Föreläsning 5. Reaktorfysik 3. Litteratur: E-095 Reaktorfysik H1.pdf Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.

Relevanta dokument
Föreläsning 3 Reaktorfysik 1. Litteratur: Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.pdf

Tentamen i Tillämpad Kärnkemi den 8 mars 2001

Välkomna till Kärnkraft teknik och system 10 hp

Breedning och transmutation i snabba reaktorer

Lösning: Vi börjar med ekvationen för buktighet hos cylindrisk geometri (19.21c) b m 1. b 2. L2. m ( 1 f) k inf Σ amod. afuel.

Intro till Framtida Nukleära Energisystem. Carl Hellesen

Studiematerial till kärnfysik del II. Jan Pallon 2012

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

Kärnkraft. p?keyword=bindningsenergi

Framställning av elektricitet

Innehållsförteckning:

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u= u MeV = O. 2m e c2= MeV. T β +=

Produktion av vapenplutonium

Bindningsenergi per nukleon, MeV 10. Fusion. Fission

Säkerhet i snabbreaktorer

Transientanalys för Forsmark block 2 och 3

Innehållsförteckning

Kontrollerad termonukleär fusion

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Högskolekurs i Kärnkraftsteknik H1

2013:02. Forskning. Forskningsreaktorer en analys med fokus på icke-spridning och exportkontroll. Författare:

Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor?

R Beräkning av nuklidinnehåll, resteffekt, aktivitet samt doshastighet för utbränt kärnbränsle. Rune Håkansson Studsvik Nuclear AB.

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

(12) UTLÄGGNINGSSKRIFT

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken

Förslag till lösningar. Tentamen i Kärnkemi KKK

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

HYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning

Materiens Struktur. Lösningar

Kärnkraftspaketet ES. Henrik Sjöstrand tel )

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

Så fungerar kärnkraft version 2019

Så fungerar kärnkraft

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler Kan du gissa rätt vikt?

Tillämpad kvantmekanik Neutronaktivering. Utförd den 30 mars 2012

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP

Neutronaktivering. Laboration i 2FY808 - Tillämpad kvantmekanik

Föreläsning 5 Reaktionslära, fission, fusion

Kärnkraft som tekniskt system och energikälla

Instuderingsfrågor Atomfysik

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.

Övningar. Nanovetenskapliga tankeverktyg.

Metallkylda reaktorer

Tentamen i Hållfasthetslära AK

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u u MeV O. 2m e c2= MeV T += MeV Rekylkärnans energi försummas 14N

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz

Så fungerar en Tryckvattenreaktor

Marie Curie, kärnfysiker, Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

1 Föreläsning V; Kontinuerlig förd.

Mer om EM vågors polarisation. Vad händer om man lägger ihop två vågor med horisontell och vertikal polarisation?

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Lösningsförslag

PRODUKTION OCH SÖNDERFALL

LMA521: Statistisk kvalitetsstyrning

Densitet Tabellen nedan visar massan och volymen för olika mängder kopparnubb.

Bild 1 Kärnkraftsteknik Föredraget handlar huvudsakligen om ASEA-Atoms BWR. Vi startar med neutronfysiken.

Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs. Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem

Rättelseblad 1 till Boverkets handbok om betongkonstruktioner, BBK 04

SVERIGES KÄRNTEKNISKA SÄLLSKAP

R Jod-129: Uppskattning av aktivitet i driftavfall från svenska LWR. K Lundgren, ALARA Engineering. December 2005

Fö 10 - TSFS11 Energitekniska System Kraftkällor

facit och kommentarer

a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1)

REPETITION 2 A. a) 4a + a b) 4a 3a c) 4(a + 1)

Räkneövning 2 hösten 2014

Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R = r 0 A 13

Tvärsnitt. Tvärsnitt (forts) Föreläsning 19. Thin foil target

Materia Sammanfattning. Materia

Fjärde generationens kärnkraft

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak

kärnbränslecykelns olika skeden

Kriticitetsanalys och utbränningskreditering - Metodikrapport

2013:05. Forskning. Acceleratordrivna subkritiska system en analys med fokus på icke-spridning och exportkontroll. Författare:

Reglering med Kärnkraft. Hans Henriksson, Vattenfall, R&D Projects

Atom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a

Strålskärmsberäkningar för kopparkapslar innehållande. BWR, MOX och PWR bränsleelement (ALARA R)

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank

STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Säkerheten vid kärnkraftverk. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority

Transmutationsteknik i acceleratordrivna hybridsystem

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

Laborationsuppgift om Hertzsprung-Russell-diagrammet

Matematisk statistik 9hp Föreläsning 7: Normalfördelning

Kap. 7. Laddade Gränsytor

MCNP-modell för beräkning av neutrondos och DPA på reaktortanken vid Ringhals 2

FORMELSAMLING. Produktionsteknik

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration

Laborationsrapport neutronaktivering

Poolbygge. fredag 11 april 14

TMS136. Föreläsning 5

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar

Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik, Osama Hassan BYGGNADSAKUSTIK- FORMELSAMLING

Formelsamling i Hållfasthetslära för F

Transkript:

Föreläsning 5 Reaktorfysik 3 Litteratur: E-095 Reaktorfysik H1.pdf Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.pdf 1

