Kontrollprogram angående nyregleringen av Larsmo-Öjasjön

Eeva-Kaarina Aaltonen/ 12.1.2012 Kontrollprogram angående nyregleringen av Larsmo-Öjasjön 2012-2016 1. Inledning 1.1 Kort områdesbeskrivning Larsmosjön och Öjasjön är uppdämda till sötvattenbassänger för att tillgodose vattenbehovet vid industrierna i Jakobstad och Karleby (bilaga 1). Det finns över 1000 fritidsbostäder runt om Larsmo-Öjasjön och området har stor betydelse för rekreationsbruk och fiske. Öjasjöns vattenområde har förenats med Larsmosjön genom en kanal som grävts tvärs över Gåsören. Vattnen från Larsmo-Öjasjön rinner ut i havet genom två regleringsluckor väster om Hästgrundet och två regleringsluckor vid Gertrudsströmmen. Därtill finns det tre båtslussar och tre fiskvägar som även leder vatten från sjön till havet. I Larsmo-Öjasjön utmynnar Kronoby å, Esse å, Purmo å och Kovjoki å. Åarnas avrinningsområde är sammanlagt 3 973 km 2 och bassängens egna avrinningsområde är 410 km 2. Larsmo- Öjasjöns areal är vid vattenstånd N 60 +/- 0,0 m 85 km 2, varav Larsmosjöns andel är 73 km 2 och Öjasjöns andel är 12 km 2. Vattenvolym är 195 milj m 3 varav Larsmosjöns andel är 168 milj m 3 och Öjasjöns andel 27 milj m 3. Medeldjupet i Larsmosjön är ca 2,3 m och i Öjasjön 1,6 m. De största problemen i Larsmo-Öjasjön är idag eutrofieringen (algblomningar och igenväxning) och försurningen. Eutrofieringen skrider framåt oberoende av regleringen till följd av näringstillrinningen från sjöns eget tillrinningsområde och med åvattnen. Försurningen uppstår tidvis i vissa förhållanden till följd av det att en stor del av tillrinningsområdet i nedre loppet av åarna är gamla havsbottnar (alunjordar). Från dessa urlakas en stor surhetsbelastning vid vissa omständigheter, som man upplevde senast speciellt våldsamt under den regniga hösten 2006 efter en extremt torr sommar. Man anser dock att regleringsändringen i maj 1998 inte har påverkat dessa faktorer (Aaltonen et al 2006). Halten av klorofyll som indikerar sjöns eutrofiering har ökat, men utvecklingen av eutrofiering har startat långt före regleringsändringen. 1.2 Beslut angående uppdämningen och regleringen Larsmo-Öjasjöns uppdämning och reglering baserar sig från början på följande vattendomstols, vattenöverdomstols och vattendragskomissionens beslut. Tillståndsinnehavare är UPM Kymmene Oyj, Öjasjöns regleringsbolag och Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag: Vattendragskomissionens beslut 28.6.1961, UPM Kymmene (tillståndsvillkor 8) som gäller öppethållning av utskovsluckorna i Hästgrundet och Gertruds har upphävts med vattendomstolens beslut 56/ 1996/ 3). Tillståndsvillkoren 11) och 18) innehåller kontrollåligganden. Västra Finlands vattendomstol 96/ 1969 (24.11.1969), Öjasjöns regleringsbolag (tillståndsvillkor 9) som gäller öppethållning av båtslussarna i Reips och i Palma har upphävts med vattendomstolens beslut 56/ 1996/ 3). Tillståndsvillkoren innehåller kontrollåligganden. Nyregleringen som påbörjades 1.5.1998, baserar sig på följande Västra Finlands vattendomstols och Vattenöverdomstols beslut: Västra Finlands vattendomstol 56/ 1996/3 (26.6.1996), Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag, som innehåller kontrollåligganden i tillståndsvillkoren 2), 3), 12), 13) och 14).

