området och att aktören bör stå för alla kostnader. Initiativtagare är Triventus Västervik Vind Oy.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-18 Delgeneralplanearbetets utförande: 5 Målen för områdesplanering, 39 Krav på generalplanens innehåll, 77a - Användning av generalplanen som grund för bygglov för vindkraftverk och 77b - Särskilda krav på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft i Markanvändnings och bygglagen utgör grund för delgeneralplanen. 4.3 Deltagande och samarbete 4.3.1 Intressenter Intressenter är markägarna och de vars boende, arbete eller andra förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas i planeringen. Intressenter har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Som intressenter i planeringen har följande definierats (enligt MBF 20 ): Intressenter i planeringen är: STADEN KRISTINESTADS OLIKA FÖRVALTNINGAR (Lappfjärdsvägen 163A, 64100 KRISTINESTAD) VÄSKUSTENS TILLSYNSNÄMNDS MILJÖSEKTION (Centrumvägen 4, 65610 KORSHOLM) NTM-CENTRALEN (Närings-, Trafik- och Miljöcentralen i Österbotten) (PB 262, 65101 VASA) NTM-CENTRALEN (Närings-, Trafik- och Miljöcentralen i Södra Österbotten) (PB 156, 65101 SEINÄJOKI) ÖSTERBOTTENS FÖRBUND (PB 174, 65101 VASA) ÖSTERBOTTENS MUSEUM (PB 3, 65101 VASA) ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK (Smedsbyvägen 14-16, 65100 VASA) FORSTSYRELSEN (PB 475, 65101 VASA) FINLANDS SKOGSCENTRAL (PB 40, 15140 LAHTIS) HUVUDSTABEN (PB 919, 00131 HELSINGFORS) Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (PB 2, 00791 HELSINGFORS) Fingrid Oyj (PB 530, 00101 HELSINGFORS) Alla de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen: Användare, innehavare, markägare och invånare i planeringsområdet och dess influensområde. Företag, föreningar och sammanslutningar, vilkas verksamhetsområde eller intressegrupper planeändringen kan ha konsekvenser för. 4.3.2 Anhängiggörande Planeringsarbetet anhängiggjordes den 4.5.2012 i samband med protokollutgivandet från Stadsstyrelsens möte den 23.4.2012 i staden Kristinestad.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-19 Angående projektstarten har det meddelats allmänheten genom en kungörelse. Den 4.5.2012 sattes en kungörelse upp på Stadskansliet i Kristinestad. En kungörelse fanns även i lokala dagstidningar. Föredragningslistor och protokoll har även kunnat ses på www.kristinestad.fi. 4.3.3 Deltagande och växelverkan PDB (Program för deltagande och bedömning) var framlagt under tiden 17.12.2012 18.1.2013 i enlighet med MBL 63 och MBF 30. Utkastet var framlagt under tiden 3.2 28.2.2014 i enlighet med MBL 62. Samtidigt har begäran om utlåtande över utkastet, enligt MBF 30, sänts till de myndigheter och sammanslutningar, vars område berörs av planeringen. Över utkastet inkom utlåtanden och åsikter. Korrigerat utkast var framlagt under tiden 11.5 12.6.2015 i enlighet med MBL 62. Samtidigt har begäran om utlåtande över utkastet, enligt MBF 30, sänts till de myndigheter och sammanslutningar, vars område berörs av planeringen. Över det korrigerade utkastet inkom 8 utlåtanden och 4 åsikter. Förslaget var framlagt under tiden. -..201_ i enlighet med MBL 65. Begäran om utlåtande har sänts till berörda myndigheter och sammanslutningar enligt MBF 19 och MBF 20. Över förslaget inkom utlåtanden och anmärkningar. 4.3.4 Myndighetssamarbete I beredningsskedet, den 14.3.2014, ordnades ett myndighetssamråd (MBL 66 och MBF 18 ). Under samrådet framkom att närvarande myndigheter ansåg att delgeneralplanen inte kan föras framåt förrän MKB-processen avslutats. Därtill var en av kärnfrågorna huruvida vindkraftverken måste placeras innanför avgränsningen i etapplan 2. Utöver detta framfördes att NTM-centralen i Södra Österbotten anser att området inte borde ha ingått i etapplan 2, och borde nu förkastas med hänvisning till möjliga konsekvenser för fågelbeståndet. 5. MÅL FÖR DELGENERALPLANEN Staden utarbetar, på initiativtagarens och markägarnas önskan, en delgeneralplan för byggande av förnyelsebar energi, samtidigt beaktas både stadens och invånarnas befintliga verksamheter samt näringsgrenar i området. Målet är att uppgöra en delgeneralplan som ger möjlighet att bygga vindkraftverk med tillhörande elöverföringsnät och elstationer på området. Förutom de förläggningsplatser som anvisas för vindkraftverkens fundament, servicevägar och infrastruktur förblir området ett område för jord- och skogsbruk samt rekreation. Utgångsläget var att bygga mellan 29 och 51 vindkraftkraftverk på området, vardera med en effekt på ca 2,5-5 MW. Den för området uppgjorda miljökonsekvensbedömningen bör beaktas i planläggningsarbetet. Befintliga skogsvägar bör användas i mån av möjlighet, på så vis kan onödigt stora natur- och kostnadsmässiga ingrepp undvikas. Under projektets framskridande har målsättningarna ändrat karaktär. Antal vindkraftverk har reducerats till 22 st. och arealen har minskats. Detta för att beakta såväl naturvärden som staden Kristinestads riktlinjer gällande hur områdesavgränsningen i etapplandskapsplan 2 skall efterföljas. Vindkraftverkens positioner är till sin helhet innanför den avgränsning som framkommer i etapplandskapsplan 2.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-20 Delgeneralplanen utarbetas så att den kan användas som grund vid beviljande av bygglov enligt markanvändnings- och bygglagens 77a och 77b, medan 5 - Målen för områdesplanering i Markanvändnings och bygglagen utgör grund för planläggningsarbetet. 5.1 Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under planläggningsprocessen Samhällsstruktur För att erhålla en god överblick och en tydlig struktur angående markanvändningen i kommunen har staden Kristinestad beslutat att uppgöra en delgeneralplan för området. Vindkraftsparkens omfattning kräver att delgeneralplan måste uppgöras för området. En vindkraftspark med över 10 kraftverk eller med minst 30 MW effekt räknas tillhöra den största kategorin vindkraftsparker, där såväl generalplanering som miljökonsekvensbedömning krävs. Icke centrumorienterade arbetsplatser, handel och industri Målet med delgeneralplanen är att en vindkraftspark med 22 vindkraftverk skall kunna anläggas i Västervik. Vindkraftsparken kommer att bidra till det nationella målet som Finland har satt upp angående vindkraftsproducerad el fram till år 2020. Arbetsplatser skapas under byggnadsfasen, medan eventuella servicearbeten och underhåll kommer att skötas under produktionsfasen. Rekreation Bär- och svampplockningen bör få fortsätta och likaså möjligheten att idka skogsbruk och jakt. Trafik Det strävas i huvudsak efter att använda befintliga skogsvägar och att endast komplettera vägnätet till nödvändiga delar. Tillgängligheten till området är god och endast mindre förbättringar av nuvarande vägsträckning behövs. För att nå hela området och alla inplanerade vindkraftverk finns behov av att utvidga delgeneralplaneområdets interna vägnät. För att nå vindkraftsparken bör man från riksväg 8 svänga in på Hedenvägen. Vindkraftsparken ligger på den norra sidan av Hedenvägen. 6. DELGENERALPLANENS UTVECKLING I projektets miljökonsekvensbedömning redogjordes för tre st. alternativ. Ett noll-alternativ, ett alternativ med 29 st. vindkraftverk och ett alternativ med 51 st. vindkraftverk. Utgående från alternativet med 29 st. vindkraftverk formades det första utkastet i planläggningsprocessen. 6.1 Det första delgeneralplaneutkastet Alternativen presenteras närmare i Bilaga 2 Miljökonsekvensbeskrivning. I planläggningsarbetet har utarbetats en delgeneralplan för det i miljökonsekvensbedömningen rekommenderade alternativet, dvs. projektalternativ 1 med 29 st. vindkraftverk och en maximalhöjd på 200 m. Såväl de positiva som de negativa aspekterna i alternativet bedöms som goda i miljökonsekvensbedömningen. I jämförelse med de övriga alternativen är energiproduktionen mer fördelaktig och samtidigt anses inte de potentiella/konstaterade negativa konsekvenserna som oskäliga. I det förespråkade alterna-

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-21 tivet kan de potentiella negativa konsekvenserna till sin helhet beaktas genom att bl. a. styra vindkraftverkens placering och servicevägarnas dragning. I nedanstående bild framkommer jämförelseuppgifter alternativen emellan. Bild 9. Den för miljökonsekvensbedömningen framtagna tabellen påvisar för- och nackdelar för de jämförda alternativen. Noll-alternativet medför inga konsekvenser för nuläget. Det första utkastet presenteras i nedanstående bild. Bild 10. Det första utkastet.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-22 6.2 Det andra delgeneralplaneutkastet Efter att det första utkastet varit framlagt till offentligt påseende har staden Kristinestad beslutat att områden som planeras för vindkraftsparker, och som finns angivna i etapplandskapsplan 2, inte får avvika från områdesavgränsningen som etapplandskapsplanen påvisar. Delgeneralplaneområdet har där av minskats och för projektet har ett nytt utkast uppgjorts. Samtidigt har miljövärden och fågellivet beaktats i en större utsträckning. Avgränsningen i det nya utkastet innefattar en mindre areal än den som anges i etapplandskapsplan 2. Antalet vindkraftverk i det nya utkastet är 22 st., respektive vindkraftverks maximala höjd är 200 m. Väsentliga ändringar mellan de båda utkasten har listats nedan: Delgeneralplaneområdets areal ca 1 020 ha (i det första utkastet ca 3 032,5 ha). Vindkraftverkens positioner överskrider inte avgränsningen i etapplandskapsplan 2 (i det första utkastet överskreds avgränsningen i etapplandskapsplan 2). Antalet vindkraftverk 22 (i det första utkastet 29). Vindkraftverken som i det första utkastet låg i nordväst har tagits bort, med ändringen ges en öppen zon från Nedermossen och Högmossen ut till skärgårdens kustremsa med tanke på fågellivet. Vindkraftverken som i det första utkastet låg i sydväst har tagits bort, med ändringen undviks att placera vindkraftverken i ett område varvat med värdefulla miljövärden och fornminnen. Delgeneralplanebeteckningen gällande vindkraftverk (tv område för vindkraftverk) har planlagts för att vara justerbara i huvudsakligen nordlig-sydlig/nordvästlig-sydostlig riktning. Det andra utkastet presenteras nedanstående bild.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-23 Bild 11. Det andra utkastet, 10.4.2015. 6.2.1 Utlåtanden och åsikter som inkommit när delgeneralplaneutkastet varit framlagt till officiellt påseende och beaktandet av dem Bemötandesammanställning för utkastskedet, se bilaga 3A.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-24 6.3 Delgeneralplaneförslag Bild 12. Förslag, 24.9.2015. Till planeförslaget gjordes småskalig justering i positionen för ett kraftverk samt uppdaterades läget för värdefulla naturområden. 6.3.1 Utlåtanden och anmärkningar som inkommit när delgeneralplaneförslaget varit framlagt till officiellt påseende och bemötandet av dem Punkten kompletteras senare i planläggningsprocessen.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-25 7. REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANEN 7.1 Planens struktur Delgeneralplanen innefattar två centrala beteckningar, Jord- och skogsbruksdominerat område (anges som M-1 på delgeneralplanekartan) och område för vindkraft (anges med tv-xx och streckad linjering på delgeneralplanekartan). Nämnda beteckningar påvisar var man får bedriva skogsbruk och var man får bygga vindkraftverk. Beteckningarna är centrala eftersom huvudsyftet med uppgörandet av delgeneralplanen är att bygglov skall kunna beviljas på basen av planen, men samtidigt att inte ge markägarna förbud angående idkandet av skogsbruk, jakt, bär- och svampplockning osv. Övriga beteckningar anger bl.a. viktiga områden för naturens mångfald, vägdragningar och fornminnen, d.v.s. infrastruktur och områden som tas i beaktan pga. områdenas karaktär och särdrag, men som i grund och botten är delar av det jord- och skogsbruksområde som dominerar delgeneralplanen. Specifika områden inom jord- och skogsbruksområdena kan således vara skyddade. 7.2 Dimensionering På delgeneralplaneområdet får uppföras 22 st. vindkraftverk. Totalhöjden för respektive vindkraftverk är 200 m. Byggplatserna för vindkraftverk kan studeras på delgeneralplanekartan. 7.3 Elöverföring Elöverföringen inom delgeneralplaneområdet kommer att ske med jordkabel. För kopplingsstation har ett riktgivande område planlagts. Från vindkraftsparken är målet att via en 110kV ledning ansluta parken till stamnätet. Närmare information gällande elöverföringen och potentiella anslutningspunkter, se bilaga 2. 7.4 Service För området behövs ett fungerande vägnät, så att eventuella servicearbeten kan utföras och för att markägarna skall ha tillgång till sina fastigheter. 7.5 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Känsliga och värdefulla biotoper samt områden som är av betydelse för djur- och fågellivet har undersökts i de för delgeneralplanen utförda naturinventeringarna. På de områden som på något vis behöver beaktas, så placeras varken nya vägar eller vindkraftverk. På de områden där man under byggtiden är tvungen att forma terrängen för vindkraftverkens fundament, nya vägar och förbättring av befintliga vägar samt dragning av jordkabel förorsakar delgeneralplanen förändringar/ingrepp i jord- och berggrunden. 7.6 Områdesreserveringar M-1 Jord- och skogsbruksområde. Delgeneralplaneområdet utgörs i sin helhet av jord- och skogsbruksdominerat område.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-26 Inom jord- och skogsbruksområdet finns andra bestämmelser som anvisar såväl möjligheter som begränsningar på delgeneralplaneområdet. MT Jordbruksområde. MY-1 Jord- och skogsbruksdominerat område med särskilda miljövärden. På delgeneralplanekartan har anvisats sådana områden som har en biotop, eller annan säregenskap, att beakta. tv-xx Område för vindkraftverk. För detta ändamål har i planen reserverats 22 områden. På respektive plats är det möjligt att bygga ett vindkraftverk med en maximalhöjd på 200 m. luo-1 Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald. På delgeneralplanekartan har anvisats sådana områden som har en biotop, eller annan säregenskap, att beakta. geo Värdefull ås eller annan geologisk formation. et-1 Område för samhällsteknisk försörjning. Med beteckningen anges riktgivande plats för kopplingsstation. Väsentliga delgeneralplanebeteckningar listade ovan. Övriga beteckningar presenteras på delgeneralplanekartan. 8. PLANENS KONSEKVENSER Markanvändnings- och bygglagen 9 Utredning av konsekvenserna när planer utarbetas En plan skall basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. När en plan utarbetas skall miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenserna, av planen och av undersökta alternativ utredas i nödvändig omfattning. Utredningarna skall omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser. Markanvändnings- och byggförordning 1 Utredning av konsekvenserna när planer utarbetas Vid utredning av sådana konsekvenser av planer som avses i 9 markanvändnings- och bygglagen (132/1999) beaktas den aktuella planens uppgift och syfte, tidigare gjorda utredningar samt andra omständigheter som inverkar på behovet av utredningar. Utredningarna skall innehålla tillräckliga uppgifter för att det skall vara möjligt att bedöma vilka betydande direkta och indirekta konsekvenser som genomförandet av planen har för

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-27 1) människors levnadsförhållanden och livsmiljö, 2) jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet, 3) växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna, 4) region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken, 5) stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. Om sådana väsentliga konsekvenser av en generalplan eller detaljplan som avses i 9 markanvändnings- och bygglagen utsträcker sig till en annan kommuns område, skall kontakt med denna kommun hållas i tillräcklig utsträckning vid utredningen av konsekvenserna av planen. Om de väsentliga konsekvenserna av planen utsträcker sig till området för ett annat förbund på landskapsnivå, skall kontakt på motsvarande sätt upprätthållas med detta förbund. 8.1 Utredning om konsekvenserna i planeringsområdet Som grund för bedömningen har utnyttjas redan tidigare utarbetade utredningar, undersökningar och planeringar, samt uppgifter som framkommit vid bedömning av projektets konsekvenser under uppgörandet av projektets miljökonsekvensbedömning. I programmet för deltagande och bedömning redogjordes för planläggningsprocessen i sin helhet. I det skedet betonades också vilka konsekvenser som noggrannare bör utredas. Av de i MBF 9 listade rubrikerna styrdes fokus mot följande rubriker; människors levnadsförhållanden och livsmiljön, jord- och berggrunden, växt- och djurarter, naturens mångfald, samhälls- och energiekonomi, trafiken, landskapet samt den byggda miljön. Resterande rubriker, vattnet, luften och klimatet och naturresurserna, region- och samhällsstrukturen, stadsbilden och kulturarvet, åsidosattes inte fastän fokus ansågs ligga hos de övriga. Resultatet från utredningsskedet påvisar dock att så gott som alla rubriker beaktats till en viss del. Orsaken ligger inte i att utredningsarbetet varit ostrukturerat, utan snarare i att enskilda konsekvenser speglas i ett flertal delområden. 8.1.1 Allmän beskrivning av konsekvenserna Konsekvenserna för delgeneralplaneområdet bedöms genom granskning av nuvarande och planlagd områdesanvändning. Vid konsekvensbedömningen beaktas, förutom i punkt 8.1 Utredning om konsekvenserna i delgeneralplaneområdet, även intressenters och olika intressentgruppers synpunkter och åsikter. 8.1.2 Konsekvenser för människors levnadsförhållanden och livsmiljön Levnadsförhållanden och livsmiljö De boende bor främst i byarna samt i byarnas direkta närområde. Befolkningen i och kring byarna Ömossa, Heden och Västervik bor närmast delgeneralplaneområdet och den tilltänkta vindkraftsparken. Övriga byar i närområdet är Sideby, Skaftung och Härkmeri. Enligt utförd simulering uppfylls de av miljöministeriet angivna (Planering av vindkraftsutbyggnad Miljöförvaltningens anvisningar 4 sv 2012) riktvärdena och rekommendationerna för såväl buller som skuggningar, liksom riktvärdena i statsrådets förordning (1107/2015).

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-28 Buller: Enligt Planering av vindkraftsutbyggnad - Miljöförvaltningens anvisningar 4 sv 2012 får bullermedeltalet för sommarstugor inte överstiga 35 db nattetid (kl. 22-7), medan bullermedeltalet för fast boende inte får överstiga 40 db nattetid (kl. 22-7). Om en fritidsbostad ligger i ett område dominerat av fast boende är riktvärdet 40 db. Enligt Statsrådets förordning om riktvärden för utomhusbuller från vindkraftverk (1107/2015) får utomhusbuller för sommarstugor och fast boende inte överstiga 40 db nattetid (kl. 22-7). Förordningen trädde ikraft den 1 september år 2015. Skuggning: För Finlands del har det inte fastställts gränsvärden eller getts rekommendationer angående blinkeffekten, således har man i Planering av vindkraftsutbyggnad - Miljöförvaltningens anvisningar 4 sv 2012 kap. 5.5.3 angett de gränsvärden som gäller för Tyskland, Danmark och Sverige; I flera länder har det fastställts gränsvärden eller getts rekommendationer för i vilken utsträckning blinkeffekter får förekomma. Till exempel i Tyskland är gränsvärdena för de beräknade maximisituationerna, utan att solskenstimmarna beaktas, 30 timmar per år och 30 minuter per dag. I en så kallad verklig situation bör blinktiden begränsas till åtta timmar per år. I Danmark tillämpas i allmänhet högst tio timmar per år som gränsvärde för verkliga situationer. Motsvarande rekommendation i Sverige är högst åtta timmar per år och 30 minuter per dag. Nedanstående bilder förevisar bullersimuleringens resultat och skuggningssimuleringens resultat, se även Bilaga 4A Bulleranalys för Västervik och Bilaga 4B Skuggningsanalys för Västervik. Bild 13. Röd linje = gräns för 45 db. Orange linje = gräns för 40 db. Grön linje = gräns för 35 db.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-29 Bild 14. Grön linje = gräns för 8h skugga per år. Skuggningssimuleringen påvisar att skuggningen i en så kallad verklig situation ligger under/mellan de sedvanligt använda gränsvärdena för Danmark (10h/år) samt rekommendationerna i Sverige/Tyskland (8h/år) och kan således inte anses oskäliga. Befolkningens struktur påverkas inte av vindkraftsparken, däremot ändras själva boendemiljön. Vindkraftverken blir synliga från ställvisa platser i såväl närområdet som i de omkringliggande byarna. Vindkraftverken blir en del av den alldagliga landskapsbilden. Landskapsbildens utformning upplevs genom subjektiva åsikter och frågan huruvida bilden förbättras, inte förändras eller styrs mot en försämring är svårt att bedöma. En bidragande faktor till befolkningens ökning eller minskning är arbetsplatsernas antal i det direkta närområdet. Under vindkraftsparkens uppbyggnadsfas kommer det att vara mera liv och rörelse i trakten, men på lång sikt skapar inte vindkraftsparken några andra jobb än eventuella servicearbeten. Vindkraftsparken bör därför, med beaktan av ovan nämnda aspekter, inte ses som en avgörande faktor för befolkningsutvecklingen i området. Projektområdet och kringliggande områden används främst för skogsbruk och till utövande av rekreation på basen av allemansrätten. Även jakt bedrivs på området. Summering: I delgeneralplanen har man placerat vindkraftverkens anläggningsplatser till sådana delområden att miljöministeriets angivna riktvärden och rekommendationer inte överskrids. Gällande landskapsbilden är betraktarens åsikt subjektiv och där av faller tyngden på angivna riktvärden och rekommendationer. Därför kan det också anses, till de delar som riktvärden och rekommendationer uppfylls, att delgeneralplanen inte påför några oskäliga olägenheter. På området för vindkraftsparken får/kan skogsbruk fortsättningsvis bedrivas, dock inte på det direkta anläggningsområdet för respektive vindkraftverk. Detsamma gäller t.ex. bär- och svampplockning samt idkandet av jakt.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-30 8.1.3 Konsekvenser för jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet Jord-, bergrund, luft, klimat Under byggnadsskedet kommer arbetsmaskiner att figurera i området och en viss förorening under arbetsskedet är därför också oundviklig. Anläggandet av såväl vägar som fundament och kranplatser kräver endast ytliga ingrepp i markytan, och ingreppen kan därför inte påstås medföra några långsiktiga eller geografiskt vidsträckta konsekvenser. När byggnadsskedet är över, produceras miljövänlig energi och varken jordmånen eller berggrunden kommer i det skedet att belastas. Fördelarna med delgeneralplanens utarbetade alternativ väger tyngre i jämförelse med tidigare alternativ, vilka finns presenterade i punkt 6 - Delgeneralplanens utveckling. Såväl antalet kraftverk som vägdragningar är lägre och som en följd av det är även utsläppsmängderna, som uppstår under byggnation och avveckling, lägre. Sett till delgeneralplaneområdets areal, som minskat under planläggningsprocessen, har produktionskapaciteten procentuellt ökat. Det kan anses fördelaktigt för jord- och berggrunden att största möjliga energimängd produceras på minsta möjliga areal. Som bränslefri energiproduktionsform är vindkraften till fördel för såväl luftkvaliteten som klimatpåverkan. Summering: Med beaktan av ovan nämnda faktorer kan det utarbetade alternativet beskrivas som ett så kallat winwin-alternativ, eftersom påverkan på både klimatet och jord- och berggrunden minimeras samtidigt som en miljövänlig energiproduktionsform är till fördel för både luften och klimatet. Konsekvenserna för jord-, berggrund, luft och klimat bedöms som obetydliga. Grundvatten Väster om riksväg 8 och sydost om delgeneralplaneområdets sydligaste del ligger det närmaste grundvattenområdet. Andra grundvattenområden finns inte i områdets närhet. I den västra delen av delgeneralplaneområdet leds vattenavrinningen till den fåra som passerar Storträsket innan den mynnar ut i Bottniska viken. I den sydvästra delen leds vattenavrinningen till Anttila benämnda område, vidare till Storsjöträsket och där efter vidare söderut för att mynna ut i Bottniska viken. I den östra delen av området sker vattenavrinningen österut mot Ömossa by och riksväg 8. Fåran som leder bort vattnet i detta avrinningsområde går i nordlig riktning och på den västra sidan av riksväg 8, fåran leder ut avrinningsvattnet via Härkmerifjärden innan den via Solax leds ut i Bottniska viken. Text ur MKB: Grundvatten Betydelsen av effekterna på grundvattnet är beroende av vattennivån och vattentrycket. Om grundvattnets kvalitet försämras lokalt runt vissa kraftverk så får detta ingen stor betydelse så länge grundvattennivån inte påverkas på annat sätt, t.ex. genom stora uttag i vattentäkter. Grundvattenområdet Kallträskinkangas ligger ca 1 km från närmaste vindkraftverk och den be-fintliga vattentäkten ligger på ca 4 km avstånd. Dessa avstånd är tillräckligt stora för att inte påverkas av eventuella förändringar i samband med projektet. Den befintliga och planerade vattentäkten i Kallträskinkangas ligger också för långt ifrån projektområdet för att påverka den ursprungliga grundvattennivån eller vattentrycket runt vindkraftverken. Byggnation av väg, kranplatser, kabeldiken m.m. har i regel ingen påverkan på grundvattnet då dessa åtgärder sker ovanför grundvattnets nivå. Stora förflyttningar av jordmassor under byggnationen kan ha viss påverkan på grundvattnets nivå och strömning. Dessa effekter är dock små och lokala. Summering: I miljökonsekvensbedömningen, vilken inbegriper ett större område och ett högre antal vindkraftverk än det i delgeneralplanen utarbetade alternativet, har det konstaterats att den eventuella påverkan inte vore av någon betydande karaktär. Sett till närmaste grundvattenområde, så leds den lokala vattenavrinningen i annan riktning. Konsekvenserna för grundvattenområdet bedöms som obetydliga.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-31 Ytvatten För ytvattnets del föreligger den största risken vid området för Snoddiket. Bl. a. kan en ökad tillförsel av humus m.m. tillfälligt förändra den naturliga balansen i nämnda vattendrag. Text ur MKB: Ytvatten Vindkraftsetablering kan påverka ytvattnet dels genom att vattnets naturliga balans tillfälligt förändras under byggnationen och dels genom ökad tillförsel av humus m.m. till vattendrag. För båda projektalternativen föreligger de största riskerna för ytvattnets kvalitet under byggnationen längs med Snoddiket. I båda fallen byggs flera vindkraftverk och ny väg nära diket. Vägen planeras också korsa diket, på en plats i alternativ 1 och på två platser i alternativ 2. Dock bedöms konsekvenserna för Snoddiket bli små för båda alternativen, inte minst för att diket redan är påverkat av läckage av näringsämnen och fasta substanser från omgivande jordbruks- och skogsbruksmark. Summering: I miljökonsekvensbedömningen, vilken inbegriper ett större område och ett högre antal vindkraftverk än det i delgeneralplanen utarbetade alternativet, har det konstaterats att den eventuella påverkan inte vore av någon betydande karaktär. Konsekvenserna för ytvattnet bedöms som obetydliga. 8.1.4 Konsekvenser för växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna I området eller i dess omedelbara närhet finns varken naturskyddsområden eller områden som tillhör Natura-2000. En miljökonsekvensbedömning har blivit gjord för, och beaktad i, projektet. Genom att undvika en placering av både vägar och vindkraftverk på de värdefulla biotoperna och de områden som är skyddade enligt fornminneslagen har detta beaktats. Närmare uppgifter i Bilaga 2 Miljökonsekvensbeskrivning. Slutlig justering enligt rekommendationerna i bakgrundsutredning Muuttuneiden voimalapaikkojen maastoselvitykset (kevät/kesä 2015) utförs innan förslaget förs till godkännande (gäller tv-1 och tv-6). Växtlighet och naturtyper Delgeneralplanen understöder bevarandet av områdets värdefulla naturobjekt och naturens mångfald. Förverkligandet av planen anses inte medföra markanta konsekvenser för växtligheten, naturtyper eller för livsmiljöernas mångfald. På vindkraftverkens och servicevägarnas byggnadsområde finns på basen av förhandsuppgifter och utarbetade utredningar inte naturtyper enligt naturskyddslagens 29, värdefulla livsmiljöer enligt skogslagens 10, värdefulla små vattendrag enligt vattenlagens 11, hotade naturtyper eller livsmiljöer för hotade djurarter. Skogarna på byggnadsområdena för vindkraftverken och servicevägarna är i intensivt skogshushållningsbruk och består av bestånd i olika ålder och där undervegetationen består av arter typiska för det växtgeografiska området. Det mest värdefulla naturobjektet på planeringsområdet och i dess närhet är Nedermossen-Högmossens vida orörda myrmark. På detta område har inte vindkraftsbygge, som skulle hota dess särdrag, anvisats i planen. Objektet har markerats med en MY-markering i planen. Trädbeståndet och växtligheten försvinner på byggnadsområdet i och med skogsavverkning och jordbearbetning. Konsekvenserna för växtligheten och naturtyperna är dock liten, eftersom arterna på byggnadsområdena är sedvanliga för skog med mineraljordsarter och inga hotade arter, andra beaktansvärda arter eller hotade naturtyper observerades under terränginventeringen. Vindkraftsbyggets inverkan på projektområdets naturtyper och växtlighet anses som små och motsvarar främst vanliga skogsbruksåtgärder samt anläggning av skogsbilväg. Anläggning av vindkraftsprojektet kommer för sin del att öka skogsområdets splittring, även om områden som skulle bebyggas bara utgör några procent av hela planeringsområdets yta. Konse-

