GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID TRYSSLINGE I LAXÅ OCH DEGERFORS KOMMUNER, ÖREBRO LÄN

GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID TRYSSLINGE I LAXÅ OCH DEGERFORS KOMMUNER, ÖREBRO LÄN Samrådsunderlag: tidigt utkast till miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med förslag till vidare arbete Utkast 2013-03-05

Om MKB-utkastet - läsanvisning Utkastet till MKB utgör underlag för det samråd som Nordisk Vindkraft genomför inom proj ektet. Dokumentet ska betraktas som en anvisning om vad den färdiga MKB:n kommer att innehålla. Här beskrivs därför anläggningens miljöpåverkan på ett översiktligt sätt. MKB- utkastet kommer således att utvecklas parallellt med samrådet och i takt med att företaget inhämtar uppgifter om förhållandena i området. En färdig MKB-handling avses föreligga hösten 2013. I MKB-utkastet anges vad som bör utredas fram till färdig MKB och hur dessa aspekter kommer att utredas. Detta anges med kursiv text i respektive avsnitt. I MKB-utkastet anges också i vad mån resultatet av kommande utredningsarbete kan påverka utformningen av anläggningen. Följande personer har medverkat i utredningen: Cajsa Nilsson - uppdragsledare, beskrivningar och bedömningar. Har varit projektledare för ett flertal miljökonsekvensbeskrivningar. Kaj Svahn - beskrivningar och bedömningar fåglar. Erfaren fältornitolog med expertkunskap om vindkraftens påverkan på fåglar. Karolina Adolphson - kvalitetsgranskning. Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslag: Produktionsskog i utredningsområdet för vindkraft. Foto: EcoCom AB Övriga fotografier: Enetjärn Natur AB om inget annat anges. För bakgrundskartor gäller Lantmäteriet Dnr 2013/0058.

INNEHÅLL Icke-teknisk sammanfattning.... 4 1 Inledning... 5 1.1 Sökanden.... 5 1.2 Syfte med MKB.... 6 1.3 Om MKB-dokumentet en läsanvisning.... 6 1.4 Om samrådsprocessen....7 1.5 Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar...7 2 Lokalisering och beskrivning av anläggningen.... 8 2.1 Lokaliseringsalternativ.... 8 2.2 Nollalternativ....11 2.3 Beskrivning av huvudalternativet....11 3 Landskapets värden och förutsättningar... 13 3.1 Analys av det omgivande landskapet.... 13 3.2 Omgivande områden av riksintresse.... 14 3.3 Naturmiljö, fåglar och övrig fauna inom utredningsomrdet. 16 3.4 Friluftsliv... 20 3.5 Kulturmiljö....21 4 Mark och vatten.... 22 4.1 Skogs- och jordbruk.................................... 22 4.2 Berg, grus och mineral.... 22 4.3 Vattentillgångar.... 22 5 Samhällsförutsättningar.... 23 5.1 Laxå kommun.... 23 5.2 Degerfors kommun.... 23 5.3 Bygden kring utredningsområdet.... 24 5.4 Luftfarten.... 24 6 Skadeförebyggande åtgärder.... 25 6.1 Förändring av vindkraftanläggningens utformning.... 25 6.2 Åtgärder för att begränsa påverkan på landskapsbild.... 25 6.3 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturmiljöer.... 25 6.4 Åtgärder för att begränsa påverkan på friluftslivets intressen.... 26 6.5 Åtgärder för att begränsa påverkan på kulturmiljöer.... 26 6.6 Åtgärder för att begränsa påverkan på naturresurser.... 26 6.7 Åtgärder för att begränsa påverkan på luftfartens intressen.... 26 6.8 Åtgärder för att reducera störning av ljud och skuggor.... 26 6.9 Åtgärder för att begränsa störning under byggtiden........26 6.10 Åtgärder för att begränsa risker... 26

7 Bedömda konsekvenser.... 27 7.1 Metodik.... 27 7.2 Klimat- och miljöeffekter.... 28 7.3 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen... 29 7.4 Efterlevnad av miljökvalitetsnormer.... 29 7.5 Konsekvenser för landskapsbilden... 30 7.6 Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna... 32 7.7 Konsekvenser för friluftslivet.... 32 7.8 Konsekvenser för kulturmiljön... 33 7.9 Konsekvenser för användningen av naturresurser.... 33 7.10 Konsekvenser för luftfartens intressen.... 33 7.11 Konsekvenser genom ljudutbredning.... 33 7.12 Konsekvenser genom skuggor och reflexer.... 34 7.13 Konsekvenser under byggskedet.... 34 7.14 Säkerhet.............................................34 8 Uppföljning.... 35 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING En sammanfattning skrivs i slutskedet av utredningen. 4

1 INLEDNING Kapitlet kommer att ge en introduktion till projektet, redovisa hur MKB-dokumentet relaterar till övriga handlingar som ingår i ansökan samt ge en kort beskrivning av det genomförda samrådet. Trysslinge utredningsområde för vindkraft ligger i Laxå och Degerfors kommuner i ett område med god potential för vindkraftsproduktion. Nordisk Vindkraft vill därför undersöka förutsättningarna för vindkraft i en öppen och samordnad utredningsprocess. Detta kommer att ske genom de samråd som genomförs i bygden och genom upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som belyser både tekniska och miljömässiga aspekter. Avsikten är att till oktober 2013 färdigställa en ansökan om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för uppförande och drift av en vindkraftanläggning vid Trysslinge, med upp till 80 vindkraftverk. MKB:n kommer tillsammans med en samrådsredogörelse att bifogas ansökan. 1.1 SÖKANDEN Sökanden i detta tillståndsärende kommer att vara ett helägt dotterbolag inom NV Nordisk Vindkraft AB. Företagets kontaktperson är: Marie Löwkrantz NV Nordisk Vindkraft AB Lilla Bommen 1 411 04 Göteborg Email: marie.lowkrantz@nordiskvindkraft.se Telefon: 031-339 59 74 NV Nordisk Vindkraft AB (tidigare RES Skandinavien AB) bildades 2002 och huvudkontoret ligger i Göteborg. Företaget är ett dotterbolag inom RES Ltd i Storbritannien ett av världens ledande vindkraftsföretag. RES Ltd, startades 1981 och sedan starten har bolaget utvecklat och byggt vindkraftanläggningar runt om i världen med en total installerad effekt på över 6 000 MW och har av dessa ca 700 MW i egen produktion. Bolagets vindkraftanläggning i Havsnäs, Strömsunds kommun, togs i bruk under år 2010. Med sina 48 vindkraftverk och totala effekt på 95,4 MW är det en av Sveriges största landbaserade vindkraftanläggningar. Nordisk Vindkraft projekterar, bygger och driver vindkraftanläggningar i Norden. Bolaget har utvecklat och byggt vindkraftanläggningar med installerad effekt på 234 MW i Sverige. För närvarande pågår projektering av ett flertal vindkraftanläggningar. 5