2 Vattenöverdomstols beslut 106/ 1997 (19.9.1997) som gäller tillståndsvillkoren 1) och 6) i ovannämnda vattendomstols beslut. Tillståndsvillkoren har granskats genom följande Västra Finlands miljötillståndsverks och Vasa förvaltningsdomstols beslut: Västra Finlands miljötillståndsverk 58/2009/3 LSY-2006-Y-217 (30.11.2009), Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag, som innehåller kontrollåligganden i tillståndsbestämmelserna 4) och 5). En justerad kontorollplan skall skickas till ELY-centralen i Södra Österbotten för godkännande inom tre månader efter att detta beslut har vunnit laga kraft. Tiden har förlängts till 15.1.2012. En ansvarsperson skall utses enligt tillståndsbestämmelse 3). Vasa förvaltningsdomstols beslut nr 11/0202/1 (21.7.2011). Inga kontrollåligganden. Fiskerikontrollprogrammet har behandlats i Österbottens TE-centrals beslut 24.8.2007 (Dnr 153/5723/2007) över förslaget till kontrollprogram för Larsmo-Öjasjön (28.12.2006) Västra Finlands miljötillståndsverks beslut nr 59/2009/3 LSY-2006-Y-217 (30.11.2009) Vasa förvaltningsdomstols beslut nr 11/0700/2 (24.10.2011). Som resultat från ovannämnda beslutsprocess har bekräftats att tillståndshavaren skall kontrollera regleringens verkningar på fiskbestånden och fisket i Larsmo-Öjasjön i enlighet med det 28.12.2006 daterade kontrollprogrammet som finns som bilaga till ansökan. I kontrollen skall även inkluderas en uppföljning av regleringens inverkan på förutsättningarna för fiskvägarnas funktion. Fiskvägarnas tillstånd Bågast/Kräkilä fiskled/ Öjasjöns regleringsbolag: Västra Finlands miljötillståndsverk 34/2008/3 (LSY- 2007-Y-4, 19.3.2008, innehåller kontrollåliggande Gertruds fiskled/ Norra svenska fiskeområdet: Västra Finlands vattendomstols beslut 19/1990/3 (21.3.1990) Storströmmens fiskväg/ UPM Kymmene 1.3 Regleringsstadga enligt VFM 30.11.2009: 1) Larsmo-Öjasjön skall regleras så, att sjöns vattenyta hålls så noggrant som möjligt inom höjdzonen N 60 +0,10 m - +0,20 m och att man med hjälp av regleringsluckor och båtslussar kan hindra havsvattnet att tränga in i Larsmo-Öjasjön. Beträffande öppnande och stängande av regleringsluckor och båtslussar skall följande bestämmelser iakttas: Alla regleringsluckor skall hållas stängda, då sjöns vattennivå är under N 60 + 0,10 m. Regleringsluckorna skall öppnas och vid flöde skall dessutom båtslussarna öppnas, då sjöns vattenstånd är över N 60 +0,20 m och då vattenståndet är minst 0,05 m högre än havsvattenståndet. - Man skall sträva till att regleringsluckorna vid Hästgrundet och Gertrudsströmmen används jämnt vid avtappningarna. Vattenföringen i fiskvägen vid Gertruds sammanräknas med vattenföringen i regleringsluckorna vid Gertruds. Från detta kan man avvika om det förbättrar vattnets kvalitet i Larsmo-Öjasjön. Vid avtappningarnas storlek skall man beakta vattenbehovet för fiskvägen i Storströmmen och det vattenbehov som i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut nr 34/2008/3 givet 19.3.2008, har preciserats för Reips fiskväg som har byggts i Öjasjön. - Vatten kan temporärt avtappas mer än det anförda via Öjasjön på ett av Västra Finlands miljöcentral godkänt sätt, om det är behövligt för att förbättra vattenkvaliteten i Öjasjön eller av annan motsvarande orsak. Avtappningen skall utföras så att den inte inverkar menligt på avledandet av vatten från Larsmo-Öjasjön för vattenförsörjning, bevattning eller andra allmännyttiga ändamål samt så att förhållandena i Larsmosjön inte försämras.

3 - I följande situationer iakttas undantagsavtappning, om skillnaderna mellan vattenståndet i havet och i sjön så tillåter: o Begränsning av spridningen av den surhet som åarna för med sig i Larsmo-Öjasjön: Undantagsavtappning kan sättas i gång då Esse ås ph-värde vi Jakobstads vattenverk har sjunkit under 5,2 och den kan fortsätta tills ph-värdet är högst 5,2 och vattenståndet vid Storströmmens pegel är högst + 0,50 m och minst + 0,10 m o Fiskvägarnas användning under torra perioder då vattenståndet är under + 0,10 m: Om det är nödvändigt att hålla fiskvägarna öppna för att trygga fiskens gång, kan fiskvägarna hållas öppna tills vattenståndet vid Storströmmens pegel sjunker under 0,05 m. När vattenståndet har sjunkit under +0,05 m kan fiskvägarna hållas öppna högst 32 h per vecka i en eller flera perioder. Alla fiskvägar skall dock stängas då vattenståndet vid Storströmmens pegel sjunker under -0,10 m. Tillståndshavaren skall komma överens om praxisen vid undantagsavtappning med Västra Finlands miljöcentral och Österbottens TEcentral. 