R Beräkning av nuklidinnehåll, resteffekt, aktivitet samt doshastighet för utbränt kärnbränsle. Rune Håkansson Studsvik Nuclear AB.
|
|
- Dan Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 R Beräkning av nuklidinnehåll, resteffekt, aktivitet samt doshastighet för utbränt kärnbränsle Rune Håkansson Studsvik Nuclear AB Mars 2000 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE Stockholm Sweden Tel Fax
2 ISSN SKB Rapport R Beräkning av nuklidinnehåll, resteffekt, aktivitet samt doshastighet för utbränt kärnbränsle Rune Håkansson Studsvik Nuclear AB Mars 2000 This report concerns a study which was conducted for SKB. The conclusions and viewpoints presented in the report are those of the author(s) and do not necessarily coincide with those of the client.
3 Sammanfattning På uppdrag av Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har beräkning av nuklidinnehållet i en BWR- resp PWR-patron utförts med utbränningarna 38 och 55 MWd per kg uran för BWR-patronen samt 42 och 60 MWd per kg för PWR-patronen. Bränslet har avklingat efter uttag upp till år. För avklingningstiden redovisas sönderfallshastighet samt resteffekt. För samma tidsperiod redovisas såväl gamma som neutrondoshastighet både 1m från naket element och utanför den kapsel man tänkt slutförvara bränslet i. Beräkningarna har väsentligen utförts med STUDSVIK:s datorprogram CASMO-4 samt program ingående i ORNL:s programsystem SCALE 4.3 och DORT. 1
4 2
5 Innehållsförteckning sida 1 Inledning 7 2 Bestrålat material 9 3 Beräkningsmetoder 11 4 Resultat 13 5 Diskussion av osäkerheter i beräkningar och ingående data Känslighet för givna beräkningsförutsättningar Typer av osäkerheter i metoder och data Kvantifiering av osäkerheter Korrelationer 19 6 Referenser 21 Appendices: Appendix 1: Tabeller A1-1 A
6 6
7 1 Inledning Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) planerar att kapsla in det använda bränslet i kopparmantlade stålkapslar före deponering. För planering och dimensionering av inkapslingsanläggningen och djupförvaret behövs kunskap beträffande resteffekter och dosrater för dessa kapslar. STUDSVIK NUCLEAR AB har för SKB:s räkning kompletterat tidigare genomförda beräkningar för såväl BWR- som PWR-bränsle. I rapporten redovisas också nuklidinnehåll för en BWR-styrstav exponerad i ett reaktorspektrum. 7
8 8
9 2 Bestrålat material Bränslet har för BWR-patronen antagits vara av typ SVEA med 96 bränslepinnar och för PWR 17x17 pinnar varav 25 ej innehållande bränsle. Bränslet antas innehålla föroreningar. Förutom bränsle har kapsling, box, handtag, spridare m m inkluderats. Tabell 2-1A ger en sammanställning av data för bränslet och tabell 2-1B för styrstaven. Tabell 2-1A. Bränslespecifikation. Typ BWR PWR Antal bränslepinnar Varav BA 6 12 Aktiv längd (mm) Bränslevikt (kg U) Anrikning (%) BA (% vikt) Tabell 2-1B. Styrstav. Typ AA CR-85 Total vikt (kg) 85. Borkarbid (kg) 8.04 Hafnium (kg)
10 10
