Målprogram 2011 2015
FINLANDS RIKTNING 2015 Finlands näringslivsstruktur har under ett decennium förändrats väsentligt. Industrins andel av produktionen och den inhemska sysselsättningen har minskat. En snabbare produktivitetsökning är nödvändig för den ekonomiska tillväxten. Detta accentueras då arbetskraftsutbudet sjunker som följd av att den arbetsföra befolkningen minskar. Också den regelbundna arbetstiden har hela tiden förkortats. Den offentliga ekonomin är i svårigheter ännu länge efter finanskrisen. Den nordiska modellen, med vilken den finländska välfärden har byggts, skall utvecklas så att den innehåller incitament till arbete och företagande. Med åtgärderna i Företagarna i Finlands målprogram siktar man på att förbättra medborgarnas allmänna välmående snabbare än i de konkurrerande länderna genom en livskraftig och nydanande företagssektor Finland kan bibehålla minst den nuvarande industrin och göra den mångsidigare samtidigt som servicebranschernas relativa betydelse ökar arbetets produktivitet ökar inom alla branscher och arbetskarriärerna förlängs för att bättre motsvara ökningen av livslängdsförväntningen få ökningen av den offentliga skuldsättningen under kontroll genom att förbättra sysselsättningen och få den offentliga sektorns produktivitet att öka 2
FÖRETAGANDETS BETYDELSE SOM VÄLFÄRDSBYGGARE ACCENTUERAS YTTERLIGARE. De behövliga åtgärderna: nytt ansvarstagande och företagarsynvinkel i det samhälleliga beslutsfattandet beskattningen skall innehålla incitament till företagande, företagens tillväxt, sysselsättning och arbete produktiviteten skall förbättras genom utvecklandet av arbetsmarknadsstrukturerna och sysselsättande underlättas tillgången till arbetskraft och nivån på kunnandet skall tryggas kommuntjänsternas effektivering förutsätter fungerande servicemarknader och samarbete med företag 3
Fotograf Sini Pennanen, Sininen Kuva Fotograf Sini Pennanen fotograferar för flera av Finlands ledande reklam- och kommunikationsbyråer och sköter reklam och tar tidningsfotografier för mediehus. Hennes arbeten kan bl.a. ses i journaler och kundtidningar i Finland och i övriga Europa, på reklam, företagsbroschyrer, årsberättelser, hemsidor, utomhusreklam och produktförpackningar. En företagare skall vara initiativrik för att nätverkandet med företag och det egna skyddsnätet skall fungera, och för att säkerställa fortsättningen av den egna lönen och företagsverksamheten. Genom att sköta försäkringsärendena har också en företagare rätt till goda sociala förmåner vid t.ex. olycks- eller sjukdomsfall. För att uppmuntra betalningen av försäkringsavgifterna kunde företagaren stödas med skattelättnader, för att komma bort från företagarnas minimering av försäkringsavgifterna. När de praktiska sakerna löper är företagandet en trevlig gren och orkandet som företagare är tryggat. Frihet, ansvar och kreativitet i samma paket! Suomen Yrittäjät tavoiteohjelma 2011 2015 4 Tiivistelmä
1 NYTT ANSVARSTAGANDE OCH FÖRETAGARSYNVINKEL I DET SAMHÄLLELIGA BESLUTSFATTANDET Det är eftersträvansvärt att göra de centrala samhälleliga besluten i samarbete med de centrala intressegrupperna. Genomförandet av nödvändiga förändringar skall dock inte haverera eftersom man inte når fullständig enighet. I beredningen av ärenden i trepartssamarbete skall man övergå till ett förfarande där regeringen och riksdagen använder den makt som tillhör dem. För att samhället skall bli gynnsamt för företagande skall man noggrant utreda företagseffekterna av beslut inom statsförvaltningen och kommunerna. Detta gäller såväl lagstiftning, annan reglering som enskilda beslut speciellt inom kommunsektorn. CENTRALA METODER FÖR ATT UPPNÅ MÅLSÄTTNINGARNA Man skall godkänna en sådan nytolkning av regeringens och arbetsmarknadsparternas trepartssamarbete där regeringens och riksdagens grundlagsenliga makt förverkligas. Utvärderingen av företagseffekterna skall förbättras både nationellt och regionalt. 5