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-32 kvenserna av splittringen minskas genom att servicevägarna placeras på befintliga skogsvägar och rutter, således är behovet av röjning för nya rutter relativt liten. Vindkraftsprojektet har ingen inverkan på växtligheten och naturtyperna under driftstiden. Vindkraftsparken orsakar inte några utsläpp vid normalläge under driftstiden som skulle inverka på växtligheten på områden kring byggnadsområdet. Efter avslutad verksamhet är inverkan på växtligheten delvis övergående. Områdena beskogas och landskapet utformas. Text ur MKB: Skyddade områden Olika typer av områdesskydd syftar till att bevara ett brett spektrum av naturvärden och specifika artgrupper. Beroende på vilket värde som skall bevaras så kan vindkraft påverka områdesskyddet negativt. Mest sårbara är de skyddade områden som är belägna i eller i nära anslutning till projektområdet, samt de områden som har till syfte att skydda arter som rör sig över större områden, t.ex. Natura 2000-områden för fågellivet (SPA). Det enda områdesskydd som förekommer inom projektområdets gränser är en rullstensås som delvis omfattas av programmet för skydd av åsar. Åsen är skogsklädd liksom dess omgivning och korsas av grusvägen Storkärrvägen. Den är knappt synlig i landskapet. I båda projektalternativen har parkutformningen anpassats för att undvika geologiska ingrepp i åsen. Inga fundament, nya vägar eller omfattande förstärkningar av vägar planeras inom området. De geologiska förhållandena på åsen bedöms därför inte påverkas negativt under byggnation och avveckling. De landskapsmässiga konsekvenserna för åsen bedöms vara försumbara. Inom 20 km från projektområdet finns åtta områden som ingår i nätverket Natura 2000 genom antingen fågeldirektivet eller art- och habitatdirektivet. Hur dessa områden påverkas av projektet beror framför allt på vilka arter och naturtyper som området syftar till att skydda. Avståndet mellan projektområdet och Naturaområden enligt habitatdirektivet är som minst 5 km, vilket är tillräckligt långt för att inga negativa konsekvenser till följd av vindkraftsparken kan bedömas uppkomma. Naturaområden som är utpekade med stöd av fågeldirektivet (SPA) syftar till att bevara internationellt viktiga rast- och födoområden samt häckningslokaler för hotade fågelarter. Fåglar är en djurgrupp med stor rörelseförmåga och arterna i Naturaområdena kan därför påverkas negativt av aktiviteter utanför det skyddade området. Fyra av de Naturaområden som finns inom 20 km från projektområdet är skyddade enligt fågeldirektivet; Lappfjärds våtmarker (6 km), Hanhikeidas (13 km), Haapakeidas (17 km) och Kristinestads skärgård (5 km). Av dessa är det enbart fåglarna i Lappfjärds våtmarker som bedöms interagera med projektområdet. Flera arter som under flytten rastar i Lappfjärds våtmarker flyger över eller i närheten av Västervik på vägen till eller från rastområdet. Vindkraft har dock konstaterats ha betydligt större påverkan på stationära, häckande arter än på flyttande. Projektet bedöms inte ensamt ha någon avgörande in-verkan på de arter som nyttjar Lappfjärds våtmarker. Fågelbestånd På områden reserverade för vindkraftsbygge i planen förekom inte anmärkningsvärda fågelartsbestånd eller för fågellivet betydande häcknings-, födo- eller rastområden. Delgeneralplaneförslagets kraftverksplacering har ändrats och projektområdet har märkbart förminskats efter MKB-skedet på så vis, att konsekvenser för bl.a. åkerfåglar och tjädrars spelplatser minskas ytterligare. Det mest betydelsefulla fågelområdet, Nedermossen-Högmossens myrmark lämnar till största delen utanför delgeneralplaneområdet. Till de närmaste kända häckningsplatserna för stora rovfåglar (havsörn 2,6 km och fiskgjuse 1,0 km) har man fått tillräckliga skyddsavstånd och fria flygrutter har bildats mellan förutnämnda häckningsplatser och huvudsakliga födoplatser. Det har dock inte konstaterats att det på förutnämnda häckningsplatser har skett lyckade häckningar sedan år 2008. De närmaste stadigvarande häckningsreviren för havsörn finns på cirka 6-7 kilometers avstånd från vindkraftverken och motsvarande avstånd till närmaste fiskgjuserevir är cirka 6-8 kilometer. På grund av detta anses inte delgeneralplanelösningen ha några betydande konsekvenser för de stora rovfåglarnas beteende och framgång vid häckningen. Av flyttfåglarna är gåsen, sångsvanen och tranan arter som kan påverkas negativt av Västervikprojektet. Dessa arter flyttar i stora mängder över projektområdet eller i dess närhet och rör sig på det vida kustzonsområdet. Det är svårt att tillförlitligt bedöma hur många fåglar som kolliderar med kraftverken, eftersom det inte är möjligt att förutspå hur fåglarna kommer att reagera på projektet. En kollisionsriskundersökning enligt Bands modell har utarbetas till delgeneralplanens förslagsskede. Kollisionsinverkan som detta projekt orsakar torde dock inte medföra betydande konsekvenser för de undersökta fågelarternas populationsnivå. För flyttfåglar kan betydande konsekvenser uppkomma, ifall ett flertal, eller alla planerade vindkraftsprojekt i närområdet förverkligas. I så fall uppkommer kumulativa konsekvenser för fåglar, som flyttar längs hela kustremsan. Även i detta fall är det väldigt svårt, att uträkna artspecifika kollisionsmängder. Antalet döda fåglar beror på hur många individer som flyger över vindkraftsom-

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-33 rådena och detta i sin tur beror på hur väl fåglarna anpassar sina flygrutter i en större skala. Att flygrutterna förblir oförändrade är osannolikt, men endast uppföljningsundersökningar påvisar hur väl fåglarna anpassar sig till vindkraftsparker med tiden. Om de i nuläget planerade projektens spridning i terrängen tas som utgångspunkt, kan dock några bedömningar redan göras. Ett antal fåglar kan överge rastplatserna i Härkmeri och Lappfjärd och flyga vidare för att rasta på östra sidan av de planerade vindkraftsprojekten längre bort från kustremsan i Kristinestad. Ett antal arter tvingas sannorlikt flyga närmare havet och samlas på den smala kustzonsremsan. Förutsatt, att dessa ändringar förverkligas med tiden, kommer fåglarnas dödlighet i kollisioner att minska avsevärt. Om flygrutterna inte ändras, eller ändras bara till en viss del, kan vindkraftsprojekten ha en betydande samverkan på flyttfågelbestånden. Kollisionsrisken för flyttfåglar har dock minskats betydligt i planeringens olika skeden genom att avgränsa och minska Västerviks projektområde i relation till de flesta fåglars huvudsakliga flyttriktning (nordost-sydväst). Före MKB 5,1 km MKB skedet 4,6 km Delgeneralplaneutkast 2, våren 2015 2,8 km Delgeneralplaneförslag, hösten 2015 2,8 km Tabell 1. Vindkraftverkens bredd i den huvudsakliga flyttriktningen i planeringens olika skeden. Flygekorre och fladdermus Projektets anläggningsarbete riktas inte till kända flygekorrerevir, födoställen eller annars till områden lämpliga för artens levnadsmiljö. Projektets anläggningsarbete hindrar inte artens rörlighet inom eller genom området. För servicevägarna bör öppningar röjas, öppningarna är normalt 12 15 meter och hindrar inte således flygekorrens rörlighet. Flygekorren känns inte heller till som en speciellt bullerkänslig art, eftersom den förekommer invid livligt trafikerade vägar och i direkt närhet till bebyggelse. Vindkraftverkens blad snurrar som lägst på 60 meters höjd och orsakar inte någon kollisionsrisk för flygekorrar. Konsekvenserna för flygekorrar bedöms som obetydliga. Föröknings- och rastplatser för fladdermöss finns inte på områden som är reserverade för vindkraftsbygge. Projektområdet placerar sig inte på fladdermössens viktiga flyttstråk. De viktigaste stråken för flyttande fladdermöss går sannorlikt väster om projektområdet längs kustlinjen. Rydell m.fl. (2012) har i ett flertal undersökningar konstaterat, att fladdermössens flyttningsaktivitet är som störst vid kusten och kring öarna. Även Ijäs (2014) har i sina fladdermusundersökningar i Satakunta konstaterat, att flyttningsaktiviteten hos t.ex. dvärgfladdermusen avtar avsevärt längre in mot inlandet medan den är livligast vid kustremsan. Betydligt livligare dvärgfladdermusflyttningsaktivitet än i inlandet, har konstaterats vid den Österbottniska kusten bl.a. i Harrström (Ramboll 2014) och i Kvarkens skärgård (Fritzen 2014) jämfört med resultat från ett flertal fladdermusundersökningar som gjorts för vindkraftsprojekt i inlandet. Kusterna och andra sammanhängande vattenområden hjälper fladdermössen att navigera under flyttrutten. Västerviks projektområde består av sammanhängande skogsområde och avståndet till kusten är cirka 6 kilometer på området finns inte vattendrag eller höga backkrön som kunde styra flyttstråken. I andra fladdermusutredningar utarbetade i närheten av Västerviks utredningsområde (Bl.a. Bathoude 2011, Ramboll 2012 och Varsinais-Suomen ympäristö-ja luontopalvelut 2012) har inte heller konstaterats att livliga fladdermusflyttstråk skulle gå genom området. På basen av förut nämnda anledningar bedöms konsekvenserna för flyttande fladdermöss som obetydlig. Summering: I delgeneralplanen har alternativ 1 i miljökonsekvensbedömningen vidareutvecklats. Delgeneralplaneområdets areal har minskats med ca 2/3 och antal vindkraftverk har reducerats från 29 till 22. Med beaktan av texten i både miljökonsekvensbedömningen och den ändring som gjorts gällande delgeneralplanens utsträckning, vilka delges ovan, anses inte delgeneralplanen medföra

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-34 oskäliga konsekvenser på känsliga biotoper, flygekorrar, fladdermöss eller de häckande fåglarna. Konsekvenserna bedöms som godtagbara och naturliga. Som det nämns i miljökonsekvensbedömningen och i de ovan refererade textdelarna anses påverkan på fågellivet som svårbedömd. Om fåglarna inte ändrar sina flyttstråk väntas kollisionerna leda till negativa konsekvenser för flyttfåglarna. Om fåglarna däremot justerar sina flyttstråk väntas de minimerade kollisionsriskerna leda till godtagbara konsekvenserna för flyttfåglarna. Det är via flyttfågelstudier vid befintliga vindkraftparker allmänt känt att allra största majoriteten av fåglar väjer i god tid för vindkraftverk. Endast i specifika vädersituationer kan en större risk för kollisioner förekomma, och då endast för vissa fågelarter. Natura 2000-bedömningen för etapplandskapsplan 2 konstaterar, att eventuella kollisioner i de planerade vindkraftsparkerna inte skulle ha betydande populationskonsekvenser, eventuellt med undantag för sädgåsen. Betydande konsekvenser är knappast att vänta. Enligt uppgjord inventering har stora rovfåglar, som havsörn och fiskgjuse, ett tillräckligt avstånd mellan sina aktiva boplatser och vindkraftsparkens enskilda vindkraftsverk. Inventeringen belyser också att rovfåglarnas huvudsakliga födoplatsområden inte är i riktning mot vindkraftsparken. Betydande konsekvenser är knappast att vänta. 8.1.5 Konsekvenser för region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken Region-, samhällsstruktur Markanvändningen i och omkring projektområdet styrs huvudsakligen av Österbottens landskapsplan. Landskapsplanen är uppgjord för att styra region- och samhällsstrukturen i landskapet. För att inte förhindra möjligheten till en fungerande region- och samhällsstruktur är det viktigt att beakta den planläggningshierarkiska ordningen, på så vis kan motstridiga planer undvikas och helhetsbilden bättre tillgodoses. Landskapsplanerna i Finland kan, genom så kallade etapplaner, kompletteras till behövliga delar. För Österbottens del handlar det vid dags datum om tre st. kompletteringsplaner; Etapplandskapsplan 1, Etapplandskapsplan 2 och Trafiksystemplan. Varken i landskapsplanen eller i tillhörande etapplaner har det angetts sådana beteckningar, eller sådana reservationer, som delgeneralplanen för Västervik vindkraftspark skulle strida emot. Projektområdet ligger avskilt från den övriga planerade samhällsstrukturen i Kristinestad stad. Då kraftverken byggs samt då de är i drift kommer detta att förändra kraftverksområdets struktur, eftersom vägar, elöverföringsnät, eventuella elstationer och anläggningsområden måste byggas. Vindkraftverksområdena används då inte bara för jord- och skogsbruk utan också för industriell energiproduktion. Summering: Delgeneralplanen för Västervik står inte i konflikt med Österbottens landskapsplan eller någon av nämnda kompletteringsplaner, utan förverkligar istället den under arbete varande etapplandskapsplan 2. Den information som trafiksystemplanen ger kan utnyttjas i projektets logistikplanering. Region-, samhällsstruktur Region- och samhällsstrukturens konsekvenser under vindkraftverkens driftstid utgörs i huvudsak av visuella förändringar riktade mot landskapet, vilka uppstår av de massiva strukturerna, bullret under vindkraftverkens funktion, blinknings- och skuggningskonsekvenser på närbebyggelsen samt fåglarnas kollisionsrisk både i vindkraftverken och i uppförda elledningar. Enligt anvisningar från luftfarten är även höga kraftverk anordningar som möjligen äventyrar flygsäkerheten, vid placering och märkning/beteckning av dem skall flygtrafikens krav beaktas.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-35 Sett till den mer lokala strukturen kommer projektområdets huvudsakliga användningsändamål även i fortsättningen att vara skogsområde och där av kommer vindkraftsparken inte nämnvärt att begränsa eller förändra områdets interna karaktär, förutom till de delar där vindkraftverkens anläggningsplatser och servicevägar placeras. Det bör beaktas att en eventuell framtida nybyggnation, från nuvarande byggnation och i riktning mot vindkraftsparken, begränsas. Att anlägga en vindkraftspark begränsar markanvändningen i närområdet. I och för sig ligger delgeneralplaneområdet utanför den byggda miljön och således rekommenderas inte heller att nybyggnation, främst med avseende på fast boende, uppförs på själva delgeneralplaneområdet. Genom att kända markanvändningsbehov blivit beaktade i planläggningsarbetet har kännbara konsekvenser i detta avseende förhindrats. Summering: Vid uppgörandet av delgeneralplanen har inte framkommit sådana markanvändningsformer, eller för framtiden kända behov, som vindkraftsparken på något sätt skulle begränsa eller förhindra. Konsekvenserna av planläggningsarbetet bör därför ses som att man till ett skogsbruksdominerat område tillför ett mervärde, genom att utnyttja marken mer mångsidigt. Samhälls-, energiekonomi Projektet har en indirekt och direkt sysselsättande inverkan. Som bränslefri energiproduktionsform ökar vindkraften egenförsörjningen av förnyelsebar energi och funktionssäkerheten av el. Jord- och skogsbruk som bedrivs på det aktuella delgeneralplaneområdet kan fortsätta. Det kan och bör nämnas att nämnda näringsgrenar delvis påverkas, eftersom delområden tas i användning när infrastruktur, fundament och kranplatser skall anläggas. Förutom nämnda näringsgrenar finns det inga andra arbetsplatser på, eller någon annan näringsverksamhet, som bör beaktas. Avkastningen av inkomstskatterna och bl.a. fastighetsskatterna har positiva konsekvenser för kommunens ekonomi och vindkraftsproduktionen kan inom turismen användas som en positiv attraktionsfaktor. Summering: Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv bör konsekvenserna ses som godartade. Samhälls-, energiekonomi Kraftöverföringen från vindkraftsparken till stamnätet kommer att förverkligas antingen som luftledning eller eventuellt delvis som jordkabel på känsliga ställen invid t.ex. bosättning. Internt kommer dock all elöverföring ske med jordkabel. Jordkablarna grävs ned i marken till ca 0,7 meters djup och de placeras i huvudsak i anslutning till servicevägarna. Att placera jordkablarna in till befintliga skogsvägar underlättar servicearbeten och samtidigt undviks specifika ledningsgator i direkta skogsområden, vilket skulle medföra intrång i från tidigare orörda, och där av även enhetliga, skogsbruksmarker. I mån av möjlighet placeras luftkablarna i anslutning till servicevägarna. Att placera luftkablarna in till befintliga skogsvägar underlättar servicearbeten och samtidigt undviks specifika ledningsgator i direkta skogsområden, vilket skulle medföra intrång i från tidigare orörda och där av även enhetliga skogsbruksmarker. Summering: Ledningsgator in till befintliga vägområden är att föredra, eftersom underhållet underlättas genom en samlad kommunalteknik. För luftkablar krävs en bredare ledningsgata, medan det ställvis, beroende på jordmånen och berggrunden, kan vara mer kostsamt att anlägga jordkabel. För ett estetiskt trevligare skogsområde är jordkabel att föredra. Såväl naturvärden som fornminnen bör beaktas oberoende om man anlägger ledningsgatan genom skogbeklädda partier eller i direkt anknytning till ett vägområde, därför medför nämnda alternativ likartade konsekvenser i frågan. Den tyngsta faktorn till att välja vägområdets direkta anknytning framom skogbeklädda partier är att såväl enhetliga skogsbruksmarker kan bibehållas som att serviceunderhållet underlättas.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-36 Trafik Till delgeneralplaneområdet tar man sig längs med riksväg 8 och förbindelseväg 6601 (Hedenvägen). Lokala och mindre vägar på området utgörs av Nedermoss skogsväg och Flatberg skogsväg, från vilka enskilda skogsvägar är anlagda. Nedermoss skogsväg och Flatberg skogsväg leder genom hela projektområdet och tillgängligheten inne på området är således god. Om vindkraftsparken förverkligas kommer såväl mindre förbättringar av nämnda skogsvägar som korta stickvägar ut till respektive vindkraftverk att behövas. I praktiken ändras inte den dagliga trafiken på delgeneralplaneområdet under vindkraftsparkens driftskede. Årligen utförs 2-4 servicebesök per kraftverk förknippade med vindkraftverkens förutsägbara underhåll. Utöver detta görs 1-5 oförutsägbara servicebesök per kraftverk. Dessa besök görs i huvudsak med paket- och personbil. Inverkan på trafiken och trafiksäkerheten är som störst under vindkraftsparkens byggnadsskede. I vindkraftparkens byggnadsskede uppstår trafikmängder som en följd av byggnadsarbetet, dessa har uppskattats på basen av transportbehov för marksubstanser och komponenter som krävs för anläggandet (bl.a. kraftverkskomponenter, fundament, lyftplatser och vägar). I följande tabell har en grov uppskattning gjorts för byggnadsskedets trafikmängder gällande tung trafik. Utöver dessa transporter kommer det också under byggnadsskedet att uppstå en del personbilstrafik på området. Uppgifter angående trafikmängder i nedanstående tabeller. Maximalt antal 22 Ny väg (km) 7,2 Vägförstärkning/-breddning (km) 12 Stenmaterial för vägar (m 3 ) 28 800 Stenmaterial för lyftkransplatser 400/8 800 (ett vindkraftverk/ hela parken, m3) Betong till fundament 550/11 100 (ett vindkraftverk/ hela parken, m3) Krossfyllnad till fundament 250/5 500 (ett vindkraftverk/ hela parken, m3) Totalmängd stenmaterial (m 3 ) 54 200 Lastbil/kraftverk Transporter Lyftkransplats 50 1 100 Fundament 80 1 760 Lyftkran 17 17 Vindkraftverk 11 242 Vägar (lastbil/km) 140 2 700 Transporter till området 5 800 Transporter till och från området 11 600 Transporter /år Transporter /arbetsdag Genomsnittlig dygnstrafik på Rv 8. % av den genomsnittliga dygnstrafiken Genomsnittlig tung dygnstrafik på Rv 8. % av den tunga genomsnittliga dygnstrafiken

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-37 7 700 29 2 000 1,5 371 7,8 De negativa konsekvenserna kring trafiken och vägnätet bör ses som småskaliga. Vägnätet omfattar det nya servicevägnätet samt det befintliga vägnätet på området. Det befintliga vägnätet förbättras för att motsvara transporternas krav. Skador som orsakats av transporter på vägnätet repareras under byggnadsskedet och efter byggnadsskedet repareras vägarna för att åtminstone motsvara ursprungligt skick. De största konsekvenserna och påfrestningarna som påförs trafiken under byggnadsskedet förorsakas av betongtransporterna och transporterna av marksubstans till såväl lyftplatser som vägar. Trafikpåverkan som uppstår vid avslutandet av verksamheten är likartad mot den i byggnadsskedet, den är dock troligtvis något mindre. De positiva konsekvenserna bör ses i förbättringsåtgärder på Nedermoss- och Flatberg skogsväg samt på de nya vägarna till vindkraftverken som projektet möjligtvis medför. Transporten av vindkraftskomponenter bör styras till den vägsträckning som klarar av såväl långa som tunga transportekipage. Om specialtransporter informeras i förväg och man försöker förverkliga dem under tidpunkter när inverkan på områdets trafik är så liten som möjligt. För att nå projektområdet kan egentligen 2 alternativ beaktas. Tänkbara och eventuellt möjliga alternativen för specialtransporter presenteras i rapporten Österbottens vindkraft och specialtransporter. I rapporten framkommer följande: Sideby- och Appelö-transporterna kan också utföras via förbindelseväg 6601 (Hedenvägen). Då kan de problematiska ställena vid Sideby undvikas. Även transporterna till och från Västervik kan sannolikt genomföras via den. Anslutningarna till förbindelsevägarna 6600 (Kasabölevägen) och 6601 (Hedenvägen) erbjuder emellertid inte heller särskilt mycket plats för långa transporter. Vändningen från förbindelseväg 6601 (Hedenvägen) mot Appelö är särskilt besvärlig. Broarna på förbindelseväg 6601 (Hedenvägen) håller åtminstone transporter av andra tillverkare än Mervento. Med undantag av enskilda luftledningar finns det inte andra profilbegränsningar på vägen. Transporter från Arttu och Västervik kan alternativ genomföras via privatvägar som anläggs direkt från riksväg 8. Vägarna som används lämpar sig i huvudsak för tung trafik och specialtransporter. Vid behov upprustas vägarna att motsvara kraven för transporterna. Olägenheterna som uppstår av trafiken, som föranleds av vindkraftparken, kan minskas genom att styra trafiken till lämpliga tidpunkter. Det eftersträvas att den tunga trafikens transporter utförs mellan kl. 7 och kl. 21. Angående specialtransporterna eftersträvas att dessa utförs vid tidpunkter när den övriga trafikens framfart inte märkbart störs. På bebyggda delar längs närliggande mindre vägar kan väghållaren vid behov sänka hastighetsbegränsningen under byggnadsskedet. På så vis minskas framför allt riskerna som berör till lätt trafik. De mest betydande trafikkonsekvenserna som orsakas av projektet riktas till projektområdets närhet, där till exempel kross- och betongtransporter genomförs. Dessutom inverkar specialtransporterna på hur trafiken flyter på vägar av lägre vägklass. Summering: Som slutsats kan nämnas att transporterna kommer att ske längs vägar av både högre och lägre ordning och av olika karaktär, där bärigheten bland dem kan variera. Vid behov upprustas vägarna till att motsvara transportkraven och skador orsakade av transporter repareras. Angående trafikens konsekvenser kan temporära störningar närmast förekomma under byggnadsskedet och under ett eventuellt avvecklingsskede. Konsekvenserna för trafiken bedöms sammantaget som ringa, eftersom trafiken bör ses som kortvarig i det långa loppet. Vindkraftverken är placerade så långt från bygdevägar att de under driftstiden inte förorsakar fara för den allmänna trafiken.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-38 8.1.6 Konsekvenser för stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön Stadsbild, landskapet, kulturarv I det flacka Österbotten påverkas kraftverkens synlighet främst av hur mycket terrängen skymmer sikten samt mängden åkerområden. På de öppna odlingsområdena i älv- och ådalarna syns kraftverken långt, men också där begränsas sikten i hög grad av träden längs vattendragen och kring bosättningen. Inverkan på landskapet kan anses vara störst, om de landskapsobjekt som drabbas är klassificerade som värdefulla och känsliga. Sådana platser är i synnerhet värdefulla landskapsområden av riksintresse, regionalt värdefulla kulturlandskap i landskapsplanen, kulturhistoriskt värdefulla objekt, sönderskurna skärgårdslandskap och andra enhetliga landskap vid vattendrag samt naturlandskap av ödemarkskaraktär såsom skyddade, vidsträckta, öppna myrmarker. Landskapet kan antingen vara ett naturlandskap eller en kulturmiljö skapad av människor. I kulturmiljön kan man särskilja kulturlandskap och byggd kulturmiljö och den omfattar också fasta fornlämningar och vårdbiotoper. Vid anläggandet av en vindkraftspark kräver vägnätet samt platserna för respektive vindkraftsfundament och -kranbil de största ingreppen i miljön. Av byggnationen sker en förändring i jordmån och trädbestånd, topografin ändras till en del samtidigt som själva landskapsbilden, från ställvisa håll i närområdet, får en ny skepnad. För att transportfordon som levererar vindkraftverkens komponenter skall kunna ta sig fram på befintliga vägar, bör vägarna vara jämnt sluttande och jämnt stigande. Fordonen i fråga är långa och vägbanans höjdskillnader kan därför inte variera i en alltför stor skala. Delgeneralplaneområdet är svagt kuperat och befintliga vägar finns, således reduceras behövliga byggnadsingrepp i vägnätet. Området påförs endast en marginell omstrukturering av den lokala terrängen. Den stora förändringen ligger alltså inte i byggnationen, utan den framkommer istället i den byggda miljön genom en för området ny landskapsbild. I Bilaga 2 Miljökonsekvensbedömning beskrivs de landskapsmässiga förändringarna med nedanstående text. Text ur MKB: Landskapsbild Projektet påverkar landskapet både lokalt i närområdet och på långt håll, i fjärrlandskapet. Kon-sekvenserna är av vitt skild karaktär beroende på var betraktaren befinner sig. I närlandskapet medför servicevägar och kraftplatser en påtaglig förändring i områdets struktur och karaktär. Landskapet blir lokalt fragmenterat, med färre sammanhängande naturområden, och får en lätt industrialiserad karaktär med avsevärd mänsklig prägel. Från nära håll döljs dock en stor del av vindkraftverken av skogen då betraktaren befinner sig på marken. De platser inom projektområdet där vindkraftverken kommer att vara extra synliga är på de högsta höjderna samt på platser helt eller delvis utan skog, dvs. på mossar, kalhyggen, åkerområden och karga bergsområden. Det visuella intrycket av anläggningen är beroende av granskningspunkt och tidpunkt. Vindkraftsetableringens konsekvenser för landskapsbilden är också starkt knutna till faktorer som kraftverkens färg, storlek och synlighet. Därtill har det omgivande landskapets egenskaper och tolerans betydelse för konsekvensernas signifikans. Synbarhetsanalyserna visar att vindkraftverken i båda projektalternativen kommer att vara maximalt synliga från havet där det saknas skymmande hinder. Från havet är även alla andra vindkraftsprojekt längs kusten väl synliga. Båttrafikanter som befinner sig ett par km eller mer från kusten kommer att uppleva den största förändringen av landskapsbilden. På land kommer vindkraftverken att synas mest där det finns öppna ytor som vägar, åkrar och sjöar. Typiskt finns öppna områden runt bybebyggelse, varför kraftverken kan förväntas vara synliga från många bostäder. Det flacka landskapet runt Västervik, med stora mängder skog och liten rumslighet skapar tillsammans ett relativt tåligt landskap. Skogen skymmer från många plaster sikten och inga kulturhistoriskt och landskapsmässigt värdefulla områden finns inom närmare avstånd än 4 km från projektområdet. Landskapet är påverkat av riksväg 8 och ett stort antal mindre vägar som fragmenterar landskapet. Västervik bedöms därför ur landskapssynpunkt vara lämpligt för vindkraftsetablering. Påverkan på landskapsbilden i Västerviksområdet är starkt beroende av hur många och vilka av de övriga projekten i området som realiseras. Västervik samspelar huvudsakligen med projekt Ömossa som ligger i jämnhöjd, men kommer från vissa platser att vara synligt tillsammans med flera andra projekt också. En 110 kv-luftledning medför i många fall inte någon påtaglig förändring av landskapsbilden. Då ledningen dras genom skog i jämn terräng är den knappt synlig innan betraktaren kommer fram till ledningsgatan. Därav orsakar projektalternativ C1 och C2, där kraftledningsrutterna nästan uteslutande går genom skog, en mycket liten förändring av landskapsbilden.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-39 I jämförelse med miljökonsekvensbeskrivningen har delgeneralplanen ändrat karaktär, såväl delgeneralplaneområdets areal som antalet vindkraftverk har minskat. Nedanstående bildmontage förevisar på vilket sätt ett förverkligande av den utarbetade delgeneralplanen kan förändra landskapsbilden. I den första bilden förevisas var fotograferingspunkterna för de enskilda fotomontagen finns belägna och i där på följande bilder förevisas den förändrade landskapsbilden från respektive fotograferingspunkt. Uppgjorda fotomontage kan studeras mer noggrant i Bilaga 5 Fotomontage. Bild 15. Fotograferingspunkterna för uppgjorda fotomontage. I nedanstående bild finns presenterad en för Västerviks område utarbetad siktanalys, som påvisar hur många vindkraftverk som är synliga från platser i närområdet. Siktanalysen har beaktat terrängens former och skogsfigurer. Enligt analysen är områdena runt vindkraftverken till största delen skogiga områden, vart vindkraftverken inte syns. Däremot på öppna odlingsområden och öppna myr- och sjöområden syns vindkraftverken över det långa öppna utrymmet. Vindkraftverken kan vara synliga på över 10 kilometers avstånd.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-40 Bild 16. Siktanalys. Summering: Området finner stöd i etapplandskapsplan 2 och ligger i ett stort skogsmarksområde där ingen fast bosättning förekommer. I sin helhet förblir delgeneralplaneområdet ett område för jord- och skogsbruk samt rekreation. De områden som ändrar karaktär är de platser där vilka vindkraftverkens fundament och vindkraftparkens servicevägar samt infrastruktur placeras. Ur ett byggnadsmässigt perspektiv bör konsekvenserna ses som normala. En omstrukturerad landskapsbild är ett naturligt faktum om vindkraftsparken uppförs, men omstruktureringen styrs, och begränsas, av de lokala topografiska höjdförhållandena. Huruvida landskapsbilden påverkas negativt, neutralt eller positivt beror långt på respektive människas subjektiva åsikt och är därför svår att bedöma.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-41 Kulturarv, byggd miljö För delgeneralplanen har en arkeologisk utredning blivit uppgjord. Konstaterade fornminnesområden eller enskilda objekt har beaktats. Till nämnda områden planeras varken nya vägar, vindkraftverk eller något annat som skulle riskera de specifika områdenas särdrag. Komplettering av uppgjord utredning har utförts under våren 2015. I miljökonsekvensbeskrivningen, text nedan, har konstaterats att de i miljökonsekvensbeskrivningen befintliga projektalternativen inte föranleder negativa konsekvenser för fornminnena. Text ur MKB: Fornlämningar I projektområdet finns ett tiotal fasta fornlämningar. Samtliga utgörs av forntida gravrösen. Byggnation av kraftverk, vägar, kabeldiken och kranplatser måste planeras noga för att garantera att inga fysiska intrång görs i fornlämningarna. Båda alternativen har utformats så att detta ska vara fullt möjligt. Flera av lämningarna är belägna på eller runt åsen i södra delen av projektområdet. Inga vindkraftverk har planerats på åsen och den enda väg som kommer att användas under byggnationen är Storkärrvägen vilken inte behöver breddas. I båda projektalternativen kommer den befintliga skogsvägen som passerar intill den nyfunna lämningen Råmossen att breddas och användas under byggnationen. Röset är beläget på berget ca 15 meter från vägen och är därmed känsligt för påverkan. För att undvika fysiskt intrång i lämningen måste vägen breddas på den sida som vetter från lämningen, dvs. mot väst. Summering: I planläggningsprocessen har arealen för delgeneralplanens område förminskats och de i miljökonsekvensbeskrivningen påvisade fornminnena ligger i huvudsak utanför delgeneralplaneområdet. Vindkraftsparkens vindkraftsverk har styrts till sådana platser som inte föranleder negativa konsekvenser för, eller som på något annat sätt skulle missgynna, konstaterade fornminnen i projektområdet. Konsekvenserna bedöms som obetydliga. 8.1.7 Konsekvenser för försvarsmaktens funktion Försvarsmakten har, genom sitt utlåtande i oktober 2012, inget att anmärka mot planen. Försvarsmakten har meddelat att deras verksamhet på området inte kommer att påverkas fastän vindkraftverk uppförs på området. Efter att utlåtandet erhållits har antalet vindkraftverk ändrats, vilket kommer kräva nytt utlåtandeförfarande, och godkännande av försvarsmakten, innan man kan bevilja bygglov för vindkraftverken. På delgeneralplanekartan har angetts bestämmelse om att projektet måste ha försvarsmaktens godkännande innan bygglov kan beviljas. Summering: Inga negativa konsekvenser är att vänta. 8.1.8 Kumulativa konsekvenser För Västerviks vindkraftsparks del har de sammantagna konsekvenserna med delgeneralplanen för Ömossa vindkraftspark och delgeneralplanen för Härkmeri vindkraftspark beaktats. För ändamålet har uppgjorts simuleringar gällande såväl buller- som skuggningsolägenheter och påverkan på landskapsbilden har bedömts. Simuleringarna i enlighet med vad som anges i Planering av vindkraftsutbyggnad - Miljöförvaltningens anvisningar 4 sv 2012 och Statsrådets förordning om riktvärden för utomhusbuller från vindkraftverk (1107/2015). Buller (Västervik, Ömossa): Utförda simuleringar för de kumulativa konsekvenserna visar att Västerviks vindkraftspark medverkar till att angivna riktvärden överskrids till en byggnad. Nämnda byggnad har anvisats med bokstaven B i de utförda simuleringarna som finns som bilaga 4D. För att ljudnivån till byggnad B inte skall överstiga 40 db, bör den maximala ljudnivån från vindkraftverk 14 inte överstiga 103,8 db.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-42 Övriga konstaterade bulleröverskridningar (byggnad H) sker oberoende av Västerviks vindkraftsparks existerande. Vad närbelägna vindkraftsparker åstadkommer kan inte belasta Västerviks vindkraftspark. Se nedanstående bilder. Utförligare uppgifter i Bilaga 4D Kumulativ buller- och skuggningsanalys för Västervik, Ömossa och Härkmeri. Bild 17. Bullersimulering för enbart Västerviks vindkraftspark. Riktvärden för buller uppfylls.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-43 Bild 18. Bullersimulering för Ömossas vindkraftspark. Riktvärden för buller uppfylls till alla byggnader förutom en (byggnad H).