1.2 SYFTE MED MKB Syftet med en MKB är enligt 6 kap Miljöbalken att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 1.3 OM MKB-DOKUMENTET - EN LÄSANVISNING MKB är dels ett huvuddokument som i text och bild redogör för projektet och dess konsekvenser, dels kartor och tekniska ritningar som redovisas som bilagor. I detta tidiga utkast till MKB finns endast delar av den information som den färdiga MKB:n kommer att innehålla redovisad. Det finns dessutom en risk att det förekommer sakfel. Ett syfte med samrådet är att komplettera och vid behov korrigera denna information. Nedan följer en läsanvisning som beskriver hur strukturen i den färdiga MKB:n planeras se ut. MKB:n inleds i kapitel 2 med en teknisk beskrivning av den planerade vindkraftanläggningen, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. Kapitlen 3 till 5 är en redovisning av de förutsättningar som präglar det område som är aktuellt för vindkraftanläggningen. Förutsättningsbeskrivningen görs i ett brett geografiskt perspektiv för att läsaren ska få referenser från det omgivande landskapet för de värden som pekas ut inom utredningsområdet för vindkraftanläggningen. Kapitel 3 - det första av förutsättningskapitlen - beskriver de förutsättningar som råder med avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer. Inledningsvis beskrivs förhållandena i ett regionalt perspektiv och därefter följer en mer detaljerad beskrivning av utredningsområdets livsmiljöer och arter. Kapitel 4 beskriver förutsättningarna med avseende på markanvändning och naturresurser. Kapitel 5 redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade vindkraftanläggningen, d.v.s. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service. Kapitel 6 redovisar s.k. skadeförebyggande åtgärder. En rad åtgärder kan bli aktuella för att undvika negativa konsekvenser för människor och miljö. Åtgärderna kommer Nordisk Vindkraft att använda i den fortsatta planeringen. Åtgärderna spänner över allt från hänsyn till naturmiljöer till tekniska hänsynstaganden vid utformning. Konsekvensanalysen i efterföljande kapitel avser kvarstående konsekvenser efter vidtagna åtgärder. 6

Kapitel 7 innehåller själva konsekvensanalysen och beskriver konsekvenserna för miljön och människors hälsa och säkerhet av en vindkraftutbyggnad vid Trysslinge. Konsekvenserna är de som bedöms kvarstå efter de åtaganden om skadeförebyggande åtgärder som presenteras i kapitel 6. För konsekvensbedömningarna används bedömningsgrunder som redovisas som en enkel tabell i respektive avsnitt. Kapitel 8 beskriver kort vilken uppföljning som det kan bli aktuellt att genomföra. 1.4 OM SAMRÅDSPROCESSEN Här kommer det i den färdiga MKB:n att göras en kort beskrivning av samrådet. En utförligare samrådsredogörelse kommer att följa med MKB:n som en bilaga. 1.5 VINDKRAFT - BAKGRUND OCH NATIONELLA MÅLSÄTTNINGAR Den planerade vindkraftanläggningen vid Trysslinge kommer att kunna ge ett tillskott till Sveriges behov av förnybar energi. Vindkraften ger inte några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletransporter och är en långsiktigt hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar inte heller, till skillnad mot i stort sett all annan energi produktion, någon väsentlig miljöskuld som framtida generationer måste överta. Beräkningar visar att ett vindkraftverk redan efter ca åtta månader i drift har tjänat in den energiförbrukning som är nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket (Vindkraftshandboken, Boverket 2009). Vindkraften har av dessa skäl en god förankring i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår idag som klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörjning. Vindkraften blir ett allt viktigare komplement till exempelvis vattenkraft och kärnkraft. fastställdes till 30 TWh till år 2020. Tjugo av dessa 30 TWh ska produceras av landbaserade vindkraftverk och 10 TWh av havsbaserade vindkraftverk. Regeringen gör i den första vindkraftpropositionen Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk (prop. 2005/06:143), följande bedömning om vindkraften: Den förnybara elproduktionen bör öka med 17 TWh till 2016 vilket förutsätter en omfattande utbyggnad av vindkraft, såväl storskalig som småskalig och både till havs och på land. Vinden bör utnyttjas för elproduktion till rimliga priser då den är en förnybar energikälla som har en stor ännu outnyttjad potential. Energiutvinningen i ett långsiktigt hållbart samhälle bör ha en så liten negativ påverkan som möjligt på miljön och klimatet. Väl lokaliserade vindkraftsanläggningar uppfyller dessa krav. År 2002 lades ett planeringsmål om vindkraft i Sverige fast som innebar att det skulle finnas planmässiga förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft med 10 TWh till år 2015. I juni 2009 beslutade riksdagen om en rejäl revidering av detta mål, då en ny planeringsram för vindkraft 7

2 LOKALISERING OCH BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN Kapitlet kommer att beskriva den planerade vindkraftanläggningen, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. 2.1 LOKALISERINGSALTERNATIV Vind är en form av naturtillgång. Platserna där vinden finns i en sådan omfattning att den är möjlig att nyttja för vindkraft är dock begränsade. Miljöbalken anger i sin portalparagraf bl.a. att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas. De politiska målen är att vindkraft ska byggas ut i stor omfattning inom de närmaste åren. Därför räcker inte en utbyggnad bara på den allra bäst lämpade platsen i Sverige, utan utbyggnaden måste ske på flera platser samtidigt. I det följande beskrivs hur Nordisk Vindkraft gått till väga för att ta fram de lämpligaste platserna för vindkraft i Sverige, vilka inte alltid sammanfaller med riksintresse för vindbruk. Bra förutsättningar och få motstående intressen Nordisk Vindkrafts arbete med att välja ut områden som kan vara lämpliga att etablera vindkraft i har skett i två steg. I steg ett preciserades en lista över tänkbara områden utifrån vindförutsättningar och motstående intressen. Rent praktiskt gjordes detta med hjälp av en GIS (geografiskt informationssystem)-modell som Nordisk Vindkraft själva har utvecklat. GIS-modellen är utformad så att den kan ge en bild av hur vindförutsättningarna och de motstående intressena ser ut på varje enskild plats i hela Sverige. Vinddata i GISmodellen kommer från tre olika källor: den så kallade MIUU (Meteorologiska institutionen vid Uppsala universitet)-modellen, en kartläggning av vindpotentialen över Sverige, en vindmodell som Nordisk Vindkraft låtit ta fram, egna vindmätningar som Nordisk Vindkraft har gjort på olika platser i Sverige. De motstående intressen som lagts in i modellen anges i faktarutan på sidan 11. Med kriterierna att medelvindhastigheten ska vara god och att få, eller helst inga, motstående intressen ska beröras har Nordisk Vindkraft med GIS-modellens hjälp preciserat en lista över tänkbara områden. 8