2 BESKATTNINGEN SKALL INNEHÅLLA INCITAMENT TILL FÖRETAGANDE, FÖRETAGENS TILLVÄXT, SYSSELSÄTTNING OCH ARBETE Den ekonomiska tillväxten och därmed medborgarnas välmående grundar sig på lönsam företagsverksamhet. Samhället påverkar företagandet väsentligt via beskattningen. Beskattningen av ägarledda företag skall beakta den samlade effekten av företagsbeskattningen och företagarens beskattning. Företagandet kräver risktagning, och det är rätt att företagaren får ett skäligt täckningsbidrag för sitt arbete och för det investerade kapitalet. Det nuvarande skattesystemet har förstärkt företagens balanser, skapat och upprätthållit arbetsplatser och ökat skatteintäkterna. I företagsbeskattningen skall man behålla tillräckliga incitament till företagande och till företagens tillväxt och förstärkande. Talouden Ekonomins vaurastuminen förmögenhetsökning lähtee yrityksistä startar från företagen Företagens ekonomi, affärsverksamhet och investeringar samfundsskatt dividendbeskattning mervärdesskatt arpl-avgifter Antalet arbetsplatser och lönenivån förvärvsinkomstskatt kommunalskatt arpl-avgifter Konsumtionsutgifter, besparingar och investeringar mervärdesskatt andra indirekta skatter Ekonomins rikhet, egendomen och dess avkastning kapitalskatt källskatt skatt på försäljningsvinst arvsskatt De skatter som krävs för upprätthållandet av välfärden skapas i sista hand som resultat av företagens lönsamma verksamhet. De volymmässigt mest betydande skatteintäkterna samlas via mervärdesskatten och inkomstskatten. 6
CENTRALA METODER FÖR ATT UPPNÅ MÅLSÄTTNINGARNA Trots underskottet i den offentliga ekonomin skall man undvika allmän höjning av skatterna. Målet skall vara en beskattning med incitament och en ekonomisk politik som stöder företagande och tillväxt. Istället för skärpning av beskattningen skall man skapa nya tillväxtförutsättningar. Man skall fortsättningsvis lindra förvärvsinkomstbeskattningen genom att sänka statens inkomstskatteskalor över hela linjen tilläggsinkomster skall alltid lämna kvar minst 50 %. Beskattningen av företagare skall vara konkurrenskraftig jämfört med arbetstagarnas beskattning. Avkastningsgraden av enkelt beskattad dividend från icke-noterade aktiebolag skall behållas vid minst 9 procents nivå, vilket ger incitament till företagande och beaktar företagarrisken. Statens skatteintänkter år 2009, milj.. Finansministeriet. 7
3 ÖKAD PRODUKTIVITET VIA MER FLEXIBLA ARBETSMARKNADSSTRUKTURER Finländska företag är oberoende av storlek med i den globala konkurrensen. Trycket att anpassa sig till den hårda konkurrensen och drastiska konjunkturväxlingar är stort. Arbetsmarknadens inflexibilitet försvagar mindre företags möjligheter att klara sig i denna konkurrens. Arbetsmarknadens funktion påverkar också företagens lönsamhet. Den finländska flexicurity-modellen (fi. joustoturva) och den därtill hörande ökningen av möjligheterna till lokalt avtalande i arbetslagstiftningen skulle öka arbetets produktivitet. Arbetsgivarföretagens antal har inte växt, fastän företagens helhetsantal har vuxit starkt. Företagen skaffar den behövliga arbetsinsatsen främst genom att anställa i arbetsförhållande, men också i växande grad via underleverans och som inhyrd arbetskraft. Det finns trösklar till anställande också under ekonomiskt goda tider. Dessa trösklar gäller speciellt sysselsättandet av personer i svår arbetsmarknadsställning. De interna relationernas öppenhet och konfidentialitet mellan arbetstagarna och ledningen TEM ja Företagarna i Finland. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 3,1 % 5,7 % 5,2 % 2,0 % 4,4 % 10,4 % 14,8 % 19,8 % 16,9 % 25,5 % 53,4 % 50,0 % 48,4 % 60,4 % 52,0 % 33,1 % 29,5 % 20,9 % 17,8 % 26,7 % under 10 10-49 50-249 över yli 250 yhteensä total Total Arbetsplatsens Työpaikan koko storlek Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt I små företag utgör arbetsgivarens och arbetstagarnas öppna och förtroliga relationer en bra grund för ökandet av lokalt avtalande. 8