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-44 Bild 19. Bullersimulering för Västerviks- och Ömossas vindkraftspark. Riktvärden för buller uppfylls till alla byggnader förutom två (byggnad H och B). Västervik vindkraftspark medverkar till överskridningen av byggnad B.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-45 Bild 20. Bullersimulering för Västerviks- och Ömossas vindkraftspark. Vindkraftverk 14 i Västerviks vindkraftspark har strypts till 103,8 db. Riktvärden för buller uppfylls till alla byggnader förutom en (byggnad H). Överskridningen av riktvärdet till byggnad H härrör från Ömossa vindkraftspark. Oberoende av Västerviks vindkraftsparks existerande är överskridningen till byggnad H ett faktum. Summering: Med beaktan av uppgjord bullersimulering för de kumulativa konsekvenserna kan det konstateras att Västerviks vindkraftspark inte bidrar till att angivna riktvärden överskrids. Konstaterandet förutsatt att vindkraftverk 14 begränsas till en maximal ljudnivå på 103,8 db. Där av bedöms inte konsekvenserna förorsaka oskäliga buller- och skuggningsolägenheter. Buller (Västervik, Ömossa, Härkmeri): I närområdet av delgeneralplaneområdena för Västervik och Ömossa pågår ett miljökonsekvensbedömningsförfarande gällande Härkmeri vindkraftspark. I bedömningsförfarandet studeras två alternativa placeringsmöjligheter med 19 respektive 31 vindkraftverk samt ett 0-alternativ. I den utförda simuleringen för Västervik, Ömossa och Härkmeri kan konstateras att bulleröverskridning sker till 4 respektive 6 byggnader. Om 19 vindkraftverk planeras till Härkmeri sker bulleröverskridningen till byggnaderna A, B, H och I.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-46 Om 31 vindkraftverk planeras till Härkmeri sker bulleröverskridningen till byggnaderna A, B, H, I, DL och DM. Se nedanstående bilder. Utförligare uppgifter i Bilaga 4D Kumulativ buller- och skuggningsanalys för Västervik, Ömossa och Härkmeri. Bild 21. Bullersimulering för Västerviks-, Ömossas- och Härkmeris vindkraftspark. Härkmeri med 19 st. vindkraftverk. Vid ett scenario att samtliga vindkraftsparker förverkligas enligt ovanstående utsträckning så utökar Härkmeri bulleröverskridningen med ytterligare 2 byggnader, jämfört med fallet Västervik-Ömossa.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-47 Bild 22. Bullersimulering för Västerviks-, Ömossas- och Härkmeris vindkraftspark. Härkmeri med 31 st. vindkraftverk. Vid ett scenario att samtliga vindkraftsparker förverkligas enligt ovanstående utsträckning så utökar Härkmeri bulleröverskridningen med ytterligare 4 byggnader, jämfört med fallet Västervik-Ömossa. Summering: I ett eventuellt delgeneralplaneförfarande för Härkmeri vindkraftspark bör bulleröverskridningen till byggnad A, I, DL och DM särskilt beaktats. Till nämnda byggnader uppstår ingen bulleröverskridning med enbart Västerviks och Ömossas vindkraftsark tillsammans eller endera vindkraftsparken skilt för sig. För att vindkraftsparkerna skall kunna samexistera bör vindkraftsverken i respektive vindkraftspark vara justerbara angående effekten. På så vis kan oskäliga konsekvenser undvikas beträffande buller.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-48 Skuggning (Västervik, Ömossa, Härkmeri): I närområdet av delgeneralplaneområdena för Västervik och Ömossa pågår ett miljökonsekvensbedömningsförfarande gällande Härkmeri vindkraftspark. I bedömningsförfarandet studeras två alternativa placeringsmöjligheter med 19 respektive 31 vindkraftverk samt ett 0-alternativ. I den utförda simuleringen för Västervik, Ömossa och Härkmeri kan konstateras att skuggningsöverskridning för verkliga situationer (sedvanligt använda gränsvärden i Danmark är 10h/år, rekommendationer i Sverige och Tyskland är 8h/år) sker till 9 byggnader. Byggnaderna i fråga är byggnad A, B, F, H, I, DK, DL, DM och DW, samma byggnader oberoende av alternativ för Härkmeri. Bild 23. Skuggningsanalys för Västerviks-, Ömossas- och Härkmeris vindkraftspark. Västervik med 22 st. vindkraftverk, Ömossa med 34 st. och Härkmeri 19 st. Grön linje = gräns för 8h skugga per år.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-49 Bild 24. Skuggningsanalys för Västerviks-, Ömossas- och Härkmeris vindkraftspark. Västervik med 22 st. vindkraftverk, Ömossa med 34 st. och Härkmeri 31 st. Grön linje = gräns för 8h skugga per år. Summering: För enbart Västervik vindkraftsparks del påvisar skuggningssimuleringen att skuggningen i en så kallad verklig situation ligger under/mellan de sedvanligt använda gränsvärdena för Danmark (10h/år) samt rekommendationerna i Sverige/Tyskland (8h/år) och kan således inte anses oskäliga. Med beaktan av uppgjord skuggningssimulering för de kumulativa konsekvenserna kan det dock konstateras att överskridningen mot nämnda värden är ett faktum. För att vindkraftsparkerna skall kunna samexistera bör vindkraftsverken i respektive vindkraftspark vara justerbara angående intern placering av vindkraftverk och/eller deras tekniska specifikationer. På så vis kan oskäliga konsekvenser undvikas beträffande skuggningen.

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-50 Siktanalays (Västervik, Ömossa, Härkmeri): I landskapsbilden sker en förändring över ett vidare område. I huvudsak är det platserna där landskapsbilden ändrar som ökar i antal, men också intrycket från den enskilda platsen kan variera. Variationen beror på hur många vindkraftsparker/vindkraftsverk som i slutändan uppförs. På fastlandet begränsas insynen av skogsbeklädda områden och den lokala topografin, på så vis kan den ställvisa landskapsbilden, oberoende av hur många vindkraftsverk som uppförs, förbli oförändrad. Från öppna områden (vatten, åker osv.) påverkas däremot landskapsbilden desto mer, desto mer vindkraftsverk desto massivare ter sig förändringen. Bild 25. Siktaanalys för Västerviks-, Ömossas- och Härkmeris vindkraftspark. Västervik med 22 st. vindkraftverk, Ömossa med 34 st. och Härkmeri 31 st. Summering: Ett flertal vindkraftsparker med ett flertal vindkraftsverk påverkar landskapsbilden främst från öppna delområden. Det som kan anses positivt är att landskapsbilden hålls mer enhetlig om vindkraftsparkerna ligger i direkt anslutning till varandra. Det som kan anses negativt med att vindkraftsparkerna ligger i direkt anslutning till varandra är att flertalet vindkraftsparker på en liten yta ger ett mer massivt intryck från influensområdets öppna delområden. Huruvida landskapsbilden påverkas negativt, neutralt eller positivt beror långt på respektive människas subjektiva åsikt och är därför svår att bedöma. 8.2 Störande faktorer i miljön Vindkraftverkens placering har styrts till en optimal placering med beaktan av såväl naturen som den boende lokalbefolkningen i de närbelägna områdena. För naturens del har såväl värdefulla biotoper som djur- och fågellivet beaktats. För lokalbefolkningen i närområdet har buller- och skugg-

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-51 ningseffekter analyserats och vindkraftsverkens positioner har, för Västerviks del, styrts till de platser där de rekommenderade riktvärdena enligt Planering av vindkraftsutbyggnad Miljöförvaltningens anvisningar 4 sv 2012 näst in till uppfylls. 8.3 Beteckningar och -bestämmelser Delgeneralplanens beteckningar finns presenterade under punkt 7.6 - Områdesreserveringar samt angivna på kartan. Bestämmelserna enbart på kartan. 8.4 Namn Planens namn är DELGENERALPLAN FÖR VÄSTERVIKS VINDKRAFTSPARK. 9. UPPFÖLJNING AV PLANENS KONSEKVENSER I delgeneralplanebeskrivningen redovisas en bedömning av behovet av möjliga tilläggsutredningar, samt miljöuppföljningsbehov som uppstår vid genomförande av planen. Uppföljningsprogrammet inbegriper de viktigaste konsekvenserna för miljön, såsom fågelliv-, buller-, skuggning-, landskap-, samt levnadsförhållanden och trivsel, som har kommit fram under utarbetandet av planen. Genom uppföljningen fås information om konsekvenser som uppkommer under kraftverkens byggnad och drift, uppföljningen producerar även information för projektets riskhantering för projektansvariga och olika intressegrupper. Dessutom producerar uppföljningen ytterligare information som kan utnyttjas i planeringen och beslutsfattandet i framtida liknande vindkraftsprojekt. Uppföljningen rapporteras årligen till Kristinestad och NTM-centralen i Södra Österbotten. I fall om det i uppföljningen framkommer saker som inverkar på uppföljningsprogrammets innehåll eller dess genomförande, besluts det i en gemensam förhandling om uppföljningens innehåll med vindkraftsaktören, Kristinestad och NTM-centralen i Södra Österbotten I grundtillståndsutredningarna som gjorts under MKB- och planläggningsförfarandet beskriver planeringsområdets tillstånd före anläggandet av vindkraftsparken och de utnyttjas även under uppföljningen vid bedömning av projektets miljökonsekvenser. Uppföljningens skeden är: komplettering av information om de rådande omständigheterna före byggandet vid behov uppföljning av omständigheter och konsekvenser i samband med byggnadsskedet uppföljning av omständigheter och konsekvenser i driftskedet Uppföljningen består av följande delområden. I samband med byggtillståndsskedet, när samtliga kraftverkslösningar och positioner är fastslagna, utarbetas en mer detaljerad plan för observation av vindkraftverksens konsekvenser. Uppföljningsprogrammet sänds till Kristinestads miljömyndigheter samt till NTM-centralen i Södra Österbotten. Fågelliv För bekräftandet av möjliga konsekvenser för fågellivet i miljön kring vindkraftsparken, borde en uppföljning av fågellivet genomföras under projektets byggnadsskede och de första driftsåren. Slutligen definieras fågeluppföljningstiden av konsekvensobservationer i projektets inledningsfas, men i allmänhet bedöms uppföljningstiden till 2 5 år. I Västerviksprojektet är fiskgjusens häckningsframgång på reviret närmast planeringsområdet en sak som bör uppföljas. Genom att uppfölja fiskgjusens flygrutter i jakt på föda skulle man få mer information om artens beteende från år till år,

154, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: VÄSTERVIK_VINDKRAFT_DGP_BESKRIVNING 1-52 framförallt om även andra vindkraftsprojekt i närområdet förverkligas. Uppföljningen av flygrutter är endast möjligt att genomföra när häckningen lyckas på reviret närmast projektområdet. Flygruttsuppföljningen borde genomföras under fiskgjusens häckningstid (juni-juli), när behovet av föda och således antalet flygningar är som störst. Uppföljning och dess genomförande: Uppföljning av fiskgjusens häckningsframgång årligen under 3 års tid efter anläggningen av vindkraftsverken. Uppföljning av fiskgjusens flygrutter vid jakt på föda under 3 häckningsår efter anläggningen av vindkraftsparken. Enligt fågelutredningen som utarbetats som en bakgrundsrapport för Österbottens landskapsplan samt ett flertal andra utredningar är Österbottens kust ett nationellt betydelsefullt flyttstråk för ett flertal fågelarter. Västerviks vindkraftsområde placerar sig bl.a. på sädgåsens, sångsvanens, tranans och havsörnens huvudsakliga flyttstråk. På grund av samverkan av olika vindkraftsprojekt kan flyttstråken i framtiden ändras. För uppföljningen av konsekvenser borde flyttfåglarna uppföljas efter anläggningen av vindkraftverken. Flyttfågelutredningarna riktas till de stora fågelarterna som man vet att flyttar i närheten av planeringsområdet. Arter som bör uppföljas är särskilt sädgås, trana och havsörn samt sångsvan. Uppföljningen av flyttfåglar vore resonabelt att genomföra samtidigt som en gemensam uppföljning med alla närliggande vindkraftsprojekt. Uppföljning och dess genomförande: Uppföljningen genomförs under minst 10 livliga flyttdagar på våren och hösten årligen under 3 år efter anläggningen av vindkraftsverken. Förutom antalet flyttfåglar observeras förutnämnda arters beteende (ändring av flygrutt, nära ögat situationer, kollisioner) i närheten av kraftverken. Buller- och skuggningsinverkan Huruvida projektets anläggningsplaner förändras väsentligt (t.ex. kraftverkens positioner, kraftverkstyp) bör buller- och skuggningsanalyserna uppdateras och redovisas för Kristinestads byggnadstillsyn i byggtillståndsskedet. Buller i samband med byggnadsskedet är tillfälligt och avviker inte från buller vid annat jordbyggnadsarbete, därmed är inte uppföljningen av buller under byggnadsskedet nödvändigt. På basen av granskade analyskalkyler och på området dominerande vindriktningar väljs representativa mätpunkter ut för uppföljningen av buller. Uppföljningsmätningar av buller genomförs två gånger om året under vindkraftsparkens två första driftsår. Mätningarna genomförs under två veckor långa perioder under olika årstider och repeteras under andra driftsåret. Bullermätningarna genomförs enligt de senaste anvisningarna. Angående skuggningsinverkan används sinnesmässiga observationer och enligt behov utarbetas mätningar. 10. GENOMFÖRANDE AV DELGENERALPLANEN 10.1 Genomförande och tidsplanering Avsikten är att delgeneralplanen slutligt skall godkännas i stadsfullmäktige under år 2015. Efter att delgeneralplanen blivit fastställd ankommer förverkligandet av området på markägarna och den på området aktiva aktören.

155, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 111/2010 ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR KVARTER 737 I STADSDEL 7 (SS/SS)(Tekniska nämnden 23.6.2010 84) Pori Energia Oy:s ansökan om tomt för värmecentral för biobränsle har behandlats senast i stadsstyrelsen 25.2.2010 varvid beslöts att anvisa plats på tomten 287-8-801-5 ca 100 m in från Lappfjärdsvägen. Ändringen av detaljplan för området har påbörjats och program för deltagande och bedömning (PDB) samt ett utkast till detaljplan har uppgjorts. Detsamma gäller ändringen av detaljplan för tomten 287-7-737-1. Inom fjärrområdet måste en reservbränslecentral bildas eller på TeliaSoneras tomt där den tillfälliga värmecentralens placerats. Ändringen av detaljplanerna kan anses vara samhällsekonomiskt viktig eftersom staden Kristinestad förlorar 156 700 på årsbasis då olja används i stället för biobränsle. Detaljplaneändring för kvarter 737 Program för deltagande och bedömning samt utkast till detaljplan har varit offentligt framlagt enligt MBF 30 under tiden 28.4-17.5.2010 och olika intressenter har beretts möjlighet att ge kommentarer i beredningsskedet. Inlämnade utlåtanden och kommentarer framgår av bifogade sammanställning och planläggaren har gett synpunkter angående den fortsatta beredningen. Tekniska nämndens och stadsstyrelsens kommentarer i beredningsskedet kommer att höras innan förslag till detaljplaneändringar uppgörs. Kommentarerna kommer att ligga till grund för den fortsatta beredningen. Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden beslutar föreslå för stadsstyrelsen att: 1. Detaljplanändring för kvarter 737 uppgörs; 2. Ett förslag till ändring av detaljplan för kvarter 737 uppgörs utgående från bilagt utkast 20.4.2010 varvid givna kommentarer beaktas i mån av möjlighet; samt 3. Programmet för delaktighet och bedömning (PDB) godkänns. Tekniska nämndens beslut: Tekniska direktören redogjorde för ärendet. Under diskussionen som följde enades nämnden om att i planebeteckningarna/ bestämmelserna gäller ändringen en reservbränslecentral. I övrigt beslöt nämnden i enlighet med tekniska direktörens förslag punkterna 1 3. Bilaga 84. (Stadsstyrelsen 12.8.2010 165) Stadsdirektörens beslut: Stadsstyrelsen beslutar i enlighet med tekniska nämndens förslag. Stadsstyrelsens beslut:

155, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 111/2010 Antecknas att tekniska direktören Sven Söderlund var närvarande vid behandlingen av detta ärende såsom inkallad sakkunnig. Förslaget godkändes enhälligt. Bilaga 165 TekN 149/ 15.12.2010 (SS/SS) Ett förslag (24.8.2010) till ändring av detaljplan för kvarter 737 har uppgjorts och varit offentligt framlagt enligt MBL 65 och MBF 27 under tiden 13.9-18.10.2010. Utlåtande har begärts från berörda myndigheter. Ett sammandrag av utlåtanden och anmärkningar jämte planläggarens genmäle framgår av bilaga. Planläggarens förslag till ändringar och kompletteringar har gjorts och framgår av förslaget till ändring av detaljplan som är daterat 23.11.2010. Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden beslutar föreslå för stadsstyrelsen att stadsfullmäktige godkänner förslaget till ändring av detaljplan för kvarter 737 (dat. 23.11.2010). Tekniska nämndens beslut: Tekniska nämnden beslöt enhälligt i enlighet med tekniska direktörens förslag. Bilaga 149. (Stadsstyrelsen 13.1.2011 9) Stadsdirektörens förslag: Stadsstyrelsen föreslår att stadsfullmäktige godkänner förslaget till ändring av detaljplan för kvarter 737 (dat. 23.11.2010). Stadsstyrelsens beslut: Antecknas att stadsfullmäktiges tredje vice ordförande Peter Nygård anlände till sammanträdet. Antecknas att tekniska direktören Sven Söderlund var närvarande vid behandlingen av detta ärende såsom inkallad sakkunnig. Tekniska direktören redogjorde för ärendet och meddelade att markanvändningsgruppen inom Södra Österbottens ELY-central har inlämnat utlåtande av 15.12.2010 gällande detaljplaneändringen. ELY-centralen konstaterar att värmecentralen borde finnas på ett eget kvartersområde ET. Markanvändningsgruppen konstaterar att det också är skäl att med en planbestämmelse beakta det buller som uppkommer vid driften. Utlåtandet bifogas. Tekniska direktören konstaterade att värmecentralen är för oljedrift, varför det inte uppkommer buller i större utsträckning.

155, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 111/2010 Då diskussionen avslutats konstaterade ordförande Hans Nybond att stadsstyrelsen enhälligt beslutat i enlighet med stadsdirektörens förslag. Bilaga 9 Stadsfullmäktige 31.1.2011 12 Stadsfullmäktiges beslut: Då diskussionen avslutats konstaterade ordföranden Patrick Ragnäs att stadsfullmäktige enhälligt beslutat i enlighet med stadsstyrelsens förslag. Bilaga 12 TekN 155/ 09.12.2015 (JI/JI) Högsta förvaltningsdomstolen har 10.7.2013 (1655/1/12) beslutat i enlighet med Vasa förvaltningsdomstol att upphäva Fullmäktiges beslut från 31.1.2011 12. Vasa Förvaltningsdomstols motivering till att upphäva Fullmäktiges beslut: Sålunda och då man särskilt beaktar planen ändringens syfte att anvisa en byggplats för reservvärmecentral i närheten av bosättning är det inte möjligt på basis av planehandlingarna att bedöma om detaljpaneändringen till den del det gäller området som reserverats för byggnader och anläggningar för samhällsteknisk försörjning ET uppfyller kravet enligt 54 2 momentet i markanvändnings- och bygglagen att skapa förutsättningar för en hälsosam, trygg och trivsam livsmiljö. Planeändringen har inte till nämnda del baserat sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. Stadsfullmäktiges beslut är således lagstridigt gällande området som reserverats för byggnader och anläggningar för samhällsteknisk försörjning ET. Under året 2015 har tilläggsutredningar utförts i enlighet med Vasa förvaltningsdomstols / högsta förvaltningsdomstol beslut och NTM- Centralens utlåtande. Till detalj- planeändringens handlingar har en utsläpps- och buller utredning bifogats. Beträffande värmeverkens utsläpp stipuleras i miljöskyddslagen och förordningen samt i Statsrådets förordning (445/2010) om miljöskyddskrav för energiproducerande enheter med en bränsleeffekt som understiger 50 megawatt. Beträffande buller under normaldrift vid värmecentralen tillämpas riktvärden för buller enligt Statsrådets beslut (993/1992). Utsläppsutredningens slutresultat är att utsläpena undertiger de riktvärden som tillåts för dylik verksamhet. Bullersimuleringens slutresultat är att bullernivån undestiger de riktvärden som tillåts för dylik verksamhet. Pori Energi håller nu på med att färdigställa den nya bio- kraftverket och när det står färdigt kommer produktionen av fjärrvärme vid kvarter 737 i stadsdel 7 att inte längre vara den enhet som producerar den huvudsakliga fjärrvärmen utan sätts i beredskap som reservkraftverk, den årliga användningen ändrar från att producera fjärrvärme 365 dagar i året till 500 timmar

155, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 111/2010 i året. Således kommer ytterligare utsläpp och buller att minskas som medför att området / miljön blir mera hälsosam, trygg och trivsam. Med de tilläggsutredningar som uppgjorts konstateras att det inte medför ändringar i detaljplanens handlingar förutom uppdatering av allmän text och behöver således inte sättas till påseende igen. Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden beslutar föreslå för stadsstyrelsen att stadsfullmäktige godkänner förslaget till ändring av detaljplan för kvarter 737 och till dess hörande uppdaterade handlingar. Tekniska nämndens beslut:

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: Kaava_varalampo_kvalt-2015 z Z z 2 200 200 200 200 200 200 200 200 200 300 12 11 10 Skrattnäsintie 9.1 8 20 kv 7.8 5 1.5 1 PLANEBETECKNINGAR OCH -BESTÄMMELSER: KAAVAMERKINNÄT JA -MÄÄRÄYKSET: KTY VP Kvartersområde för verksamhetsbyggnader. Toimitilarakennusten korttelialue. Park. Puisto. Del av område som skall planteras. Istutettava alueen osa. Gata. Katu. KRISTINESTAD KRISTIINANKAUPUNKI P IE P AR II e=0.28 61 AR SOLVÄGEN RÖNNVÄGEN CARLSTRÖMINTIE PIHLAJATIE Carlströmskavägen 967 AO I e=0.25 AO I e=0.25 VP 962 14 16 17 1074 18 15 9P 20 22 23 24 25 21 P VP 12 6 11 VP 1161 4 3 739 KT-1 739 I 4 e=0.20 TY-1 I3 e=0.30 741 KT-1 741 1 I e=0.30 YK-3738 yr 4 6 HÄSTHAGSVÄGEN I 10 e=0.30 9 VL CARLSTRÖMSKAVÄGEN 7 1 1 2 Z 9 Z 1160 14:0 20 kv 2314 yr yr yr 1 Z 5 3 9 738 IE Z 1 3 2 Carlstömintie HEVOSHAANTIE Hästhagsvägen Hevoshaantie 9 bs 5 2 1 4 8 2 2 VL 7 743 1 LPA-1 I e=0.30 7 p 743 J 6 bs 6 7 1 7 2 SKRATTNÄSVÄGEN 3 7 5 4 8 7 VP 1 737 kt kt yr 7.6 9 10 p Z KTY II e=0.20 737 7P 734 7 SKRATTNÄSINTIE ET 4.5 5.7 VP 2 3 II e=0.25 VP VP 1 2305 AR Kp 88 6,018 II e=0.40 3 5.5 ajo 5.5 NÄRPIÖNTIE 1114 Närpesvägen 6.0 1106 VP 5.3 Närpiöntie NÄRPESVÄGEN 4 P 3 1 519 400 3.3 6 908 800 1 2 UP 300 300 718 2 30 1 719 AO 300 300 300 300 10 2 4 6 2 11 1.5 724 300 3 300 300 300 300 7 723 AO Iu½ e=0,25 721 2 AO P 9 3 8 FREDRIKANTIE 8 RIIHITIE 7 7 6 5 5 300 300 300 300 PURSINIEMENTIE 4.6 SKUTSKATAVÄGEN 1 3 2 200 200 200 GGERIVÄGEN 6 3 5.7 726 AO 725 1 AO VP II 600 AO 720 I 3/4 300 7 1 12 2 11 3 10 4 9 5 8 6 7 2 PANIMONTIE 715 2 AO 300 300 PURSINIEMENTIE VP BRYGGERIVÄGEN 3 2 300 300 300 300 722 AO 300 300 300 300 1 4 2 ET 7 737 2 NÄRPIÖNTIE II e=0.20 Område för byggnader och anläggningar för samhällsteknisk försörjning. Yhdyskuntateknistä huoltoa palvelevien rakennusten ja laitosten alue. Inom området får uppföras en reservvärmecentral, med högst 6 MW:s effekt. Reservvärmecentralen drivs med brännolja. Byggnadernas vattentaks höjd från markytan får uppgå till max. 6 meter. Skorstens högsta tillåtna höjd är 40 meter. Alueelle saa rakentaa teholtaan korkeintaan 6 MW:n varalämpökeskuksen, jossa polttoaineena käytetään polttoöljyä. Rakennusten vesikaton korkeus maanpinnasta saa olla enintään 6 metriä. Savupiipun suurin sallittu korkeus on 40 metriä. Linje 3 m utanför planområdets gräns. 3 m kaava-alueen rajan ulkopuolella oleva viiva. Kvarters-, kvartersdels- och områdesgräns. Korttelin, korttelinosan ja alueen raja. Gräns för delområde. Osa-alueen raja. Riktgivande gräns för område eller del av område. Ohjeellinen alueen tai osa-alueen raja. Riktgivande tomtgräns. Ohjeellinen tontin raja. Stadsdelsnummer. Kaupunginosan numero. Kvartersnummer. Korttelin numero. Nummer på riktgivande tomt. Ohjeellisen tontin numero. Namn på gata, väg, öppen plats, torg, park eller annat allmänt område. Kadun, tien, katuaukion, torin, puiston tai muun yleisen alueen nimi. Romersk siffra anger största tillåtna antalet våningar i byggnaderna, i byggnaden eller i en del därav. Roomalainen numero osoittaa rakennusten, rakennuksen tai sen osan suurimman sallitun kerrosluvun. Exploateringstal, dvs. förhållandet mellan våningsytan och tomtens yta. Tehokkuusluku eli kerrosalan suhde tontin pinta-alaan. Byggnadsyta. Rakennusala. Riktgivande byggnadsyta. Ohjeellinen rakennusala. p ALLMÄNNA BESTÄMMELSER: YLEISMÄÄRÄYKSET: Riktgivande parkeringsplats. Ohjeellinen pysäköimispaikka. I detaljplanen förevisad tomtindelning är riktgivande. Byggnadssättet inom kvartersområden bör vara enhetlig med avseende på fasadmaterial och färgsättning. Servicegårdar och uteförråd bör avgränsas med enhetliga inhängnader eller tak, vilka bör anpassas till närmiljöns bebyggelse. Fotgängarleder bör avskiljas från körleder och parkeringsområden med planteringar eller andra skyddskonstruktioner. Planterade och obebyggda kvartersdelar bör hållas snygga och välskötta. Områdets trädbestånd och övrig växtlighet bör i mån av möjlighet bevaras. Inom planläggningsområdet bör vid ifrågavarande tidpunkt gällande miljömyndigheters skyddsbestämmelser följas. För miljön skadliga ytvatten bör ledaas till ytvattenavlopp enligt miljömyndigheters anvisningar. Fastigheters avloppsvatten leds till allmänt avloppsnät. Bilplatser bör byggas enligt följande: -inom KTY -områden för affärs- och kontorsutrymmen 1 bp/40 k-m2 samt 1 bp/arbetstagare Asemakaavassa esitetty tonttijako on ohjeellinen. Korttelialueilla rakentamistavan tulee olla yhtenäinen julkisivumateriaalien ja värityksen osalta. Huoltopihat ja ulkovarastointi on rajattava yhtenäisillä aidoilla tai katoksilla, jotka sopivat yhteen lähiympäristön rakentamisen kanssa. Jalankulkutiet tulee erottaa ajoteistä ja pysäköintialueista istutuksin tai muilla suojarakenteilla. Istutettavat ja rakentamattomat korttelinosat tulee pitää siistinä ja hoidettuna. Alueen puusto ja muu kasvillisuus tulee mahdollisuuksien mukaan säilyttää. Kaava-alueella on noudatettava kulloinkin voimassa olevia ympäristölupaviranomaisten antamia suojelumääräyksiä. Ympäristölle haitalliset hulevedet johdetaan sadevesiviemäriin ympäristölupaviranomaisten ohjeiden mukaisesti. Kiinteistöjen jätevedet johdetaan yleiseen viemäriverkostoon. Autopaikkoja tulee rakentaa seuraavasti: -KTY -alueilla liike- ja toimistotilojen osalta 1 ap/40 k-m2 sekä 1 ap/työntekijä DETALJPLANEÄNDRING FÖR EN DEL AV STADSDEL 7 7. KAUPUNGINOSAN OSA-ALUEEN ASEMAKAAVAN MUUTOS 1:2000 DETALJPLANEÄNDRING GÄLLER: Kvarter 737 och parkområde i den 6.11.1985 fastställda detaljplanens 7. stadsdel. DETALJPLANEÄNDRING BILDAR: 7. stadsdelens kvarter 737 och parkområde. ASEMAKAAVAN MUUTOS KOSKEE: 6.11.1985 vahvistetun asemakaavan 7. kaupunginosan korttelia 737 ja puistoaluetta. ASEMAKAAVAN MUUTOKSELLA MUODOSTUVAT: 7. kaupunginosan kortteli 737 ja puistoaluetta. I Åbo, Turussa 24.8.2010, rev./tark. 23.11.2010 AIRIX Ympäristö Oy / Sweco Ympäristö Oy Jouni Kiimamaa Arkitekt, Arkkitehti SAFA YKS-381 Denna detaljplanekarta och beskrivningar är förenliga med Kristinestad stadsfullmäktiges beslut av godkännande den 31.1.2011 ( 12). Tämä asemakaavakartta määräyksineen on Kristiinankaupungin kaupunginvaltuuston hyväksymispäätöksen 31.1.2011 ( 12) mukainen. Godkänd i Kristinestads stadsfullmäktiges möte Hyväksytty Kristiinankaupungin kaupunginvaltuuston kokouksessa 14.12.2015 ( ).