1.4 Ansvarspersonen, regleringsgruppen och verkställande gruppen Enligt tillståndsbestämmelse 3) skall tillståndshavaren för vattenregleringen utse en ansvarig person, vars namn och kontaktuppgifter skall meddelas myndigheterna. Därtill är det ändamålsenligt att tillsätta en regleringsgrupp samt en mindre verkställande grupp enligt följande: Regleringsgruppen består av den av tillståndshavaren utsedda ansvariga personen samt representanter (+ suppleanter) för Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag, Öjasjöns regleringsbolag, UPM Kymmene Oyj, Närings-, trafik- och miljöcentralerna i Södra Österbottens (miljöansvarsområde) och Österbotten (fiskerigruppen), kommunernas miljövårdstjänstemän, Norra svenska fiskeområdet, Österbottens vatten och miljö rf och Jakobstads Vatten (Åminne). Regleringsgruppens uppgift är att planera och följa upp regleringen. Gruppen skall bl.a. utreda möjligheterna att genom avtappningssättet förbättra vattenkvaliteten och förbereda en handlingsplan för att förverkliga regleringen så smidigt som möjligt även under de undantagsförhållanden som avses i tillståndsvillkor 1. Den verkställande gruppen består av den av tillståndshavaren utsedda ansvariga personen samt representanter för Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag, Öjasjöns regleringsbolag, UPM Kymmene Oyj och ELYcentralerna i Södra Österbotten (miljöansvarsområde) och Österbotten (fiskerigruppen). Gruppen kan vid behov höra andra sakkunniga. Den verkställande gruppen avgör hur avtappningarna sköts under de undantagssituationer som avses i tillståndsbestämmelse 1). Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag har vid sitt styrelsemöte den 29.12.2011 utsett miljövårdschef Curt Nyman (tel 044 7851 775; curt.nyman@jakobstad.fi) till ansvarsperson och till suppleant miljöinspektör Elinor Slotte (tel 044 7851 678, elinor.slotte@jakobstad.fi). 1.5 Tillståndsbestämmelser som gäller kontrollåligganden (VF Miljötillståndsverk 30.11.2009) 4) Tillståndshavaren skall kontrollera vattenståndet i Larsmo-Öjasjön på ett av Västra Finlands miljöcentral godkänt sätt och över kontrollen skall det föras bok. 5)Tillståndshavaren skall kontrollera verkningarna på vattendraget av vattenregleringen i enlighet med detta beslut, medräknat verkningarna på vattenvegetationen och fågelfaunan, i enlighet med det 28.12.2006 daterade kontrollprogram som finns som bilaga till ansökan, dock så ändrat att kontrollen ingår också en kontroll av vattenkvaliteten som sker på hösten. I Kontrollen skall också inkluderas kontroller av

4 verkningarna på vattenkvaliteten av den i tillståndsvillkor 1) nämnda temporära avtappning som eventuellt genomförs från Öjasjön, och av kvaliteten på det vatten som kommer från Sundbäckens område. I kontrollen skall dessutom inkluderas mätning av ph-värdet i de åvatten som kommer in till Larsmo-Öjasjön då när det kan förutses att surheten i åvattnen avviker från det normala. Den justerade kontrollplanen skall tillställas Västra Finlands miljöcentral för godkännande inom tre månader efter att detta beslut vunnit laga kraft. Genom Vasa förvaltningsdomstols beslut Nr 11/0700/2 (24.10.2011) har bekräftats att tillståndshavaren skall kontrollera regleringens verkningar på fiskbestånden och fisket i Larsmo-Öjasjön i enlighet med det 28.12.2006 daterade kontrollprogrammet som finns som bilaga till ansökan. I kontrollen skall även inkluderas en uppföljning av regleringens inverkan på förutsättningarna för fiskvägarnas funktion. Kontrollerna kan genomföras i form av samkontroller med andra kontrollskyldiga i Larsmo-Öjasjöns område. Kontrollerna kan vid behov senare ändras på av VFM och Österbottens TE-centrals godkänt sätt. Resultaten från kontrollen i 4) och 5) skall tillställas Västra Finlands miljöcentral, Österbottens TE-central och miljövårdsmyndigheterna i städerna Karleby och Jakobstad samt i Kronoby, Larsmo och Pedersöre kommuner 4): före slutet av januari följande år, om inte annat avtalas och 5): inom den i kontrollprogrammet nämnda tidsfristen. Uppgifterna skall på begäran också läggas fram för parterna. Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag, Öjasjöns regleringsbolag och UPM Kymmene Oyj, som alla har kontrollåligganden angående Larsmo-Öjasjön har överenskommit om att genomföra kontrollerna i form av samkontroll enligt denna justerade kontrollplan. Den justerade planen baserar sig på det 28.12.2006 daterade kontrollprogrammet och den innehåller de kompletteringar som miljötillståndsverket har krävt och Vasa förvaltningsdomstol har bekräftat. En sammanfattning och tidschema för kontrollerna finns i bilaga 3. 