Utredningsområde 0 5 km Ü Översiktskarta som visar utredningsområdets geografiska placering. 9

A B C D E F G DRAWING NUMBER 02940D0001-07 1 1 2 2 3 3 4 4 5 5 6 6 7 7 8 8 9 9 Site Boundary Private landowner boundary Turbine Layout RITAD DATUM GODK DATUM REVIDERING 01 APD 250412 AD 270412 FIRST ISSUE 02 AD 280812 TF 310812 Moves to handle landowner issues. 03 AD 261012 TF 291012 T1-T3 deleted. 04 VD 261112 AD 261112 Turbines removed due to noise sensitive houses 05 VD 301112 AD 031212 Turbines removed due to noise constraints 06 VD 220213 AD 250213 Removed turbines due to house constraints 07 VD 010313 AD 010313 Move T6 and T43 fo new powerline buffer Background maps from Lantmäteriets Blå and Fastighetskarta series. Copyright Lantmäteriet 2013. DENNA RITNING TILLHÖR NV NORDISK VINDKRAFT AB. Consented Enercon Turbines (PSWElax004) RITNINGSNUMMER 02940D0001-07 PROJEKTNAMN SYFTE PRELIMINARY KOORDINATER SKALA 1:75 000 ORIGINALRITNINGENS STORLEK LAYOUT RITNING VÄSTRA GÖTALAND - LAXÅSKOGEN WIND FARM EJ TILLÄMPLIGT LAYOUT NUMMER A3 PSWElax015 10 10 Existing Kenersys Turbines (PSWElax003) UTGÅVA RITNINGSNAMN TURBINE LAYOUT ÅTERGIVANDE AV DENNA, DELVIS ELLER I SIN HELHET, ÄR INTE TILLÅTET UTAN MEDGIVANDE. A B C D E F G Förslag till placeringar av vindkraftverk inom utredningsområdet. Observera att planeringen är preliminär och att inga placeringar ännu är bestämda. 10

Motstående intressen i Nordisk Vindkrafts GIS-modell Riksintresse rennäring Riksintresse naturvård Riksintresse kulturmiljövård Riksintresse friluftsliv Riksintresse obruten kust Riksintresse högexploaterad kust Riksintresse obrutet fjäll Natura 2000-områden Nationalparker Naturreservat Kulturreservat Djur- och växtskyddsområden Boverkets stoppområden för vindkraft Boverkets planeringsområden för vindkraft Riksantikvarieämbetets värdeområden Rangordning av områden Steg två i arbetet har varit att rangordna områdena i den framtagna listan. Rangordningen har skett utifrån kommunala planförutsättningar, vindstyrka, nätanslutning, ingenjörsmässiga förutsättningar och en bedömning av osäkerheten i tidigare bedömningar. När det gäller nätanslutningen har en bedömning gjorts av hur dyr denna kommer att bli och det beror framför allt på hur långt det är från det aktuella området till en lämplig anslutningspunkt till elnätet. För att en anslutning ska kunna komma till stånd måste det också finnas tillräckligt med ledig kapacitet på det aktuella elnätet. I bedömningen av de ingenjörsmässiga förutsättningarna har man bl.a. tittat på åtkomst till området, d.v.s. närheten till lämplig transportväg för vindkraftverkens alla delar, och hur pass komplicerat det kommer att bli att anlägga vindkraftverken i området. Ju kostsammare nätanslutning och åtkomst desto fler vindkraftverk behöver kunna anläggas i området för att få lönsamhet i projektet. I alla dessa bedömningar finns naturligtvis ett visst mått av osäkerhet. Slutligen har en bedömning gjorts av hur stor denna osäkerhet är. Även detta har vägts in vid rangordningen av områdena. Områdena med högst rang har hamnat högst upp i listan. När Nordisk Vindkraft sedan gått vidare med planeringen för enskilda projekt har man således börjat med områdena allra högst upp i listan. Trysslinge är ett av dessa områden. Redogörelse för några högt rangordnade lokaliseringar I detta avsnitt kommer Trysslingeprojektet och några andra projekt som ligger högt upp i rankningslistan att beskrivas lite närmre. 2.2 NOLLALTERNATIV I detta avsnitt kommer företaget att beskriva vilka konsekvenserna blir om utbyggnaden av vindkraftanläggningen vid Trysslinge inte kommer till stånd. 2.3 BESKRIVNING AV HUVUDALTERNATIVET I detta avsnitt kommer företaget att beskriva anläggningen. Det kommer att handla om lokalisering, områdets lämplighet, planförhållanden, utredningsområdet, lokal optimering, vindkraftverken, hindermarkering, fundament, färdigställandearbeten, kringanläggningar, tillfartsvägar, mätmaster, elnät och nätanslutning, bygg- och drifttid, avveckling och återställning samt totalt markanspråk. Vindkraftanläggningen vid Trysslinge planeras i skogsområdet mellan sjöarna Skagern och Toften, ca 42 km sydväst om Örebro i Laxå och Degerfors kommer, Örebro län. Ca 60 % av utredningområdet ligger inom Degerfors kommun och ca 40 % inom Laxå kommun. Utredningsområdet för vindkraft omfattar totalt 6331 ha och består av två delområden, delområde väst vilket omfattar 5355 ha och delområde öst som omfattar 976 ha. 11

Trysslingeområdet ligger 100-170 meter över havet och utgörs av ett flacka höjdpartier i nord-sydlig riktning. Området utgörs till allra största delen av skogsmark, som nästan uteslutande är produktionsskog av tall och till viss del gran. Det finns ett stort antal större våtmarker och sjöar inom området och dessa omges ofta av fuktig mark och sumpskogar. Totalt planeras upp till 80 vindkraftverk med en maximal totalhöjd på 210 m i Trysslingeprojektet. Nordisk Vindkraft kartlägger vindförhållandena genom vindmätningar vid Trysslinge. Tre mätmaster har mätt vindhastigheten i utredningsområdet sedan november 2012. Utredningsområdet har god potential för just vindkraftsproduktion med en god medelvind, stora områden med låga naturvärden och relativt få närboende. Degerfors kommun arbetar för närvarande med en ny översiktsplan vilken kommer att innehålla en särskild bilaga om vindkraft. Degerfors generella ställningstaganden kring vindkraft är således inte fastställda. Det aktuella projektet vid Trysslinge kommer att diskuteras med kommunen i kommande samråd. Laxå kommun har i sin vindbruksplan, som är ett tillägg till översiktsplanen, pekat ut ett område mellan Skagern och Toften - som motsvarar delar av Nordisk Vindkrafts utredningsområde - som lämpligt för vindkraft. Området utgörs främst av s.k. A-område (inga motstående intressen och årsmedelvind 7 m/s 103m ovan nollplansförskjutningen) men även delvis av s.k. B-område (minst ett motstående intresse och/eller årsmedelvind <7 m/s 103m ovan nollplansförskjutningen). Delar av Nordisk Vindkrafts utredningsområde ligger också inom områden som Laxå kommun inte pekat ut som varken lämpliga eller olämpliga för vindkraftetablering. Laxå kommuns vindbruksplan består dels av en plankarta som visar områden där det finns förutsättningar för vindkraft och dels av rekommendationer inför en vindkraftetablering. Rekommendationerna kommer att diskuteras med kommunen under samrådets gång. Vy mot väster över sjön Toften. 12