CENTRALA METODER FÖR ATT UPPNÅ MÅLSÄTTNINGARNA En bestämmelse om lokalt avtalande som möjliggör ett avtalande på företagsnivå om avvikelser från kollektivavtalet om både arbetsgivaren och arbetstagarna så vill skall intas i arbetsavtalslagen. Arbetstagarna skulle alltid ha rätt att om de så vill vägra avvikelser och hänvisa till kollektivavtalet. Sysselsättandet kan underlättas bl.a. genom att man ändrar på kraven för uppsägning på individuella grunder, lindrar förutsättningarna att uppgöra visstidsavtal och tillåter avtalandet om en längre, ettårig prövotid. En karensdag vid sjukledigheter skall intas i arbetsavtalslagen. De kostnader för arbetsgivaren som uppkommer p.g.a. föräldraskap skall ersättas mer täckande än för tillfället. Förändringen av företagens personal 2001 2009 enligt företagets storlek, personer. Statistikcentralen. Personmängderna har förändrats till heltidsarbetsplatser, bortsett från jord- och skogsbruk. Ökning tillsammans 82 569 - storföretag 4 240 - sme-företag 78 329 (under 20 personers företag 51 500) De minsta företagens betydelse för sysselsättningen har varit stor under det gånga årtiondet. 9
4 TILLGÅNGEN TILL ARBETSKRAFT OCH NIVÅN PÅ KUNNANDET SKALL TRYGGAS Ett tillräckligt arbetskraftsutbud och en ökande produktivitet är förutsättningar för att den offentliga finansieringen av välfärden är hållbar. Arbetskraften hotar nu att minska som en följd av den arbetsföra befolkningens minskning. Också arbetstiderna har förkortats. Arbetskraftsutbudet formas av antalet sysselsatta och tiden som används till arbete. Eftersom det är en utmaning att öka produktiviteten skall allting göras för att också hindra minskningen av arbetskraftsutbudet. En stor del av konkurrenskraften och produktivitetsökningen skapas av högklassigt kunnande och företagens förmåga och möjligheter att utveckla detta. Detta påverkas av utbildningsutbudets mängd och kvalitet, företagarens kunskap om tjänster som står till förfogande och företagets ekonomiska förutsättningar. Utbildningssystemets centrala utvecklingsmål är ökandet av arbetslivsorienteringen i all utbildning, livslångt lärande och förlängandet av arbetskarriärerna genom befrämjandet av arbetsplatsinlärning. Företagaraktivitet kan också ökas med utbildningens metoder. Befolkningens åldersstruktur. Befolkningsprognos, Statistikcentralen. De arbetsföra finländarna minskar under de kommande två årtiondena. Den allt mindre aktiva befolkningen skall sköta om en allt växande skara av åldringar. 10
CENTRALA METODER FÖR ATT UPPNÅ MÅLSÄTTNINGARNA Medborgarnas arbetskarriärer kan förlängas både i början och i slutändan, dessutom kan man försöka förkorta avbrotten under karriären. Man skall sträva efter att få medborgare som av olika orsaker är utanför arbetskraften med i arbetslivet. Genom utvecklandet av arbetstiderna kan man öka arbetskraftsutbudet. Arbetskraft skall lockas till Finland också från andra länder. Man skall bättre än för tillfället kunna bestämma antalet inledningsplatser i yrkes- och högskoleutbildning både branschvis och regionalt på basen av utbildningsbehovskalkyler. Ökandet av läroavtal speciellt vid utbildningen av unga förutsätter att läroavtalslönerna och utbildningsersättningarna fås att motsvara utvecklingen av läroavtalsstuderandens prestation och kunnande. 25 29-åriga studerandens andel av arbetskraften i Norden åren 2005 och 2008, %. OECD 2010. Finland Sverige OECD medeltal Finländska unga övergår från studierna till arbetslivet senare än unga i de flesta andra länder. Situationen har bara förvärrats hos oss de senaste åren. 11
5 KOMMUNTJÄNSTERNA SKALL EFFEKTIVERAS SAMARBETE MED FÖRETAG Den offentliga sektorn påverkar företagsverksamheten förutom som normgivare också direkt via sin egen verksamhet. Väsentliga delar utgörs av den offentliga sektorns affärsverksamhet och offentliga upphandlingar. Speciellt produktionssättet för den service som kommunerna har ansvar för har stor betydelse för företagandet. Också planeringen är en viktig del av bl.a. näringslivspolitiken som påverkar verksamhetsmöjligheterna för företag inom handelsbranschen. Produktivitetsförändringen av kommunernas tjänster. Statistikcentralen. Utbildning Hälsovård Socialtjänst Tillsammans Speciellt behovet av olika tjänster för åldringar ökar då befolkningsstrukturen förändras kraftigt. Produktivitetsutvecklingen inom de kommunala tjänsterna har varit dålig. Förverkligandet av den service som kommunerna har ansvar för skall inkludera privata företag mycket mer allmänt än för närvarande. 12