2. Kontroll av vattennivån och avtappningen 2.1 Automatiserade peglar För skötseln av vattenregleringen har kontrollen av vattennivån vid peglarna vid Storströmmen och Bågast (fd Reips eller Kräkilä) damm automatiserats. Vattennivåerna rapporteras som dygnsmedelvärden i tabelloch diagramform månatligen till dem som nämns i kap 7. Allmänheten kan få vattennivåuppgifterna i realtid via telefon (0204 168728). Storströmmens och Bågast (Kräkilä) automatiska peglar anger den officiella vattennivån för Larsmorespektive Öjasjön. Vattennivåerna anges i N 60 -systemet (statlig höjdsystem som används i grundkartor). Teoretisk medelhavsvattennivå var -32,5 cm i N 60 -höjdsystemet år 2010 i Jakobstad. Havsvattennivån sjunker årligen med 4,28 mm i Jakobstad. 2.2 Övriga peglar Övriga peglar fungerar som information till allmänheten. Följande fasta peglar skall enligt tillståndet hållas i skick så att centimeterindelningen och höjdvärdena N60 +0,10 och N60 + 0,20 m klart framgår av dem: Hickarö bro Gertruds rastplats vid Esse å, Kållbyvägens bro vid Purmo å, bron över riksväg 8

5 2.3 Avtappningen UPM Kymmene Oyj och Öjasjöns regleringsbolag sköter avtappningen vid Hästgrundet, Gertruds, Bågast (Kräkilä) eller Palma enligt tillståndsbestämmelserna och de riktlinjer som regleringsgruppen har fastställer. Under undantagsförhållanden skall den sk verkställande gruppen besluta hur avtappningarna förverkligas. Vattenföringen ut i havet (Hästgrundet, Gertruds och fisklederna) beräknas automatiskt med hjälp av ett dataprogram utgående från uppgifter om vattenstånd och öppethållningstiderna för luckorna. Även öppethållningstiderna för Gertruds, Storströmmens och Bågast fiskleder registreras automatiskt. Rapporteringen av öppethållningstider, vattenstånd och avtappningar (vattenmängd) sker som hittills månatligen, i första hand i elektronisk form (kap 7). 3. Kontroll av vattendraget 3.1 Vattenvegetationen Vattenvegetationen följs upp på ett jämförbart sätt som hittills. Man gör en omfattande vegetationskartering med ca tio års mellanrum. Vegetationskarteringen har gjorts sommaren 1997 (Vääränen 1997) och följande kartering görs enligt samma princip 2014 och därefter vart tionde år. Karteringen baserar sig på flygbilder och terrängarbeten. Larsmo-Öjasjön har indelats i 12 delområden. I anknytning till karteringen har även fem växtlighetslinjer på olika områden inventerats och analyserats mera detaljerad: Rosasholmsviken, Söderfjärden, Vinberggrundet, Bofjärden och Näsiviken. Dessa linjer följs upp med fem års mellanrum för att få en bättre bild av igenväxningen. Den här inventeringen ingår i den stora växtlighetskarteringen 2014. För att få en noggrannare bild av vegetationsändringar under de första nyregleringsåren grundades 3 provytor, som har inventerats fem gånger av Nyman (1998, 1999, 2000, 2003 och 2008). Provytorna har placerats på tre olika stränder (Sandgrundet, Svartvattugrundet och Lilla Kalvholmen). Uppföljningen av vegetationsändringarna på dessa stränder upprepas 2014. 3.2 Fågelbeståndet Utredningen av fågelbeståndet i Larsmosjön (1993) och tidigare utredningar från Öjasjön utgör en god basis för vidare uppföljning. En jämförbar utredning upprepades 1999 och 2005. De allra viktigaste fågelområdena har följts upp mera intensivt, d.v.s. med två års mellanrum. Uppföljningen av fågelbeståndet fortsätts med att göra den omfattande inventeringen i hela Larsmo- Öjasjön vart tionde år, d.v.s. följande gång år 2014. Metoderna skall motsvara de metoder som hittills har använts i ovannämnda inventeringar och som har dokumenterats i Zoologiska museets publikation Linnustoseurannan havainnontiohjeet (Koskimies & Väisänen 1988). 3.3 Bottenfauna Bottenfaunadata i kontrollundersökningarna från Larsmo-Öjasjön 1960- och 1970-talet fram till år 2005 har behandlats av Nyman (2006). Inom vattenvårdsplaneringen har klassificeringen av vattendrag på basen av

6 biologiska kriterier, bl.a. bottenfauna, numera också fått större tyngd och ställer vissa krav på datamaterialet. På basen av Nymans (2006) utvärdering och rekommendationerna samt anvisningarna för klassificering av ytvatten (Vuori m.fl. 2009) föreslås följande fortsättning för kontroll av bottenfauna: Kvantitativa bottendjursprov tas som förr varje år i oktober vid punkterna L 11 samt Ö 4 och Ö5. Proverna tas med Ekman Birge-hämtare enligt nuvarande standard (SFS 5076). Fem parallella prov tas från alla punkterna. Bestämning av individantal och biomassa utförs som hittills. Fjädermygglarver och fåborstmaskar bestäms till art eller åtminstone till släkte för att kunna använda miljökvalitetsindex som används inom klassificeringen av sjöar. Ungefär en gång per tio år utökas provtagningen till ett mera heltäckande