3 LANDSKAPETS VÄRDEN OCH FÖRUTSÄTTNINGAR I kapitel 3 i MKB:n kommer de förutsättningar som råder kring Trysslinge med avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer att beskrivas. Inledningsvis beskrivs landskapet i ett regionalt perspektiv och därefter följer en mer detaljerad beskrivning av utredningsområdets naturmiljöer och arter, friluftslivs- och kulturmiljöförutsättningar. 3.1 ANALYS AV DET OMGIVANDE LANDSKAPET I detta avsnitt utvecklas förutsättningarna för landskapet, d.v.s. geografi, topografi, naturgeografiska förhållanden och jordarter/berggrund. Dessutom kommer det att göras en beskrivning av fördelningen av markslag inom området (skog, våtmarker, odlingsmark, sjöar och vattenmiljöer). Utredningsområdet vid Trysslinge ligger i norra delen av Tiveden, ett stort sammanhängande skogsområde mellan Sveriges största sjöar Vänern och Vättern. Tiveden ligger i gränslandet mellan landskapen Närke och Västergötland. Landskapet karaktäriseras av ett kuperat skogslandskap med ett stort antal sjöar, våtmarker och vattendrag. I omgivningen finns övervägande brukad barrskog. I flackare partier nedanför bergen finns det även mindre områden med småskaligt jordbruk med betesdjur och åkermark. Kring dessa kulturmarker och i anslutning till sjöar och vattendrag finns det partier med ädellövskog. Trysslinge ligger i gränslandet mellan den boreonemorala och den sydligt boreala vegetationszonen, vilka skiljs åt av den s.k. Limes norrlandicus, den naturliga gränsen för ekens utbredningsområde. Bergen består av mjukt rundade kullar, orienterade främst i en nord-sydlig riktning. Höjden över havet varierar från ca 70 m i dalgångarna, till 189 m som är höjden vid Västra Kulla, strax söder om utredningsområdet. Bergrunden består av sura svårvittrade bergarter - graniter och jordarterna är morän, isälvssediment, berghäll och torv. Utredningsområdet vid Trysslinge utgörs av två delområden, ett större (väst) och ett mindre (öst). Det västra delområdet ligger på en flack höjdplatå mellan sjöarna Skagern och Toften. Åsarna sträcker sig i nord-sydlig riktning och mellan dessa ligger stora våtmarker och flera sjöar. Höjden över havet varierar från 102 m vid sjön Stor-Trysslingen till 140 m.ö.h vid sluttningen i delområdets sydligaste spets. Det östra delområdet utgörs även detta av nord-sydligt utsträckta höjder, där Trollåsarnas markerade topp dominerar med sina 170 m.ö.h. Högsta kustlinjen i området ligger på runt 150-160 m.ö.h. vilket innebär att nästan hela utredningsområdet, förutom en liten del av det södra delområdet, har varit täckt av hav. 13

3.2 OMGIVANDE OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE I detta avsnitt redogörs för riksintressen och andra områden med höga värden som finns i utredningsområdets omgivning. Utredningsområdet för vindkraft sammanfaller inte med några riksintresseområden utöver en mycket liten del i västra kanten av det västra området som utpekats som riksintresse för vindbruk. I omgivningarna inom ca 10 km radie från utredningsområdet finns sex naturreservat och sex olika typer av riksintressen; riksintresse för naturvård, riksintresse enligt miljöbalken 4 kap 8, d.v.s. Natura 2000-områden, riksintresse för järnväg, riksintresse för väg samt riksintresse för vindbruk. Natur- och kulturområdena redovisas i tabell 1 och åskådliggörs även i en riksintressekarta som återfinns på Nordisk Vindkrafts hemsida. ID i tabellen hänvisar till markering på kartan. riksintresse för kulturmiljövård, ID NAMN SKYDD BEVARANDEVÄRDE AVSTÅND (km) 1 Vargavidderna Riksintresse för natur vården, Natura 2000, naturreservat, myrskyddsplanen 2 Rankemossen Riksintresse för naturvården, Natura 2000, naturreservat Vargavidderna är ett vildmarksartat område med vidsträckta myrar, storblockiga granskogar och Örebro läns största oreglerade sjö, Gryten. Våtmarkerna utgörs av hydrologiskt intakta högmossar med sällsynta kärlväxter och fågellivet är rikt. Vargavidderna har nyttjats för slåtter, skogsbruk och träkolsframställning i över 300 år. Våtmark som främst är uppbyggd av mossar men öppna vattenytor finns i form av en samling gölar i norr och en tjärn i söder. Mossen har aldrig dikats ur eller utsatts för andra mänskliga ingrepp. <1 <1 3 Boramossen Naturreservat Boramossen utgörs av en boreal skogs- och myrmosaik som genomslingrasav Grytebäcken. I sumpskogarna, särskilt i södra delen, finns gott om död ved och de sällsynta arterna vedtrappmossa och dvärgbägarlav tyder på lång trädkontinuitet och hög luftfuktighet. 4 Julösmossen Riksintresse för naturvården Stort myrkomplex med flera mossetyper representerade. Området utgör en värdefull fågellokal och hyser även botaniska värden. <1 <1 5 Ramundeboda Riksintresse för kulturmiljövården 6 Laxå station Riksintresse för kulturmiljövården Lämningar av senmedeltida kloster- och före detta kyrkplats samt tidigare plats för gästgiveri. Bostads- och institutionsbyggnader kring järnvägsgatan och Laxå station. Stationssamhälle med bebyggelse av sekelskifteskaraktär. 1 4 Tabell 1 Områden av riksintresse för naturvården, friluftslivet eller kulturmiljövården eller av annat nationellt naturvärde inom 10 km från utredningsområdet. ID hänvisar till markering på riksintressekartan som återfinns på Nordisk Vindkrafts hemsida. 14