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 18.11.2015 Beskrivning_Varalämpö_kvalt-2015 STADEN KRISTINESTAD Detaljplaneändring för en del av stadsdel 7 Beskrivning Arbete: 23745 Åbo, 24.8.2010, rev. 23.11.2010 beskrivningen har kompletterats 18.11.2015 AIRIX Miljö Ab PB 669 20701 ÅBO Tel 010 241 4400 Fax 010 241 4401 www.airix.fi Kontor: Åbo, Tammerfors, Uleåborg och Helsingfors

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 18.11.2015 Beskrivning_Varalämpö_kvalt-2015 STADEN KRISTINESTAD AIRIX Miljö Ab 2 DETALJPLANEÄNDRING FÖR EN DEL AV STADSDEL 7 2010 STADEN KRISTINESTAD DETALJPLANEÄNDRING FÖR EN DEL AV STADSDEL 7 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Beskrivning av detaljplaneändring, gällande detaljplanekarta daterad den 24.8.2010 och reviderad den 23.11.2010. Detaljplaneändringen berör: Den 6.11.1985 fastställda detaljplanens 7. stadsdels kvarter 737 och parkområde. I och med detaljplaneändringen bildas: 7. stadsdelens kvarter 737 och parkområde. 1.2 Planläggningsområdets läge Bild 1: Planläggningsområdets läge. Detaljplaneändringen berör område, beläget i stadsdel 7 i Kristinestad. Planläggningsområdet omfattar den s.k. Soneratomten och norr om denna belägna körövningsbanan samt en parkzon invid Närpesvägen. Området avgränsas i väster av Hästhagsvägen, i norr av Skrattnäsvägen och i öster av Närpesvägen. På södra sidan finns ett parkområde och ett litet kvarter för kontorsbyggnader.

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 18.11.2015 Beskrivning_Varalämpö_kvalt-2015 STADEN KRISTINESTAD AIRIX Miljö Ab 3 DETALJPLANEÄNDRING FÖR EN DEL AV STADSDEL 7 2010 2. SAMMANDRAG 2.1 Planläggningsprocessens skeden - Ett program för deltagande och bedömning (PDB) har utarbetats i mars 2010. - Planen har anhängiggjorts i april 2010, då programmet för deltagande och bedömning samt planutkastet har kungjorts på stadens anslagstavla och i den officiella pressen - PDB har sänts till myndigheters kännedom och läggs till påseende vid tekniska centralen under planberedningen. Förutom detta har staden varit i kontakt med myndigheter under planberedningen. - Detaljplaneändringens beredningshandlingar daterade 20.4.2010 (planutkast) lades till allmänhetens påseende i enlighet med MBL 62 och MBF 30 under tidsperioden 28.4. - 17.5.2010 - Utlåtande gällande planutkastet inbegärdes från myndigheter. - Fyra myndighetsutlåtanden och två skriftliga åsikter inlämnades gällande planutkastet. - Skriftliga genmälen gavs till utlåtandena och åsikterna - Planutkastet behandlades av tekniska nämnden 23.6.2010 ( 84). - Planutkastet behandlades i stadsstyrelsen 12.8.2010 ( 165). Beslut om att utarbeta planförslag på basen av utkastet med beaktande av inkomna ställningstaganden. Tekniska nämnden och stadsstyrelsen beslöt enhälligt, att planändringens beteckningar och bestämmelser för kvarter 737 gäller reservvärmeverket. - Planförslag färdigställdes i augusti 2010. - Planförslaget lades i enlighet med MBL 65 och MBF 27 till allmänhetens påseende under tidsperioden 13.9. 18.10.2010 och utlåtanden inbegärdes. - Skriftliga genmälen utarbetades till inlämnad påminnelse och utlåtanden, gällande planförslag - Små ändringar gjordes på planförslaget, varefter denna överlämnades till godkännandebehandling - Stadsstyrelsen godkände detaljplaneändringen 13.1.2011 ( 13). - Stadsfullmäktige godkände detaljplaneändringen 31.1.2011 ( 12) - Vasa förvaltningsdomstol hävde stadsfullmäktiges beslut om godkännande genom sitt beslut 4.5.2012 (nr 12/0280/2). - Kristinestads stadsstyrelse överklagade Vasa förvaltningsdomstols beslut hos Högsta förvaltningsdomstolen. - Högsta förvaltningsdomstolen förkastade stadsstyrelsens besvär genom sitt beslut 10.7.2013 (dnr 1655/1/12). - Detaljplanens utredningar kompletterades för konsekvensbedömningen år 2015. - Stadsstyrelsen behandlade ändringen av detaljplanen på nytt 30.11.2015 ( ). - Stadsfullmäktige godkände ändringen av detaljplanen 14.12.2015 ( ). 2.2 Detaljplan I och med planändringen anvisas en byggplats för en reservvärmecentral. Värmecentralen använder olja som bränsle och dess effekt är högst 6 MW. Samtidigt revideras detaljplanen till att motsvara områdets markanvändning och trafikbehov. 2.3 Genomförande av detaljplanen För detaljplanens genomförande ansvarar Kristinestads stad och enskilda markägare.

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 18.11.2015 Beskrivning_Varalämpö_kvalt-2015 STADEN KRISTINESTAD AIRIX Miljö Ab 4 DETALJPLANEÄNDRING FÖR EN DEL AV STADSDEL 7 2010 3. UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning gällande planläggningsområdets förhållanden 3.1.1 Generell beskrivning av området Planläggningsområdet innefattar den s.k. Soneratomten, en körövningsbana och en parkremsa invid Närpesvägen söder om Skrattnäsvägen. Vid områdets södra gräns har en oljedriven värmecentral byggts. Bild 2: Vy över planläggningsområdet från Närpesvägen. I förgrunden den nya värmecentralen. Bild 3: Planläggningsområdet från Hästhagsvägen. 3.1.2 Naturmiljö Området är plant och till största delen bebyggt gårdsområde. Vid östra randen finns en smal parklik zon. 3.1.3 Bebyggd miljö Inom området finns en stor kontorsbyggnad samt gårdsbyggnader och förrådstak. Vid områdets södra rand har en oljedriven reservvärmecentral nyligen byggts.

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 18.11.2015 Beskrivning_Varalämpö_kvalt-2015 STADEN KRISTINESTAD AIRIX Miljö Ab 5 DETALJPLANEÄNDRING FÖR EN DEL AV STADSDEL 7 2010 Bild 4: På Telia Soneras tomt belägen reservvärmecentral inklusive oljecisterner. 3.1.4 Markägoförhållanden Detaljplaneområdet ägs av Kristinestads stad och Telia Sonera Finland Oyj. 3.1.5 Baskarta Detaljplanen har utarbetats på en baskarta för planläggning i skala 1:2000. 3.2 Planläggningsförhållanden 3.2.1 Planläggningsområdet gällande planering, beslut och utredningar Planläggningssituation Landskapsplanläggning och regionplanläggning Med stöd av markanvändnings- och byggnadslagen har regionplanerna ändrats fr.o.m. 1.1.2010 till landskapsplaner, med rättsverkan enligt MBL. Österbottens förbunds landskapsfullmäktige godkände den 29.9.2008 Österbottens landskapsplan, som i dagsläget finns vid miljöministeriet för godkännande. Efter ministeriets fastställelse erhåller planen lagkraft. Den godkända landskapsplanen ersätter alla inom området gällande regionplans etapplaner. Etapp 1: Rekreations och naturskydd, fastställd 30.7.1981 Etapp 2: Bosättningsstruktur, fastställd 26.9.1986 ja 15.6.1990 Etapp 3: Naturresurser och trafik, fastställd 11.4.1995 Den övergripande landskapsplanen, som landskapsfullmäktige godkänt, kompletteras som bäst med etapplaner (etapplan I: kommersiell service, etapplan II: förnyelsebara energikällor).

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 18.11.2015 Beskrivning_Varalämpö_kvalt-2015 STADEN KRISTINESTAD AIRIX Miljö Ab 6 DETALJPLANEÄNDRING FÖR EN DEL AV STADSDEL 7 2010 Bild 5: Utdrag ur Österbottens landskapsplan. Planläggningsområdet markerad med en blå ring. I landskapsplanen är planläggningsområdet markerat som område för tätortsfunktioner (A). Området ingår även i en mer omfattande stadsutvecklingszon (kk 4); Stadsnätet i Sydösterbotten. Med markeringen betecknas nätet av landsbygdsstäder i landskapets södra del, vilket bildar Sydösterbottens framtida centrala kärnområde. Enligt planläggningsbestämmelse: Vid områdesplanering bör man genom samarbete och arbetsfördelning mellan städerna främja områdesanvändningen i de befintliga samhällena och traditionerna kring trästadsbyggande när det gäller placering av kommersiell och annan service, näringsliv, bebyggelse och rekreationsfunktioner. Vid planering av markanvändning bör hänsyn tas till arkeologiskt och kulturhistoriskt värdefulla områden och objekt. Vid utveckling av områdets attraktionskraft som en havsnära boendemiljö bör man trygga den regionala typbilden av naturens succession i ett kustområde med landhöjning. Generalplanläggning I delgeneralplanen, som godkänts av stadsfullmäktige den 25.6.1998, har planläggningsområdet anvisats som område för allmänna byggnader (Y) och parkområde (VP). Delgeneralplanen har före år 2000 godkänts som en s.k. generalplan av första graden, vilken inte har rättsverkan enligt MBL.

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 18.11.2015 Beskrivning_Varalämpö_kvalt-2015 STADEN KRISTINESTAD AIRIX Miljö Ab 7 DETALJPLANEÄNDRING FÖR EN DEL AV STADSDEL 7 2010 Bild 6: Utdrag ur Kristinestads delgeneralplan (1998). Bild 7: Utdrag ur detaljplanesammanställning och planläggningsområdets avgränsning. Detaljplanläggning Inom planändringsområdet är en, den 3.10.1985 fastställd, detaljplan giltig. I nämnda plan har för området anvisats parkområde (VP) samt område för allmänna byggnader (Y). Indexet (V) anger att området har reserverats för statens behov.

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 18.11.2015 Beskrivning_Varalämpö_kvalt-2015 STADEN KRISTINESTAD AIRIX Miljö Ab 8 DETALJPLANEÄNDRING FÖR EN DEL AV STADSDEL 7 2010 Bilaga 2: Planläggningsområde som ändras. Utredningar I samband med utarbetning av tidigare planer, generalplaner och landskapsplaner har inga objekt eller områden anvisats (landskap, byggnads- och naturskydd, fornminnen), som borde iakttas vid planberedningen. Utgångsinformation för reservvärmecentralen fås från anläggningsleverantören. År 2015 kompletterades utredningarna med en modellering av utsläppen från reservvärmecentralen och en mätning av miljöbullret. Övriga handlingar som berör planen - Program för deltagande och bedömning (AIRIX Miljö Ab, 2010) - Österbottens landskapsplan (2008) - Kristinestads delgeneralplan (1998) - I kraft varande detaljplaner och deras ändringar 4. DETALJPLANENS PLANLÄGGNINGSSKEDEN 4.1 Detaljplanläggningsbehov Planändring krävs för att anvisa byggplats för reservvärmecentral väster om Närpesvägen, på den s.k. Soneratomten. Inom området byggd tillfällig värmecentrals byggnadsplats är inte planlagd för samhällsteknisk service. Således var ändring av detaljplanen nödvändig, för att reservvärmeverkets verksamhet skulle kunna fortsätta även efter den angivna femårsperioden. 4.2. Påbörjande av planläggning och beslut gällande detta Inom planändringsområdet har en brännoljedriven värmecentral byggts på basen av ett tillfälligt byggnadslov, som är i kraft fram till den 28.12.2014. Byggnadslovsansökningen har kungjorts på stadens anslagstavla fr.o.m. den 11.12.2009 samt utannonserats i Syd-Österbotten och Suupohjan Sanomat. Byggnadstillstånd har beviljats den 21.12.2009. Planläggningen har påbörjats efter att, stadsstyrelsen den 25.2.2010 tagit beslut ( 42) om att förlägga en biovärmecentral på tomt 287-8-801-5, i närheten av Lappfjärdsvägen. Reservvärmecentralen behövs i händelse av eventuella driftsstörningar vid biovärmecentralen och för att möta förbrukningstoppar. 4.3 Deltagande och växelverkan 4.3.1 Delaktiga I programmet för deltagande och bedömning samlades en förteckning över intressenter: Markägare, invånare, organisationer, företag: - Pori Energia Oy - Telia Sonera Finland Oyj - grannfastigheters invånare och markägare - andra närområdens invånare och markägare vid behov Staden Kristinestad: - Tekniska centralen (KRS-Vatten, KRS-Gatu)

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 18.11.2015 Beskrivning_Varalämpö_kvalt-2015 STADEN KRISTINESTAD AIRIX Miljö Ab 9 DETALJPLANEÄNDRING FÖR EN DEL AV STADSDEL 7 2010 - nödvändiga nämnder - Stadsstyrelsen - Stadsfullmäktige Myndigheter: - Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (NTM) - Österbottens förbund - Österbottens räddningsverk - miljöskyddsmyndigheter Samhällsteknik: - Vattenförsörjning och avlopp - El- och telebolag Bilaga 1: Program för deltagande och bedömning 4.3.2 Anhängiggörande Planen har anhängiggjorts i april 2010, då programmet för deltagande och bedömning samt planutkastet har kungjorts på stadens anslagstavla och i den officiella pressen. 4.3.3 Deltagande och växelverkan Ett program för deltagande och bedömning (PDB) enligt MBL 63 har utarbetats i mars 2010. PDB skickas till myndigheters tillkännedom och läggs till allmänhetens påseende under planläggningsberedningen. Detaljplaneändringens beredningshandlingar (planutkast) daterade 20.4.2010 har enligt beslut lagts till påseende i enlighet med MBL 62 och MBF 30 under tidsperioden 28.4. 17.5.2010. Fyra myndighetsutlåtanden och två skriftliga åsikter inlämnades gällande planutkastet. Till utlåtandena och åsikterna utarbetades genmälen. Planutkastet och genmälena behandlades i tekniska nämnden den 23.6.2010 ( 84) och i stadsstyrelsen den 12.8.2010 ( 165). Tekniska nämnden och stadsstyrelsen beslöt enhälligt, att planändringens beteckningar och bestämmelser för kvarter 737 gäller reservvärmeverket. Ändringar gjordes på planförslaget på basen av ställningstaganden och behandlingar. Planförslaget färdigställdes i augusti 2010. Detaljplaneändringens den 24.8.2010 daterade förslag lades i enlighet med MBL 65 och MBF 27 till allmänhetens påseende under tidsperioden 13.9. 18.10.2010 och utlåtanden inbegärdes. Gällande planförslaget inlämnades en påminnelse och två myndighetsutlåtanden, till vilka skriftliga genmälen utarbetades. Små ändringar gjordes på planförslaget, varefter denna överlämnades till godkännandebehandling. 4.3.4 Myndighetssammanträden Planen har utarbetats i samarbete mellan stadens tjänstemän och planläggningskonsulten. Planens utgångspunkter har i initieringsskedet diskuterats med kommunens representanter. Under beredningsskedet var staden i kontakt med NTM-centralen i Södra Österbotten.

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 18.11.2015 Beskrivning_Varalämpö_kvalt-2015 STADEN KRISTINESTAD AIRIX Miljö Ab 10 DETALJPLANEÄNDRING FÖR EN DEL AV STADSDEL 7 2010 Utlåtanden gällande planutkastet inbegärdes av myndigheter. Utlåtanden inkom från NTM-centralen i Södra Österbotten (trafik och infrastuktur samt miljö och naturresurser), Österbottens förbund och Österbottens museum. Myndighetsutlåtanden gällande planförslaget inbegärdes. Utlåtanden gavs av NTMcentralen i Södra Österbotten (trafik och infrastruktur) samt Kristinestads miljöförvaltning. 4.3.5 Beslut Stadsstyrelsen godkände detaljplanförändringen 13.1.2011 ( 13). Stadsfullmäktige godkände detaljplanförändringen 31.1.2011 ( 12). Vasa förvaltningsdomstol hävde stadsfullmäktiges beslut om godkännande genom sitt beslut 4.5.2012 (nr 12/0280/2). Kristinestads stadsstyrelse överklagade Vasa förvaltningsdomstols beslut hos Högsta förvaltningsdomstolen. Högsta förvaltningsdomstolen förkastade stadsstyrelsens besvär genom sitt beslut 10.7.2013 (dnr 1655/1/12). Detaljplanens utredningar kompletterades för konsekvensbedömningen år 2015. Stadsstyrelsen behandlade ändringen av detaljplanen på nytt 30.11.2015 ( ). Stadsfullmäktige godkände ändringen av detaljplanen 14.12.2015 ( ). 4.4 Detaljplanens målsättningar 4.4.1 Målsättningar genererade av utgångsmaterial Av staden uppställda målsättningar Detaljplaneändringens målsättning är att anvisa en byggnadsplats för en reservvärmecentral. Reservvärmecentralen behövs i händelse av driftsstörningar vid biovärmecentralen och för att utjämna förbrukningstoppar. Värmecentralen använder olja som bränsle och dess effekt är högst 6 MW. Samtidigt revideras detaljplanen till att motsvara områdets markanvändning och trafikbehov. Av planläggningssituationen genererade målsättningar Planens förhållande till de riksomfattande områdesanvändningsmålsättningarna Statsrådet fattade beslut den 30.11.2000 om de riksomfattande områdesanvändningsmålsättningarna och den 13.11.2008 om deras revidering. Enligt 24 2 mom. i markanvändnings- och byggnadslagen bör man vid planering av områdesanvändningen beakta de riksomfattande målen för områdesanvändningen så att måluppfyllelsen främjas. Denna förpliktelse berör alla planläggning. Målsättningarna motsvaras i.o.m. att man i enlighet med de riksomfattande målsättningarna stöder bl.a. förenhetligande av samhällsstrukturen, utveckling av energihushållningen och de kommunaltekniska nätens funktionalitet och användning. Planens förhållande till regionplanen Med stöd av markanvändnings- och byggnadslagen har regionplanerna fr.o.m. den 1.1.2010 ändrats till landskapsplaner med rättsverkan enligt MBL. Detaljplaneändringen som nu utarbetas preciserar regionplanen, som generellt styr markanvändningen. Markanvändningen och byggnationen styrs medelst planbeteckningar och -bestämmelser så, att detaljplanens lösningar inte står i konflikt med regionplanens områdesreservationer och skyddsmålsättningar.

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 18.11.2015 Beskrivning_Varalämpö_kvalt-2015 STADEN KRISTINESTAD AIRIX Miljö Ab 11 DETALJPLANEÄNDRING FÖR EN DEL AV STADSDEL 7 2010 Planens förhållande till landskapsplanen Österbottens förbunds landskapsfullmäktige godkände den 29.9.2008 Österbottens landskapsplan, som för tillfället är vid miljöministeriet för godkännande. Efter ministeriets fastställningsbeslut får planen laga kraft och ersätter alla inom området ikraftvarande regionplaners etapplaner. I landskapsplanen är planläggningsområdet markerat som område för tätortsfunktioner (A). Området ingår även i en mer utbredd stadsutvecklingszon (kk 4); Stadsnätet i Sydösterbotten. Med beteckningen avses i landskapets södra del nätet av landsortsstäder, vilka bildar Sydösterbottens kärnområde i framtiden. Detaljplaneändringen preciserar landskapsplanen, som generellt styr markanvändningen. Markanvändningen och byggnationen styrs med planbeteckningar och bestämmelser så, att detaljplanens lösningar inte står i konflikt med landskapsplanens områdesreservationer och övriga målsättningar. Planens förhållande till delgeneralplanen Kristinestads delgeneralplan godkänd den 25.6.1998 av stadsfullmäktige är icke fastställd, en s.k. första gradens generalplan, vilken inte har rättsverkan enligt MBL. Således styr landskapsplanen direkt detaljplanläggningen, som preciserar generellare landskaps- och generalplaner. Enligt MBL 54 : Om det utarbetas en detaljplan för ett område där det inte finns någon generalplan med rättsverkningar, skall vid utarbetandet av detaljplanen i tillämpliga delar beaktas även vad som bestäms om kraven på generalplanens innehåll. Nedan har detaljplanens planläggningslösningar granskats i förhållande till generalplanens olika avsnitts innehållskrav: Samhällsstrukturens funktionalitet, ekonomi och ekologiska hållbarhet Planlösningen stöder samhällsstrukturen bl.a. genom att anvisa arbetsplatsbyggnation i kontakt med tätortscentrum och i närheten av bostadsområde. En reservvärmecentral som stöder en lokal energiförsörjning utgör en ekologiskt hållbar energilösning. Utnyttjande av befintlig samhällsstruktur Den nya byggnationen stöds av den befintliga samhällsstrukturen. Befintliga vägar och kommunaltekniska nät kan utnyttjas. Boendets behov och tillgänglighet till service Utveckling av arbetsplatsområden och säkerställandet av tillgång till värmeenergi betjänar hela staden och dess invånare. Möjligheter till att ordna trafik, speciellt kollektivtrafik och lätt trafik, samt energi-, vatten- och avloppsvattenförsörjning på ett hållbart sätt med avseende på miljön, naturresurser och ekonomi Området kan anslutas till befintligt kommunaltekniskt nät samt gatunät. Reservvärmecentralen garanterar fjärrvärmedistribution vid undantagstillstånd. Möjligheter till säker, hälsosam och med tanke på olika befolkningsgrupper balanserad livsmiljö Planen möjliggör arbetsplatsbyggnation inom området. Området är redan bebyggt och det fäster vid befintlig grupp av verksamhetsbyggnader. Kommunens verksamhetsförutsättningar för näringslivet

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 18.11.2015 Beskrivning_Varalämpö_kvalt-2015 STADEN KRISTINESTAD AIRIX Miljö Ab 12 DETALJPLANEÄNDRING FÖR EN DEL AV STADSDEL 7 2010 Genomförandet av planen ökar antalet verksamhetsställen och stöder energiförsörjningsutbudet inom hela stadens område. Minskning av miljöstörningar En brännoljedriven reservvärmecentral förorsakar i någon mån bl.a. buller- och utsläppsstörningar i anläggningens närhet. Å andra sidan, betraktat ur ett bredare perspektiv minskar centralproduktion av värmeenergi behovet av mindre enheter. Bevarande av den bebyggda miljön, landskapet och naturvärden Planområdets byggnadsbestånd bibehålls tillsvidare på oförändrad nivå. Inom området finns inga speciella miljövärden. Tillräcklighet av områden lämpade för rekreation Planområdets nuvarande parkzon bibehålls. Planens förhållande till nuvarande byggnads-/detaljplaner Inom området har i nuvarande plan anvisats parkområde (VP), som bibehålls i planändringen. Förutom detta finns i nuvarande plan ett omfattande kvartersområde för allmänna byggnader (Y), avsett för statens bruk (v). I och med planändringen anvisas Y-områdena med KTY-beteckning för verksamhetsbyggnader. Inom den nuvarande detaljplanens Y-område anvisas dessutom en byggnadsplats för reservvärmecentralen med ET-beteckning. En körförbindelse till ETområdet anvisas från Närpesvägen via VP-området. Från områdets förhållanden och egenskaper härledda målsättningar Nuvarande områdesstruktur bibehålls i praktiken oförändrad. Befintliga byggnader, trafikförbindelser, gårds- och parkeringsområden samt kommunalteknik som kopplas till området tas i beaktande vid placeringen av funktioner. Parkområdet invid Närpesvägen bibehålls som grönområde. 4.4.2 Under processen utformade målsättningar Detaljplanens målsättningar har preciserats och preciseras under planprocessen på basen av åsikter, påminnelser, utlåtanden samt myndighetssammanträden. 4.5 Detaljplanelösningens alternativ och urvalsgrunder På basen av diskussioner med stadens representanter, basuppgifter och terrängbesök utarbetades planutkast under våren 2010. På utkastets lösningar inverkade till stor del områdets nuvarande byggnadssituation, trafiknät, markägoförhållanden samt områdets nuvarande och framtida markanvändningsbehov. Beaktande av åsikter På basen av vid detaljplanens beredningsskede inkomna åsikter och respons har planens innehåll preciserats på följande punkter: - Detaljplanens utgångspunkter och målsättningar har preciserats i planbeskrivningen. - Planlösningens inverkningar har utvärderats i förhållande till nuvarande plan. - Planbeteckningar och bestämmelser har preciserats bl.a. med tanke på byggnationens mängd och omfattning - KTY-områdets byggnadsytor och körförbindelser har reviderats. - ET-området har anvisats med egen områdesreservationsbeteckning. - Mera skyddsplanteringar har infogats runt ET-området. Planens innehåll har ytterligare preciserats i förslagsskedet på basen av påminnelser och utlåtanden enligt följande:

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 18.11.2015 Beskrivning_Varalämpö_kvalt-2015 STADEN KRISTINESTAD AIRIX Miljö Ab 13 DETALJPLANEÄNDRING FÖR EN DEL AV STADSDEL 7 2010 - ET-beteckningens innehåll har reviderats så att den styr byggnationens kvalitet och storlek på ett detaljerat sätt - Planens konsekvensbedömning har kompletterats Bilaga 3: Genmälen till inlämnade åsikter och utlåtanden gällande planutkast. Bilaga 4: Genmälen till inlämnade påminnelser och utlåtanden gällande planförslag. 5. BESKRIVNING AV DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur 5.1.1 Dimensionering Detaljplaneområdets totala yta är 3,3735 hektar. I och med detaljplanen har anvisats: - Kvartersområde för verksamhetsbyggnader (KTY) en del av ett kvarter, vars yta utgörs av 2,7370 hektar. - Parkområde (VP) 0,4789 hektar. - Område för byggnader och anläggningar som betjänar samhällsteknisk försörjning (ET) 0,1576 hektar. 5.1.2 Service Vid genomförandet av planändringen möjliggörs byggandet av verksamhetsbyggnader och säkras distributionen av värmeenergi i Kristinestad. 5.2 Förverkligande av målsättningar beträffande miljöns kvalitet Vid genomförandet av detaljplanändringen ökar utbudet av verksamhetsbyggnader inom området. Från området finns goda förbindelser till Kristinestads centrum samt annan service inom närområdet. 5.3 Områdesreservationer 5.3.1 Kvartersområden Som kvartersområde för verksamhetsbyggnader (KTY) har den s.k. Soneratomten och körövningsbanan anvisats. De två byggnadsplatsernas storlek är totalt 27 370 m2. Våningstalet är II och byggnadsrätten 0,20. Byggnadsytan och områden som skall planteras har anvisats baserat på tomtens/byggnadsplatsens storlek, placering samt närmiljöns markanvändning. Parkeringsområden har anvisats som riktgivande. Som område för byggnader och anläggningar som betjänar samhällsteknisk försörjning (ET) har byggnadsplatsen för reservvärmecentralen anvisats. Områdets storlek är 1576 m2. Våningstalet är II och byggnadsrätten 0,25. Ytterligare har mer ingående bestämmelser gällande byggnadernas och konstruktionernas höjd givits. Allmänna bestämmelser: I detaljplanen framställd tomtindelning är riktgivande. Inom kvartersområdena bör byggnadssättet vara enhetlig med tanke på fasadmaterial och -färgsättning. Servicegårdsplaner och utomhus förrådsplatser bör avgränsas med enhetliga, väl till omgivande byggnation anpassade stängsel eller tak. Fot-

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 18.11.2015 Beskrivning_Varalämpö_kvalt-2015 STADEN KRISTINESTAD AIRIX Miljö Ab 14 DETALJPLANEÄNDRING FÖR EN DEL AV STADSDEL 7 2010 5.3.2 Övriga områden gängarleder bör avskiljas från körleder och parkeringsområden med planteringar eller andra skyddskonstruktioner. Oplanterade och obebyggda kvartersområden bör hållas snygga och välvårdade. Områdets trädbestånd och annan växtlighet bör i mån av möjlighet bevaras. Inom planläggningsområdet bör vid respektive tidpunkt ikraftvarande miljötillståndsmyndigheters skyddsbestämmelser efterlevas. För miljön skadliga ytvatten leds till regnvattenavlopp i enlighet med miljötillståndsmyndigheternas föreskrifter. Fastigheternas avloppsvatten leds till det allmänna avloppsnätet. Bilplatser bör byggas enligt följande: - inom KTY-områden för andelen affärs- och kontorsutrymmen 1 bp/40 v-m2 samt 1 bp/arbetstagare. Som parkområde (VP) har grönområdet invid Närpesvägen vid områdets östra rand anvisats. 5.4 Planens konsekvenser 5.4.1 Konsekvenser för samhällsstrukturen, den bebyggda miljön och trafik Nuvarande situation: Den i kraft varande detaljplanens Y-V beteckning är tämligen generell. Inom kvartersområdet har en byggnadsyta markerats, vilken anvisats våningstal och byggnadsrätt. För tillfället finns en stor verksamhetsbyggnad samt en nyligen uppförd värmecentral inom området. Planändringen: Planändringen har ingen betydande inverkan på samhällsstrukturen jämfört med nuvarande situation. I och med detaljplaneändringen preciseras byggnationens mängd och kvalitet. Nuvarande byggnadsbestånd bibehålls tillsvidare. Ny verksamhetsbyggnation har anvisats i områdets norra del, där en körövningsbana i nuläget finns belägen. Reservvärmeverket är placerat i områdets södra del, där en 4,8 MW värmecentral redan byggts. Avståndet från värmeverkets byggnadsytas kant till närmast belägna bostadsbyggnaders byggnadsytor är 122 meter. Servicetrafik till reservvärmecentralen ordnas direkt från Närpesvägen. Trafik till övriga byggnadsplatser sker via Hästhagsvägen såsom tidigare. 5.4.2 Konsekvenser för natur och landskap Nuvarande situation: I ikraftvarande detaljplan har ett grönområde invid Närpesvägen anvisats som parkområde. Planändring: I och med detaljplanändringen förändras inte storleken på det obebyggda området nämnvärt. Reservvärmecentralens brännoljecistern och skorsten syns, speciellt söderut och österut, i det plana landskapet. Den relativt småskaliga värmecentralen smälter däremot in bland områdets konstruktioner och stängsel. Dessutom döljer