11 3 Beräkningsmetoder Beräkningarna av neutron- och gammaflöden har utförts i transportteori. Med systemet SCALE 4.3 /3-1/ och däri ingående 27 grupps neutrontvärsnitt och 18 grupps gammatvärsnitt har utbränningsberoende tvärsnittsuppsättningar genererats för såväl BWR- som PWR-bränslet. Från dessa beräkningar har flöden och tvärsnitt kondenserats till tre grupper. Dessa värden har introducerats i ORIGEN-S /3-1/ och bränsle respektive styrstav har exponerats till önskade utbränningar. 2-d beräkningar med CASMO /3-2/ har använts för att verifiera ORIGEN-S punktmodell av utbränningsförloppet och uppbyggnaden av tyngre aktinider. I ORIGEN-S har efter exponering materialet fått klinga av i tider från 1 vecka upp till år. Vid varje tidpunkt har resteffekt, sönderfallshastighet, foton- och neutronkällstyrkor beräknats. För att beräkna doshastigheten dels 1 m från naket bränsle dels utanför kapseln har 2-d transportprogrammet DORT /3-3/ använts. För tvärsnitten har P1 använts medan S8 har valts för riktningskosinerna. Så kallad kopplad neutron-gammaberäkning har använts, vilket innebär att även fotoner frigjorda på grund av neutronflödet finns med i gammakällan. För beräkningarna av flödet utanför naket bränsle har X-Y optionen valts med maskstorlek 1x1 mm över patronen och pinnarna avbildade i korrekta positioner med ytan som en månghörning. Beräkningarna av flödet på kapselytan har gjorts i R-θ geometri med bränsle och källor fördelade över patronytan. I detta fall har beräkningarna gjorts över 1/8 symmetri indelat i 60 sektorer samt 40 steg ut till kapselns yttersida. 11
12 12
13 4 Resultat Resultat av beräkningarna redovisas i tabeller och diagram i Appendix 1. Tabellerna A1-1 A1-5 ger vikterna i gram vid färskt respektive exponerat material. Tabellerna A1-6 A1-21 innehåller sönderfallshastigheter och tabellerna A1-22 A1-37 resteffekter i watt per ton obestrålat uran. Varje tabell är uppdelad i tre delar där den första innehåller aktiveringsprodukter, dvs lätta nuklider, som ej kommer från fissionsprocessen, den andra aktinider och den tredje fissionsprodukter. Uppdelningen innebär att vissa nuklider kan förekomma både i den första och tredje. Tabellerna A1-38 A1-45 omfattar sönderfallsrat och effekt från en bestrålad kontrollstav. Tabellernas siffervärden ges i formen E+nn och utläses 10 +nn. Enheten kår avser 1000 år (kilo år). Doshastigheter utanför bart bränsle avser mitt för en patron, vilket ger max-dos. Doshastigheten på kapselns utsida är i BWR-fallet med 12 och PWR 4 knippen i kapseln. Kapseln är beskriven som en cylinder med ytterradien 44 cm bestående av 5 cm stål omgiven av 5 cm koppar. Diagrammen återger totala sönderfallshastigheter och resteffekter dvs inkluderande de nuklider vars bidrag är för lågt för att skrivas ut i tabellerna. 13
14 14
15 5 Diskussion av osäkerheter i beräkningar och ingående data Beräkningarna är utförda i två steg. I första steget beräknas innehållet av olika isotoper i bränslepatronerna vid den utbränning där bränslet tas ut ur härden. Under nästa steg får isotoperna sönderfalla till aktuell tidpunkt. Alla beräkningarna kan formellt göras i ORIGEN-S men för att erhålla korrekt självskärmade och utbränningsberoende tvärsnitt för de såväl i PWR- som BWR-reaktorerna ingående materialen har SCALE paketet använts med 27 neutrongrupper och 18 gammagrupper. Dessa grupptvärsnitt baseras på Evaluated Nuclear Data File ENDF/B-IV /5-1/. Beräknade tvärsnitt och flöden kondenseras till 3 grupper, som överförs till ORIGEN-S. Beräkningar med cellkoden CASMO-4 /3-2/ har använts för jämförelse och verifikation av aktinidinnehållet. Resultatet redovisas i tabellerna A1-54 och A1-55 och visar god överensstämmelse. ORIGEN-S beräknar nuklidinnehåll, sönderfallshastighet och resteffekt för de