ID NAMN SKYDD BEVARANDEVÄRDE AVSTÅND (km) 7 Lidetorpsmon Riksintresse för naturvården, Natura 2000, naturreservat En av landets största torra, dödisgropar. 6 8 Stormossen vid Mickelsrud Riksintresse för naturvården, Natura 2000 Stormossen är ett stort och obetydligt påverkat myrkomplex som består av en koncentrisk mosse, topogena kärr, sumpskog, platåmossar och en ovanlig sydlig förekomst av strängflarkkärr. 6 9 Multen Riksintresse för naturvården Multen är en näringsfattig klarvattensjö med lövträd runt i stort sett hela sjön. Förutom vanliga fiskarter håller sjön sparsamma stammar av siklöja, nors, öring och röding. Velamshyttebäckens inflöde i NO hyser öring av ursprungsart. 10 Jätteberget Natura 2000, naturreservat Blockrik granskogs- och myrmosaik med stort grottsystem. Granskogen är urskogsartad och har många ovanliga arter knutna till död ved. Grottorna går att nå via stegar. 11 Baggetorp Naturreservat Utgörs av två mindre barrskogsområden av naturskogskaraktär med mycket död och döende ved. Här trivs bl.a. den tretåiga hackspetten. 12 Lomtjärnsmossen Natura 2000 Hydrologiskt opåverkat komplex av myr och skog som utgör hemvist för sällsynta skalbaggar, svampar och lavar bundna till naturskog. Området hyser även ett intressant fågelliv. 8 9 9 9 forts. tabell 1: Områden av riksintresse för naturvården, friluftslivet eller kulturmiljövården eller av annat nationellt naturvärde inom 10 km från utredningsområdet. ID hänvisar till markering på riksintressekartan som återfinns på Nordisk Vindkrafts hemsida. Fågel- och utsiktstorn vid Vargaviddernas naturreservat som är beläget mellan östra och västra utredningsområdena. 15

3.3 NATURMILJÖ, FÅGLAR OCH ÖVRIG FAUNA INOM UTREDNINGSOMRÅDET En särskild naturinventering och en sammanställning av känd kunskap för utredningsområdets olika naturmiljöer har genomförts. Naturinventeringen kommer att utgöra en bilaga till MKB:n. Nedan följer en sammanfattning av slutsatserna från den genomförda naturinventeringen. En naturinventering genomfördes i området under sommaren 2012. På grund av Trysslingeområdets storlek valdes endast delar av området ut för fältinventering. Befintliga nyckelbiotoper, områden som omfattas av det kommunala naturvårdsprogrammet och våtmarksobjekt inventerades inte då dessa helt undantas från exploatering. Skogsområden som uppenbart inte innehöll några värdekärnor, d.v.s. produktionsskog, inventerades inte heller, då dessa ur naturvärdessynpunkt inte utgör något hinder för exploatering. Övrig mark, dvs buffertzoner mellan våtmark och skog, sumpskog, opåverkade vattendragssträckor och potentiella skogliga värdekärnor ingick i slutligt inventeringsområde som totalt omfattade 825 ha, dvs. 13 % av hela utredningsområdets areal. Följande beskrivning är en översiktlig beskrivning av hela utredningsområdet vid Trysslinge. Skog Det aktuella utredningsområdet utgörs till stor del av skogsmark. Skogsmarken nyttjas för skogsproduktion. Skogsbestånden utgörs främst av medelålders gallringsskogar med framför allt tall men även en del gran. Inslaget av björk och gran är stort i lägre liggande, fuktiga partier. De flesta trädbestånden, med undantag för några blötare myrmarker och sumpskogar samt skogsytor med generell hänsyn (s.k. hänsynsytor), är påverkade av produktionsinriktat skogsbruk, men det finns några mindre ytor som inte avverkats. Inventeringen och kunskapssammanställningen som genomförts visar att området i sin helhet har ovanligt få värdefulla naturmiljöer i förhållande till arealen. De värdefulla skogliga miljöer som identifierats är främst små objekt knutna till blöt mark i anslutning till myrar och våtmarker. Våtmarker Inom utredningsområdet finns flera båda stora och små våtmarker. Större mossar och myrar som Stora Gåssjömossen, Trunhatten, Stora och Lilla Klingen, Trysslingsmossen, Gryteforsmyren, Edsbackamossen, Åsmossen, Östra Boramossen och Gillersmossen tar stor areal i anspråk, men det finns även flera mindre, mosaikartade myrområden med träd, tjärnar och myrmarker växlande om vartannat. Stora Gåssjömossen och Stora och Lilla Klingen har i länsstyrelsens våtmarksinventering bedömts till klass 1 (högsta naturvärde) och flera andra våtmarker inom utredningsområdet har bedömts till klass 2 (högt naturvärde). Områdets högsta naturvärden finns knutna till våtmarkerna och inte minst utgör de en viktig förutsättning för områdets fågelliv. Sjöar och vattendrag Inom utredningsområdet finns två lite större och flera mindre sjöar. De större sjöarna, Gåssjön och StorTrysslingen återfinns i områdets norra del, medan mindre vatten som Pasken, Svarttjärnen, Visjön och Grönsjön är utspridda över hela området. I norra delen återfinns också ett större vattendrag, Spettån, som går från Stor-Trysslingen österut mot Toften. Andra lite större bäckar är Grytebäcken och Visjöbäcken ganska centralt i utredningsområdet. Utöver dessa finns ett stort antal mindre bäckar som förbinder alla områdets våtmarker och myrar. De flesta har en naturlig hydrologi och har inte rätats ut eller dikats. 16

Fågelliv En skrivbordsutredning av områdets förutsättningar för fåglar har genomförts med en övergripande sammanställning av vad som är känt kring förekomsten av ovanliga eller hotade arter i och kring utredningsområdet. Utredningen visar att det tack vare områdets komplexa karaktär med mycket myr- och våtmarker förekommer flera arter som kan kräva särskild hänsyn i samband med vindkraftsutbyggnaden. Fågelfaunan domineras dock av arter som är allmänna och utbredda i brukad skogsmark i södra och mellersta Sverige. Området är inte välbesökt av ornitologer varför mycket kunskap återstår att insamla i fält genom diverse inventeringar under fåglarnas flytt- och häckningssäsonger. Arter och artgrupper som kan vara av särskilt intresse med anledning av den planerade vindkraftetableringen redovisas nedan. Skogshöns Tjäder, orre och järpe förekommer relativt frekvent inom området. Flera spelplatser för orre är kända och även tjäderspel har rapporterats från utredningsområdet. Under våren 2013 kommer en fältinventering genomföras för att kartlägga spelplatser för orre och tjäder i området. Storlom och smålom Båda lomarterna har konstaterats häcka inom utredningsområdet för vindkraft. Båda arterna är känsliga för störningar vid häckplatserna och särskilt för smålom föreligger risker för kollissioner och barriräreffekter. Under våren 2013 kommer en fältinventering genomföras för att närmre kartlägga lommarnas nyttjande av området. Havs- och kungsörn Det finns i dagsläget inga kända revir av havs- eller kungsörn inom utredningsområdet för vindkraft. Kungsörn inventerades under tidig vår 2012 med resultatet att inga kungsörnsrevir kunde konstateras inom 3 km från utredningsområdet. För havsörnens del finns kända revir i områdets närhet och en fältinventering kommer att genomföras under våren 2013 för att kartlägga havsörnsförekomsten i och kring utredningsområdet. Övriga rovfåglar Området bedöms hysa förutsättningar för häckning av fiskgjuse och bivråk liksom för flera mer allmänt spridda rovfågelarter som duv- och sparvhök och ormvråk. Vilka rovfågelarter som häckar och rör sig inom utredningsområdet kommer att utredas närmre under sommaren 2013. Vadare Områdets större myrar och våtmarker hyser flera häckande vadararter som ljungpipare, enkelbeckasin, grönbena och möjligen även storspov. I näringsfattiga sjöar i och kring området häckar även drillsnäppa. Förekomsten av vadare kommer troligen inte att inventeras närmre. Ugglor Området mellan Skagern och Toften hyser goda stammar av de ugglearter som är vanliga i skogsbygd, men även de ur ett regionalt perspektiv ovanliga arterna slag- och lappuggla har häckat tillfälligt i eller nära utredningsområdet för vindkraft. Området bedöms däremot inte hysa förutsättningar för häckning av berguv och inga observationer föreligger heller som indikerar att något berguvsrevir är etablerat i området. Förekomsten av ugglor kommer inte att inventeras närmre. Nattskärra Nattskärra förekommer relativt talrikt inom utredningsområdet. Kunskapsläget om hur arten påverkas av vindkraftsutbyggnad är idag dålig, men riskerna för kollissioner eller störning bedöms som relativt små och möjligen kan påverkan vara åtminstone delvis positiv då arten trivs på hyggen och i andra öppningar snarare än i det slutna skogslandskapet. Förekomsten av nattskärra kommer troligen inte att inventeras närmre. 17

