Är digitala trygghetslarm första steget för att bygga välfärdskommunen? Suzanne Örkenrud, administrativ chef, Växjö kommun Niclas Brissmalm, områdeschef, äldreomsorg, Karlskrona kommun Kerstin Engman, IT-strateg SKL
Från analoga till digitala Trygghetslarm Hur och varför?
Uppdraget från Socialdepartementet Detta ska öka: - Andelen digitala trygghetslarm, i förhållande till antalet trygghetslarm som kommunen har beviljat. Genom att: - Säkerställa att de trygghetslarm som kommunen beviljat är digitala och fungerar. - Inrätta en support för frågor om trygghetslarm under 2013. - Ta fram och sprida en vägledning för nya sätt att arbeta med trygghetslarm.
Vägledning/checklista - Referensgrupp utsedd. Arbetsgrupp har jobbat - Uppdrag: Pedagogiskt förklara varför teknikskiftet måste ske - Checklista för viktiga aktiviteter i genomförande- /förändringsprojektet - Kostnads-/nyttokalkyl - Ordlista (ännu ej införd) - Bas-policy - Klar i början av oktober
Hela samhället digitaliseras! - Från pappersremsor till plastkort (SL) - Från Facits räknemaskiner till datorer - Från sättning med blytyper till digitala tidningar - Från koleldade till elektriska tåg - Från köer till klick på nätet (biljetter, tidbokning) - Från pappers- till digitala journaler - Från brev till mail - Från fast till mobil telefoni - Från analoga till digitala trygghetslam
Fast vi är inte riktigt där än
Telefoniutvecklingen - Telefonnätet är helt digitaliserat. Redan! - 35% av fast telefoni kommunicerar över internet (IP) - Fasta internetabonnemang ökade med 9% 2012 - Fasta abonnemang minskar - Mobila bredbandsabonnemang ökade med 34% 2012
Roten till allt ont toner - Analoga larm kommunicerar med toner - Digitala larm skickar paket - BLANDA ALDRIG OLIKA TEKNIKER!!! - Nätet är tondövt
Frågor att besvara - Egen upphandling eller Kommentus? - Ansvara för hela trygghetskedjan dvs även ansvara för abonnemangen? - Har vi policy/sla för övervakning? - Har vi budget för detta? Behöver vi se över avgiftsmodellen? - Har vi en lämplig organisation? Som håller in i e- samhället/trygghetskommunen/välfärdskommunen? - Har vi kompetens? Projektledning? Styrgrupp? - Gör vi detta som ett avstamp mot framtidens digitala omsorg?
Vad kostar det?
Typkommunen - 33.000 invånare - 1.000 larm - 420 personer på SÄBO - Både tätort och glesbygd - Alla larm byts samtidigt - Projektet pågår i 18 månader
Kostnader utöver ordinarie budget Kostnader som tillkommer till den ordinarie budgeten för trygghetslarm gäller projektledning och ökade kostnader för en IP-baserad teknisk lösning. - Huvudprojektledare 1 600 000 kr - Projektledare organisation och larmsamordning 375 000 kr - Installationskompetens 350 000 kr - Teknisk investering hyra, hela larmkedjan, per år 1 740 000 kr - Total investering 4 065 000 kr
Vad kostar alternativet? Ett tankeexperiment som enbart tar hänsyn till ökade kostnader för särskilt boende och ökad telefonkontakt visar att kostnaden för manuell tillsyn och omsorg för en kommun med 1 000 larm då stiger med ca 44,3 Milj. kr.
Upphandlingen Kommentus Upphandlingen har delats upp på fyra delområden: 1. Trygghetslarm - hela larmkedjan 2. Trygghetslarm - larmkedjan exklusive kommunikation 3. Separata trygghetslarm 4. Separat larmmottagning Leverantörer: Tunstall AB, Caretech AB, NEAT Electronics AB Upphandlingsstöd hos SKI
Hur ser det ut idag? - 200.000 larm - 10.000 (max) digitala - 9 kommuner registrerade för avrop hos Kommentus - 22 kommuner anmält intresse för avrop - Bäst erfarenheter finns hos Borås (mobila larm/gsm), Växjö (fasta larm/stadsnät)
Standardisering via SIS - SCAIP = Social Care Alarm Internet Protocol, en branschstandard framtagen genom regeringsuppdraget, som ett första steg mot standardisering av digitala trygghetslarm.
Hitta vägledningen? www.skl.se sök på trygghetslarm - Vägledning/checklista - Bilaga teknikval fördjupning - Bilaga nyttokalkyl fördjupning