CENTRALA METODER FÖR ATT UPPNÅ MÅLSÄTTNINGARNA Ett utvecklingsprogram för de offentliga upphandlingarna bör uppgöras under regeringens ledning. Dess centrala utgångspunkt skall vara den offentliga sektorns ansvar för marknadernas utveckling. Den offentliga sektorn skall undvika verksamhet som konkurrerar med företag och istället sträva efter att utveckla sin verksamhet i samarbete med företag istället för att konkurrera med dem. Kommuner skall uppmuntras till ett mycket större bruk av servicesedlar, eftersom servicesedlarna som medel befrämjar marknadernas utveckling betydligt bättre än den klassiska modellen med inköpta tjänster. Finland behöver en neutral aktör som jämför kostnaderna och kvaliteten av den offentliga och den privata sektorn. Befolkningsfaktorernas inverkan på efterfrågan på basservice. Basserviceprogrammet 2011 2014, Finansministeriet. Kommunsektorns driftskostnader år 2008 mn euro index 2010 = 100 2010 2014 2020 2030 Utbildningstjänster 6 881 100 98 99 103 förskoleutbildning 293 100 104 108 108 grundläggande undervisning 4 006 100 99 104 108 gymnasieutbildning 626 100 93 89 96 yrkesutbildning 1 395 100 98 95 98 yrkeshögskolor 561 100 101 96 94 Hälsovårdstjänster 9 051 100 106 115 133 specialiserad sjukvård 5 327 100 105 112 125 primärvård 3 724 100 107 119 145 Socialservice 4 737 100 108 121 148 barndagvård 2 443 100 103 106 104 ålderdomshem 945 100 115 141 204 hemservice 699 100 112 133 182 serviceboende(uppskattning) 650 100 114 136 193 13
6 FÖRBÄTTRA FÖRETAGANDETS VILLKOR, STÖD FÖR ÄGARSKIFTEN Företagandet innebär en möjlighet till ekonomisk framgång men också en osäkerhet om utkomsten och andra risker. Riskerna hör till företagandet, men å andra sidan ökar deras kontroll och ett skäligt socialskydd att man vågar söka ny affärsverksamhet. De stora årskullarna håller redan på att gå i pension. Företagarna är starkt överrepresenterade i denna åldersgrupp. Hotbilden är att vi förlorar en stor mängd livskraftiga företag som man inte finner fortsättare till. Generations- eller ägarskifte förväntas inom de närmaste fem åren, % av företagen. Sme-företagsbarometern, hösten 2010. Ca 50 000 företag måste inom de nästa fem åren besluta om företagets försäljning, generationsskifte eller avslutning. Detta gäller också 30 procent av företag som sysselsätter under 10 personer. 14
CENTRALA METODER FÖR ATT UPPNÅ MÅLSÄTTNINGARNA I skuldsaneringar skall företagarna behandlas jämlikt med andra medborgare. Företagarnas socialskydd jämfört med arbetstagarnas avviker främst inom arbetslöshetsskyddet; speciellt då företagsverksamheten avbryts krävs snabbare hjälp från arbetslöshetsskyddet. Införskaffandet av ett företag som redan är verksamt t.ex. av en företagare som går i pension skall bli ett naturligt sätt att inleda företagsverksamhet. Med beskattningen och via andra åtgärder skall man ge incitament också till andra ägarskiften än dem som sker inom familjen. Företagarnas och löntagarnas åldersstruktur 2007. Arbetskraftsundersökningen, Statistikcentralen. Företagare Löntagare Det finns över 100 000 företagare som är över 50 år, d.v.s. nästan hälften av alla företagare. Ett stort antal företagare uppnår pensionsåldern under nästa valperiod. 15