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 18.11.2015 Beskrivning_Varalämpö_kvalt-2015 STADEN KRISTINESTAD AIRIX Miljö Ab 15 DETALJPLANEÄNDRING FÖR EN DEL AV STADSDEL 7 2010 parkzonen delvis värmecentralen sommartid. Med hjälp av planteringar, skyddskonstruktioner och gårdsarrangemang eftersträvas att minska centralens synlighet. 5.4.3 Övriga konsekvenser (ekonomiska och sociala konsekvenser) Nuvarande situation: Oberoende av den nuvarande planen kräver området och dess byggnadsbestånd underhåll och reparationer. Socialt betydande är hurudan verksamhet och vilken sorts service området i framtiden kommer att erbjuda. Planändring: I och med detaljplaneändringen växer bebyggelsen under tidens gång. Direkta kostnader genereras av att bygga de nya byggnaderna, gårdsarrangemang samt komplettering av kommunaltekniken. Områdets samhällsteknik och underhåll av det befintliga byggnadsbeståndet förorsakar dessutom fasta utgifter. Planändringen ökar möjligheter att bygga verksamhetsbyggnader och via detta även nya arbetsplatser. Den redan byggda värmecentralen säkrar fjärrvärmedistributionen i hela staden. En del av kostnaderna fås tillbaka i och med bl.a. fjärrvärmeavgifter. 5.5 Reservvärmecentralens konsekvenser inom närområdet Tidigare i avsnitt 5.4 behandlades reservvärmecentralens inverkan på samhällsstrukturen, trafiken, naturmiljön och landskapet. I följande avsnitt bedöms konsekvenser av värmecentralens verksamhet för närområdens övriga markanvändning. Reservvärmecentralens närmiljö utgörs i dagsläget av mest grönområde och obebyggda åkerfält. Närmast belägna bostadsbyggnader på Bofinkvägen och Fredrikasvägen är belägna på 122 168 meters avstånd uppmätt från byggnadsytornas gränser. Reservvärmecentralen är ämnad att utjämna förbrukningstoppar och säkerställa värmedistributionen t.ex. i händelse av störningstillstånd vid biovärmecentralen. I planen anvisad reservvärmecentrals effekt får uppgå till max. 6 MW. Bränsle som används är brännolja. Trafik föranledd av bränsletransporter och värmecentralens underhåll förblir ringa. Bränsle till verket levereras högst en gång i veckan. Beträffande värmeverkens utsläpp stipuleras i miljöskyddslagen och -förordningen samt i Statsrådets förordning (445/2010) om miljöskyddskrav för energiproducerande enheter med en bränsleeffekt som understiger 50 megawatt. Förutsättning för byggnation är att, lagar och förordningar tillämpas och övervakas. Hösten 2015 sammanställdes en modell av reservvärmecentralens luftutsläpp i syfte att utreda hur partikelutsläppen sprids i näromgivningen och halterna i utsläppen. Enligt utredningen underskred halterna de uppställda gräns- och riktvärdena. Beträffande buller under normaldrift vid värmecentralen tillämpas riktvärden för buller enligt Statsrådets beslut (993/1992). Vid verkets testkörning kan högre bullervärden än normalt tillfälligt förekomma. Hösten 2015 gjordes en mätning av bullret som reservvärmecentralen orsakar i närheten av de närmaste bostadshusen. Enligt utredningen underskrider den vid mätpunkterna uppmätta bullernivån de riktvärden som ställts upp av statsrådet. Bilaga 7: Modellering av luftutsläpp Bilaga 8: Rapport över mätningen av miljöbullret

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 18.11.2015 Beskrivning_Varalämpö_kvalt-2015 STADEN KRISTINESTAD AIRIX Miljö Ab 16 DETALJPLANEÄNDRING FÖR EN DEL AV STADSDEL 7 2010 5.6 Planbeteckningar och -bestämmelser Planbeteckningarna och -bestämmelserna framställs i plankartan. Beteckningar eller bestämmelser avvikande från det normala har inte använts. 5.7 Nomenklatur Planområdets benämning samt övriga benämningar baseras på anvisningar från staden. 6. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN 6.1 Planer som styr och åskådliggör genomförandet Byggnationen styrs förutom av planhandlingarna även av stadens byggnadsordning och byggnadstillsynsmyndigheten. 6.2 Genomförande och tidtabell För områdets förverkling ansvarar Kristinestads stad och privata markägare. 6.3 Uppföljning av genomförandet Staden bör följa upp genomförandet av områdena och vid behov överväga förändringar och precisering av planen. Byggandet bör styras i tillräcklig mån, så att området bildar en fungerande och trygg miljö. Åbo 24.8.2010, rev. 23.11.2010 Beskrivningen har kompletterats 18.11.2015 AIRIX Miljö Ab (Sweco Ympäristö Oy fr.o.m. 18.2.2014) Jouni Kiimamaa Arkitekt SAFA, YKS-381

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 18.11.2015 Beskrivning_Varalämpö_kvalt-2015 STADEN KRISTINESTAD AIRIX Miljö Ab 17 DETALJPLANEÄNDRING FÖR EN DEL AV STADSDEL 7 2010 BILAGOR Bilaga 1: Program för deltagande och bedömning Bilaga 2: Planområde som ändras Bilaga 3: Genmäle beträffande planutkast Bilaga 4: Genmäle beträffande planförslag Bilaga 5: Blankett för detaljplanens uppföljning Bilaga 6: Detaljplanekarta, detaljplanbeteckningar och -bestämmelser Bilaga 7: Modellering av luftutsläpp Bilaga 8: Rapport över mätningen av miljöbullret

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-1_PDB_Varalämpö_tark_20151118 STADEN KRISTINESTAD Detaljplaneändring för en del av stadsdel 7 Program för deltagande och bedömning Arbete: 23745 Åbo, 25.3.2010; rev. 24.8.2010, 23.11.2010 AIRIX Miljö Ab PB 669 20701 ÅBO Tel 010 241 4400 Fax 010 241 4401 www.airix.fi Kontor: Åbo, Tammerfors, Uleåborg och Helsingfors

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-1_PDB_Varalämpö_tark_20151118 STADEN KRISTINESTAD DETALJPLANEÄNDRING FÖR EN DEL AV STADSDEL 7 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 1. Planeområde Detaljplaneändringen berör område, som är beläget i Kristinestads 7. stadsdel. Planläggningsområdet omfattar den s.k. Soneratomten och norr om denna belägna körövningsbanan samt parkzon invid Närpesvägen. Området avgränsas i väster av Hästhagsvägen, i norr av Skrattnäsvägen och i öster av Närpesvägen. På södra sidan finns ett parkområde och ett litet kvarter för kontorsbyggnader. Planeområdets läge. 2. Planläggningens utgångspunkter 2.1 Planläggningsläge Landskapsplanläggning och regionplanläggning Österbottens förbund landskapsfullmäktige godkände den 29.9.2008 Österbottens landskapsplan, vilken i dagsläget finns vid miljöministeriet för godkännande. Efter ministeriets fastställelse erhåller planen rättsgiltighet. Den godkända landskapsplanen ersätter nuvarande regionplan. Den övergripande landskapsplanen, som landskapsfullmäktige godkänt, kompletteras som bäst med etapplaner (etapplan I: kommersiell service, etapplan II: förnyelsebara energikällor). 2

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-1_PDB_Varalämpö_tark_20151118 Landskapsplanen ersätter alla inom området gällande regionplans etapplaner. Etapp 1: Rekreations och naturskydd, fastställd 30.7.1981 Etapp 2: Bosättningsstruktur, fastställd 26.9.1986 ja 15.6.1990 Etapp 3: Naturresurser och trafik, fastställd 11.4.1995 Utdrag ur Österbottens landskapsplan. Planläggningsområdet markerad med en blå ring. I landskapsplanen är planläggningsområdet markerat som område för tätortsfunktioner (A). Området ingår även i en mer omfattande stadsutvecklingszon (kk 4); Stadsnätet i Sydösterbotten. Med markeringen betecknas nätet av landsbygdsstäder i landskapets södra del, vilket bildar Sydösterbottens framtida centrala kärnområde. Enligt planläggningsbestämmelse: Vid områdesplanering bör man genom samarbete och arbetsfördelning mellan städerna främja områdesanvändningen i de befintliga samhällena och traditionerna kring trästadsbyggande när det gäller placering av kommersiell och annan service, näringsliv, bebyggelse och rekreationsfunktioner. Vid planering av markanvändning bör hänsyn tas till arkeologiskt och kulturhistoriskt värdefulla områden och objekt. Vid utveckling av områdets attraktionskraft som en havsnära boendemiljö bör man trygga den regionala typbilden av naturens succession i ett kustområde med landhöjning. Generalplanläggning I delgeneralplan, godkänd av stadsfullmäktige den 25.6.1998, har planläggningsområdet anvisats som område för allmänna byggnader (Y) och park område (VP). Delgeneralplanen har före år 2000 godkänts som en sk. generalplan av första graden, vilken inte har rättsverkan enligt MBL. 3

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-1_PDB_Varalämpö_tark_20151118 Utdrag ur Kristinestads delgeneralplan (1998). Utdrag ur detaljplanesammanställning och planläggningsområdets avgränsning. Detaljplanläggning Inom planeändringsområdet är en den 6.11.1985 fastställd detaljplan giltig. I nämnda plan har för området anvisats park område (VP) samt område för allmänna byggnader (Y). Indexet (V) anger att området har reserverats för statens behov. 4

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-1_PDB_Varalämpö_tark_20151118 2.2 Markägoförhållanden Detaljplaneområdet ägs av staden och Telia Sonera Finland Oyj. 2.3 Byggnadssituation Inom området finns en verksamhetslokal samt gårdsbyggnader och täckta lagringsplatser. 2.4 Natur och terräng Området är plant och till största delen bebyggt gårdsområde. Vid östra gränsen finns en smal parklik zon. 2.5 Utförda grundutredningar I samband med utarbetning av tidigare planer, generalplaner och landskapsplaner har inga områden anvisats (landskap, byggnads- och naturskydd, fornminnen), som borde iakttas vid utarbetning av planläggningen. 2.6 Övriga utgångspunkter Inom planändringsområdet har en brännoljedriven värmecentral byggts på basen av ett tillfälligt byggnadslov, som är i kraft fram till den 28.12.2014. Byggnadslovsansökningen har kungjorts på stadens anslagstavla fr.om. den 11.12.2009 samt utannonserats i Syd-Österbotten och Suupohjan Sanomat. Byggnadstillstånd har beviljats den 21.12.2009. Den tillfälliga värmecentralens område är inte planlagt för samhällsteknisk service. Således var det nödvändigt att ändra på detaljplanen för att reservkraftverkets verksamhet kunder fortsätta även efter den angivna femårsperioden. 3. Preliminära mål Detaljplanens målsättning är att anvisa en byggnadsplats för en reservvärmecentral. Planeringen har påbörjats efter att stadsstyrelsen den 25.2.2010 ( 42) beslöt att placera biovärmecentralen på tomt 287-8-801-5, nära Lappfjärdsvägen. Reservvärmecentralen behövs för eventuella driftsstörningar vid biovärmecentralen och för att möta förbrukningstoppar. Värmecentralen använder olja som bränsle och dess bränsleeffekt är högst 6 MW. I samband med detta revideras detaljplanen att motsvara behoven för områdets markanvändning och trafik. 4. Uppgörande av alternativ I planens beredningsskede undersöks olika alternativ, på vilkas bas ett planutkast utarbetas. Planutkastet läggs till påseende för att åsikter skall kunna framföras (MBL 62 ; MBF 30 ). Planförslag utarbetas på basen av under utkastsskedet inlämnade åsikter, utlåtanden och eventuella myndighetssammanträden. Planförslaget läggs till allmänhetens påseende under 30 dagar (MBL 65 ; MBF 27 ). 5. Konsekvensutredningar I samband med planläggningen utvärderas miljökonsekvenser för den bebyggda miljön och naturmiljön, landskapet, samhällsekonomin och trafiken. Dessutom utvärderas miljökonsekvenser (bl.a. luftföroreningar, damm, lukt, buller) genererade av värmecentralen. Utvärderingen görs av planläggningskonsulten i samarbete med stadens representanter och övrig expertis. 6. Delaktiga På basen av inledande granskning hänförs följande parter till intressenter: 5

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-1_PDB_Varalämpö_tark_20151118 Markägare, invånare, organisationer, företag: - Pori Energia Oy - Telia Sonera Finland Oyj - grannfastigheters invånare och markägare - andra närområdena invånare och markägare vid behov Staden Kristinestad: - Tekniska centralen (KRS-Vatten, KRS-Gatu) - nödvändiga nämnder - Stadsstyrelsen - Stadsfullmäktige Myndigheter: - Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (ELY) - Österbottens förbund - Österbottens räddningsverk - miljöskyddsmyndigheter Samhällsteknik: - Vattenförsörjning och avlopp - El- och telebolag 7. Planeringsskeden, arrangemang för deltagande och växelverkan 7.1 Inledning - Program för deltagande och bedömning (PDB) enligt MBL 63 har uppgjorts i mars 2010 - Planen har anhängiggjorts i april 2010, då programmet för deltagande och bedömning samt planutkastet har kungjorts på stadens anslagstavla och i den officiella pressen - PDB sänds till myndigheters kännedom och läggs till påseende under planbearbetningen 7.2 Utkastsskede - Planutkast färdigställs under våren 2010 - Planutkast sänds myndigheter till kännedom - Genom att lägga planutkastet till påseende reserveras minst 14 dagar för inlämnande av skriftliga åsikter (MBL 62 ; MBF 30 ) - Eventuella utlåtanden och åsikter gällande planutkastet behandlas - Planutkast behandlas av tekniska nämnden och stadsstyrelsen - Myndighetssammanträde hålls vid behov 7.3 Planförslag - Planförslag färdigställs uppskattningsvis under höstsommaren 2010 - Planförslaget är till allmänt påseende under 30 dagar, då stadens invånare och delaktiga har rätt att inlämna skriftliga påminnelser gällande förslaget (MBL 65 ; MBF 27 ) - Utlåtande gällande planförslaget inbegärs från myndigheter och nämnder - Genmälen till eventuella utlåtanden och påminnelser - Eventuella revideringar av planen - Myndighetssammanträde hålls vid behov 6

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-1_PDB_Varalämpö_tark_20151118 7.4 Godkännande - Stadsstyrelsen förordar detaljplaneändringens godkännande till stadsfullmäktige - Stadsfullmäktige godkänner detaljplaneändringen 8. Tilläggsuppgifter Tilläggsuppgifter gällande uppgörandet av detaljplanen ges av: Staden Kristinestad: - Teknisk chef Joakim Ingves telefon: (06) 221 6200 fax: (06) 221 6285 adress: Tekniska centralen Lappfjärdsvägen 10, 64100 Kristinestad e-post: förnamn.efternamn@krs.fi Planläggningskonsult: - Sweco Ympäristö Oy Jouni Kiimamaa telefon: 010 2414 414 adress: Nylandsgatan 19 A, 20700 Åbo e-post: förnamn.efternamn@sweco.fi I Åbo 25.3.2010, rev. 24.8.2010, 23.11.2010 AIRIX Miljö Ab Sweco Ympäristö Oy (18.2.2014 alkaen) Jouni Kiimamaa arkitekt SAFA YKS-381 Kontaktuppgifter reviderad 18.11.2015. 7

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-2_Område_som_ändras Bilaga 2: Planområde som ändras

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-3_Vastine_luonnoksesta_varalampoSWE_FIN BILAGA 3 LIITE 3 Kristinestads stad Stadsstyrelsen PLANLÄGGNINGSKONSULTENS GENMÄLE Som planläggningskonsult för beredningen av detaljplanändring för delområde av 7. stadsdelen ger jag följande genmälen till åsikter och utlåtanden beträffande beredningsskedets planutkast daterad den 20.4.2010. Planutkastet har i enlighet med MBL 62 och MBF 30 varit lagd till allmänhetens påseende under tidperioden 28.4. 17.5.2010. Utlåtanden och åsikter 20.7.2010 Södra Österbottens ELY-central, miljö och naturresurser 1) Enligt planutkastet är reservvärmeverket beläget inom kvartersområde för verksamhetsbyggnader. Användning av beteckning KTY förutsätter att verksamheten inte ger upphov till miljöstörningar och att denna kan jämnställas med kontorsarbete. En mer ändamålsenlig lösning vore att värmeverket var beläget inom ett eget kvartersområde med beteckning ET. Planläggningskonsult: 1) Planen och planbeteckningarna preciseras i förslagsskedet enligt utlåtandet. 19.5.2010 Södra Österbottens ELY-central, trafik och infrastruktur 1) Ansvarsområdet för trafik och infrastruktur har inga anmärkningar gällande planutkastet. Planläggningskonsult: 1) Inga kommentarer. 12.5.2010 Österbottens förbund 1) Österbottens förbund har inga anmärkningar angående planutkastet. Planändringen föranleder inga landskapsmässigt betydande förändringar för markanvändningen. Utlåtande gällande planförslag behöver inte begäras av landskapsförbundet såvida planen inte i större grad ändras. Planläggningskonsult: 1) Inga kommentarer. 1

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-3_Vastine_luonnoksesta_varalampoSWE_FIN 18.5.2010 Österbottens museum BILAGA 3 LIITE 3 1) Inom planområdet, eller i närheten av det, finns inga kulturhistoriskt betydande objekt belägna. Planläggningskonsult: 1) Inga kommentarer. 1.5.2010 May och Lars Riissanen 1) Enligt given åsikt har målsättningen om en god levnadsmiljö och hållbar utveckling inte realiserats då plats för värmeverket har sökts. 2) Den av stadsfullmäktige den 25.6.1998 godkända Kristinestads delgeneralplan bör beaktas trots att denna är en s.k. ofastställd plan. 3) I åsikten framförs att planbestämmelserna är i det närmsta samma i två olika planändringar, som under samma tidsperiod lagts till allmänhetens påseende. Ifrågavarande planer är detaljplaneändringar för 7. och 8. stadsdelarna. Som slutledning anges, att vid både Bottenhavets sjukhem (8. stadsdelen) och vid Soneratomten (7. stadsdelen) kan vilket bränsle som helst, inklusive biobränsle, användas. 4) Invånarna har sex månader tidigare försäkrats, att byggnadstillstånd för områdets två tillfälliga byggnader beviljas för högst fem år. Efter detta rivs byggnaderna. Den nu påbörjade planändringen tillåter emellertid, med diffusa planbestämmelser, ett permanent 6 MW värmeverk på Soneratomten. 5) Värmeverkens lägen bör anvisas med en rättsverkande generalplan. I planen bör skyddszoner för småhusbebyggelsen och Bottenhavets sjukhem beaktas samt jämlik behandling av fastighetsägarna. Planläggningskonsult: 1) Valet av placering har skett före den nu utarbetade detaljplanändringen påbörjades. 2) I enlighet med MBL 54 beaktas generalplanens innehållskrav i tillämplig omfattning vid ändring av detaljplanen, eftersom området inte omfattas av en rättsverkande generalplan. Detaljplanen preciserar den allmängiltigare generalplanen från år 1998, vilken beaktas som riktgivande. 3) I närheten av Bottenhavets sjukhem (8. stadsdelen) planeras det primära biobränsledrivna värmeverket. På Soneratomten däremot (7. stadsdelen) är avsikten inte att använda biobränsle. Ifrågavarande planändrings innehåll preciseras så, att denna bättre motsvarar det inom området befintliga oljedrivna reservkraftverket. 4) Planen löser inte skeenden före planläggningsprocessen. Planändringens beteckningar och bestämmelser preciseras så, att de bättre motsvarar den inom området (Soneratomten) befintliga oljedrivna reservvärmeverket. 5) Beslut om utarbetning av en ny generalplan tas av staden. Värmeverk som producerar fjärrvärme kan anses utgöra en del av samhällsstrukturen. Behovet av sådana är svårt att heltäckande förutsäga med generalplanläggning. Miljökonsekvenser och jämlik behandling beaktas möjligast väl. 2

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-3_Vastine_luonnoksesta_varalampoSWE_FIN 16.5.2010 Sonja Grönholm ja Ralf Tåg BILAGA 3 LIITE 3 1) Enligt åsikten godkänns inte reservvärmeverket, eftersom denna kan inverka menligt på boendet. I samband med planändringen borde alternativa platser för verket undersökas. 2) Planens anhängiggörelse har skett lagstridigt. 3) I ärendet har inte förfarits enligt MBL 63.2 bl.a. p.g.a. att PDB och planutkastet lagts till allmänhetens påseende under samma tidsperiod. 4) Enligt åsikten är det oklart om ifrågavarande hörande är enligt MBL 62, 63 eller MBF 30.4. 5) I åsikten framläggs behov att överlägga med ELY-centralen. 6) I åsikten hänvisas till allmänna målsättningar i MBL 1 samt grundlagens 14 och 20.2 avsnitt om den offentliga förvaltningens åligganden. 7) I åsikten framläggs, att man först beviljat byggnadslov för högst fem år för två tillfälliga byggnader. Efter detta har man plötsligt startat en planändring, som tillåter byggandet av en 6 MW reservvärmeverk på Soneratomten. Planbestämmelserna är nästan samma för två olika planändringar, vilka samtidigt lagts till allmänhetens påseende. På basen av detta kan man på Soneratomten använda vilket bränsle som helst, inkluderande biobränslen. 8) Planbestämmelserna bör kompletteras bl.a. så att bränsle som bör användas dokumenteras i bestämmelserna. Dessutom är en 15 meter hög byggnad onödig med tanke på att män använder olja som bränsle. 9) I planbeskrivningen bör nämnas alla utredningar som görs. 10) Förteckningen över intressenter bör kompletteras med alla granninvånare inom minst 300 meters radie. 11) Vid detaljplaneändringen bör förutom innehållskrav (MBL 54 ) för detaljplanen även till tillämpliga delar beaktas innehållskrav för generalplanen (MBL 39 ). Planläggningskonsult: 1) Alternativ för värmeverkets placering har sökts långt före planläggningsprocessens början. Reservvärmeverket är till sin storlek och sina miljökonsekvenser mindre jämfört med det större biovärmeverket. Planändringens beteckningar och bestämmelser preciseras så, att dessa bättre motsvarar inom området befintligt oljedrivet värmeverk. 2) Anhängiggörelse av planen har skett enligt stadens tidigare använda praxis. 3) Det är frågan om beredningsskedets utkast, inte ett officiellt planförslag. Insamling av åsikter, genom att lägga utkastet till allmänhetens påseende, är en del av normal växelverkan. Med tanke på beredningen är det bra att få in åsikter redan i planprocessens begynnelseskede. PDB är lagt till påseende och den preciseras under hela planläggningsprocessen. 4) Hörandet gäller växelverkan enligt MBL 62 och MBF 30 samt framförande av åsikter under beredningsprocessen. PDB enligt MBL 63 berättar, på vilket sätt växelverkan ordnas. 5) ELY-centralen överväger, om ett myndighetssammanträde är nödvändigt och i vilket skede. Kontakt med myndigheter tas vid behov under hela planberedningsprocessen. Dessutom inbegärs utlåtanden från myndigheter. 6) MBL:s allmänna målsättningar är bra utgångspunkter för planläggning. Grundlagen utgör en utgångspunkt för bl.a. den offentliga förvaltningens verksamhet. 7) Planen löser inte skeenden före planläggningsprocessen. Planändringens beteckningar och bestämmelser preciseras så, att de bättre motsvarar den inom området (Soneratomten) befintliga oljedrivna reservvärmeverket. Inom området är avsikten inte att använda biobränsle. 8) Planbeteckningar och bestämmelser preciseras i planens förslagsskede. 3

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-3_Vastine_luonnoksesta_varalampoSWE_FIN BILAGA 3 LIITE 3 9) I planbeskrivningen dokumenteras bl.a. utredningar och dessa beaktas som planens utgångspunkter. 10) Förteckningen över intressenter innehåller punkt andra närområdens invånare och markägare vid behov. M.a.o. alla de, vars omständigheter planen kan inverka på. 11) Generalplanens innehållskrav beaktas vid detaljplanändringen i tillämpliga delar. Åbo, 8.6.2010; rev. 5.8.2010 AIRIX Miljö Ab Jouni Kiimamaa 4

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-3_Vastine_luonnoksesta_varalampoSWE_FIN Kristiinankaupungin kaupunki Kaupunginhallitus BILAGA 3 LIITE 3 KAAVAN LAATIJAN VASTINE 7. kaupunginosan osa-alueen asemakaavan muutoksen laatijana annan seuraavat vastineet valmisteluvaiheen 20.4.2010 päivätystä kaavaluonnoksesta esitettyihin mielipiteisiin ja lausuntoihin. Kaavaluonnos on ollut MRL:n 62 :n ja MRA:n 30 :n mukaisesti nähtävillä 28.4. 17.5.2010. Lausunnot ja mielipiteet 20.7.2010 Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus, ympäristö ja luonnonvarat 1) Kaavaluonnoksen mukaan varalämpölaitos sijaitsee toimitilarakennusten korttelialueella (KTY). KTY-merkinnän käyttö edellyttää, että toiminta ei aiheuta ympäristöhäiriöitä ja se voidaan rinnastaa konttorityöhön. Tarkoituksenmukaisempi ratkaisu on, että lämpölaitos sijaitsee omalla ET-korttelialueella. Kaavan laatija: 1) Kaavaa ja kaavamerkintöjä tarkennetaan ehdotusvaiheessa lausunnon mukaisesti. 19.5.2010 Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus, liikenne ja infrastruktuuri 1) Liikenne ja infrastruktuuri vastuualueella ei ole huomautettavaa kaavaluonnoksesta. Kaavan laatija: 1) Ei kommentoitavaa. 12.5.2010 Pohjanmaan liitto 1) Pohjanmaan liitolla ei ole huomautettavaa kaavaluonnoksesta. Kaavamuutos ei johda maakunnallisesti merkittävään maankäytön muutokseen. Kaavaehdotuksesta ei tarvitse pyytää maakuntaliiton lausuntoa ellei kaavaan tehdä suuria muutoksia. Kaavan laatija: 1) Ei kommentoitavaa. 5

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-3_Vastine_luonnoksesta_varalampoSWE_FIN 18.5.2010 Pohjanmaan museo BILAGA 3 LIITE 3 1) Kaava-alueella tai sen lähellä ei sijaitse tunnettuja, kulttuurihistoriallisesti merkittäviä kohteita. Kaavan laatija: 1) Ei kommentoitavaa. 1.5.2010 May ja Lars Riissanen 1) Mielipiteen mukaan tavoite hyvästä elinympäristöstä ja kestävästä kehityksestä ei ole toteutunut lämpölaitosten paikkoja haettaessa. 2) Kaupunginvaltuuston 25.6.1998 hyväksymä Kristiinankaupungin osayleiskaava tulee ottaa huomioon vaikka se on ns. vahvistamaton kaava. 3) Mielipiteessä tuodaan esille, että kaavamääräykset ovat lähes samat kahdessa eri kaavamuutoksessa, jotka on laitettu samanaikaisesti nähtäville. Kyseessä ovat 7. ja 8. kaupunginosiin laadittavat asemakaavan muutokset. Johtopäätöksenä esitetään, että sekä sairaalan luona (8. kaupunginosa) että Soneran tontilla (7. kaupunginosa) voidaan käyttää mitä polttoainetta tahansa, mukaan lukien biopolttoaineet. 4) Asukkaille on kuusi kuukautta aikaisemmin vakuutettu, että alueen kaksi tilapäisen rakennuksen rakennuslupaa myönnetään enintään viideksi vuodeksi. Tämän jälkeen rakennukset puretaan. Nyt käynnistetty kaavamuutos sen sijaan salliikin Soneran tontille pysyvän 6 MW:n laitoksen epämääräisin kaavamääräyksin. 5) Lämpölaitosten sijainnit pitää osoittaa oikeusvaikutteisella yleiskaavalla. Kaavassa tulee ottaa huomioon pientaloasutuksen ja Selkämeren sairaskodin suojavyöhykkeet sekä kiinteistönomistajien tasaveroinen kohtelu. Kaavan laatija: 1) Sijoituspaikan valinta on tapahtunut ennen nyt laadittavaa asemakaavan muutosta. 2) MRL 54 :n mukaisesti yleiskaavan sisältövaatimukset otetaan huomioon asemakaavan muutoksessa soveltuvin osin, koska alueella ei ole oikeusvaikutteista yleiskaavaa. Asemakaava tarkentaa yleispiirteisempää vuoden 1998 yleiskaavaa, joka otetaan ohjeellisena huomioon. 3) Selkämeren sairaalan lähelle (8. kaupungin osa) suunnitellaan varsinaista biopolttoaineella toimivaa lämpökeskusta. Sen sijaan Soneran tontilla (7. kaupungin osa) ei ole tarkoitus käyttää biopolttoainetta. Kyseisen kaavamuutoksen sisältöä tarkennetaan niin, että se vastaa paremmin alueelle jo rakennettua, öljyllä toimivaa varalämpökeskusta. 4) Kaavalla ei ratkaista tapahtumia ennen kaavaprosessia. Kaavamuutoksen merkintöjä ja määräyksiä tarkennetaan niin, että ne vastaavat paremmin alueelle (Soneran tontti) jo rakennettua, öljyllä toimivaa varalämpökeskusta. Alueella ei ole tarkoitus käyttää biopolttoainetta. 5) Uuden yleiskaavan laatimisesta päättää kaupunki. Kaukolämpöä tuottavat lämpökeskukset voidaan katsoa osaksi yhdyskuntarakennetta. Niiden tarvetta on vaikea ennakoida kattavasti yleiskaavoituksella. Vaikutukset ympäristöön ja tasaveroinen kohtelu otetaan huomioon mahdollisimman hyvin. 6