enskilda isotoperna. I DORT har för beräkning av doshastigheterna använts multigrupps kopplade neutrongammatvärsnitt i samma gruppstruktur som ovan dvs 27 och 18 grupper. Dessa tvärsnitt är också hämtade från SCALE. Källor av neutroner och gamma har beräknats med ORIGEN-S. Icke utbränningsberoende data är hämtade från ENDF/B-VI /5-2/ och Evaluated Nuclear Structure Data File ENSDF /5-3/. I beräkningarna har kapslarnas fyllmaterial försummats vilket gör beräkningsresultaten konservativa. Fyllmaterialet minskar doshastigheten utanför kapseln men ökar bränsletemperaturen i densamma. Temperaturen på kapselytan bestäms i statiskt tillstånd endast av effekten i kapseln. 5.1 Känslighet för givna beräkningsförutsättningar Utbränningen har beräknats under medelförhållanden och till angiven medelutbränning för respektive bränsleknippe. I realiteten är utbränningen axiellt fördelad med en formfaktor av storleksordning 1.1, dvs att maximal utbränning är 10 % högre än genomsnittlig. För BWR-bränslet speciellt är under utbränningsfasen stor skillnad på voidhalten dvs moderatortätheten i olika axiella delar av bränsleknippet. Denna variation har stor inverkan på aktiniduppbyggnaden. Avvikelser från givna normalvärden har inte beaktats och kan orsaka lokala variationer för såväl aktivitet som doshastighet. 5.2 Typer av osäkerheter i metoder och data Beräkningarna baseras på fyra typer av data hämtade från olika sammanställningar. Förutom tvärsnitt för neutron- och gammareaktioner används fissionsproduktutbyte och sönderfallskonstanter samt vid beräkning av doshastighet konversionsfaktorer till kerma. Två varianter av Bateman-ekvationen löses i ORIGEN-S nämligen med och utan neutronbestrålning. I CASMO och SCALE löses Bolzmann-ekvationen för neutron- och gammatransport. Lösningen av ekvationen för radioaktivt sönderfall i ORIGEN kan anses exakt medan sönderfall under neutronbestrålning är beroende av valda tidsintervalls längder. I beräkningen har steglängden 0.5 MWd/kg HM använts. En testberäkning med halva längden 15
16 visar identiskt resultat bortsett från avrundningsfel. Lösningen av transportekvationen är också en säker metod. Med använda antal energigrupper, spridningsmoment, maskor och riktningskosiner förväntas felet vara i storleksordning någon %. Större fel härrör från använda data. Sönderfallskonstanterna är bäst kända. Från litteraturen /5-4/ kan utläsas att halveringstider för alla isotoper av betydelse är kända med noggrannheten 0.1 %. Fissionsproduktutbytet mäts och databiblioteken byggs sedan upp med minsta kvadratanpassning för varje isotop. Därefter normaliseras summan över alla isotopers utbyten till 2. Detta innebär att enskilda isotoper kan avvika men felet kompenseras till viss del av någon annan isotop. Kermafaktorerna betraktas här som exakta. De är givna av ICRP utan felgränser. Osäkerheten i tvärsnitten är mer komplicerad att fastställa. Dels används neutrontvärsnitten för att beräkna neutronspektrum som tillsammans med tvärsnitten ger reaktionshastigheter för olika processer. Vanligen är det då ej samma reaktion som väsentligt påverkar spektrum som den som ger aktiviteten. Basdata i de nukleära filerna som t ex ENDF /5-2/ är mätta tvärsnitt samt resonansparametrar. Från dessa data skapas månggruppsbibliotek med sofistikerade metoder. Därefter verifieras biblioteken med mätningar. Därför