Neutroncykeln Fission ger 2-4 neutroner 1,0000 av dessa ska ge ny fission Resten ska förloras Multiplikationsfaktorn, k, är antalet neutroner från en fission som ger ny fission k beror på 1. Termiska fissionsfaktorn, η Hur många nya neutroner får vi när en termisk neutron absorberas i bränsle 2. Snabba fissionsfaktorn, ε Extra neutroner av snabbfission 3. Ressonanspassage-faktorn, p n som inte fastnar i resonanserna i 238 U 4. Termiska utnyttjandefaktorn, f Andel termiska neutroner som absorberas i bränslet 5. Ickeläckagefaktorn, P k= η ε p f P 2

Resonanspassagefaktorn, p Vissa kärnor, framför allt 238 U är mycket benägna att fånga in neutroner i medelenergiområdet! Resonanspassagefaktorn, p uttrycker sannolikheten att undgå absorption under nedbromsningen p beror på: Volymförhållandet mellan moderator och bränsle Bränslets temperatur (Dopplereffekt) ξξ - Medellogaritmiska energiförlusten Moderatorns temperatur och densitet Bränslestavarnas diameter 3

Förhållandet mellan moderator- och bränslevolym Resonanspassagefaktorn, p Förlust av neutroner sker under nedbromsningen om neutroner träffar på 238 U! Hur kan det undvikas? Svar: Skilj bränsle och moderator (heterogen härd) Stor moderatorvolym i förhållande till bränsle 4

Resonanspassagefaktorn, p Bränsletemperaturen Ökad temperatur i bränslet leder till att resonanstopparna i 238 U breddas. De påverkar alltså ett större energiområde => fler neutroner absorberas. Effekten kallas dopplereffekt och är en viktig negativ återkoppling; bränsletemperaturkoefficienten. Blir bränslet för varmt bromsas effekten. 5

Moderatorns temperaturen och densitet Resonanspassagefaktorn, p Moderatordensiteten varierar med temperaturen Högre temperatur -> lägre densitet. I en BWR sker kokning => ånga (void) Lägre densitet => längre mellan moderatorkärnorna => större risk att neutroner hinner träffa på 238 U och fångas in. Fenomenet kallas negativ voidkoefficient (BWR): hög effekt => mer kokning => ökad void => sämre moderering => mer infångning i 238 U => färre neutroner => minskad effekt I PWR pratar man om negativ moderatorkoefficient: principen densamma 6

Resonanspassage faktorn minskar A. när voiden ökar. B. när stav diametern ökar. C. när moderatorvolymen minskar. D. när bränsletemperaturen ökar. Vem ska bort? En är fel!

MER OM VOID Vattnets densitet Effektreglering mha void Minskat kylflöde större void större neutronförluster Bra hos BWR Jämnare än styrstavar Förlorade neutroner ger Pu 239

Resonanspassagefaktorn, p Bränslestavarnas radie Bränslestavens radie förluster i ytan neutronproduktion proportionell mot volym stor diameter => relativt sett mindre förluster => högt värde på p! 9

Resonanspassagefaktorn, p sammanfattning Resonanspassagefaktorn är största förlustkällan => kedjereaktionen kan inte uppehållas med naturligt uran och lättvatten som moderator! Högt värde på p anger att en stor andel neutroner når termisk energi. Resonanspassagefaktorn beror på: Resonanspassagefaktorn, p 1. Volymsförhållandet mellan moderator och bränsle (Vm/Vb) (Vm/Vb) ökar => p ökar 2. Bränsletemperaturen (Tb) Tb ökar => p minskar 3. Moderatortemperaturen (Tm) Tm ökar => p minskar 2. Stavdiametern (D) D ökar => p ökar 10

N σ p= exp (1 e) e = anrikning N V V u u m u I, abs u ( ξ Σ ) 238 3 3 ( ) = antal U [kärnor/ cm bränsle ] = bränslevolym [cm ] = moderatorvolym [cm ] ξ = log. medelenergiförlusten för moderatorn s m 3 Σ = makroskopiskt spridningstvärsnitt i moderatormaterialet [cm ] σ σ σ s I, abs I, abs I, abs ( K ) V V ( T) = I( 300K) 1+ B1 ( Tu 300K) Till inlupp 1 = resonans integral vid 300K, globalt "tvärsnitt" för absotbtion i U ) 39,6 300 = 3.0 + [ barn] R ρ u U ( ) 1 238 B R 1 u ρ U = 3 0,94 10 = 6,1 10 + R ρ 2 = Bränslestavens radie [cm] Bränslets densitet [g/cm ] u U 3 11

Termiska utnyttjandefaktorn f f= absorption i bränslet / total absorption av termiska neutroner Källor till absorption bränslet moderator reaktorgift (Xe 135 ) kapslingsmaterial reaktordelar absorbatorer annat Reaktorreglering genom ändring absorbatorernas infångning styrstavar bor i moderatorvattnet (PWR) 12

Termiska utnyttjandefaktorn f Antag att neutronflödet är lika stort i bränslet som i andra material absorption bränsle Φ Σa, bränsle Vbränsle f = = = total absorption Φ Σ V +Φ Σ V +Φ Σ V [homogent neutronflöde] a, bränsle bränsle a,mod mod a, an an a, bränsle bränsle = = Σ a, bränsle Vbränsle +Σ a,mod Vmod +Σ a, an Van Mycket bränsle ger hög termisk utnyttjandefaktor Hög anrikning ger högt f Σ V 13

Gift (t.ex. 135 Xe) => fler neutroner absorberas istället för att orsaka fissioner. f minskar om man har gift i reaktorn. 14

Ökad void ger minskad moderatordensistet => mindre absorption i moderatorn => f ökar 15