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-3_Vastine_luonnoksesta_varalampoSWE_FIN 16.5.2010 Sonja Grönholm ja Ralf Tåg BILAGA 3 LIITE 3 1) Mielipiteessä ei hyväksytä varalämpölaitosta, koska se saattaa vaikuttaa haitallisesti asumiseen. Kaavamuutoksen yhteydessä pitäisi tutkia vaihtoehtoisia paikkoja laitokselle. 2) Kaavan vireilletulo on edennyt lainvastaisesti. 3) Asiassa ei ole menetelty MRL 63.2 :n mukaan mm. siinä, että OAS ja kaavaluonnos on asetettu samanaikaisesti virallisesti nähtäville. 4) Mielipiteen mukaan on epäselvää, onko kyseessä MRL 62 :n, 63 :n vai MRA 30.4 :n mukainen kuuleminen. 5) Mielipiteessä tuodaan esille neuvottelutarve ELY-keskuksen kanssa. 6) Mielipiteessä viitataan MRL 1 :n yleisiin tavoitteisiin sekä perustuslain 14 :n ja 20.2 :n kohtiin julkisen vallan tehtävistä. 7) Mielipiteessä tuodaan esille, kuinka ensin on myönnetty kaksi tilapäisen rakennuksen rakennuslupaa enintään viideksi vuodeksi. Sen jälkeen on yllättäen käynnistetty kaavamuutos, joka sallii 6 MW:n varalämpölaitoksen rakentamisen ns. Soneran tontille. Kaavamääräykset ovat lähes samat kahdessa eri kaavamuutoksessa, jotka on laitettu samanaikaisesti nähtäville. Tämän perusteella Soneran tontilla voidaan käyttää mitä polttoainetta tahansa, mukaan lukien biopolttoaineet. 8) Kaavamääräyksiä tulee täydentää mm. niin, että käytettävä polttoaine tulee kirjata määräyksiin. Lisäksi 15 metriä korkea rakennus on tarpeeton ottaen huomioon, että polttoaineena käytetään öljyä. 9) Kaavaselostuksessa tulee olla mainittuna kaikki tehtävät selvitykset. 10) Osallisten listaan tulee lisätä kaikki naapuriasukkaat vähintään 300 metrin säteellä. 11) Asemakaavan muutoksessa tulee asemakaavan sisältövaatimusten (MRL 54 ) ohella ottaa huomioon myös yleiskaavan sisältövaatimukset soveltuvin osin (MRL 39 ). Kaavan laatija: 1) Lämpökeskuksen sijainnille on etsitty vaihtoehtoja jo pitkään ennen kaavaprosessia. Varalämpökeskus on kooltaan ja ympäristövaikutuksiltaan vähäinen verrattuna isompaan biolämpölaitokseen. Kaavamuutoksen merkintöjä ja määräyksiä tarkennetaan niin, että ne vastaavat paremmin alueelle jo rakennettua, öljyllä toimivaa lämpökeskusta. 2) Kaavan vireilletulo on edennyt kaupungin aikaisemman käytännön mukaisesti. 3) Kyseessä on valmisteluvaiheen luonnos eikä virallinen kaavaehdotus. Mielipiteiden kerääminen pitämällä luonnosta nähtävillä on osa normaalia vuorovaikutusta. Valmistelun kannalta on hyvä asia, että mielipiteitä saadaan jo kaavaprosessin alkuvaiheessa. OAS on nähtävillä ja se tarkentuu koko kaavaprosessin ajan. 4) Kyseessä on MRL 62 :n ja MRA 30 :n mukainen vuorovaikutus sekä mielipiteen esittäminen kaavaa valmisteltaessa. MRL 63 :n mukainen OAS kertoo, miten vuorovaikutus järjestetään. 5) ELY-keskus harkitsee, onko viranomaisneuvottelu tarpeen ja missä vaiheessa. Viranomaisiin ollaan tarpeen mukaan yhteydessä koko kaavan laadinnan ajan. Lisäksi kaavasta pyydetään lausunnot viranomaisilta. 6) MRL:n yleiset tavoitteet ovat hyviä lähtökohtia kaavoitukseen. Perustuslaki on eräs lähtökohta mm. julkisen hallinnon toimintaan. 7) Kaavalla ei ratkaista tapahtumia ennen kaavaprosessia. Kaavamuutoksen sisältöä tarkennetaan niin, että se vastaa paremmin alueelle (Soneran tontti) jo rakennettua, öljyllä toimivaa varalämpökeskusta. Alueella ei ole tarkoitus käyttää biopolttoainetta. 8) Kaavamerkinnät ja määräykset tarkentuvat kaavan ehdotusvaiheessa. 9) Kaavaselostukseen kirjataan mm. selvitykset ja ne huomioidaan kaavan lähtökohtina. 7

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-3_Vastine_luonnoksesta_varalampoSWE_FIN BILAGA 3 LIITE 3 10) Osallisten listassa on kohta: muut lähialueen asukkaat ja maanomistajat tarvittaessa. Toisin sanoen kaikki ne, joiden oloihin kaava saattaa huomattavasti vaikuttaa. 11) Yleiskaavan sisältövaatimukset otetaan huomioon asemakaavan muutoksessa soveltuvin osin. Turku, 8.6.2010; tark. 5.8.2010 AIRIX Ympäristö Oy Jouni Kiimamaa 8

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-4_Vastine_ehdotuksesta_varalampoSWE_FIN BILAGA 4 LIITE 4 Kristinestads stad Stadsstyrelsen PLANLÄGGNINGSKONSULTENS GENMÄLE Som planläggningskonsult för beredningen av detaljplanändring för delområde av 7. stadsdelen ger jag följande genmälen till påminnelser och utlåtanden beträffande förslagsskedets planförslag daterad den 24.8.2010. Planförslaget har i enlighet med MBL 65 och MBF 27 varit lagd till allmänhetens påseende under tidperioden 13.9. 18.10.2010. Utlåtanden 28.9.2010 Södra Österbottens ELY-central, trafik och infrastruktur 1) Ansvarsområdet för trafik och infrastruktur har inga anmärkningar gällande planförslaget. Planläggningskonsult: 1) Inga kommentarer. 9.8.2010 Staden Kristinestad, Miljöförvaltningen 1) Enligt nyligen ändrad lagstiftningen behövs inget miljötillstånd för en energiproduktionsanläggning, vars effekt är mellan 1-50 MW. Förutsättningen är, att verksamheten följer Statsrådets förordning (445/2010) om miljöskyddskrav för energiproducerande enheter med en bränsleeffekt som understiger 50 megawatt. 2) Enligt ovan nämnda förordnings 7 bör skorstenens höjd vara minst 40 meter, då det är frågan om en enhet på minst 5 megawatt, men högst 20 megawatt, som bränner tung brännolja. 3) Gällande värmecentralen, vars verksamhet inte kräver miljötillstånd, bör en anmälan till kommunens miljöskyddsmyndighet göras senast 90 dagar före verksamhetens början. 4) De flesta bostadsbyggnader i närheten använder olja som bränsle till uppvärmning. Således är genom ny teknik producerad och koncentrerad värmeenergi med tanke på miljön motiverad trots bostadsområdets närhet. Planläggningskonsult: 1) Planen preciseras så, att reservvärmeverkets egenskaper är enligt i utlåtandet beskriven anläggning. Miljöskyddslagstiftningen stadgar noggrannare om verksamhetens utsläppsvärden, registrering och övervakning. 2) Planbestämmelserna revideras enligt ifrågavarande lagparagraf. 3) Miljöskyddslagstiftningen reglerar verksamhetens registrering och övervakning. Med planen styrs i huvudsak byggandets mängd och kvalitet. 4) Inga kommentarer. 1

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-4_Vastine_ehdotuksesta_varalampoSWE_FIN Påminnelser BILAGA 4 LIITE 4 18.10.2010 Sonja Grönholm ja Ralf Tåg 1) I påminnelsen beskrivs enligt planförslaget tillåten byggnations maximimängd. Byggnationens storlek och mängd borde minskas. 2) I planbeteckningarna och bestämmelserna bör framgå att, det är frågan om ett reservkraftverk. Ett omnämnande om saken enbart i planbeskrivningen räcker inte. 3) Inlämnaren av påminnelsen misstänker, att man sist och slutligen inom planområdet kommer att bygga sida vid sida stående anläggningar, vilka drivs med biobränsle och olja (3 + 3 MW). 4) I påminnelsen hänvisas till tekniska nämndens beslut 23.6.2010 ( 84), enligt vilket planbeteckningarna och bestämmelserna berör ett reservvärmeverk. 5) I planförslaget borde anges maximal användning av värmeverket, speciellt under sommartid. 6) Planläggningen har enligt inlämnaren av påminnelsen skett lagstridigt. Staden bör besluta om planändringen och behandla planutkastet före detta läggs till allmänhetens påseende. 7) I påminnelsen hänvisas till de allmänna målsättningarna i MBL 1 samt grundlagens 14 och 20.2 avsnitt om den offentliga förvaltningens åligganden. 8) I påminnelsen framförs före planläggningsändringen beviljande tillfälliga byggnadstillstånd för värmeverket. 9) Vid detaljplaneändringen bör, förutom innehållskrav (MBL 54 ) för detaljplanen, även till tillämpliga delar innehållskrav för generalplanen beaktas. Detta gäller områden, för vilka inte en rättsverkande generalplan gäller. 10) Enligt MBL och MBF bör planen baseras på tillräcklig mängd utredningar. Baserat på planen kan inte utredningarnas tillräcklighet bedömas. Bestämmelserna bör preciseras och utredningarnas tillräcklighet grundligt undersökas. 11) Inlämnarna av påminnelsen godkänner inte byggnation av reservvärmeverket, eftersom detta är beläget för nära deras hus. Det borde vara beläget på minst 300 meters avstånd från närmsta bostadsbyggnader. Planläggningskonsult: 1) Byggnadskonstruktionernas höjd kontrolleras. På skorstenens höjd inverkar miljöskyddslagstiftningen. 2) Planbeteckningar och -bestämmelser preciseras enligt påminnelsen. 3) Inom området kan inte placeras verksamhet som strider mot detaljplanen. 4) Redogörelse för planläggningsprocessen har kompletterats i beskrivningen. 5) Miljöskyddslagstiftningen uppställer begränsningar för reservkraftverkets brukstider. 6) Planbeskrivningen har preciserats med de utgångspunkter och beslut som föranlett planändringen samt planläggningsprocessens förlopp. Planläggningen har fortskridit enligt MBL:s 8. kapitel samt enligt MBF:s 30. Tekniska nämnden behandlade planutkastet 23.6.2010 ( 84). Stadsstyrelsen behandlade planutkastet 12.8.2010 ( 165). 7) MBL:s allmänna målsättningar och grundlagen utgör utgångspunkter för all planläggning. Deltagande i planberedningen är ordnad i enlighet med lagar och förordningar. 8) Inom området byggd tillfällig värmecentrals byggnadsplats är inte planlagd för samhällsteknisk service. Således var det nödvändigt att ändra detaljplanen, för att reservkraftverkets verksamhet skulle kunna fortgå även efter den satta tidsgränsen på fem år. 9) Generalplanens innehållskrav har granskats i detaljplanens beskrivning. 2

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-4_Vastine_ehdotuksesta_varalampoSWE_FIN BILAGA 4 LIITE 4 10) Utredningarnas omfattning övervägs från fall till fall. Planens konsekvenser har utretts och bedömts i planbeskrivningen. Förutom detta ställer miljöskyddslagen och förordningen krav på att planenlig verksamhet på ET-området registreras, övervakas och uppföljs. Övervakningen sköts av miljöskyddsmyndigheten. 11) De planlagda byggnadsytornas avstånd från värmeverket till tomt 718/1 är 168 meter. Det minsta avståndet byggnadsytor emellan från värmeverket till Bofinksvägens kvarter 734 är 122 meter. Över hundra meters avstånd i flack terräng är tillräcklig, då man beaktar värmeverkets storlek, skorstenens höjd och bränslet som används. Åbo, 15.11.2010 AIRIX Miljö Ab Jouni Kiimamaa 3

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-4_Vastine_ehdotuksesta_varalampoSWE_FIN Kristiinankaupungin kaupunki Kaupunginhallitus BILAGA 4 LIITE 4 KAAVAN LAATIJAN VASTINE 7. kaupunginosan osa-alueen asemakaavan muutoksen laatijana annan seuraavat vastineet ehdotusvaiheen 24.8.2010 päivätystä kaavaehdotuksesta annettuihin muistutuksiin ja lausuntoihin. Kaavaehdotus on ollut MRL:n 65 :n ja MRA:n 27 :n mukaisesti julkisesti nähtävillä 13.9. 18.10.2010. Lausunnot 28.9.2010 Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus, liikenne ja infrastruktuuri 1) Liikenne ja infrastruktuuri vastuualueella ei ole huomautettavaa asemakaavaehdotuksesta. Kaavan laatija: 1) Ei kommentoitavaa. 9.8.2010 Kristiinankaupungin kaupunki, Ympäristötoimi 1) Äskettäin muuttuneen lainsäädännön mukaan ympäristölupaa ei enää tarvita energiantuotantolaitokselle, jonka teho on 1-50 MW:n välillä. Edellytyksenä on, että toiminta noudattaa Valtioneuvoston asetusta (445/2010) polttoaineteholtaan alle 50 megawatin energiantuotantoyksiköiden ympäristönsuojeluvaatimuksista. 2) Em. asetuksen 7 :n mukaan savupiipun korkeus tulee olla vähintään 40 metriä, kun kyse on raskasta polttoöljyä polttavasta vähintään 5 megawatin, mutta enintään 20 megawatin yksiköstä. 3) Lämpökeskuksesta, jonka toimintaan ei tarvita ympäristölupaa, on tehtävä ilmoitus kunnan ympäristönsuojeluviranomaiselle viimeistään 90 päivää ennen toiminnan aloittamista. 4) Useimmat lähialueen asuinrakennukset käyttävät öljyä lämmitykseen. Näin ollen uuden tekniikan avulla tuotettu ja keskitetty lämpöenergia on ympäristön kannalta perusteltua asuinalueen läheisyydestä huolimatta. Kaavan laatija: 1) Kaavaa täsmennetään niin, että varalämpökeskuksen ominaisuudet ovat lausunnossa kuvatun laitoksen mukaisia. Ympäristönsuojelua koskeva lainsäädäntö määrää tarkemmin toiminnan päästöarvoista, rekisteröinnistä ja valvonnasta. 2) Kaavamääräyksiä tarkistetaan kyseisen lainkohdan mukaisesti. 3) Ympäristönsuojelua koskeva lainsäädäntö määrää toiminnan rekisteröinnistä ja valvonnasta. Kaavalla ohjataan pääasiassa rakentamisen määrää ja laatua. 4) Ei kommentoitavaa. 4

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-4_Vastine_ehdotuksesta_varalampoSWE_FIN Muistutukset BILAGA 4 LIITE 4 18.10.2010 Sonja Grönholm ja Ralf Tåg 1) Muistutuksessa kuvataan kaavaehdotuksen salliman rakentamisen enimmäismäärää. Rakentamisen kokoa ja määrää pitäisi vähentää. 2) Kaavamerkinnöistä ja -määräyksistä tulee käydä ilmi, että kyse on varalämpökeskuksesta. Ei riitä, että asia mainitaan kaavaselostuksessa. 3) Muistuttaja epäilee, että kaava-alueelle rakennetaan lopulta vierekkäin biopolttoaineella ja öljyllä toimivat laitokset (3 + 3 MW). 4) Muistutuksessa viitataan teknisen lautakunnan päätökseen 23.6.2010 ( 84), jonka mukaan kaavamerkinnät ja -määräykset koskevat varalämpökeskusta. 5) Kaavaehdotuksessa tulisi olla lämpökeskuksen käytölle enimmäismäärät erityisesti kesäaikaa varten. 6) Kaavoitus on muistuttajan mielestä edennyt lainvastaisesti. Kaupungin pitää päättää kaavamuutoksesta ja käsitellä kaavaluonnos ennen sen asettamista nähtäville. 7) Muistutuksessa viitataan MRL 1 :n yleisiin tavoitteisiin sekä perustuslain 14 :n ja 20.2 :n kohtiin julkisen vallan tehtävistä. 8) Muistutuksessa tuodaan esille ennen kaavamuutosta tapahtunut tilapäisen rakennusluvan myöntäminen lämpökeskusta varten. 9) Asemakaavan muutoksessa tulee asemakaavan sisältövaatimusten (MRL 54 ) ohella ottaa huomioon myös yleiskaavan sisältövaatimukset soveltuvin osin. Tämä koskee alueita, joilla ei ole oikeusvaikutteista yleiskaavaa. 10) MRL:n ja MRA:n mukaan kaavan tulee perustua riittäviin selvityksiin. Kaavan perusteella ei voi arvioida selvitysten riittävyyttä. Määräyksiä pitää tarkentaa ja selvitysten riittävyys tulee tutkia perusteellisesti. 11) Muistuttajat eivät hyväksy varalämpökeskuksen rakentamista, koska se sijaitsee liian lähellä heidän taloaan. Sen tulee sijaita vähintään 300 metrin päässä lähimmistä asuinrakennuksista. Kaavan laatija: 1) Rakentamisen korkeutta tarkistetaan. Piipun korkeuteen vaikuttaa ympäristönsuojelua koskeva lainsäädäntö. 2) Kaavamerkintöjä ja -määräyksiä täsmennetään muistutuksen mukaisesti. 3) Alueelle ei voida sijoittaa asemakaavan vastaista toimintaa. 4) Kaavaprosessin kuvausta on täydennetty selostukseen. 5) Ympäristönsuojelua koskeva lainsäädäntö asettaa rajoituksia varalämpökeskuksen käyttöajoille. 6) Kaavaselostukseen on tarkennettu kaavamuutokseen johtaneita lähtökohtia, päätöksiä sekä kaavaprosessin kulkua. Kaavoitus on edennyt MRL:n 8. luvun sekä MRA:n 30 :n mukaisesti. Tekninen lautakunta käsitteli kaavaluonnoksen 23.6.2010 ( 84). Kaupunginhallitus käsitteli kaavaluonnoksen 12.8.2010 ( 165). 7) MRL:n yleiset tavoitteet ja perustuslaki ovat lähtökohtana kaikessa kaavoituksessa. Osallistuminen kaavan valmisteluun on järjestetty lakien ja asetusten mukaan. 8) Alueelle rakennetun tilapäisen lämpökeskuksen rakennuspaikkaa ei ole kaavoitettu yhdyskuntatekniseen huoltoon. Näin ollen asemakaavan muuttaminen oli tarpeen, jotta varalämpökeskuksen toiminta voisi jatkua myös viiden vuoden määräajan jälkeen. 9) Yleiskaavan sisältövaatimuksia on tarkasteltu asemakaavan selostuksessa. 10) Selvitysten laajuus harkitaan tapauskohtaisesti. Kaavan vaikutuksia on selvitetty ja arvioitu kaavaselostuksessa. Lisäksi ympäristönsuojelulaki ja -asetukset vaativat ET-alueella kaavan mukaisen toiminnan rekisteröimistä, valvontaa ja seurantaa. Valvontaa suorittaa ympäristösuojeluviranomainen. 5

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-4_Vastine_ehdotuksesta_varalampoSWE_FIN BILAGA 4 LIITE 4 11) Kaavan mukaisten rakennusalojen välinen etäisyys lämpökeskuksesta tontille 718/1 on 168 metriä. Pienin rakennusalojen välinen etäisyys lämpökeskuksesta Peipontien kortteliin 734 on 122 metriä. Yli sadan metrin etäisyys tasaisessa maastossa on riittävä, kun otetaan huomioon lämpökeskuksen koko, savupiipun korkeus ja käytettävä polttoaine. Turku, 15.11.2010 AIRIX Ympäristö Oy Jouni Kiimamaa 6

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-5_Blankett_för_uppföljning_av_detaljplanen Blankett för uppföljning av detaljplanen Basuppgifter och sammandrag Kommun 287 Kristinestad Datum för ifyllning 16.03.2012 Planens namn Detaljplaneändring för en del av stadsdel 7 Datum för godkännande 31.01.2011 Förslagsdatum 24.08.2010 Godkännare V-kommunfullmäktige Dat. för meddel. om anh.gör. 28.04.2010 Godkänd enligt paragraf 12 Kommunens plankod Genererad plankod 287V310111A12 Planområdets areal [ha] 3,3735 Ny detaljplaneareal [ha] Areal för underjordiska utrymmen [ha] Detaljplaneändringens areal [ha] 3,3735 Stranddetaljplan Strandlinjens längd [km] Byggplatser [antal] Med egen strand Utan egen strand Fritidsbost.byggpl. [antal] Med egen strand Utan egen strand Områdesreserveringar Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Exploateringstal [e] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Sammanlagt 3,3735 100,0 5868 0,17 0,0000-132 A sammanlagt P sammanlagt Y sammanlagt -2,8946-6000 C sammanlagt K sammanlagt 2,7370 81,1 5474 0,20 2,7370 5474 T sammanlagt V sammanlagt 0,4789 14,2 R sammanlagt L sammanlagt E sammanlagt 0,1576 4,7 394 0,25 0,1576 394 S sammanlagt M sammanlagt W sammanlagt Underjordiska utrymmen Sammanlagt Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Skyddade byggnaderändring i skyddade byggnader Byggnadsskydd [antal] [m²vy] [antal +/-] [m²vy +/-] Sammanlagt

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-5_Blankett_för_uppföljning_av_detaljplanen Underbeteckningar Områdesreserveringar Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Exploateringstal [e] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Sammanlagt 3,3735 100,0 5868 0,17 0,0000-132 A sammanlagt P sammanlagt Y sammanlagt -2,8946-6000 Y -2,8946-6000 C sammanlagt K sammanlagt 2,7370 81,1 5474 0,20 2,7370 5474 KTY 2,7370 100,0 5474 0,20 2,7370 5474 T sammanlagt V sammanlagt 0,4789 14,2 VP 0,4789 100,0 R sammanlagt L sammanlagt E sammanlagt 0,1576 4,7 394 0,25 0,1576 394 ET 0,1576 100,0 394 0,25 0,1576 394 S sammanlagt M sammanlagt W sammanlagt

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-7_Ilmapäästömallinnus 16.9.2015 VARALÄMPÖKESKUKSEN PÄÄSTÖMALLINNUS TYÖNUMERO: E27830.10 KRISTIINANKAUPUNKI PÄÄSTÖMALLINNUS 16.9.2015 SWECO YMPÄRISTÖ OY TURKU

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-7_Ilmapäästömallinnus 16.9.2015 Muutoslista 16.9.2015 MMAN MMAN PLÄH VALMIS 7.9.2015 MMAN MMAN PLÄH LUONNOS MUUTOS PÄIVÄYS HYVÄKSYNYT TARKASTANUT LAATINUT HUOMAUTUS

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-7_Ilmapäästömallinnus 16.9.2015 Sisältö 1 JOHDANTO... 1 2 ILMAPÄÄSTÖJEN LEVIÄMINEN... 3 2.1 Matemaattinen mallinnus... 3 2.1.1 Päästömallinnusohjelmisto... 3 2.1.2 Päästömäärät... 4 2.1.3 Epävarmuustekijät... 4 2.2 Ilmapäästöjen ohje- ja raja-arvot... 5 3 TULOKSET... 6 3.1 Rikkidioksidin (SO 2 ) leviäminen... 6 3.2 Typpidioksidin (NO 2 ) leviäminen... 6 3.3 Hiukkaset (PM 10 ) leviäminen... 6 4 YHTEENVETO JA JOHTOPÄÄTÖKSET... 7 5 LÄHTEET... 7 Liitteet: Liite 1 Rikkidioksidin (SO 2 ) pitoisuuden (tuntiarvo) leviäminen, maksimiarvot Liite 2 Rikkidioksidin (SO 2 ) (tuntiarvo) leviäminen, kuinka monta kertaa 10 µg/m 3 pitoisuus leviää kolmen vuoden tarkasteluajanjaksolla Liite 3 Typpidioksidin (NO 2 ) pitoisuus (tuntiarvo) leviäminen, maksimiarvot Liite 4 Typpidioksidin (NO 2 ) (tuntiarvo) leviäminen, kuinka monta kertaa 2 µg/m 3 pitoisuus leviää kolmen vuoden tarkasteluajanjaksolla Liite 5 Liite 6 Hiukkaspitoisuuksien (PM 10 ) (vuorokausiarvo) leviäminen, maksimiarvot Hiukkaspitoisuuksien (PM 10 ) (vuorokausiarvo) leviäminen, kuinka monta kertaa 0,1 µg/m 3 pitoisuus leviää kolmen vuoden tarkasteluajanjaksolla Liite 7 Tarkastelualueen maanpinnanmuodot Sweco Ympäristö Oy PL 88, 00521 Helsinki Mäkelininkatu 17 A, 90100 Oulu PL 453, 33101 Tampere Uudenmaankatu 19 A, 20700 Turku www.sweco.fi etunimi.sukunimi@sweco.fi puh. 010 2414 000 Y-tunnus 0564810-5

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-7_Ilmapäästömallinnus 16.9.2015 Taulukot: Taulukko 2.1 Mallinnuksessa on käytetyt säätiedot.... 3 Taulukko 2.2 Päästömäärät... 4 Taulukko 2.3 Mallinnuksessa käytetyt parametrit... 4 Taulukko 2.4 Ilmanlaadun ohjearvot... 5 Taulukko 2.5 Ilmanlaadun raja-arvot... 6 4 (11) VARALÄMPÖKESKUKSEN PÄÄSTÖMALLINNUS 16.9.2015

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-7_Ilmapäästömallinnus 16.9.2015 1 JOHDANTO Tässä raportissa on esitetty Kristiinankaupungissa sijaitsevan varalämpökeskuksen ilmapäästöjen matemaattinen mallinnus rikkidioksidin (SO 2 ), typpidioksidin (NO 2 ) sekä hiukkasten (PM 10 ) leviämisen osalta. Mallinnus liittyy asemakaavaprosessiin kaupunginosan 7 osalta, jossa varalämpökeskus sijaitsee osoitteessa Hevoshaantie 4. Seuraavassa kuvassa (Kuva 1.1) on esitetty varalämpökeskuksen sijainti. Pori Energia Oy vastaa keskuksen käytöstä. Varalämpökeskuksen kokonaispolttoaineteho on 4,8 MW. Varalämpökeskus on ollut jatkuvatoimisessa käytössä ympäri vuoden. Kun uusi lämpökeskus otetaan käyttöön, tulee varalämpökeskus toimimaan tarpeen mukaan ajoittain. Tässä raportissa on kuitenkin tarkasteltu tilannetta, jossa varalämpökeskus on toiminnassa ympäri vuoden. Mallinnettuja päästömääriä on verrattu ilmapäästöjen ohje- ja raja-arvoihin. Mallinnuskarttakuvat, joista käy ilmi eri ilman epäpuhtauksien leviäminen, on esitetty raportin liitteissä 1-6. VARALÄMPÖKESKUKSEN PÄÄSTÖMALLINNUS 16.9.2015 1 (7) E27830_Kristiinankaupunki_ilmapäästömallinnus.docx

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-7_Ilmapäästömallinnus 16.9.2015 Kuva 1.1. Varalämpökeskuksen sijainti 2 (7) VARALÄMPÖKESKUKSEN PÄÄSTÖMALLINNUS 16.9.2015 E27830_Kristiinankaupunki_ilmapäästömallinnus.docx

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-7_Ilmapäästömallinnus 16.9.2015 2 ILMAPÄÄSTÖJEN LEVIÄMINEN 2.1 Matemaattinen mallinnus Matemaattisen ilmapäästömallinnuksen avulla pyritään selvittämään eri ilman epäpuhtauksien leviämistä ympäristöön. Mallinnustilanne voi olla joko olemassa olevasta toiminnasta aihetuvan päästön leviämisen mallinnus tai tulevan tilanteen, jossa päästölähdettä ei vielä ole olemassa. Lisäksi mallinnuksen avulla voidaan vertailla päästöjen leviämistä esimerkiksi eri piipun korkeuksilla, jos ilmapäästöjen epäpuhtauksien ohje- tai raja-arvot ylittyvät. Tässä raportissa on selvitetty mitkä ovat olemassa olevan päästölähteen (varalämpökeskus) aiheuttamat rikkidioksidi- (SO 2 ), typpidioksidi- (NO 2 ) ja hiukkaspitoisuudet (PM 10 ) päästölähteen lähellä olevan asutuksen kohdalla. 2.1.1 Päästömallinnusohjelmisto Päästöjen leviämisen mallintamisessa on käytetty AERMOD View ohjelmaa, joka on Lakes Environmental Softwaren ilmanpäästöjen matemaattiseen mallintamiseen kehittämä mallinnusohjelma. Ohjelma käyttää Yhdysvaltain ympäristönsuojeluviraston (U.S. EPA) hyväksymiä ilmapäästöjen leviämismalleja (AERMOD, ISCST3, ISC-PRIME). Ilmapäästöjen mallinnuksessa käytettiin vuoden 2012-2014 jokaisen tunnin säätietoja. Säätiedot toimitti Lakes Environmental Software ja ne on määritetty varalämpökeskuksen kohdalle. Malli käyttää seuraavassa taulukossa (Taulukko 2.1) esitettyjä säätietoja päästöjen leviämisen laskennassa. Taulukko 2.1 Mallinnuksessa on käytetyt säätiedot. Parametri Yksikkö Huom. Kokonaispilvipeite Läpinäkymätön pilvipeite Kuiva lämpötila Kastepisteen lämpötila kymmenesosa kymmenesosa celsiusastetta ( C) celsiusastetta ( C) Suhteellinen kosteus prosenttia (%) Ilmanpaine Tuulensuunta Tuulennopeus millibaaria (mbar) astetta metriä sekunnissa (m/s) Sekoituskorkeus metriä (m) 77777 = rajoittamaton korkeus Tunnin sadekertymä tuuman sadasosaa Mallinnusalueen maastonmuoto on määritetty malliin käyttäen Maanmittauslaitokselta saatuja alueen korkeuskäyriä. Liitteessä 7 on esitetty mallinnuksen pohjana olleet maanpinnanmuodot. Ilmapäästöjen leviäminen mallinnettiin alueelle, jonka koko oli noin 5 km x 5 km ja pinta-ala noin 25 km 2. Tälle alalle määritettiin havaintopisteverkko, joka koostui VARALÄMPÖKESKUKSEN PÄÄSTÖMALLINNUS 16.9.2015 3 (7) E27830_Kristiinankaupunki_ilmapäästömallinnus.docx