bör man snarare tala om bibliotek när det gäller spektrumberäkningar och tala om tvärsnitt enbart då enskilda isotoper avses. I fråga om isotoper är det endast ett fåtal som svarar för huvuddelen av aktiviteten. För reaktormaterial är tvärsnitten väl kända både vad avser stabila och långlivade isotoper. För de kortlivade är tvärsnitten svårare att mäta och därför osäkrare. Ur beräkningsresultaten kan ses att i det längre tidsperspektivet (> 100 år) dominerar aktiviteten från aktiniderna medan under de första 100 åren aktiviteten från fissionsprodukterna dominerar. Aktiviteter från bestrålat konstruktionsmaterial i bränsle och kontrollstavar är hela tiden av mindre betydelse. För aktivitet från icke klyvbart material är neutrontvärsnitt och sönderfallskonstanter de viktiga parametrarna och för de isotoper som förekommer som föroreningar naturligtvis även halter. För aktiniderna gäller att samma data behövs men dessutom är sönderfallskedjorna mer komplicerade och uppbyggnaden är direkt påverkad av omgivningsbetingelser under utbränningen. Bränsletemperatur och självskärmning påverkar tvärsnitten och därmed förhållandet infångning/fission. Fissionsproduktmängderna påverkas av utbyte, tvärsnitt, sönderfallskonstanter, fissionshastighet och bestrålningstid. De båda sistnämnda parametrarna bestäms av effekttäthet och innehåll av fissilt och fertilt material. Mer exakt bestäms antalet fissioner av mängden producerad energi. Antalet kärnor producerade vid fissionerna är då dubbla antalet fissioner. 5.3 Kvantifiering av osäkerheter Sambandet mellan resteffekt och aktivitet är att resteffekten är produkten av antalet sönderfall per sekund, antal fotoner per sönderfall och mängden energi per foton. Antal sönderfall per sekund är antalet kärnor av en isotop multiplicerat med sönderfallskonstanten. I matematiska termer och summerat över alla isotoper: (5-1) Där λ är sönderfallskonstanten N är isotoptäthet t är tid λ =ln(2)/t ½ T ½ = halveringstid 16
17 Normalt är N(t) en summa av exponentialfunktioner för varje isotop men för diskussion av osäkerheter räcker formel (5-1). För aktiviteten efter 100 år är aktiniderna de som bidrar mest men aktinidsammansättningen är som nämnts också av betydelse för fissionsprodukterna. Speciellt utbytet av de lättare kärnorna är beroende av fissionerande aktinid och i praktiken förhållandet mellan 239 Pu och 235 U men dessutom minskar totala antalet fissioner om 239 Pu är fissionerande kärna då energiutbytet per fission är 1 till 2 % större än för 235 U. Beräkning av aktinidinnehåll är ett tvärsnittbiblioteksproblem. Använda program är testade mot reaktorparametrar och mycket få jämförelser med mätta isotophalter är gjorda. I referens /5-5/ finns en jämförelse upp till 25 MWd/kg HM för CASMO. Resultatet är väl inom mätta dataosäkerheter men finns enbart för plutonium och uran. Inga jämförelser med americium och curium är redovisade (av förklarliga skäl). Isotoperna 241 Am och 244 Cm är de mest betydelsefulla utöver uran och plutonium. Den enda osäkerhetsrelation, som står till buds, är jämförelsen mellan CASMO och SCALE, men då måste man hålla i minnet att CASMO är ett reaktorprogram medan SCALE är avsett för strålskärmsproblem. En testberäkning ger en differens i isotoptäthet efter 60 MWd/kg HM på 18 %. Det är rimligt att anta en osäkerhet i atomtätheten för