7 FÖRETAGENS VERKSAMHETSMILJÖ SKALL FÖRBÄTTRAS OCH STÖDA TILLVÄXT Företagslagstiftningen och myndighetsaktiviteten erbjuder numera skäliga villkor för företagsverksamhet i Finland. Företagen möter dock också problem som beror på ansvarslösa aktörer som inte bryr sig om gemensamma regler samt ökningen av vilseledande marknadsföring. Den ekonomiska tillväxten och förnyelsen bygger på en ökad företagarkrets. I en välbärgad ekonomi som utnyttjar teknologi och innovationer är dessa spridda bland en stor skara av sme- och mikroföretag. Från dessa grupper stiger tillväxtföretagen som med sin egen verksamhet skapar ny affärsverksamhet, arbetsplatser, inkomster och förmögenhet. Företagens kontrollerade tillväxt är nyckeln till upprätthållandet av välfärden. Av de finländska företagen är den största delen en persons företag och dessa företags andel växer stadigt. Också en persons företag skapar arbetstillfällen och omsättning också annanstans tack vare deras samarbetsnätverk. Utvecklingen av antalet företagare. Arbetskraftsundersökning, Statistikcentralen. 251 000 161 000 90 000 Företagare (exkl. jordbruks-, skogsbruksoch fiskerinäring) Arbetsgivarföretagare Ensamföretagare Antalet företag har vuxit positivt, men ökningen beror på grundandet av en persons företag. Antalet arbetsgivarföretag har hållit oförändrad de senaste 10 åren. 16
CENTRALA METODER FÖR ATT UPPNÅ MÅLSÄTTNINGARNA För att stävja den gråa ekonomin skall man förenkla skaffandet av information om avtalsparterna och öka myndighetskontrollens förhandskaraktär. Innovationer som leder till företagens tillväxt skall också befrämjas med beskattningsincitament. Innovationsverksamhetens tyngdpunkt skall förflyttas till sme- och mikroföretag för att förbättra innovationsberedskapen. Finnveras verksamhetsfullmakter och möjligheter till risktagning skall ökas. Då företagens verksamhetsmiljö utvecklas skall man hålla i minnet att över hälften av alla företag är en persons företag. Sme-företagens tillväxtorientering. Sme-företagsbarometern, hösten 2010, FiF, Finnvera och TEM. Starkt tillväxtorienterad Inget tillväxtmål Växer enligt möjlighet Behåller ställningen Verksamheten upphör under årets lopp Antalet företag som strävar efter stark tillväxt har hållits blygsamt, i internationell jämförelse är andelen också liten. 17
8 ENERGI-, KLIMAT- OCH MILJÖPOLITIK Energisäkerheten och skäligheten av dess prissättning är väsentliga för Finlands ekonomi och företagsverksamhet. Utökandet av bruket av förnyelsebar energi betyder samtidigt nya affärsmöjligheter. Dessa skall kunna kanaliseras speciellt till sme-företag. Den internationella klimatpolitiken betyder ökande reglering för företagen, men utsläppens minskningsmålsättningar kan också öppna nya möjligheter för utvecklandet av klimatvänlig teknologi. Förbrukningsuppskattning av el. Energi-industrin och EK. Industrin Hushåll och jordbruk Tjänster och offentlig förbrukning Överförings- och distributionssvinn Uppskattning, tillsammans Man beräknar att elbehovet kommer att öka trots kontinuerlig förbättring av energieffektiviteten. 18
CENTRALA METODER FÖR ATT UPPNÅ MÅLSÄTTNINGARNA Näringslivets tillgång till energi skall tryggas oberoende av konjunktursituationerna. Tillräckligt beaktande av osäkerhetsmomenten och tillväxtmöjligheterna är centralt då energibehovet utvärderas. För att uppnå de målsättningar som EU slagit fast för bruket av förnyelsebar energi skall man befrämja ökningen av inhemsk produktion av förnyelsebar energi, varvid man samtidigt förbättrar Finlands energiegenförsörjning och små energiproducenters verksamhetsmöjligheter. Avfallet skall vara möjligast fritt för fortsatt förädling. Avfall skall kunna utnyttjas på bästa sätt för ekonomiskt mervärde och miljön. Allt avfall som kan utnyttjas ekonomiskt och tekniskt borde återanvändas och utnyttjas som material. Mängden samhällsavfall enligt hanteringssätt. Statistikcentralen. Placering på soptipp Utnyttjande som energi Utnyttjande som material Helhetsmängden avfall Utnyttjandet av samhällsavfall som material och i energiproduktionen har minskat avfallets lagring på soptippor. Avfallets återanvändning öppnar också nya möjligheter för företagsverksamhet. 19
Utgivare: Företagarna i Finland PB 999, 00101 Helsingfors telefon (09) 229 221 toimisto@yrittajat.fi www.yrittajat.fi