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-7_Ilmapäästömallinnus 16.9.2015 100 kpl x 100 kpl havaintopisteestä, jotka olivat kooltaan 50 m x 50 m. Yhteensä havaintopisteitä oli tällä alueella 10 000.kpl. Varalämpökeskuksessa on yksi piippu, jossa on kaksi hormia. Keskusta on kuitenkin ajettu vain yhdellä kattilalla, jolloin käytössä on vain yksi hormi. Päästömallinnus tehtiin yhdelle hormille. 2.1.2 Päästömäärät Päästömallinnus on tehty käyttäen laskennallista kokonaispäästöä vuoden 2014 raskaan polttoöljyn (POR) käytön perusteella. Seuraavassa taulukossa (Taulukko 2.2) on esitetty päästömäärä tonnia vuodessa (t/a) eri ilman epäpuhtauksille sekä sen perusteella laskettu arvo grammaa sekunnissa (g/s) jota on käytetty mallinnuksessa. Tiedot on saatu lämpökeskusta käyttävältä Pori Energia Oy:ltä. Taulukko 2.2 Päästömäärät Päästömäärä Päästömäärä Ilman epäpuhtaus (t/a) (g/s) Rikkidioksidi (SO 2 ) 11,3 0,36 Huom. Typpidioksidi (NO 2 ) 5,16 0,16 kaikki typenoksidit laskettuna NO 2 Hiukkaset (PM 10 ) 0,7 0,02 Mallinnuksessa on käytetty seuraavassa taulukossa (Taulukko 2.3) olevia tietoja varalämpökeskuksen toiminnasta. Tiedot on saatu Pori Energia Oy:ltä. Taulukko 2.3 Mallinnuksessa käytetyt parametrit Parametrit Arvo Huom. Ulostulevan kaasun lämpötila ( C) 190 Hormin sisähalkaisija (m) 0,45 2 hormia, vain 1 mallinnettu Ulostulevan kaasun virtaama (m/s) 2,64 Piipun korkeus (m) 30 Varalämpökeskus sijaitsee Kristiinankaupungissa osoitteessa Hevoshaantie 4 ja piipun sijaintikoordinaatit ovat E: 207977 N: 6918362 (ETRS-TM35FIN). 2.1.3 Epävarmuustekijät Matemaattinen mallinnus on aina arvio ja yleistys todellisesta tilanteesta. Paikalliset todelliset olosuhteet niin päästölähteen kuin ympäristön ominaisuuksissa aiheuttavat eroa todellisen ilmanpäästön leviämisen ja mallinnustuloksen välillä. Vaikka ero ei ole merkit- 4 (7) VARALÄMPÖKESKUKSEN PÄÄSTÖMALLINNUS 16.9.2015 E27830_Kristiinankaupunki_ilmapäästömallinnus.docx

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-7_Ilmapäästömallinnus 16.9.2015 tävä ja ohjelmistoja kehitetään jatkuvasti vastaamaan paremmin todellista tilannetta, on tämä ero kuitenkin aina olemassa. Ilmapäästöjen mallinnuksessa tehdään aina tiettyjä oletuksia ja yksinkertaistuksia. Päästömäärä on mallinnuksessa vakio ympäri vuoden, vaikka todellisuudessa varalämpökeskuksen käyttöön ja sitä kautta päästömäärään vaikuttaa lämmitystarve. Mallinnuksessa on käytetty kolmen vuoden säätietoja. Tämän voidaan arvioida vastaavan normaalikäytäntöä (vert. esim. HSY) ja antavan hyvän kuvan eri sääolosuhteista, jolloin päästöt leviävät. Kuitenkin aikasarjassa voi olla poikkeuksia jotka esiintyvät vain harvoin ja tällä tavalla vääristävät mallinnustuloksia. 2.2 Ilmapäästöjen ohje- ja raja-arvot Rikkidioksidi (SO 2 ) on hapan kaasu, joka on haitallista sekä ihmisten terveydelle että ekosysteemeille. Rikkidioksidia pääsee ilmaan rikkipitoisten polttoaineiden palamisessa energiantuotannossa sekä teollisuusprosesseissa. Tieliikenteen osuus päästöistä on pieni. Typpidioksidi (NO 2 ) on hengitysteiden ärsytystä aiheuttava kaasu, ekosysteemeihin päädyttyään se puolestaan aiheuttaa rehevöitymistä ja happamoitumista. Typpidioksidi on osallisena myös toisen ilmansaasteen, otsonin, muodostumisessa. Typpidioksidia pääsee ilmaan kaikessa palamisessa. Hengitettäviksi hiukkasiksi (PM 10 eli Particulate Matter <10) kutsutaan halkaisijaltaan alle 10 mikrometrin (µm) hiukkasia. Tämän kokoiset hiukkaset kulkevat hengitysilman mukana ihmisen keuhkoputkiin asti. Hiukkaset voivat olla kemialliselta koostumukseltaan vaikkapa valtaosin vaaratonta pölyä tai merisuolaa, mutta niihin voi olla sitoutuneena myös esimerkiksi haitallisia raskasmetalleja tai hiilivetyjä. (Ilmanlaatuportaali) Seuraavissa taulukoissa on esitetty ilmapäästöjen ohjearvot (Taulukko 2.4) ja raja-arvot (Taulukko 2.5) rikkidioksidille (SO 2 ), typpidioksidille (NO 2 ) sekä hiukkasille (PM 10 ). Mediassa näkyvimmät ilmanlaatunormit ovat nykyään EU:n raja- ja tavoitearvot erilaisine tiedotusvelvoitteineen. Vuonna 1996 voimaantulleet kansalliset ohjearvot ovat ensisijaisesti ympäristöviranomaisten käytössä suunnittelun ja päätöksenteon apuvälineenä. Niitä käytetään esimerkiksi päästöjä aiheuttavan toiminnan ympäristölupamenettelyssä. (Ilmanlaatuportaali) Taulukko 2.4 Ilmanlaadun ohjearvot Ilman epäpuhtaus Aika Ohjearvo (µg/m 3 ) Tilastollinen määrittely Rikkidioksidi (SO 2 ) vuorokausi 80 kuukauden toiseksi suurin vuorokausiarvo tunti 250 kuukauden tuntiarvojen 99. prosenttipiste Typpidioksidi (NO 2 ) vuorokausi 70 kuukauden toiseksi suurin vuorokausiarvo tunti 150 kuukauden tuntiarvojen 99. prosenttipiste Hiukkaset (PM 10 ) vuorokausi 70 kuukauden toiseksi suurin vuorokausiarvo VARALÄMPÖKESKUKSEN PÄÄSTÖMALLINNUS 16.9.2015 5 (7) E27830_Kristiinankaupunki_ilmapäästömallinnus.docx

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-7_Ilmapäästömallinnus 16.9.2015 Raja-arvot määrittelevät ilmansaasteille korkeimmat sallitut pitoisuudet, joiden ylittyessä viranomaisten on ryhdyttävä toimenpiteisiin pitoisuuksien alentamiseksi. Raja-arvot ovat Euroopan unionin sitovimmat ilmanlaatunormit. (Ilmanlaatuportaali) Taulukko 2.5 Ilmanlaadun raja-arvot Ilman epäpuhtaus Aika Raja-arvo Sallitut (µg/m 3 ) ylitykset vuodessa Rikkidioksidi (SO 2 ) tunti 350 24 vuorokausi 125 3 Typpidioksidi (NO 2 ) tunti 200 18 kalenterivuosi 40 - Hiukkaset (PM 10 ) vuorokausi 50 35 kalenterivuosi 40-3 TULOKSET Kaikkien tarkasteltujen ilman epäpuhtauksien, rikki- ja typpidioksidin sekä hiukkasten (PM 10 ) osalta säädöksissä asetetut ohje- ja raja-arvot eivät ylity. Mallinnuksissa kaikkien epäpuhtauksien kohdalla on jouduttu tarkastelemaan merkittävästi pienempiä pitoisuuksia kuin raja-arvoissa määritetyt enimmäispitoisuudet. 3.1 Rikkidioksidin (SO 2 ) leviäminen Liitteessä 1 on esitetty rikkidioksidin tuntiarvojen leviäminen tarkastelualueelle. Maksimiarvo on 28,4 µg/m 3, kun raja-arvo on 350 µg/m 3. Liitteessä 2 on esitetty kuinka monta kertaa 10 µg/m 3 pitoisuus leviää kolmen vuoden tarkasteluajanjaksolla varalämpökeskuksen lähialueelle. Raja-arvon 350 µg/m 3 sallittuja ylityksiä vuodessa (24 kpl) ei päästy leviämismallinnuksessa tarkastelemaan, koska päästöjen maksimiarvo on niin alhainen. 3.2 Typpidioksidin (NO 2 ) leviäminen Liitteessä 3 on esitetty typpidioksidin tuntiarvojen leviäminen tarkastelualueelle. Maksimiarvo on 12,6 µg/m 3, kun raja-arvo on 200 µg/m 3. Liitteessä 4 on esitetty kuinka monta kertaa 2 µg/m 3 pitoisuus leviää kolmen vuoden tarkasteluajanjaksolla varalämpökeskuksen lähialueelle. Raja-arvon 200 µg/m 3 sallittuja ylityksiä vuodessa (18 kpl) ei päästy leviämismallinnuksessa tarkastelemaan, koska päästöjen maksimiarvo on niin alhainen. 3.3 Hiukkaset (PM 10 ) leviäminen Liitteessä 5 on esitetty hiukkaspitoisuuksien (PM 10 ) vuorokausiarvojen leviäminen tarkastelualueelle. Maksimiarvo on 0,341 µg/m 3, kun raja-arvo on 50 µg/m 3. Liitteessä 6 on esitetty kuinka monta kertaa 0,1 µg/m 3 pitoisuus leviää kolmen vuoden tarkasteluajanjaksolla varalämpökeskuksen lähialueelle. Raja-arvon 50 µg/m 3 sallittuja ylityksiä vuodessa 6 (7) VARALÄMPÖKESKUKSEN PÄÄSTÖMALLINNUS 16.9.2015 E27830_Kristiinankaupunki_ilmapäästömallinnus.docx

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-7_Ilmapäästömallinnus 16.9.2015 (35 kpl) ei päästy leviämismallinnuksessa tarkastelemaan, koska päästöjen maksimiarvo on niin alhainen. 4 YHTEENVETO JA JOHTOPÄÄTÖKSET Tässä raportissa on esitetty Kristiinankaupungissa sijaitsevan varalämpökeskuksen ilmapäästöjen matemaattinen mallinnus rikkidioksidin (SO 2 ), typpidioksidin (NO 2 ) sekä hiukkasten (PM 10 ) leviämisen osalta. Mallinnus on tehty AERMOD-ohjelmistolla. Mallinnuksen perusteella voidaan todeta, että kaikki tarkastellut pitoisuudet alittavat niille asetetut raja- ja ohjearvot. Yhdenkään ilman epäpuhtauden osalta maksimiarvot (1 tunti / 1 vuorokausi) eivät olleet lähellekään raja- tai ohjearvoja, vaan jäivät murto-osaan niistä. Tämän takia mallinnuskartoissa esitetyt pitoisuudet eivät vastaa raja- tai ohjearvoja suoraan. 5 LÄHTEET HSY Helsingin seudun ympäristöpalvelut, luettu 22.6.2015 o https://www.hsy.fi/fi/asiantuntijalle/ilmansuojelu/tietoakaupunkisuunnittelij oille/documents/hsy_suositus_leviamismallintamiseen_raportointiin.pdf Ilmanlaatuportaali, luettu 23.6.2015 o http://www.ilmanlaatu.fi/ilmansaasteet/komponentit/komponentit.html Turku, 16. syyskuuta 2015 Sweco Ympäristö Oy Mika Manninen Projektipäällikkö M.Sc. Pekka Lähde Ympäristösuunnittelija Ympäristösuunnittelija (AMK) 7 (7) VARALÄMPÖKESKUKSEN PÄÄSTÖMALLINNUS 16.9.2015 E27830_Kristiinankaupunki_ilmapäästömallinnus.docx

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-7_Ilmapäästömallinnus 16.9.2015 PROJECT TITLE: Kristiinankaupungin varalämpökeskus Rikkidioksidi (SO2) COMMENTS: SOURCES: COMPANY NAME: Rikkidioksidi (SO2) Maksimiarvot kolmen vuoden aikana Päästömäärä 0,36 g/s 1 Sweco Ympäristö Oy RECEPTORS: MODELER: 10000 PLÄH OUTPUT TYPE: SCALE: Concentration AERMOD View - Lakes Environmental Software 1:5 000 0 MAX: DATE: 28,4 ug/m^3 24.8.2015 0,1 km PROJECT NO.: E27830

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-7_Ilmapäästömallinnus 16.9.2015 PROJECT TITLE: Kristiinankaupungin varalämpökeskus Rikkidioksidi (SO2) COMMENTS: SOURCES: COMPANY NAME: Rikkidioksidi (SO2) Kuinka monta kertaa 10 µg/m3 päästömäärä leviää alueelle kolmen vuoden aikana Päästömäärä 0,36 g/s 1 Sweco Ympäristö Oy RECEPTORS: MODELER: 10000 PLÄH OUTPUT TYPE: SCALE: Concentration AERMOD View - Lakes Environmental Software 1:5 000 0 MAX: DATE: 99,0 COUNT 24.8.2015 0,1 km PROJECT NO.: E27830

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-7_Ilmapäästömallinnus 16.9.2015 PROJECT TITLE: Kristiinankaupungin varalämpökeskus Typpidioksidi (NO2) COMMENTS: SOURCES: COMPANY NAME: Typpidioksidi (NO2) Maksimiarvot kolmen vuoden aikana Päästömäärä 0,16 g/s 1 Sweco Ympäristö Oy RECEPTORS: MODELER: 10000 PLÄH OUTPUT TYPE: SCALE: Concentration AERMOD View - Lakes Environmental Software 1:5 000 0 MAX: DATE: 12,6 ug/m^3 24.8.2015 0,1 km PROJECT NO.: E27830

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-7_Ilmapäästömallinnus 16.9.2015 PROJECT TITLE: Kristiinankaupungin varalämpökeskus Typpidioksidi (NO2) COMMENTS: SOURCES: COMPANY NAME: Typpidioksidi (NO2) Kuinka monta kertaa 2 µg/m3 päästömäärä leviää alueelle kolmen vuoden aikana Päästömäärä 0,16 g/s 1 Sweco Ympäristö Oy RECEPTORS: MODELER: 10000 PLÄH OUTPUT TYPE: SCALE: Concentration AERMOD View - Lakes Environmental Software 1:5 000 0 MAX: DATE: 1787 COUNT 24.8.2015 0,1 km PROJECT NO.: E27830

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-7_Ilmapäästömallinnus 16.9.2015 PROJECT TITLE: Kristiinankaupungin varalämpökeskus Hiukkaset (PM10) COMMENTS: SOURCES: COMPANY NAME: Hiukkaset (PM10) Maksimivuorokausiarvot kolmen vuoden aikana Päästömäärä 0,02 g/s 1 Sweco Ympäristö Oy RECEPTORS: MODELER: 10000 PLÄH OUTPUT TYPE: SCALE: Concentration AERMOD View - Lakes Environmental Software 1:5 000 0 MAX: DATE: 0,341 ug/m^3 27.8.2015 0,1 km PROJECT NO.: E27830

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-7_Ilmapäästömallinnus 16.9.2015 PROJECT TITLE: Kristiinankaupungin varalämpökeskus Hiukkaset (PM10) COMMENTS: SOURCES: COMPANY NAME: Hiukkaset (PM10) Kuinka monta kertaa 0,1 µg/m3 vuorokausiarvot päästömäärä leviää alueelle kolmen vuoden aikana Päästömäärä 0,02 g/s 1 Sweco Ympäristö Oy RECEPTORS: MODELER: 10000 PLÄH OUTPUT TYPE: SCALE: Concentration AERMOD View - Lakes Environmental Software 1:5 000 0 MAX: DATE: 264 COUNT 27.8.2015 0,1 km PROJECT NO.: E27830

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-7_Ilmapäästömallinnus 16.9.2015 PROJECT TITLE: Kristiinankaupungin varalämpökeskus Maastonmuodot COMMENTS: SOURCES: COMPANY NAME: 1 Sweco Ympäristö Oy RECEPTORS: MODELER: 10000 PLÄH 1:5 000 SCALE: 0 DATE: 26.8.2015 AERMOD View - Lakes Environmental Software 0,1 km PROJECT NO.: E27830

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-8_Ympäristömelun mittausraportti 4.11.2015 Ympäristömelu Raportti PR3536 Y01 Sivu 1 (8) Sweco Ympäristö Oy Mika Manninen Turku 10.11.2015 YMPÄRISTÖMELUN MITTAUSRAPORTTI Hevoshaantie 4, Kristiinankaupunki Varalämpökeskus Mittaus 4.11.2015 Raportin vakuudeksi Jani Kankare toimitusjohtaja, FM HELSINKI Viikinportti 4 B 18 00790 HELSINKI puh. 050 377 6565 www.promethor.fi TURKU Rautakatu 5 A 20520 TURKU puh. 050 570 3476 promet@promethor.fi

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-8_Ympäristömelun mittausraportti 4.11.2015 Ympäristömelun mittausraportti Hevoshaantie 4, Kristiinankaupunki Sisällysluettelo Tiivistelmä... 3 1 Yleistä... 4 2 Ympäristömelua koskevat ohjearvot... 4 3 Kohteen sijainti ja ympäristö... 5 4 Ympäristömelumittaukset... 6 4.1 Varalämpökeskuksen toiminta mittausten aikana... 6 4.2 Mittauslaitteisto... 6 4.3 Sääolosuhteet... 6 5 Mittaustulokset... 7 6 Tulosten tarkastelu... 8 7 Lisätietoja... 8 8 Kirjallisuus... 8 Liite 1. Valokuvia mittauspisteistä ja varalämpökeskuksesta. 2

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-8_Ympäristömelun mittausraportti 4.11.2015 Ympäristömelun mittausraportti Hevoshaantie 4, Kristiinankaupunki TIIVISTELMÄ Porin Energia Oy:llä on Kristiinankaupungissa polttoöljyllä toimiva varalämpökeskus, joka sijaitsee kiinteistöllä 287 7 737 2 osoitteessa Hevoshaantie 4. Varalämpökeskuksen toiminnan aiheuttamaa ympäristömelua mitattiin 4.11.2015 kolmella mittauspisteellä sekä varalämpökeskuksen välittömässä läheisyydessä. Ympäristömelua mitattiin Sweco Ympäristö Oy:n toimeksiannosta kaavoittamista varten. Porin Energia Oy:n varalämpökeskus sijaitsee Kristiinankaupungin keskustan alueella. Mittauspisteet sijaitsevat varalämpökeskuksen länsi, etelä ja kaakkoispuolella Maanmittauslaitoksen aineiston mukaan vakituisessa asuinkäytössä olevien rakennusten piha alueilla. Etäisyys varalämpökeskuksesta lähimpiin asuinrakennuksiin on lyhimmillään noin 150 metriä. Pohjois ja koillispuolella ei ole asuinrakennuksia varalämpökeskuksen välittömässä läheisyydessä. Varalämpökeskuksen toiminnan aiheuttama melu ei ollut kuultavissa yhdessäkään ympäristön mittauspisteessä. Keskuksen läheisyydessä noin kymmenen metrin etäisyydellä rakennuksesta mitattu äänitaso oli suurimmillaan noin 56 db(a). Suoritettujen mittausten perusteella varalämpökeskuksen toiminnan aiheuttama melutaso alittaa valtioneuvoston päätöksen asumiseen käytettävien ulkoalueiden päivä ja yöajalle annetut keskiäänitason ohjearvot kaikissa ympäristön mittauspisteissä. Sääolosuhde oli mittausohjeen suositusten mukainen mittauspäivänä mittauspisteille 1 ja 2. Mittauspisteelle 3 sääolosuhde oli suurimman osan mittausjaksosta mittausohjeen mukainen, koska tuuli oli tyyni. 3

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-8_Ympäristömelun mittausraportti 4.11.2015 Ympäristömelun mittausraportti Hevoshaantie 4, Kristiinankaupunki 1 YLEISTÄ Porin Energia Oy:llä on Kristiinankaupungissa polttoöljyllä toimiva varalämpökeskus, joka sijaitsee kiinteistöllä 287 7 737 2 osoitteessa Hevoshaantie 4. Varalämpökeskuksen toiminnan aiheuttamaa ympäristömelua mitattiin 4.11.2015 kolmella mittauspisteellä sekä varalämpökeskuksen välittömässä läheisyydessä. Ympäristömelua mitattiin Sweco Ympäristö Oy:n toimeksiannosta kaavoittamista varten. Selvityksen laadintaan ovat osallistuneet Anne Metsämäki ja Jani Kankare. Melumittaukset teki Anne Metsämäki. 2 YMPÄRISTÖMELUA KOSKEVAT OHJEARVOT Lähinnä kaavoituksen ja maankäytön kannalta käytettävät ohjearvot on annettu valtioneuvoston päätöksessä 993/1992 [1]. Taulukossa 1 on esitetty päätöksen sisältämät ohjearvot ulkoalueiden ympäristömelulle. Päätöstä sovelletaan meluhaittojen ehkäisemiseksi ja ympäristön viihtyisyyden turvaamiseksi maankäytön, liikenteen ja rakentamisen suunnittelussa sekä rakentamisen lupamenettelyssä. Päätöstä ei sovelleta teollisuus, katu ja liikennealueilla eikä melusuoja alueiksi tarkoitetuilla alueilla. Taulukko 1. Ohjearvot ulkoalueiden keskiäänitasolle L Aeq Alueen käyttötarkoitus A painotettu keskiäänitaso L Aeq [db] Klo 7 22 Klo 22 7 Asumiseen käytettävät alueet, virkistysalueet taajamissa ja taajamien välittömässä läheisyydessä, hoito tai oppilaitoksia palvelevat alueet Loma asumiseen käytettävät alueet, leirintäalueet, taajamien ulkopuolella olevat virkistysalueet ja luonnonsuojelualueet 55 1 50 1,2,3 45 40 4 1 Loma asumiseen käytettävillä alueilla taajamassa voidaan soveltaa näitä ohjearvoja. 2 Uusilla alueilla yöohjearvo on 45 db(a). 3 Oppilaitoksia palvelevilla alueilla ei sovelleta yöohjearvoa. 4 Yöohjearvoa ei sovelleta sellaisilla luonnonsuojelualueilla, joita ei yleisesti käytetä oleskeluun tai luonnon havainnointiin yöllä. Päätöksessä on maininta, että jos melu on luonteeltaan iskumaista tai kapeakaistaista, mittaus tai laskentatulokseen lisätään 5 db ennen sen vertaamista edellä mainittuihin ohjearvoihin. 4

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-8_Ympäristömelun mittausraportti 4.11.2015 Ympäristömelun mittausraportti Hevoshaantie 4, Kristiinankaupunki 3 KOHTEEN SIJAINTI JA YMPÄRISTÖ Porin Energia Oy:n varalämpökeskus sijaitsee Kristiinankaupungin keskustan alueella. Varalämpökeskuksen luoteis, länsi, lounais, etelä, kaakkois ja itäpuolella sijaitsee pääasiassa omakoti ja rivitaloasutusta. Lyhimmillään länsipuolen asuinrakennuksiin on matkaa noin 230 metriä, eteläpuolen asuinrakennuksiin noin 150 metriä ja kaakkoispuolen asuinrakennuksiin noin 210 metriä. Pohjois ja koillispuolella ei ole asuinrakennuksia varalämpökeskuksen välittömässä läheisyydessä. Kuvassa 1 on esitetty kartalla varalämpökeskuksen sijainti sekä mittauspisteiden 1 3 sijainnit. Mittauspisteet sijaitsevat varalämpökeskuksen länsi, etelä ja kaakkoispuolella Maanmittauslaitoksen aineiston mukaan vakituisessa asuinkäytössä olevien rakennusten piha alueilla. Tiedot mittauspisteistä on esitetty taulukossa 2. Valokuvia mittauspisteistä on liitteessä 1. Kuva 1. Varalämpökeskuksen ja ympäristömelun mittauspisteiden 1 3 sijainnit merkittyinä punaisella. Karttaan on lisäksi merkitty Hevoshaantie ja Närpiöntie. Taulukko 2. Tiedot mittauspisteistä Mittauspiste Osoite Kiinteistötunnus Asuinrakennuksen käyttötarkoitus 1 Peippotie 2 287 7 734 2 2 Fredrikantie 10 287 7 718 1 3 Auringontie 3 287 9 962 13 Vakituisessa asuinkäytössä oleva asuinrakennus Vakituisessa asuinkäytössä oleva asuinrakennus Vakituisessa asuinkäytössä oleva asuinrakennus 5

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-8_Ympäristömelun mittausraportti 4.11.2015 Ympäristömelun mittausraportti Hevoshaantie 4, Kristiinankaupunki 4 YMPÄRISTÖMELUMITTAUKSET Suoritetuilla äänitasomittauksilla 4.11. määritettiin varalämpökeskuksen toiminnan aiheuttama ympäristömelu kolmella lähimmällä asuinkiinteistöllä keskuksen länsi, etelä ja kaakkoispuolella. Ympäristöön aiheutunutta melua ja äänitaso varalämpökeskuksen läheisyydessä mitattiin klo 13.47 15.47. Mittaukset suoritettiin ympäristöministeriön julkaiseman Ympäristömelun mittaaminen ohjeen suositusten mukaisesti [2]. 4.1 Varalämpökeskuksen toiminta mittausten aikana Varalämpökeskus toimii tällä hetkellä jatkuvasti ympäri vuorokauden. Toiminta on samanlaista päivä ja yöaikaan. Mittauspäivän aikana varalämpökeskuksen toiminta oli normaalia ja polttokattiloista oli toiminnassa toinen. Kattilan tuotantoteho oli noin 70 % ja kattilan maksimiteho on 2,25 MW. Tiedot toiminnasta on saatu Porin Energia Oy:n Mikko Jaakolalta. Vuoden 2016 alusta varalämpökeskus muuttuu vara ja huippulämpökeskukseksi, joka toimii lähinnä poikkeustilanteissa. Todennäköistä on, että varalämpökeskus toimii tällöin huipputehoilla hyvin harvoin. Ympäristömelumittausten aikana varalämpökeskuksen vieressä työskenteli kaivinkone, koska keskuksen viereen ollaan rakentamassa mobiilitukiasemaa. Aseman toiminta ei liity varalämpökeskuksen toimintaan. 4.2 Mittauslaitteisto Mittaukset suoritettiin äänitasomittarilla Rion NL 52, joka täyttää tarkkuusluokan 1 vaatimukset sekä mittausohjeessa mittauslaitteistolle esitetyt vaatimukset. Mittarin toiminta tarkistettiin kalibraattorilla Rion NC 74. Pisteissä mitattiin A painotettua äänitasoa aikavakiolla fast. Mittausjaksojen pituudet olivat noin 20 minuuttia kussakin kolmessa mittauspisteessä. Mittauspisteessä 1 tehtiin lisäksi toinen mittaus, jonka pituus oli noin viisi minuuttia. Mittari sijoitettiin 1,5 metrin korkeudelle maanpinnasta. 4.3 Sääolosuhteet Ympäristöministeriön mittausohjeen [2] suosituksen mukaan tuulen tulee olla mittausten aikana heikkoa myötätuulta (melulähteestä mittauspisteeseen päin sektorissa ±45 ) tai täysin tyyntä. Tuulen nopeus katsotaan riittävän heikoksi, jos sen nopeus on enintään 5 m/s mitattuna yli 2 m korkeudelta. Suoritettujen mittausten aikana säätila oli mittaajan havaintojen perusteella seuraava: tuulen nopeus vaihteli tyynestä noin 4 metriin sekunnissa tuulen suunta oli luoteesta lämpötila oli noin +10 astetta pilvisyys oli 0/8. Säähavainnot mittauskohteessa on tehty kahden metrin korkeudelta maanpinnasta anemometrin ja lämpömittarin avulla sekä näköhavaintojen perusteella. Ympäristömelumittausten aikaiset Ilmatieteen laitoksen Kauhajoen Kuja Kokon säähavaintoaseman havaintotiedot on esitetty taulukossa 3. Kyseinen havaintoasema on lähinnä varalämpökeskusta oleva asema, joka ei sijaitse meren välittömässä läheisyydessä. 6

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-8_Ympäristömelun mittausraportti 4.11.2015 Ympäristömelun mittausraportti Hevoshaantie 4, Kristiinankaupunki Taulukko 3. aikana Ilmatieteen laitoksen säähavainnot Kauhajoen Kuja Kokon havaintoasemalla mittausten Klo Tuulen nopeus [m/s] Tuulen suunta Lämpötila [ o C] 13.00 4 länsi +10 14.50 3 länsi luode +9 16.00 3 länsi luode +7 Mittauskohteen ja havaintoaseman välisestä etäisyydestä johtuen säähavainnoissa voi olla pieniä eroja. Mittaajan havainnot säätilasta eroavat tuulen nopeuden ja suunnan suhteen Ilmatieteen laitoksen havainnoista. Mittaajan havaintojen perusteella sääolosuhteet olivat mittausohjeen suositusten mukaiset mittauspisteissä 1 ja 2. Myös mittauspisteellä 3 sääolosuhde oli lähes koko mittausjakson ajan mittausohjeen mukainen, koska tuuli oli mittaajan havaintojen mukaan lähes koko mittausjakson ajan tyyni. 5 MITTAUSTULOKSET Taulukossa 4 on esitetty mittaustulokset eli mittausjakson aikainen keskiäänitaso mittauspisteessä. Lisäksi on esitetty mittaajan arvio varalämpökeskuksen toiminnan aiheuttamasta melutasosta. Melu ei ollut mittauspisteillä iskumaista eikä kapeakaistaista siten, että tuloksiin tulisi tehdä +5 db:n lisäystä. Taulukko 4. Mittaustulokset ja varalämpökeskuksen toiminnan aiheuttama melutaso mittauspisteissä Mittauspiste Klo Keskiäänitason mittaustulos mittausjaksolta L Aeq,T [db(a)] Varalämpökeskuksen aiheuttama mittausjakson aikainen melutaso L Aeq [db(a)] 13.47 14.07 44 < 35 Mp1 15.43 15.47 44 < 35 Mp2 14.15 14.35 49 < 35 Mp3 14.51 15.11 47 < 32 Havainnot mittauspisteissä Mittauspisteessä 1 ei kuulunut varalämpökeskuksen toiminta. Mittauspisteessä kuultava melu oli peräisin pääasiassa Närpiöntien ja muusta taajama alueen tieliikenteestä. Mittausjakson aikana varalämpökeskuksen vieressä tehtiin töitä kaivinkoneella ja kyseisellä työmaalla käytössä olleen linjalaserin hälytysääni kuului mittauspisteelle. Kaivinkoneen lopetettua työt varalämpökeskuksen vieressä mittauspisteellä käytiin tekemässä toinen lyhyt mittaus. Mittauksella haluttiin varmistaa ensimmäisen mittausjakson mittaustuloksen ja havaintojen paikkansapitävyys. Toisen mittausjakson aikana varalämpökeskuksen vieressä olevan katsastusaseman rakennuksen katolla oleva puhallin kuului mittauspisteelle. Varalämpökeskuksen toiminta ei ollut edelleenkään kuultavissa. 7