aktiniderna vid slutet av utbränningsperioden av denna storleken. Under avklingningen påverkas förloppet endast av halveringstiden eller sönderfallskonstanten. Differentiering av ekvation (5-1) och någon omstuvning ger: (5-2) Denna ekvation (5-2) visar att relativa felet i sönderfallshastigheten är proportionell mot felet i λ med proportionalitetskonstanten (λ t-1) eller 0.69 gånger antalet halveringstider minus 1. Antalet halveringstider är mindre än 10 och därmed blir osäkerheten i sönderfallshastighet i storleksordningen 1 %. För generering av fissionsprodukter kan på samma sätt skrivas en förenklad ekvation: (5-3) där F is fissionshastighet Y = utbyte av fissionsprodukter σ = icke spridningstvärsnitt φ = neutronflöde λ = sönderfallskonstant Fissionshastigheten är känd lika noggrant som effekttätheten. Osäkerheten i totala fissionsproduktutbytet för de kedjor som är av betydelse under de första 100 åren är /5-6/ 1 2 %. I tabell 5-1 visas de mest betydande isotoperna med deras termiska infångningstvärsnitt /5-7/ och sönderfallskonstanter. 17
18 Tabell 5-1. Isotop Tvärsnitt Sönderfalls- Reaktionshastighet per atom (barn) konstant fÿ= n s -1 cm -2 Sr 90 = 0.9± Nb 95 = 7.±.? Ru 106 = 0.146± Cs 134 = 140.± Cs 137 = 0.110± Ce 144 = 1.0± Nd 147 = 440.± Pm 147 = 168.4± Mätta halveringstider är givna med osäkerheten 0.1 % eller mindre om halveringstiden är längre än 1 minut. Därav kan slutas att sönderfallsdelen är känd bättre än 1 2 %. Osäkerheten i produktionsdelen är större. Differentiering och omstuvning ger: (5-4) där X= σ φ+λ är summan av reaktionshastighet per atom och sönderfallskonstanten och deras värden ges för de viktigaste isotoperna i tabell 5-1. Efter 100 år kommer aktiviteten till mer än 99 % från 90 Sr, 90 Y, 137 Cs och 137 Ba. 90 Y och 137 Ba är döttrar till 90 Sr och 137 Cs varför dessa två bestämmer nivån för alla fyra. För både 90 Sr och 137 Cs är (X t) cirka 0.1 om reaktortiden är EFPH. Infångningstvärsnittet anges i litteraturen till ungefär 1 barn för 90 Sr och 0,1 barn för 137 Cs. Med dessa värden erhålls osäkerheterna för tabellens isotoper totalt till 8 % och i de flesta enskilda fallen mindre än 1 %. Om vi i stället behandlar det kortare tidsperspektivet av något eller några år finner vi andra isotoper som mest aktiva som t ex 95 Zr, 106 Ru, 134 Cs och 144 Ce. Bestrålningstiden, dvs tiden i reaktorn, är cirka 5 år med 7200 timmar/år eller sekunder. Denna tid är mestadels mindre än 1 halveringstid vilket innebär att osäkerheten blir i samma storlek som för (λ+σ φ) eller 8 %. Adderas osäkerheterna får vi för fissionsprodukterna från produktionsdelen 10 % och från avklingningen 2 % eller totalt 12 %. Beräknade doshastigheter beror av källstyrkorna beräknade med ORIGEN-S och tvärsnitten från SCALE i DORT. Gammakällorna har osäkerhet motsvarande beräknade aktiviteter medan neutronkällorna såväl från spontanfission som (α,n)-reaktionen är svårare att uppskatta men bör vara av samma storlek som osäkerheten i aktiniderna dvs cirka 25 %. Osäkerheten i tvärsnitten kan uppskattas genom att betrakta flödesdämpningen i koppar och stål i kapseln. En ändring av tvärsnitten med 10 % ändrar flödet med 3 %. Slutsatsen är att för aktiniderna kan totala osäkerheten sättas till 20 % och för fissionsprodukterna 12 %. Av ekvation (5-2) framgår att för en enskild aktinid kan relativa felet vara större eftersom det ökar med antalet halveringstider, men då aktiviteten avtar exponentiellt blir absoluta felet av mindre betydelse. Relativa felet i utbytet är normalt större för de mindre frekventa produkterna. Kortlivade fissionsprodukter har naturligtvis också större osäkerhet då de är svårare att mäta. De två sistnämnda kategorierna har emellertid ringa betydelse under de i detta arbete aktuella tidsperioderna. 18