Övriga skyddsvärda arter Ett antal andra utpekade arter förekommer mer eller mindre frekvent inom området men bedöms påverkas i mindre omfattning av en vindkraftsutbyggnad. Det gäller arter som hackspettar och diverse småfågelarter som generellt inte ligger i riskzonen för kollissioner eller störningar i samband med vindkraftsetablering och som bedöms kunna finna nya häckplatser inom de utbredda skogsområdena i den mån de drabbas av habitatsförlust i samband med utbyggnaden. Områdets betydelse för sträckande fåglar Det är i dagsläget oklart vilken betydelse området har för sträckande fåglar. Större fåglar som rovfåglar och tranor utnyttjar termik (varma uppåtgående vindar) under sin flyttning och undviker att flyga längre sträckor över vatten. Därför förefaller det sannolikt att det sker en viss koncentration av dessa arter till landbryggan mellan Vänern och Vättern under flyttningen, som koncentreras ännu mer tack vare de större sjöarna i området, Skagern och Unden. Området ligger också nära en flyttrutt som används av många sjöfåglar såväl vår som höst mellan svenska ost- och västkusten. Fåglarna följer då Mälaren-Hjälmaren och sedan Vänern eller Vättern mot sydväst och omvänt mot nordost på våren. Hösten är sannolikt den viktigaste tiden då höststräcket är mer koncentrerat och omfattar fler individer än vårsträcket. Vidare ligger området nära Kvismaresjöarna som utgör en av landets viktigaste rastplatser för bl.a. gäss och tranor under hösten. Från Kvismaresjöarna sträcker fåglarna vidare mot sydväst och passerar då sannolikt i närheten av utredningsområdet. Däggdjur Vad gäller djurlivet så kan man anta att området hyser gott om älg och rådjur samt att dovhjort och vildsvin och även andra allmänna skogsarter såsom räv, hare och ekorre förekommer i området. Dessutom hittades spår av bäverförekomst inom utredningsområdet under naturvärdesinventeringen och i regionen förekommer bl.a. varg, lo, kronhjort och hasselmus. Någon fladdermusinventering har ännu inte utförts inom området i samband med projektet. Utifrån hur naturmiljöerna i utredningsområdet ser ut (barrskogar, sjöar och myrmarker) görs emellertid den preliminära bedömningen att området åtminstone inte hyser förutsättningar för täta förekomster av de sällsyntare fladdermusarterna. Mindre kräsna arter kan dock finnas i området. En utredning kring vilket inventeringsbehov som föreligger vad gäller fladdermöss kommer att genomföras under 2013. Viktig information om områdets djurliv kommer att insamlas genom kontakter med lokala jägare samt genom den allmänna samrådsprocessen. I nuvarande kunskapsunderlag ingår inga fältstudier av sträcket genom området. En del sträckräkningar har dock gjorts vid Skagern och goda dagssummor har inräknats under sensommar och höst för bl.a. måsar, vadare och andra sjöfåglar samt småfåglar. En fältinventering av fågelsträcket genom utredningsområdet kommer att genomföras under sensommaren/hösten 2013 för att nämre kartlägga i vilken utsträckning utredningsområdet berörs av sträckande fåglar. 18

I vissa av områdets vattendrag har bävrar byggt fördämningar. Foto: EcoCom AB. 19

3.4 FRILUFTSLIV Friluftslivets förutsättningar i området kommer att beskrivas genom kontakter med lokala föreningar, jaktklubbar, markägare m.fl. Viktig kunskap införskaffas också under samrådet. Viktiga aspekter är nyttjandet av markerna i form Trysslingeområdet är inte utpekat som riksintresse för friluftslivet. Det är inte heller utpekat som intresse för friluftsliv eller rekreation i Laxå eller Degerfors kommuners översiktsplaner. I Laxå kommun ligger fokus framförallt på Tivedens nationpark med omgivande skogsområden i södra delen av kommunen, områden som också utgör riksintresse för friluftslivet, samt på de större sjöarna i kommunen med tillhörande stränder. av vandring, jakt, fiske, bär- och svampplockning m.m. Vinternyttjandet i form av skidåkning m.m. kommer också att beskrivas. En av Sveriges längsta vandringsleder, Bergslagsleden, sträcker sig genom västra delen av Örebro län ca 28 mil från gränsen mot Dalarna i norr och en bra bit ner i Västgötadelen av Tiveden i söder. Leden löper mestadels öster om utredningsområdet för vindkraft, men korsar även en liten del av det östra utredningsområdets nordöstra hörn. En liten del av det östra utredningsområdet nordöstra hörn korsas av Bergslagsleden. 20