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-8_Ympäristömelun mittausraportti 4.11.2015 Ympäristömelun mittausraportti Hevoshaantie 4, Kristiinankaupunki Mittauspisteelle 2 kuului pääasiassa Närpiöntien tieliikenne. Sen aiheuttama melu määräsi mittauspisteen äänitason. Lisäksi mittauspisteelle kuului varalämpökeskuksen vieressä työskentelevän kaivinkoneen ääni. Varalämpökeskuksen aiheuttama ääni ei kuulunut mittauspisteelle. Tämä käytiin vielä varmistamassa kuulohavainnoin mittauspisteellä sen jälkeen, kun kaivinkone oli lopettanut työskentelyn. Mittauspisteelle 3 kuului pääasiassa tieliikenteen aiheuttama melu, eikä varalämpökeskuksen toiminta ollut kuultavissa. Äänitasoon vaikuttavat liikenteen lisäksi lähellä leikkineiden lasten äänet. Ennen mittauksen aloittamista varalämpökeskuksen vieressä työskennellyt kaivinkone oli lopettanut toiminnan. Varalämpökeskuksen vieressä olevan katsastusaseman rakennuksen katolla oleva puhallin oli kuultavissa mittauspisteelle. Varalämpökeskuksen toiminnan aiheuttama ääni ei ollut impulssimaista eikä kapeakaistaista yhdelläkään mittauspisteellä. Äänitaso varalämpökeskuksen vieressä Äänitasoa mitattiin ympäristömelumittausten yhteydessä myös varalämpökeskuksen läheisyydessä. Keskuksesta aiheutunut melu oli pääosin peräisin rakennuksen pohjoispäässä olevasta puhaltimesta, joka oli mittausten aikana käynnissä. Keskiäänitaso varalämpökeskuksen pohjoispuolella noin kymmenen (10) metrin etäisyydellä rakennuksen seinästä oli noin 56 db(a). Keskiäänitaso kymmenen (10) metrin etäisyydellä rakennuksen eteläpuolella oli noin kymmenen desibeliä pohjoispuolella mitattua tasoa alhaisempi. Varalämpökeskuksen toiminnan aiheuttama ääni ei ollut impulssimaista eikä kapeakaistaista varalämpökeskuksen läheisyydessä. 6 TULOSTEN TARKASTELU Suoritettujen mittausten perusteella varalämpökeskuksen toiminnan aiheuttama melutaso alittaa valtioneuvoston päätöksen [1] asumiseen käytettävien ulkoalueiden päivä ja yöajalle annetut keskiäänitason ohjearvot kaikissa ympäristön mittauspisteissä. Sääolosuhde oli mittausohjeen suositusten mukainen mittauspäivänä mittauspisteille 1 ja 2. Mittauspisteelle 3 sääolosuhde oli suurimman osan mittausjaksosta mittausohjeen mukainen, koska tuuli oli tyyni. 7 LISÄTIETOJA Jani Kankare Promethor Oy Anne Metsämäki Promethor Oy puh. 040 574 0028 puh. 040 716 7428 sp. jani.kankare@promethor.fi sp. anne.metsamaki@promethor.fi 8 KIRJALLISUUS [1] Valtioneuvoston päätös melutason ohjearvoista 993/1992. [2] Ympäristömelun mittaaminen, ohje 1 1995 Ympäristöministeriö. 8

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-8_Ympäristömelun mittausraportti 4.11.2015 Ympäristömelun mittausraportti Liite 1 Hevoshaantie 4, Kristiinankaupunki Raportti PR3536 Y01 Kuvia mittauspisteistä ja varalämpökeskuksesta Kuva 1. Mittauspiste 1, Peippotie 2. Kuva 2. Mittauspiste 2, Fredrikantie 10. 1 (2)

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: LIITE-8_Ympäristömelun mittausraportti 4.11.2015 Ympäristömelun mittausraportti Liite 1 Hevoshaantie 4, Kristiinankaupunki Raportti PR3536 Y01 Kuva 3. Mittauspiste 3, Auringontie 3. Kuva 4. Varalämpökeskus, Hevoshaantie 4. Kuva 5. Varalämpökeskus, Hevoshaantie 4. 2 (2)

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: UTSLÄPPSMODELL FÖR RESERVVÄRMECENT SWECO UTSLÄPPSBERÄKNING FÖR RESERVVÄRMECENTRALEN ARBETSNUMMER: E27830.10 KRISTINESTAD 1.INLEDNING I denna rapport har presenterats en matematisk spridningsberäkning av svaveldioxid (SO 2), kvävedioxid (NO 2) samt partiklar (PM 10) för luftutsläppen vid reservvärmecentralen i Kristinestad. Utredningen ingår i detaljplaneprocessen för stadsdel 7, där reservvärmecentralen finns på adressen Hästhagsvägen 7. Reservvärmecentralens placering presenteras i följande bild (Bild 1.1). Pori Energia Oy ansvarar för centralens drift. Reservvärmecentralens totala bränsleeffekt är 4,8 MW. Reservvärmecentralen har varit i kontinuerlig drift året om. Då den nya värmecentralen tas i bruk kommer reservvärmecentralen att vara i drift periodvis enligt behov. Utredningen gäller dock om reservvärmeverket skulle vara i drift året om. Utsläppsmängderna i utredningen har dock jämförts med rikt- och gränsvärdena för luftutsläpp. Kartorna som visar spridningen av luftföroreningarna ingår i bilagorna 1-6. 4. SAMMANDRAG OCH SLUTSATSER I denna rapport har presenterats en matematisk spridningsberäkning av svaveldioxid (SO 2), kvävedioxid (NO 2) samt partiklar (PM 10) för luftutsläppen vid reservvärmecentralen i Kristinestad. Beräkningen gjordes med programvaran AERMOD. På basen av beräkningen kan konstateras att alla halter underskrider gräns- och riktvärdena. Maximivärdena (1 timme/1 dygn) för alla luftföroreningar underskred med god marginal gräns- och riktvärdena och utgjorde en bråkdel av värdena. På grund av detta motsvarar halterna som presenterats i beräkningskartorna inte direkt gräns- eller riktvärdena.

155, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: UTSLÄPPSMODELL FÖR RESERVVÄRMECENT MÄTNINGSRAPPORT FÖR BULLER Hästhagsvägen 4, Kristinestad Reservvärmecentral Mätning 4.11.2015 SAMMANDRAG Pori Energia Oy har en reservvärmecentral som drivs med brännolja i Kristinestad, på fastigheten 287-7-737-2, adr. Hästhagsvägen 4. Bullret som förorsakas av reservvärmeverket uppmättes 4.11.2015 vid tre mätpunkter samt i omedelbar närhet av reservvärmecentralen. Bullret uppmättes på uppdrag av Sweco Miljö Oy för utarbetande av plan. Pori Energia Oy:s reservvärmecentral finns i centrum av Kristinestad. Mätpunkterna finns väster, söder och sydost om reservvärmeverket på gårdsområden till byggnader som enligt Lantmäteriverkets material används för stadigvarande boende. Avståndet från reservvärmeverket till de närmaste bostadsbyggnaderna är som minst ca 50 m. Norr och nordost om reservvärmecentralen finns inga bostadsbyggnader i omedelbar närhet. Bullret som förorsakas av reservvärmeverket kunde inte höras i en enda av mätpunkterna i omgivningen. I närheten av centralen var ljudnivån som uppmättes ca tio meter från byggnaden som högst ca 56 db(a). Enligt utförda mätningar underskrider reservvärmecentralens bullernivå i bostadsområden utomhus under dagen och nattetid riktvärdena för ekvivalentnivån i alla mätpunkter i omgivningen. Väderförhållandena vid mätpunkterna 1 och 2 uppfyllde mätningsanvisningarnas rekommendationer under mätningsdagarna. Väderförhållandena vid mätpunkt 3 uppfyllde mätningsanvisningarna under största delen av mätningsperioden, eftersom vädret var vindstilla.

156, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 236/2015 ANSÖKAN OM KOMMUNALT BIDRAG TILL BROBYGGE (JI/JI) Stjärnlidens väglag anhåller om bidrag från staden till brobygge på 10 000 inkl.moms 24%. Stjärnlidvägen är en 5,5 km lång väg som sträcker sig från Europaväg 8 till Henriksdal by. Vägen ägs och sköts av ett väglag bestående av ca 30 delägare. Bron går över Härkmeriån i Back by och i samband med att Härkmeriån rensas bör bron också förnyas. Kostnadsförslaget på förnyandet av bron är 105 000 inkl.moms 24% Bilagor till ärendet: ansökan och till ansökan hörande bilagor. Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden föreslår för stadsstyrelsen att stadsfullmäktige i samband med investeringsbudgetändring 1 år 2016 medtas en summa på 10 000 inkl. moms 24% till förverkligandet av förnyande av Stjärnlidvägens broprojekt. Tekniska nämndens beslut:

156, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: Stjärnlidvägens väglag ansökan om kommunalt bidrag 18.11.2015

156, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: Stjärnlidvägens väglag bilaga till ansökan.vägstämmans protokoll från den 24.08.2015

157, TEKN 9.12.2015 17:00 ST: 64/2011 MOTION ANGÅENDE VÄGBELYSNING I TJÖCK (NB/JI) Leif Lundell och Henrik Antfolk har inlämnat en motion om att vägbelysningen förlängs i Tjöck på Storbrovägen, efter Tjöck skola mot Lidvägen, samt längs Lidvägen västerut mot riksväg 8. Sträckan som skulle belysas är ca 600 m. Motionärerna motiverar utbyggnaden att det inom detta område finns bostadshus och radhus. Storbrovägen är belyst till ca 50 m efter Tjöck skola mot Lidvägen. Lidvägen är statens väg och inte belyst. Staden Kristinestad har ca 3400 ljuspunkter, som är i stort behov av sanering. Under de senaste åren harbudgetmedel för byggandet av vägbelysning kraftigt minskat i investeringsbudgeten. Det befintliga vägbelysningen bör först saneras och senare inleds nybyggnation av vägbelysningen. Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden besluter föreslå för stadsstyrelsen att stadsfullmäktige besluter att utbyggnaden av vägbelysningen i Tjöck, på del av Storbrovägen och del av Lidvägen, inte i detta skede förverkligas. Motionen antecknas för kännedom och är därmed slutbehandlad. Tekniska nämndens beslut:

157, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 4007_001 Motion Lundell o Andtfolk 21.3.2011

158, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 219/2015 GRUSANBUD 2016-2017 (NB/JI) Grusanbud har inbegärts för åren 2016-2017. Anbudsförfrågan har inbegärts och har offentliggjorts med upphandlingsannons i Hilma den 4.11.2015. Anbudstiden utgår den 26.11.2015. Ärendet är under beredning och förslag ges på sammanträdet. Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden besluter välja entreprenörer. Tekniska nämndens beslut:

158, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 1696_001 Grusanbudsannons Hilma 4.11.2015

158, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: Anbudsförfrågan,grus 2016-2017 Kristinestad - Den första Cittaslow-staden i Finland Kristiinankaupunki - Suomen ensimmäinen Cittaslow-kaupunki Anbudsförfrågan

158, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: Anbudsförfrågan,grus 2016-2017 Bakgrund Kristinestads stad, Tekniska centralen begär anbud på bergskross och sand. Ungefärlig mängd och kornstorlek framkommer på anbudsblanketten bilaga 1. Egenskaper och teknisk specifikation som krävs - Materialen skall fylla kraven i Kunnallisteknisten töiden yleinen työselostus 02 på vägbyggnadsmaterial enligt bifogade materialkurvor. (bilaga 2) - Priserna /ton tillämpas när gruslasset vägs på stationär våg, våg på lastmaskin eller med våg inmonterad på bilen. Vikten från stationär våg eller våg på lastmaskin skall registreras på våglapp, vilken inlämnas åt staden vid kippning av lasset. Våg på bilen kan avläsas i samband med kippning av lasset. - Priserna /m³ tillämpas när gruslasset inte vägs. Entreprenören bestämmer hur många kubikmeter som transporteras på lasset med 0,5 m³ noggrannhet. Lassets storlek kan variera beroende på om det är sand, kross eller jord. Som grund för bedömningen ligger bilens bärförmåga och materialets specifika vikt. I samband med att transporterna påbörjas, uppgör staden ett register, där bilarna, släpets reg.nr., bärförmåga och lavens mått framgår. Anbudspris Anbudspriset ges utan mervärdesskatt. (mvs 0 %) Betalningsvillkor 14 dagar netto från godkänd faktureringsdag. Leveransvillkor Beställning görs enligt behov. Leveranstid Enligt överenskommelse vid beställning, vid akut behov mindre mängder senast följande dag. Anbudets giltighetstid Anbudet skall vara i kraft t.o.m. Februari 2016.

158, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: Anbudsförfrågan,grus 2016-2017 Dokumentens offentlighet Anbudshandlingarna är enligt gällande lagstiftning i huvudsak offentliga. Det är skäl att sträva till att uppgöra anbudshandlingarna så att de ej innehåller affärshemligheter. Om det är nödvändigt att uppge affärshemligheter i anbudet skall dessa uppges på skild bilaga märkt icke offentlig. Enligt lagen om offentlig upphandling samt lagstiftningen om dokuments offentlighet är uppgifter om anbudspriset offentliga. Krav på anbudsgivarnas lämplighet Anbudsgivarna skall ha ekonomiska, tekniska och yrkesmässiga förutsättningar att uppfylla anbudet. Anbudsgivaren skall lämna in beskattarens intyg över betalda skatter och socialskyddsavgifter samt ett intyg från försäkringsbolag över att lagstadgade försäkringsavgifter är betalda. Intygen får vara högst två månader gamla och de skall inlämnas också för underentreprenörer som användes. Andra villkor För anskaffningen följes lagen om offentlig upphandling nr. 348/2007 samt förordningen 614/2007. Dessutom följes till tillämpliga delar allmänna avtalsvillkoren för offentlig upphandling JYSE 1994. Anbudsgivarens egen leverans- eller avtalsvillkor godkännes inte. Bindande avtal anses ha uppkommit när skriftligt upphandlingskontrakt upprättats mellan beställaren och leverantören. Delanbud godkännes. Grunder för godkännande av offerten Det total ekonomiskt mest fördelaktiga priset. Uppgifter om anbud Anbudet skall ges på bifogad anbudsblankett (bilaga 1) i slutet kuvert under adress: Kristinestads stad / KRS-Gatu Niklas Brandt Lappfjärdsvägen 10 64100 Kristinestad Kuvertet skall märkas med grusanbud 2016/2017 Anbudet skall vara framme senaste 26.11.2015.

158, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: Anbudsförfrågan,grus 2016-2017 Anbud som inte är underskrivna eller är försenade godkännes inte. Anbudet skall lämnas i sin helhet i pappersform. Anbudet bör lämnas så att endast ett pris ges för varje grusslag (materialslag) oberoende av varifrån materialet tas. Tekniska avdelningen har rätt att bland de olika prisuppgifterna välja det material som lämpar sig bäst för de olika arbetsställena. För att få behövlig kapacitet kan staden ta material från en eller flera entreprenörer samtidigt. Grusanbudsbegäran finns även på upphandlingsprogrammet HILMA. Tilläggsuppgifter Vägbyggmästare Niklas Brandt Tel. 06-2216218 eller 040-5450021 niklas.brandt@krs.fi Bilaga Anbudsblankett bilaga 1. Materialkurvor bilaga 2. Vägbyggmästare Niklas Brandt

159, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 226/2015 ELANBUD FÖR ÅREN 2016-2017 (NB/JI) Elanbud har inbegärts för åren 2016-2017. Anbudsförfrågan har inbegärts och har offentliggjorts med upphandlingsannons i Hilma den 13.11.2015. Anbudstiden utgår den 30.11.2015. Ärendet är under beredning och förslag ges på sammanträdet. Tekniska direktörens förslag: Tekniska nämnden besluter välja entreprenörer. Tekniska nämndens beslut:

159, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 1715_001 Korrigerad annons i Hilma 12.11.2015 elanbud

159, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: El-anbudsförfrågan 2016-2017_korrigerad1 ANBUDSFÖRFRÅGAN ELARBETEN 2016-2017 Tekniska centralen i Kristinestad inbegär anbud för olika elinstallationer, som sker årligen såsom; - installation av nya arbeten (husbyggnad) - renovering av fastigheter - service av gatu- och vägbelysning - byggande av gatu- och vägbelysning - service av pumpstationer, reningsverk m.fl. - utryckning, då fel uppstår i elanläggningar Vid nybyggnad inbegärs anbud skilt för varje projekt enligt skild anbudsbegäran. Det bör observeras att eventuella utryckningar nattetid kan förekomma liksom även under veckoslut och därför är en fungerande utryckningsberedskap av stor vikt. Därtill bör uppmärksammas att arbetstiden räknas från då arbetet inleds och avslutas på arbetsplatsen. Anbuden gäller åren 2016-2017. I timdebiteringen skall ingå följande saker: Elmontörens lön med tilläggskostnader Arbetstagarnas försäkringar Elmontörens personliga arbetsredskap Övriga eventuella entreprenörs kostnader Anbud för elunderhållsuppgifter och elinstallationer inbegärs enligt följande: 1. Timdebitering för elinstallationer(husbyggnad och reningsverk) 2. Timdebitering för underhåll av gatu- och vägbelysning utgående från att stadens lastbil med korg finns till förfogande. 3. Timdebitering för underhåll av gatu- och vägbelysning, men utan stadens lastbil. 4. Timdebitering för byggande av gatu- och vägbelysning utgående från att stadens lastbil med korg står till förfogande. 5. Timdebitering för byggande av gatu- och vägbelysning, men utan stadens lastbil. 6. Utryckning nattetid/veckoslut och timdebitering på dessa. 7. Rabatt på material vid byggande och underhåll av elanläggningar. (tillämpad enhetslista bör finnas) 8. Debitering för resekostnader km ersättning anges i euro/km.

159, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: El-anbudsförfrågan 2016-2017_korrigerad1 Intyg : Entreprenör skall för att bli antagen som entreprenör till anbudet bifoga följande intyg i enlighet med beställaransvarslagen. - intyg över att skatter och pensionsavgifter är betalda - Anlitas underentreprenörer skall intyg över att deras skatter och pensionsavgifter är betalda även bifogas anbudet. - intyg över genomgången kurs för säkerhet vid vägarbeten ( Väg 1 ) - utredning över registrering i förskotts uppbördsregistret och arbetsgivarregistret samt i registret över mervärdesskattepliktiga enligt mervärdesskattelagen - utdrag ur handelsregistret - utredning över det kollektivavtal som tillämpas på arbetet eller de viktigaste anställningsvillkoren - intyg över teckning av lagstadgad olycksfallsförsäkring De uppgifter, intyg och utredningar, som avtalsparten uppvisar får inte vara mera än tre månader gamla. Saknas något av ovanstående intyg, eller enhetsprislistan är bristfälligt ifylld anses detta som tillräcklig grund för förkastande av anbud. Byggherren förbehåller sig rätten att godta eller förkasta givna anbud. Delanbud godkännes ej, anbud skall inlämnas på alla punkter 1-8. Referenser inlämnas på motsvarande arbetsuppgifter som utförts de senaste 24mån. Kriterier för valet av anbud: Det totalekonomiskt sett mest fördelaktiga anbudet med beaktande av de jämförelsegrunder som anges i förfrågningsunderlaget samt bilagor. Anbuden riktas till Tekniska centralen och inlämnas i slutet kuvert märkt ELARBETEN senast den 30.11.2015 kl 13.00 Adress: Tekniska centralen, Lappfjärdsvägen 10, 64100 Kristinestad. Fri rätt till prövning förbehålles. Närmare uppgifter ges av; Niklas Brandt gatu- och vägbelysning 0405450021 Joakim Ingves husbyggnad 0405599229 Ari Hakala pumpstationer och reningsverk 0400662892 Kristinestad 11.11.2015 Vägbyggmästare, Niklas Brandt

160, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 207/2010 INITIATIV ANGÅENDE TRAFIKSÄKERHETEN VID KANTAKAUPUNGIN KOULU (NB/JI) Kristiinankaupungin koulun vanhempainyhdistyksen jäsenet är bekymrade över den ökade trafiken på Repslagaregatan och Tullgatan. På skolans gårdsplan och parkeringsplats rör sig skolelever, fotgängare, cyklister, besökare till simhallen och Kristinahallen o.s.v. Skolbussar, taxi och föräldrar trafikerar på området. Föräldraföreningen vill att skolgården enkelriktas så att trafiken kör in genom en infart och ut genom den andra. En parkeringsficka för bussar önskas med tanke på skolbussarna och andra bussar som trafikerar området och gatorna. Föräldraföreningen önskar vidare att ett farthinder byggs vid övergångsstället på Närpesvägen mitt emot skolans bollplan. Tekniska direktörens förslag: Trafiksäkerheten är mycket viktig. Många människor rör sig dagtid och kvällstid på skolans, simhallens och Kristinahallens område. En trafikficka, busshållsplats för två bussar har byggts invid Tullgatan. Skolbussar och taxibilar kan stanna i trafikfickan. På detta sätt har trafiksäkerheten tagits i beaktande. Tekniska nämnden har tidigare påtalat vikten av att polisen med jämna mellanrum kontrollerar hastigheten speciellt på sådana platser där många personer rör sig. Hastigheten på Närpesvägen är 40 km/h. Angående skolans gårdsplan finns trafikmärken förbjuden genomfart. För att ytterligare höja barnens säkerhet så förbjuds parkering av fordon på skolans gårdsplan mellan kl. 8.00-16.00. (Skolans personal har rätt att parkera på skolgården). Trafikmärke placeras vid båda infarterna enl. bifogad karta; Parkering förbjuden kl. 8.00 16.00. Tekniska nämndens beslut:

160, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: Kartbilaga Kantakaupungin koulu 25.11.2015

160, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 1760_001 Aloite vanhempainyhdistys Kantakaupungin koulu 15.11.2010

161, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 227/2015 ANSÖKAN OM UNDANTAGSLOV FÖR BASTUBYGGNAD PÅ FASTIGHET 287-416-1-91 I SKAFTUNG TEKNISKA NÄMNDEN UTSLAG STADEN KRISTINESTAD Givet efter anslag Lappfjärdsvägen 10 18.12.2015 64100 Kristinestad TekN 161/ 09.12.2015 Tfn. 06-2216200 faxnr. 06-2216285 Dnro : 227/2015 Ärende Ansökan om undantagslov för byggande Sökande Becker Mårten Salavägen 4 64100 KRISTINESTAD Ansökan Byggplats Fastighetsbeteckning: 287-416-1-91 Byggnadsplatsens byggrätt:150 m 2 Adress: Skärivägen 284 A 64480 SKAFTUNG Byggprojekt och åtgärd Byggande av bastubyggnad, 28 m 2 Byggnadsbegränsning Strandgeneralbestämmelserna - Överskridning av antalet tillåtna bastubyggnader Utgångsläge Bebyggd fastighet på strandgeneralplaneområde. På fastigheten finns en gammal rökbastu i försvarligt skick 12 m 2, ett förråd 54 m 2 samt en fritidsstuga 53 m 2. Totalt bebyggt 119 m 2. Strandgeneralplanens bestämmelser och byggrätt Enligt den av stadsfullmäktige 9.11.2000 godkända strandgeneralplanen är fastigheten angiven som RA-område, område för semesterbyggnader. Byggnadsrätten är 150 m 2. På byggnadsplatsen får uppföras en fritidsstuga, 80 m 2, gäststuga 30 m 2, bastubyggnad 35 m 2 samt en ekonomibyggnad

161, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 227/2015 Hörande Motivering Grannarna har hörts i ärendet vad gäller undantagslov. Inga anmärkningar har inlämnats. Sökande har inte motiverat sin ansökan. Tekniska direktörens förslag Tekniska nämnden beviljar ansökt undantagslov, eftersom åtgärden inte medför olägenheter med tanke på planläggningen, genomförandet av planen eller annan reglering av områdesanvändningen och inte förorsakar olägenheter för omgivningen eller försvårar naturvården eller skyddet av den byggda miljön. Motivering Överskridning av totala byggrätten överskrids inte. Totala antalet tillåtna byggnader överskrids inte. Den gamla bastun är en rökbastu i försvarligt skick. Tillämpade lagrum Markanvändnings- och bygglagens 171 mom.1, 172 och 173. Tekniska nämndens beslut Giltighetstid Före påbörjande av någon som helst byggnadsåtgärd bör sökande beviljas byggnadslov av den lokala byggtillsynsmyndigheten. Detta tillstånd är i kraft två (2) år från den dag utslaget givits. Byggnadslovet bör sökas inom denna tid. Sökande av ändring Ändring av detta utslag får sökas genom skriftligt besvär till Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsanvisning bifogas. Teknisk direktör Joakim Ingves Beredare Ari-Johan Myllyniemi

161, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 227/2015 Bilagor Situationsplan Omgivningskarta Distribution och avgift Beslut sökande 390,00 euro Becker Mårten Salavägen 4 64100 KRISTINESTAD Avskrift utan avgift Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Skolhusgatan 19 PB 262 65101 VASA Byggnadstillsynsbyrån i Kristinestad Lappfjärdsvägen 8-10 64100 KRISTINESTAD

161, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 1763_001 Becker undantagslov omgivningskarta 26.11.2015

161, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 1762_001 Becker Mårten situationsplan 26.11.2015

162, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 220/2015 ANSÖKAN OM UNDANTAGSLOV FÖR INRE ÄNDRINGAR PÅ FASTIGHET 287-407-1-62 I LAPPFJÄRD TEKNISKA NÄMNDEN UTSLAG STADEN KRISTINESTAD Givet efter anslag Lappfjärdsvägen 10 18.12.2015 64100 Kristinestad TekN 162/ 09.12.2015 Tfn. 06-2216200 faxnr. 06-2216285 Dnro 220/2015 Ärende Ansökan om undantagslov för byggande Sökande Lappfjärds frivilliga brandkår r.f/björknäs Roger Mosspottvägen 17 64300 LAPPFJÄRD Ansökan Byggplats Fastighetsbeteckning: 287-407-1-62 Byggnadsplatsens byggrätt:600 m 2 Adress: Södra Lappfjärdsvägen 71 64300 Lappfjärd Byggprojekt och åtgärd Inreändringar, 46 m 2 Byggnadsbegränsning - Överskridning av tillåten byggrätt Utgångsläge Bebyggd fastighet på delgeneralplaneområde. På fastigheten finns byggnader som tjänar räddningsväsendet. Totalt bebyggt 696 m 2. Byggnaden som avses i ansökan är en garage/lagerbyggnad, 288 m 2 i vilken man ämnar bygga en våning, 46 m 2. Generalplanens byggrätt Enligt den av stadsfullmäktige 23.8.2010 godkända delgeneralplanen för Lappfjärd markanvändning 2006-2030 är byggnadsrätten är 15% av byggnadsplatsens areal. Byggnadsplatsens areal är 4000 m 2.

162, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 220/2015 Hörande Hörande av granne 287-407-1-198 uppenbart onödigt emedan projektet påverkar inte boende, arbete eller övriga förhållanden. Tillämpat lagrum MBL 173 mom1. Övriga grannarna har hörts i ärendet vad gäller undantagslov. Inga anmärkningar har inlämnats. Motivering Sökande har motiverat sin ansökan. Tekniska direktörens förslag Tekniska nämnden beviljar ansökt undantagslov, eftersom åtgärden inte medför olägenheter med tanke på planläggningen, genomförandet av planen eller annan reglering av områdesanvändningen och inte förorsakar olägenheter för omgivningen eller försvårar naturvården eller skyddet av den byggda miljön. Motivering Befintliga byggnadens byggnadsyta förstoras inte. Våningsyta som uppstår uppkommer emedan man bygger ett våningsutrymme inne i byggnaden. Tillämpade lagrum Markanvändnings- och bygglagens 171 mom.1, 172 och 173. Tekniska nämndens beslut Giltighetstid Före påbörjande av någon som helst byggnadsåtgärd bör sökande beviljas byggnadslov av den lokala byggtillsynsmyndigheten. Detta tillstånd är i kraft två (2) år från den dag utslaget givits. Byggnadslovet bör sökas inom denna tid. Sökande av ändring Ändring av detta utslag får sökas genom skriftligt besvär till Vasa förvaltningsdomstol. Besvärsanvisning bifogas. Teknisk direktör Joakim Ingves Beredare Ari-Johan Myllyniemi

162, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 220/2015 Bilagor Situationsplan Omgivningskarta Distribution och avgift Beslut sökande 390,00 euro Lappfjärds frivilliga brandkår r.f/björknäs Roger Mosspottvägen 17 64300 LAPPFJÄRD Avskrift utan avgift Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Skolhusgatan 19 PB 262 65101 VASA Byggnadstillsynsbyrån i Kristinestad Lappfjärdsvägen 8-10 64100 KRISTINESTAD

162, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 1765_001 Omgivningskarta Lappfjärd FBK 26.11.2015

162, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 1766_001 Situationsplan Lappfjärd FBK 26.11.2015

163, TEKN 9.12.2015 17:00 ST: 58/2015 ANHÅLLAN OM NYTT ARRENDEAVTAL (EG/JI) Krs Segelförening har arrenderat ett 11150 m² stort område av staden fram till legoavtalets utgång 31.12.2014. Under senaste avtalsperiod har arrendet kategoriserats som ett s.k. villaarrende. Krs segelförening har lämnat in en skrivelse gällande nedsättning av arrendeavgift för arrendeområde/arrendeavtal 988/1, riktat till stadsstyrelsen. Ärendet behandlades i stadsstyrelsen 16.11.2015 varvid det konstaterades att det inte är korrekt att kategorisera arrendeområdet som villaarrende då det på området inte finns någon byggnad för fritidsändamål. Området borde kategoriseras som s.k. annan jordlega enligt 5:e kapitlet i jordlegolagen 1966/258. Stadsstyrelsen beslöt att ärendet överförs för behandling till tekniska nämnden i enlighet med 21.1. förvaltningslagen 2003/434. I sin anhållan önskar Krs segelförening att arrendeavgiften borde jämföras med andra föreningar, såsom IF Länken och Kristinestads scoutförening. Däremot är segelföreningens arrendeområde ett mycket attraktivt område med restaurangverksamhet, vilket bör tas i beaktande. Ett nytt avtal borde även följa en av staden fastställd taxa. Av stadens legoavtalstyper, villa-, bostads-, magasin- och industriarrende, så är industriarrendeavtal det mest lämpliga för området i fråga. Industriarrendeavtal har även ingåtts med andra arrendetagare som driver restaurangverksamhet. Arrendeavgiften för industriarrende är en grundavgift 67 + 0,07 / m² som binds till levnadskostnadsindex jämfört med arrendeavgiften för villaarrende som är en grundavgift 850 + 0,55 / m² som binds till levnadskostnadsindex. Enligt gällande strandgeneralplan är området reserverat som LV, område för vattentrafik. Tekniska direktörens förslag: Ett nytt industriarrendeavtal för Krs segelförening görs upp. Arrendeavtalet är i kraft tillsvidare med en uppsägningstid på 6 månader. Arealen förblir densamma, det vill säga 11150 m². Legoavgiften bestäms enligt gällande taxa, det vill säga en grundavgift på 67 och 0,07 /m², som binds till levnadskostnadsindex. Staden förbehåller sig rätten att höja/sänka arrendeavgiften om ny taxa för industriarrende fastställs under arrendetiden. Tekniska nämndens beslut:

163, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: ksf_arrendenedsättningsanhållan

164, TEKN 9.12.2015 17:00 ST: 6/2015 ÄRENDEN FÖR INFORMATION OCH BEREDNING

165, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 15/2015 ANSÖKAN OM BYGGLOV FÖR ÄNDRING AV LÄGENHETER SAMT FÖR BERGS- VÄRME

165, TEKN 9.12.2015 17:00 TEKN: 15/2015

165, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 1770_001 Bygglovsansökan Berglund Bernt 2.12.2015

165, TEKN 9.12.2015 17:00 / Pykälän liite: 1773_001 Omgivningskarta och situationsplan Berglund Bengt 2.12.2015