nät. Det här görs första gången år 2014. Fem kvantitativa prov med Ekman-häntare tas från de årliga provtagningsplatserna L11, Ö4 och Ö5 samt från platserna L5, L6, L8 (Östanfjärden), L9, L10, Ö1, Ö3 och Ö6 Från dessa platser finns bottenfaunamaterial från 1960-talet fram till början av 1980-talet. Dessutom tas prov från tre nya platser i närheten av åmynningarna, Pirilöfjärden (Kovjoki), Korvskärsfjärden (Esse å, Purmo å) och Björnholmsfjärden (Kronoby å). Proven behandlas på samma sätt som vid den årliga provtagningen. Denna undersökning ersätter de kvalitativa kartläggningar som enligt Nyman (2006) lämpar sig ganska illa i Larsmo-Öjasjön på grund av svårigheterna att bestämma de dominerande arterna utan att undersöka proven i laboratorium. 4. Kontroll av vattenkvalitet Provtagningspunkter för kontrollen av vattenkvalitet kommer att fortsätta enligt nuvarande program. Prover i Larsmosjön tas i åmynningarna (L1 - L4), vid slussarna (L5 och L6) samt vid djuphöljorna (L9, L10 och L11) samt i Öjasjön vid punkterna Ö1 - Ö7 (bilagorna 1 och 2). 4.1 Vattenkvalitetskarteringar Proverna tas 4 gånger per år under samma vecka i båda sjöarna: i mars-april, maj, augusti och oktober. Proverna tas på 1 m djup, - 1m och beroende på vattendjupet antingen på 3 m eller 5 m djup. Följande analyser utförs: temperatur, syre, alkalitet, aciditet, ph, elledningsförmåga, färg, COD Mn, tot-p, tot-n, sulfat, Fe, Mn, Al, grumlighet, E.coli och tarmenterokocker. Från 1-meters prov analyseras även PO 4 -P, NO 2+3 -N och NH 4 -N. Under perioden med öppet vatten tas vid alla provtagningspunkter ett samlingsprov från ytvattenskiktet (0-2 m) varifrån analyseras klorofyll-a. Vid provtagningen görs väderleksobservationer och mäts siktdjup. Om man vid provtagningar observerar massförekomster av alger, bestäms de dominerande planktonarterna. I samband med provtagningarna i maj, augusti och oktober tas ett vattenprov från det vatten som pumpas från Sundbäckens dränerade åkerområde mellan Purmo å och Sandsundsfjärden (se bilaga 1). Analysurval för detta prov: temperatur, alkalinitet, aciditet, ph, elledningsförmåga, sulfat, Fe, Mn, Al och grumlighet. 4.2 Uppföljning av eutrofiering Förutom ovannämnda tre provtagningsomgångar tas under perioden med öppet vatten tre provtagningsomgångar (1 m/0-2 m) för att följa mera noggrant med eutrofieringen. Prover tas vid ovan nämnda punkter i juni, mitten av juli och slutet av augusti. Från prover från 1 m djup analyseras ph, färg, tot-p, PO 4 -P, tot-n, NO 2+3 -N och NH 4 -N och från 0 2 m samlingsprov analyseras klorofyll-a. Vid provtagningen görs väderleksobservationer och mäts siktdjup. Om man vid provtagningar observerar massförekomster av alger, bestäms de dominerande planktonarterna.

4.3 Uppföljning av metaller och surhet 7 En kartläggning av vattnets metallhalter (Hg, Cd, Pb, Ni, Zn, Co) görs en gång under 2012 vid alla punkter och alla provtagningsdjup. Hg, Cd, Pb och Ni ingår in statsrådets förordning (VnA 868/2010) över skadliga och farliga ämnen för vattenmiljön. Zn och Co tilläggs analysurvalet på grund att de har benägenhet att urlakas från sura sulfatjordar Organiska ämnen som ingår i ovannämnda förordning anses inte utgöra nån risk för vattenmiljön i Larsmo-Öjasjön och föreslås därför inte ingå i programmet. På basen av resultaten avgörs vilka provtagningspunkter och metaller man tar i närmare uppföljning. Resultaten från CATERMASS-Life+ -projektet utnyttjas i mån av möjligheter i tolkingen av resultaten. 4.4 Uppföljning av ph-värden och vattenkvalitetskontroll under den temporära avtappningen från Öjasjön Ett provtagningsprogram för uppföljning av ph-värden i de åar och älvar + Sundbäckens område som rinner ut i Larsmo-Öjasjön skall ingå i ett handlingsprogram som utarbetas av regleringsgruppen. I programmet ges riktlinjer för provtagningspunkter och frekvenser under olika förhållanden och omständigheter. Vattenkvalitetskontroll under den temporära avtappningen från Öjasjön utförs på ett sätt som närmare beskrivs i handlingsprogrammet. 5 Fiskerikontroll 5.1 Fiskstammen och fisket Uppgifter om antalet fiskare, bragder och fångst samlas årligen via Norra svenska fiskeområdet. Uppgifterna presenteras i form av tabeller i samband med vattenkvalitetsrapporten. Med 5 års mellanrum utförs en fiskeriförfrågning, som senast utfördes i början av 2005 gällande årets 2004 uppgifter (Wistbacka 2005 b). En likadan förfrågning upprepas i början av 2012/2013 gällande årets 2012 uppgifter. Frågeblanketten sänds till 2 000 slumpvis utvalda hushåll i Karleby, Kronoby, Pedersöre, Larsmo och Jakobstad. Adresserna beställs från Befolkningsregistercentralen. Alternativt används adresser för fritidsbosättning och fast bosättning vid stränderna. 