19 Vad avser doshastigheter är osäkerheten i beräknad gammadoshastighet % medan för neutrondoshastigheten osäkerheten är ungefär dubbelt. 5.4 Korrelationer Det finns en korrelation mellan reaktionstvärsnitt för alla material och enskilda isotoper i det att reaktionshastigheterna är energiberoende tvärsnitt multiplicerat med ett rums och energiberoende neutronspektrum, en produkt som sedan integreras över energin. Det ingående neutronspektrat är i sin tur beräknat med hjälp av alla ingående materials energiberoende tvärsnitt. Därför är som tidigare nämnts programmen alltid testade med specificerade tvärsnittsbibliotek. 19
20 20
21 References Chapter SCALE 4.3 Modular Code System for Performing Standardized Computer Analyses for Licensing Evaluation. Oak Ridge National Laboratory, March 1996, CCC Edenius M, Ekberg K, Forssén B-H, Knott D, CASMO-4. A Fuel Assembly Burnup Program. Users Manual STUDSVIK/SOA-93/ TORT-DORT Two- and Three-Dimensional Discrete Ordinate Transport Version Oak Ridge National Laboratory, Jan 1994, CCC-543. Chapter ENDF/B-IV Library Tapes. National Neutron Cross Section Center, Brookhaven Natl Laboratory. 5-2 ENDF/B-VI Library Tapes. National Neutron Cross Section Center, Brookhaven Natl Laboratory. 5-3 Ewbank W B, Evaluated Nuclear Structure Data File (ENDSF) for Basic and Applied Research. International CODATA Conference, Boulder, Colorado. 5-4 Lederer M et al, Table of Isotopes (Seventh edition). John Wiley & Sons New York. 5-5 Rashid Peter J, CASMO-3 Benchmark Against Yankee Rowe Isotopics STUDSVIK/SoA-86/ James M F et al, A New Evaluation of Fission Products Yield, AEA-TRS Mughabghab S F et al, Neutron Cross Sections, Brookhaven National Laboratory, Upton New York. 21
22 22
23 Appendix A1 Tabellerna A1-1 A
24 24
25 Tabell A1-1. BWR-bränsle, aktiveringsprodukter. Element-koncentration i gram per ton uran. Färskt 38 MWd/kg 55 MWd/kg H 3.22E E E+00 He 0.00E E E+00 Li 1.00E E E+00 B 0.00E E E-01 C 1.37E E E+02 N 5.39E E E+01 O 1.35E E E+05 F 1.07E E E+01 Na 1.50E E E+01 Mg 2.00E E E+00 Al 6.11E E E+01 Si 1.09E E E+02 P 4.20E E E+01 S 1.37E E E+01 Cl 5.30E E E+00 Ca 2.00E E E+00 Ti 1.00E E E+02 V 7.95E E E+01 Cr 3.72E E E+03 Mn 3.53E E E+02 Fe 1.15E E E+04 Co 3.19E E E+01 Ni 4.01E E E+03 Cu 2.29E E E+01 Zn 4.03E E E+01 Sr 0.00E E E-01 Zr 2.42E E E+05 Nb 4.07E E E+01 Mo 1.16E E E+01 Cd 2.51E E E+01 In 2.00E E E+00 Sn 3.97E E E+03 Sb 0.00E E E+00 Te 0.00E E E+00 Eu 0.00E E E+00 Gd 2.30E E E+03 Tb 0.00E E E+01 Dy 0.00E E E+01 Ho 0.00E E E+00 Hf 1.93E E E+01 Ta 0.00E E E-01 W 8.19E E E+00 Re 0.00E E E-01 Pb 0.00E E E-01 Totalt 4.04E E E+05 25