Laxå station är utpekat som riksintresse för kulturmijövården. 3.5 KULTURMILJÖ Avsnittet kommer att utvecklas under arbetet med MKB:n. En översiktlig kulturmiljöanalys med sammanställning av känd kunskap för utredningsområdet och det omgivande landskapet har gjorts för Trysslingeområdet i form av en skrivbordsstudie genomförd i december 2012 av LK Konsult Inom utredningsområdet finns drygt 120 kända kulturmiljövärden i form av fornminnen registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister, FMIS, och inom projektet Skog & Historia. Fornminnena domineras av bebyggelselämningar av olika slag samt lämningar efter kolning och tjärbränning och majoriteten är från 1500-talet eller senare. I omgivningarna finns ytterligare ett mycket stort antal fornminnen och därtill kommer att det kan finnas oupptäckta fornminnen, möjligen i betydande antal. I utredningsområdets omgivningar finns även utpekade kulturmiljövärden i form av gårdar, odlingslandskap och tidigare ängsmarker. och ArcMontana, vilka ingår i konsultgruppen Landskapsarkeologerna. Utredningen kommer att kompletteras med fältstudier under våren 2013. Utredningarna kommer att utgöra en bilaga till MKB:n. Ca 3 km söder och sydost om utredningsområdet finns intrångskänsliga kulturmiljöer i form av två riksintressen, dels Laxå stationssamhälle och dels klostret vid Ramundeboda. Se tabell 2 för beskrivningar av dessa områden. Utöver dessa två miljöer finns ytterligare intrångskänsliga miljöer utanför utredningsområdet, exempelvis området kring Nysund. 21

4 MARK OCH VATTEN Detta avsnitt kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Kapitlet beskriver de förutsättningar som råder i området kring Trysslinge med avseende på aspekterna markanvändning och naturresurser. 4.1 SKOGS- OCH JORDBRUK Markanvändningen inom utredningsområdet för vindkraft utgörs uteslutande av skogsbruk. Huvuddelen av den mark som berörs är produktiv skogsmark på låga åsar mellan de stora våtmarkerna. Stora delar av området ägs och brukas av Sveaskog men det finns också flera mindre fastigheter med privata markägare. Skogsbestånden utgörs främst av medelålders gallringsskogar med gran och tall. I stort sett all produktiv skogsmark består av hårt brukad skog och skog med höga naturvärden återfinns endast på ett fåtal platser. Till följd av skogsbruket är vägnätet mycket väl utbyggt i utredningsområdet. Inom utredningsområdet finns inga odlade marker. Närmaste odlingsmark återfinns knappt 1 km väster om det västra delområdet. 4.2 BERG, GRUS OCH MINERAL Det finns inga berg- eller grustäkter i eller i direkt anslutning till utredningsområdet. Utredningsområdet omfattas inte av några undersökningstillstånd. 4.3 VATTENTILLGÅNGAR Inga yt- eller grundvattentäkter eller vattenskyddsområden finns inom utredningsområdet för vindkraft. Enligt SGU:s brunnsregister finns det heller inga brunnar inom området. 22

5 SAMHÄLLSFÖRUTSÄTTNINGAR Kapitlet kommer att utvecklas under det fortsatta arbetet med MKB:n. Kapitlet redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade vindkraftanläggningen, d.v.s. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service. Den planerade vindkraftanläggningen ligger nordväst om Laxå mellan sjöarna Skagern och Toften. Området omfattar delar av såväl Laxå som Degerfors kommuner. 5.1 LAXÅ KOMMUN Laxå är en kommun mellan Örebro och Mariestad i Örebro län. Befolkningen uppgår till ca 5 600 personer, vilket ger en befolkningstäthet på drygt 9 invånare per kvadratkilometer. Drygt hälften av befolkningen bor i tätorten Laxå. Befolkningstrenden är svagt vikande. Genom Laxå tätort går E20, länsväg 205 och järnvägarna Värmlandsbanan och Västra stambanan. Därmed finns goda möjligheter för pendling till arbete, utbildning och kulturupplevelser. Järnvägarna och väg E20 är utpekade som riksintresse för järnväg respektive väg. Laxå kommun har en väl utvecklad småföretagsamhet samt ett antal välkända företag som Laxå Special Vehicles, Laxå Pellets och Setra Group-Hasselfors sågverk. Arbetsmarknaden domineras av tillverkningsindustri samt vård och omsorg. 5.2 DEGERFORS KOMMUN Degerfors är en kommun belägen söder om Karlskoga i Örebro län. Befolkningen uppgår till ca 9 500 personer vilket ger en befolkningstäthet på knappt 25 invånare per kvadratkilometer. Ungefär 75 % av befolkningen bor i tätorten Degerfors. Befolkningstrenden är svagt vikande. Degerfors kommun kännetecknas av en unik koncentration av högteknologiska metallbearbetningsföretag. I kommunen finns mellan 500 och 600 företag där övervägande delen är enmansföretag. Bland kommunens största företag finner man Outokumpu Stainless AB QPE, Outokumpu PSC Nordic, NTD Lifts & Scandinavian Lift Doors, Outokumpu Industriunderhåll AB och Deform AB. Outokumpu är världsledande inom tillverkning av rostfri varmvalsad plåt. Utöver i tillverkningsindustrin är många av kommuninvånarna sysselsatta inom vård och omsorg. 23

5.3 BYGDEN KRING UTREDNINGSOMRÅDET Bebyggelsen i landskapet där vindkraftanläggningen planeras är framför allt koncentrerad till Laxå sydost om utredningsområdet, Svartå nordost om utredningsområdet, Åtorp nordväst om utredningsområdet samt till de öppna markerna mellan Skagern och utredningsområdets västra kant. I jordbruksmarkerna väster om utredningsområdet finner man bl.a. byarna Bäcketorp, Sund, Källsbo, Stensäng, Sirbomark, Slättåsen, Kvarntorp, Gökhult, Lämås, Deldenäs och Råbäck. Vy mot utredningsområdet från bron i Åtorp. 5.4 LUFTFARTEN I kapitlet om samhällsförutsättningar beskrivs även luftfartens intressen då detta är av relevans för lokaliseringen av en vindkraftanläggning. Generellt om luftfartens hinderytor När ett flygplan ska starta eller landa måste det följa på förhand bestämda rutiner, så kallade procedurer. Procedurerna har utarbetats för att garantera hinderfrihet och därmed flygsäkerhet. Procedurerna är unika för varje flygplats, ser olika ut beroende på typ av navigeringshjälpmedel och sträcker sig över ett större område än de höjdbegränsade områdena i flygplatsens närhet. Detta innebär att byggnadsverk långt från flygplatsen kan påverka hinderytan, kallad MSA-yta (Minimum Sector Altitude), för procedurerna. MSA-ytan utgår från flygplatsen och har en radie på 55 km. För flygplanens navigering i luftrummet krävs olika typer av navigeringshjälpmedel som t.ex. radar. Dessa hjälpmedel kan också störas av höga byggnadsverk. Den planerade vindkraftanläggningen vid Trysslinge ligger ca 33 km från Örebro flygplats och hamnar således inom MSA-ytan för denna flygplats. Utöver det finns två mindre, privata flygfält i närområdet, Laxå (Vena) flygfält sydost om och Åtorps flygfält nordväst om utredningsområdet. Dessa har inte MSA-ytor på samma vis som större flygplatser. 24