5.2 Fiskeriutredningar Mera omfattande fiskeriutredningar utförs i Larsmo-Öjasjön enligt följande: Provfiske i hela Larsmo-Öjasjön med Nordic-översiktsnät enligt Böhling & Rahikainen (1999): 2013 Yngelnotdragningar kompletterade med surhetskarteringar enligt Wistbacka & Toivonen (2005) utförs efter speciellt omfattande sura urlakningar om undantags/regleringsgruppen så bestämmer. 5.3 Förutsättningarna för fiskvägarnas funktion Regleringen inverkar på fiskvägarnas förutsättningar (t ex luckorna hålls stängda under vissa perioder, skillnaden i vattenstånd är för stor, strömhastigheten blir alltför hög) att fungera och därav bör en uppföljning av dessa verkningar finnas med i kontrollprogrammet i enlighet med miljötillståndsverkets beslut (58/2008/3). Vasa förvaltningsdomstol har genom sitt beslut 24.10.2011 hållit kvar denna

8 utredningsskyldighet. Även invallningen inverkar på fiskvägarnas funktionsförutsättningar när både regleringsluckorna och fiskvägarna är stängda på grund av att skillnaden mellan havsvattennivån och sjöns nivå är mindre än 5 cm. Fiskvägarnas funktion i Larsmo-Öjasjön har blivit undersökt med hjälp av ryssjefiske efter att fiskvägarna färdigställts och efter deras restaurering. En utredning över Gertruds fiskvägs funktion gjordes efter dess restaurering år 2004 (Wistbacka 2004). Storströmmens fiskvägs funktion undersöktes av Keränen (2006). Den nybyggda (2008) naturenliga fiskvägens funktion i Bågast i Öjasjön undersöktes åren 2009 och 2010 (Keränen 2011). Man har kommit till den slutsatsen att fiskarna vandrar genom fiskvägarna både uppåt för att leka i Larsmo- och Öjasjön och neråt till kustens produktiva födo-områden. På basen av utredningarna fungerar alla fiskvägar när luckorna är öppna och när skillnaden mellan havsvattenstånd och sjövattenstånd inte är alltför stor (Kantojärvi 2009 och Keränen 2011). För uppföljning av fiskvägarnas funktionsförutsättningar föreslås att man grundligare än tidigare utreder fiskvägarnas öppettider i förhållande till vattenstånd och övriga förhållanden. Man bör försöka utveckla regleringspraxisen så, att fiskvägarna kan hållas öppna på sådant sätt som mest gynnar fiskarnas vandring. Regleringsgruppen utarbetar en strategi för fiskvägarnas användning, där man definierar för fiskvägarna kritiska faktorer och tidpunkter samt prioriterar de viktigaste öppettiderna och eventuella restaureringsbehov. Man utreder ifall det är möjligt att även i Öjasjön förverkliga regleringen så, att fiskvägarna stängs först när sjöns vattenyta har sjunkit till nivån +0,05 m eller under. För att överblicka olika scenarier och optimera olika förhållanden kunde man använda sig av den i punkt 1.4 nämnda strömmodellen. Bågast fiskväg har provfiskats under åren 2009 2010 (Keränen 2011) och i slutrapporten föreslås att provfisket upprepas efter fem år (våren och hösten 2014) för att försäkra sig av att fiskarna har på allvar hittat den nya fåran uppåt. På Larsmosjös sida anses att man i tillräcklig grad med olika provfisken under 2000-talet har kunnat bevisa att fisken stiger uppåt och vandrar neråt om förutsättningarna är i skick. 6. Metoder och kvalitetsförsäkring Kontrollprogrammets olika delar kan enligt behov utföras av olika institutioner eller experter. De som utför uppföljningen eller delar av dessa skall påvisa sin kompetens inom respektive delområde. Vissa delar skall ändå bibehållas som helheter, t ex uppföljning av vattenkvalitet för att säkerställa att provtagning sker samtidigt och analyser utförs med jämförbara metoder samt överförs till Hertta-registret. Vattenproven skall analyseras med ackrediterade och tillräckligt noggranna metoder i ett laboratorium som har SFS 17025 kvalitetssystem. Provtagarna skall vara personcertifierade eller tillräckligt erfarna i arbetet. Rapporteringens ansvarspersoner skall vara sakkunniga i (fisk)biologi, limnologi eller hydrobiologi. 7. Rapportering 7.1 Resultaten av kontrollerna Resultaten av vattenståndsmätningarna och avtappningarna skickas i elektronisk form månatligen och resultaten från vattenanalyserna efter de har blivit färdiga till alla som är nämnda nedan (se 7.2). Resultaten av vattenståndskontrollen skall uppbevaras och på begäran företes åt sakägarna. Vattenkvalitets- och bottenfaunaresultaten överförs till Hertta-registret och provfiskeresultaten överförs till det statliga provfiskeregistret. Vattenanalysresultat skickas till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (Hertta-register) även i digital form enligt ELY-centralens instruktioner.