26 Tabell A1-2. BWR-bränsle, aktinider. Nuklid-koncentration i gram. Färskt 38 MWd/kg 55 MWd/kg U E E E+02 U E E E+03 U E E E+03 U E E E+00 U E E E+05 U E E E+02 Np E E E+00 Np E E E+01 Pu E E E+02 Pu E E E+03 Pu E E E+03 Pu E E E+03 Pu E E E+03 Am E E E+01 Am 242m 0.00E E E+00 Am E E E+02 Cm E E E+01 Cm E E E+00 Cm E E E+02 Cm E E E+01 Cm E E E+00 Totalt 1.00E E E+05 Tabell A1-3. PWR-bränsle, aktiveringsprodukter. Koncentration, gram. Färskt 38 MWd/kg 55 MWd/kg H 3.48E E E+00 He 0.00E E E+00 Li 1.30E E E+00 C 7.02E E E+01 N 3.75E E E+01 O 1.35E E E+05 F 5.00E E E+00 Mg 1.50E E E+01 Al 8.73E E E+01 Si 2.48E E E+02 P 5.27E E E+01 S 1.33E E E+01 Cl 1.00E E E+01 Ca 6.00E E E+00 Ti 5.93E E E+01 V 6.36E E E+01 Cr 8.26E E E+03 Mn 5.32E E E+04 Co 8.37E E E+01 Ni 6.35E E E+03 Cu 8.89E E E+00 Zn 3.00E E E+00 Br 5.00E E E+00 Zr 2.62E E E+05 Nb 2.54E E E+02 26
27 Tabell A1-3 (forts). Aktiveringsprodukter. Färskt 38 MWd/kg 55MWd/kg Mo 1.61E E E+02 Ru 1.00E E E+00 In 0.00E E E+00 Sn 4.29E E E+03 Sb 1.00E E E+00 Eu 0.00E E E+00 Gd 1.36E E E+03 Tb 0.00E E E+01 Dy 0.00E E E+01 Ho 0.00E E E+00 Hf 2.29E E E+01 Ta 2.95E E E+01 W 8.32E E E+01 Re 0.00E E E+00 Os 0.00E E E+00 Totalt 4.46E E E+05 Tabell A1-4. PWR-bränsle, aktinider. Nuklid-koncentration, gram. Färskt 42 MWd/kg 60 MWd/kg U E E E+01 U E E E+03 U E E E+03 U E E E+01 U E E E+05 U E E E-01 Np E E E+02 Np E E E+00 Np E E E+02 Pu E E E+02 Pu E E E+03 Pu E E E+03 Pu E E E+03 Pu E E E+03 Pu E E E-01 Am E E E+01 Am 242m 0.00E E E+00 Am E E E+02 Am E E E-01 Cm E E E+01 Cm E E E+00 Cm E E E+02 Cm E E E+01 Cm E E E+00 Cm E E E-01 Totalt 1.00E E E+05 27
28 Tabell A1-5. AA-Cr 85Kg (8.09 kg Hf 8.04 kg B4C) exponerad i neutronflödet 2.67x10 13 n/cm 2 s -1. Element i gram. _ Obestrålat 41.7 d 83.3 d d d d _ He 0.00E E E E E E+02 Li 0.00E E E E E E+02 B 6.29E E E E E E+03 C 1.80E E E E E E+03 N 2.07E E E E E E+01 Si 3.51E E E E E E+02 P 3.10E E E E E E+01 S 2.07E E E E E E+01 V 0.00E E E E E E+00 Cr 1.20E E E E E E+04 Mn 1.37E E E E E E+03 Fe 4.69E E E E E E+04 Co 5.51E E E E E E+01 Ni 8.06E E E E E E+03 Mo 6.89E E E E E E+00 Hf 8.06E E E E E E+03 Ta 0.00E E E E E E+01 Totalt 8.50E E E E E E+04 Tabell A1-6. BWR-bränsle bestrålat till 38 Mwd/kg uran. Sönderfallshastighet i Becquerel per ton uran år. Aktiveringsprodukter. Urladdn 1.0 vecka 1.0 mån 1.0 år 5.0 år 10.0 år H E E E E E E+12 C E E E E E E+10 P E E E E E E+03 P E E E E E E+00 S E E E E E E-01 Ar E E E E E E-22 Ca E E E E E E+03 Sc E E E E E E-03 Cr E E E E E E+00 Mn E E E E E E+09 Fe E E E E E E+13 Fe E E E E E E-12 Co E E E E E E-02 Co E E E E E E+13 Ni E E E E E E+10 Ni E E E E E E+13 Zn E E E E E E+08 Sr E E E E E E-10 Y E E E E E E+07 Y E E E E E E-07 28
29 Tabell A1-6 (forts). Aktiveringsprodukter. _ Urladdn 1.0 vecka 1.0 mån 1.0 år 5.0 år 10.0 år _ Zr E E E E E E+09 Zr E E E E E E-03 Nb 93m 1.04E E E E E E+10 Nb E E E E E E-02 Nb 95m 1.45E E E E E E-04 Ag 109m 3.13E E E E E E+08 Ag 110m 6.13E E E E E E+06 Cd E E E E E E+08 Cd 113m 2.45E E E E E E+11 Cd 115m 9.23E E E E E E-13 In 113m 5.41E E E E E E+04 In E E E E E E-10 In 114m 5.79E E E E E E-10 Sn E E E E E E+04 Sn 117m 2.72E E E E E E+00 Sn 119m 2.28E E E E E E+10 Sn E E E E E E+10 Sn 121m 2.87E E E E E E+10 Sn E E E E E E+00 Sb E E E E E E+00 Sb E E E E E E-07 Sb E E E E E E+12 Sb E E E E E E+00 Te 123m 1.11E E E E E E+01 Te 125m 6.83E E E E E E+11 Eu E E E E E E+12 Eu E E E E E E+12 Eu E E E E E E+00 Gd E E E E E E+08 Tb E E E E E E-01 Tb E E E E E E+00 Hf E E E E E E-05 Hf E E E E E E-13 Ta E E E E E E+04 Ta E E E E E E+00 W E E E E E E+01 W 183m 6.79E E E E E E+00 W E E E E E E-03 W E E E E E E-05 Re E E E E E E+00 Re E E E E E E-05 Totalt 1.51E E E E E E+13 _ 29