6 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER I detta kapitel kommer företaget att utveckla vilka åtgärder som kommer att vidtas för att lindra eventuella negativa konsekvenser av vindkraftanläggningen. Till sådana åtgärder räknas: bortval av etablering i och/eller särskild hänsyn till känsliga områden åtgärder för att minska påverkan på vattendrag, våtmarker och andra värdefulla natur- och/eller kulturmiljöer begränsning av markskador i anläggningsskedet val av vindkraftverksplaceringar i syfte att reducera påverkan genom ljud, skuggor och reflexer m.m. Kapitlet kommer preliminärt att delas in i följande underrubriker: 6.1 FÖRÄNDRING AV VINDKRAFTANLÄGGNINGENS UTFORMNING 6.2 ÅTGÄRDER FÖR ATT BEGRÄNSA PÅVERKAN PÅ LANDSKAPSBILD 6.3 ÅTGÄRDER FÖR ATT BEGRÄNSA PÅVERKAN PÅ NATURMILJÖER 25

6.4 ÅTGÄRDER FÖR ATT BEGRÄNSA PÅVERKAN PÅ FRILUFTSLIVETS INTRESSEN 6.5 ÅTGÄRDER FÖR ATT BEGRÄNSA PÅVERKAN PÅ KULTURMILJÖER 6.6 ÅTGÄRDER FÖR ATT BEGRÄNSA PÅVERKAN PÅ NATURRESURSER 6.7 ÅTGÄRDER FÖR ATT BEGRÄNSA PÅVERKAN PÅ LUFTFARTENS INTRESSEN 6.8 ÅTGÄRDER FÖR ATT REDUCERA STÖRNING AV LJUD OCH SKUGGOR 6.9 ÅTGÄRDER FÖR ATT BEGRÄNSA STÖRNING UNDER BYGGTIDEN 6.10 ÅTGÄRDER FÖR ATT BEGRÄNSA RISKER 26

7 BEDÖMDA KONSEKVENSER I detta kapitel kommer projektets bedömda konsekvenser över en rad aspekter att redovisas. Inledningsvis redovisas metodiken för konsekvensanalyserna, därefter följer en redovisning av projektets konsekvenser på en övergripande nivå. Merparten av kapitlet utgörs dock av bedömningarna av lokal påverkan på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö etc. 7.1 METODIK Kapitel 7 beskriver konsekvenserna av en vindkraftanläggning vid Trysslinge. För varje temaavsnitt om landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser m.m. beskrivs påverkan, effekter och konsekvenser som bedöms uppstå till följd av uppförande, drift och underhåll av vindkraftanläggningen efter att föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtagits (kapitel 6). Utredningsalternativen jämförs med nollalternativet, dvs. om ingen vindkraft byggs i området (se beskrivning av nollalternativet i avsnitt 2.2). Struktur i respektive temaavsnitt För vart och ett av de temaavsnitt som beskrivs i kapitlet (landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser etc.) redogörs inledningsvis för vilka bedömningsgrunder som har varit vägledande i arbetet. Därefter behandlas de skadeförebyggande åtgärder som är aktuella att genomföra och som utgör åtaganden som Nordisk Vindkraft kommer att använda i den fortsatta planeringen. Slutligen görs en samlad bedömning av konsekvenserna samt ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. För vart och ett av de teman som beskrivs i kapitlet görs en redogörelse för i vilken mån och hur konsekvensanalysen kommer att utvecklas i det fortsatta arbetet med MKB:n. Bedömningsgrunder och stegvis konsekvensanalys Bedömning av påverkan och konsekvenser som uppstår på hälsa, miljö och naturresurser till följd av vindkraftsutbyggnaden analyseras och redovisas med utgångspunkt från bedömningsgrunder. Konsekvenserna bedöms i regel i en femgradig skala (se tabell 2). Bedömningsgrunderna preciseras för vart och ett av temaavsnitten i en tabell. Analysen av konsekvenser sker i flera steg, även om den inte alltid redovisas med alla steg i själva handlingen: Påverkan Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, t.ex. att en vägdragning orsakar bortfall av naturmiljöer. 27

Effekt Effekt är den förändring av miljökvalitet som uppstår där vägen dras fram, t.ex. minskat levnadsutrymme för hotade arter. Konsekvens Konsekvens är en värdering av effekten efter föreslagna skadeförebyggande åtgärder med hänsyn till vad konsekvensen betyder för olika intressen, t.ex. att upprätthållande av gynnsam bevarandestatus för hotade arter försvåras på grund av att deras levnadsutrymme minskats. Säkerhet i bedömningarna Redovisningen av konsekvenser är bedömningar av vad som kan förväntas uppstå till följd av den nya vindkraftanläggningen. Det är viktigt att betona att bedömningarna är förknippade med osäkerheter. För var och en av de aspekter som belyses i miljökonsekvensbeskrivningen görs avslutningsvis ett försök att redovisa vilka osäkerheter som präglar analysen. Säkerheten i bedömningen redovisas som stor, måttlig eller liten. Om inget annat anges redovisas en negativ konsekvens. Stora Måttliga Små Obetydliga Positiva Tabell 2: Bedömda konsekvenser för vardera temaavsnitt delas in i fem kategorier på en skala från stora (negativa) till positiva konsekvenser. För landskapsbild görs dock ingen bedömning av konsekvenser utan istället bedöms hur stor påverkan kommer att bli, se avsnitt 7.5. 7.2 KLIMAT- OCH MILJÖEFFEKTER Vindkraft är en förnybar energikälla som har stora globala miljöfördelar. Den ger inte upphov till miljöfarliga utsläpp och den utnyttjar en resurs som är oändlig och gratis. Inom det svenska kunskapsprogrammet Vindval utreds vindkraftens miljöpåverkan och den forskning som hittills gjorts visar på en låg lokal miljöpåverkan från vindkraft. Detta kräver emellertid att vindkraftanläggningarna placeras i lägen som är bra ur miljösynpunkt och att de människor som bor i närheten känner sig delaktiga i processen. Ser man på effekterna på biologisk mångfald kan man inte bara granska de direkta effekterna av själva vindkraftverket och dess eventuella påverkan på arters livsmiljö utan man måste också ta hänsyn till att en fortgående klimatförändring bedöms ha en stark påverkan på de flesta arters livsbetingelser. En snabbare utbyggnad av vindkraften i Sverige påskyndar avvecklingen av fossilbränsleberoendet och bidrar därmed till att motverka klimatförändringarna. Svenska Naturskyddsföreningen menar i ett uttalande 2008 att en bedömning av miljöeffekter från vindkraften bör göras ur ett större perspektiv. En utbyggnad av vindkraften innebär att negativa miljöeffekter, ofta av irreversibel karaktär, från andra energianläggningar kan reduceras, till exempel utsläpp av klimatpåverkande gaser från fossilbränsleeldade kraftverk. Vindkraftutbyggnad i Sverige möjliggör även ett minskat beroende av el från kärnkraft och därmed minskade miljö- och hälsoskador i uranets användningskedja, från brytning till avfall. 28