7.2 Årsrapporter och övriga rapporter 9 De kontroller som utförs regelbundet varje år rapporteras i en årsrapport, som innehåller: kontrollresultat från vattenstånd, uppgifter om avtappning, åarnas och sjöarnas vattenkvalitet samt årliga uppgifter om fisket utredning över fiskvägarnas öppettider samt möjligheter att hålla fiskvägarna öppna Årsrapporten skall vara färdig före utgången av följande års maj månad. Rapporterna skickas i elektronisk form (pdf) och lagras på Larsmo-Öjasjöns hemsida. En mera omfattande rapport utarbetas senast 30.6.2015 med genomgång av såväl vattenkvalitet och övriga delområden samt ett förslag till ny kontrollplan. Övriga utredningar rapporteras skilt efter att de har blivit utförda. Alla rapporter och kontrollresultat skickas till: Närings-, trafik- och miljöcentral i Södra Österbotten Närings-, trafik- och miljöcentral i Österbotten, fiskerigruppen Miljövårdsnämnderna i Larsmo, Jakobstad, Pedersöre, Kronoby och Karleby Norra svenska fiskeområdet Österbottens vatten och miljö rf UPM Kymmene Oyj Öjasjöns regleringsbolag Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag 8. Granskning av kontrollprogrammet Tillståndshavaren skall senast 31.12.2015 lämna in en ny kontrollplan till Närings-, trafik- och miljöcentralerna i Södra Österbotten och Österbotten. Bilagor 1 Karta 2 Provtagningspunkter 3 Sammandragstabell av undersökningarna och -åren samt ansvars- och kostnadsfördelning

10 Referenser Aaltonen, E-K. 1998. Kontrollprogram angående nyregleringen av Larsmo-Öjasjön 1998 2004. 6 s + bilagor. Österbottens vattenskyddsförening rf. Jakobstad. Aaltonen, E-K, Kalliolinna, M, & Zittra S. 2006: Luodon-Öjanjärven vedenkorkeudet, juoksutukset ja veden laatu ennen ja jälkeen vuoden 1998 säännöstelymuutoksen. Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. 26 s + liitteet. Böhling, P. & Rahikainen, M. 1999: Kalataloustarkkailu- Periaatteet ja menetelmät. Riista- ja kalatalouden tutkimuslaitos. Helsinki. 301 s + liitteet. Kalliolinna, M 1999-2011. Resultaten från den kontrollenliga undersökningen av Larsmosjön och Öjasjön 1998-2010. Österbottens vattenskyddsförening rf. Jakobstad. Kalliolinna, M., Aaltonen, E-K ja Sillanpää, T. 2010: Luodonjärven vedenlaadun muutokset 1977 2009 jaksojen 1977-1995 ja 1006 2009 välinen vertailu Keränen, J 2011: Öjanjärven Kräkilän kalatien toimivuus 2009-2010. Loppuraportti. 11 s + liitteet. Pöyry Oy Keski-Pohjanmaan lintutieteellinen yhdistys ry 2006. Luodon- ja Öjanjärven linnusto 2005. 26 s + liitteet. Koskimies ja Vääränen 1988: Känsälä, L.1999: Kontroll av pumpningsvattnet vid Sundbäckens pumpstation; som bilaga i rapporten: Kalliolinna M: Resultaten från den kontrollenliga undersökningen av Larsmosjön och Öjasjön år 1999. Österbottens vattenskyddsförening rf Jakobstad MMM (2008): Kalataloudellisen velvoitetarkkailun kehittämistyöryhmän raportti. Työryhmämuistio 2008:3. Nyman, C. 2008: Nyregleringens inverkan på strandvegetationen i Larsmo-Öjasjön år 2008. 16 s + bilagor Nyman, C. 2006. Bottenfaunan i kontrollundersökningarna från Larsmo-Öjasjön. Duplikat 22 s. Wistbacka, B. 2004. Provfiske I Gertruds och Reips fiskleder 2003 och 2004. Norra svenska fiskeområdet. 30 sidor. Wistbacka, B. 2005 b. Fiskeriundersökning i Larsmo-Öjasjön 2004. Norra svenska fiskeområdet 2005. 27 sidor + bilagor. Wistbacka R. & Toivonen, J 2005. Yngelnotdragningr I Larsmo-Öjasjön sommaren 2005. 12 s + bilagor. Larsmo kommun, miljövårdsbyrån. Wistbacka, R. & Toivonen, J. 2005: Yngelnotdragningar i Larsmo-Öjasjön sommaren 2005. 12 s + bilagor. Larsmo kommun, miljövårdsbyrån. Vuori, K-M., Mitikka, S. Ympäristöhallinnon ohjeita 3. ja Vuoristo, H. (toim.) 2009 Pintavesien ekologisen tilan luokittelu. Vääränen, P. 1997 Luodon-Öjanjärven vesikasvillisuuskartoitus 1997. Pohjanmaan Tutkimuspalvelu Oy Kaustinen 32 s + liitteet. Zittra, S & Aaltonen, E-K. 2006. Kontroll av pumpningsvattnet vid Sundbäckens pumpstation. Österbottens vattenskyddsförening rf. Jakobstad 4 s + bilagor.

Bilaga 1 11

12 Bilaga 2 Vattenprovtagningspunkter KKJ peruskoordinaatit Larsmosjön L1 Bockholmskanalen 7062550-2439450 L2 Purmo å 7060700-2441100 L3 Esse å 7060440-2441500 L4 Kronoby å 7072000-2450120 L5 Larsmosjön (Gertruds) 7078070-2439200 L6A Larsmosjön (Fårholmen) 7066820-2438750 L9 Larsmosjön, Kalvholmsfjärden Korsskäret 7077300-2442200 L10 Larsmosjön, Mörtgrundet 7072350-2442350 L11 Larsmosjön, Admiral 7069100-2439400 Öjasjön Ö 1 Jouxfjärden 7075450-2448100 Ö 2 Boholmskanalen 7075610-2450230 Ö 3 Bredviken, södra 7076750-2451000 Ö 4 Bredviken, norra 7078800-2450900 Ö 5 Bysundet 7079280-2447090 Ö 6 Träskminnsviken 7082000-2449250 Ö 7 Larsmosjöns kanal 7075040-2447220 S 1 Sundbäckens pumpstation 7058696 2440923

13 Kontrollprogram för Larsmo - Öjasjön 2012-2016 ukast 9.1.2012/ eka 2012 2013 2014 2015 2016 Kontroll av vattenvivå och avtappningar automatiserade peglar X X X X X övriga peglar X X X X X avtappningar X X X X X Kontroll av vattendraget vegetationskarteringar + linjer + rapportering X vegetationslinjer + rapportering X provytor + rapportering X fågelbeståndet + rapportering X årlig uppföljning av bottenfauna + kort rapportering X X X X X omfattande bottenfauna + rapportering X Kontroll av vattenkvalitet Larsmo-Öjasjön, provtaging + analyser X X X X X surhetskartering vid behov vid behov vid behov vid behov vid behov Sundbäckens pumpstation X X X X X Kontroll av vattenkv under undantagsavtappn via Öjasjön vid behov vid behov vid behov vid behov vid behov Fiskerikontroll årlig insamling av data X X X X X fiskeriförfrågning X X provfiske X yngelnotdragningar vid behov vid behov vid behov vid behov vid behov Förutsättningar för fiskledernas funktion X X X X X Rapportering sammanställning av årsrapporter X X X X X omfattande rapporter 30.6.2015

Kontrollprogram för Larsmo - Öjasjön 2012-2016 12.1.2012/ eka Bilaga 3 * förslag till arbets- och ansvarsfördelning År Ansvar Förverkligande Kostnader Kontroll av vattenvivå och avtappningar automatiserade peglar pågår nyregl, UPM, Öja UPM, Öja UPM, Öja övriga peglar pågår nyregl nyregl nyregl avtappningar pågår nyregl, UPM, Öja UPM, Öja UPM, Öja Kontroll av vattendraget vegetationskarteringar + linjer + rapportering 2014 nyregl, UPM, Öja konsult/ offert jan 2011 nyregl; UPM, Öja vegetationslinjer + rapportering 2014 nyregl, UPM, Öja konsult/ offert 2014 nyregl; UPM, Öja provytor + rapportering 2014 nyregl, UPM, Öja konsult/ offert jan 2011 nyregl, UPM, Öja fågelbeståndet + rapportering 2014 nyregl, UPM, Öja konsult/ offert 2014 nyregl årlig uppföljning av bottenfauna + kort rapportering årligen nyregl, UPM, Öja konsult/ offert jan 2012 nyregl, UPM, Öja omfattande bottenfauna + rapportering 2014 nyregl, UPM, Öja konsult/ offert 2014 nyregl; UPM, Öja Kontroll av vattenkvalitet Larsmo-Öjasjön, provtaging + analyser årligen nyregl, UPM, Öja konsult/ offert jan 2012 UPM, Öja surhetskartering vid behov nyregleringsbolaget konsult/ optio/ jan 2012 nyregl; UPM, Öja Sundbäckens pumpstation årligen nyregleringsbolaget konsult/ offert jan 2012 nyregl Vattenkv under undantagsavtappningar via Öjasjön vid behov nyregl, UPM, Öja konsult/ optio jan 2012 nyregl, UPM, Öja Fiskerikontroll årlig insamling av data årligen nyregl, UPM, Öja Norra svenska fiskeomr nyregl, UPM, Öja fiskeriförfrågning 2012/2013 nyregl, UPM, Öja Norra svenska fiskeomr nyregl, UPM, Öja provfiske 2013 nyregl, UPM, Öja konsult/ offert 2012 nyregl, UPM, Öja yngelnotdragningar vid behov (ph) nyregl, UPM, Öja konsult nyregl, UPM, Öja förutsättningarna för fiskledernas funktion årligen nyregl, UPM, Öja nyregleringsbolaget nyregl, UPM, Öja Rapportering sammanställning av årsrapporter årligen nyregl, UPM, Öja vsf nyregl, UPM, Öja omfattande rapporter 30.6.2015 nyregl, UPM, Öja vsf