30 Tabell A1-6 (forts). Aktinider. _ Urladdn 1.0 vecka 1.0 mån 1.0 år 5.0 år 10.0 år _ Th E E E E E E+10 Pa E E E E E E+10 Pa 234m 1.19E E E E E E+10 U E E E E E E+10 U E E E E E E+10 U E E E E E E+10 U E E E E E E+10 Np E E E E E E+10 Np E E E E E E+09 Np E E E E E E+12 Pu E E E E E E+09 Pu E E E E E E-14 Pu E E E E E E+14 Pu E E E E E E+12 Pu E E E E E E+13 Pu E E E E E E+15 Pu E E E E E E+11 Am E E E E E E+13 Am 242m 5.51E E E E E E+11 Am E E E E E E+11 Am E E E E E E+12 Cm E E E E E E+11 Cm E E E E E E+11 Cm E E E E E E+13 Cm E E E E E E+09 Total 1.11E E E E E E+15 Tabell A1-6 (forts). Fissionsprodukter. Urladdn 1.0 vecka 1.0 mån 1.0 år 5.0 år 10.0 år H E E E E E E+13 Kr E E E E E E+14 Rb E E E E E E+00 Sr E E E E E E-06 Y 89m 1.80E E E E E E-10 Sr E E E E E E+15 Y E E E E E E+15 Y E E E E E E-03 Zr E E E E E E-01 Nb E E E E E E-01 Nb 95m 4.21E E E E E E-03 Mo E E E E E E+00 Tc E E E E E E+11 Tc 99m 3.89E E E E E E+00 Ru E E E E E E-12 Rh 103m 4.01E E E E E E-12 Ru E E E E E E+13 Rh E E E E E E+13 Ag E E E E E E+07 Ag 110m 1.34E E E E E E+09 Ag E E E E E E+00 30
31 Tabell A1-6 (forts). Fissionsprodukter. Urladdn 1.0 vecka 1.0 mån 1.0 år 5.0 år 10.0 år _ Cd 113m 1.20E E E E E E+11 Cd 115m 1.02E E E E E E-12 Sn 117m 1.78E E E E E E+00 Sn 119m 1.48E E E E E E+08 Sn E E E E E E+04 Sb E E E E E E-05 Sn E E E E E E+00 Sb E E E E E E+13 Te 125m 6.24E E E E E E+12 Sb E E E E E E+09 Sb E E E E E E+00 Te E E E E E E+04 Te 127m 3.77E E E E E E+04 Te E E E E E E-18 Te 129m 1.51E E E E E E-18 I E E E E E E+00 Xe 131m 2.69E E E E E E+00 Te E E E E E E+00 I E E E E E E+00 Xe E E E E E E+00 Cs E E E E E E+14 Cs E E E E E E+00 Ba 136m 1.73E E E E E E+00 Cs E E E E E E+15 Ba 137m 4.28E E E E E E+15 Ba E E E E E E+00 La E E E E E E+00 Ce E E E E E E-18 Pr E E E E E E+00 Ce E E E E E E+12 Pr E E E E E E+12 Pr 144m 4.56E E E E E E+10 Nd E E E E E E+00 Pm E E E E E E+14 Pm E E E E E E-13 Pm 148m 8.27E E E E E E-12 Pm E E E E E E+00 Sm E E E E E E+13 Gd E E E E E E+07 Eu E E E E E E+14 Eu E E E E E E+13 Eu E E E E E E+00 Tb E E E E E E-02 Tb E E E E E E+00 Total 4.19E E E E E E+16 31
32 Tabell A1-7. BWR-bränsle bestrålat till 38 Mwd/kg uran. Sönderfallshastighet i Becquerel per ton uran år. Aktiveringsprodukter. _ 5.0 år 20.0 år 25.0 år 30.0 år 35.0 år 40.0 år _ H E E E E E E+12 C E E E E E E+10 Cl E E E E E E+08 Fe E E E E E E+09 Co E E E E E E+11 Ni E E E E E E+10 Ni E E E E E E+12 Sr E E E E E E+07 Y E E E E E E+07 Zr E E E E E E+09 Nb 93m 5.74E E E E E E+10 Nb E E E E E E+09 Mo E E E E E E+07 Ag E E E E E E+07 Ag 108m 5.71E E E E E E+08 Cd 113m 1.17E E E E E E+10 Sn E E E E E E+10 Sn 121m 2.38E E E E E E+10 Sb E E E E E E+09 Te 125m 1.69E E E E E E+08 Eu E E E E E E+11 Eu E E E E E E+10 Ho 166m 7.58E E E E E E+07 Total 4.90E E E E E E+13 Tabell A1-7 (forts). Aktinider. _ 15.0 år 20.0 år 25.0 år 30.0 år 35.0 år 40.0 år _ Th E E E E E E+10 Pa E E E E E E+10 Pa 234m 1.17E E E E E E+10 U E E E E E E+10 U E E E E E E+10 U E E E E E E+10 U E E E E E E+10 Np E E E E E E+10 Np E E E E E E+12 Pu E E E E E E+13 Pu E E E E E E+12 Pu E E E E E E+13 Pu E E E E E E+14 Pu E E E E E E+11 Am E E E E E E+14 Am 242m 5.12E E E E E E+11 Am E E E E E E+11 Am E E E E E E+12 Cm E E E E E E+11 Cm E E E E E E+11 Cm E E E E E E+13 32
33 Tabell A1-7 (forts). Aktinider. _ 15.0 år 20.0 år 25.0 år 30.0 år 35.0 år 40.0 år _ Cm E E E E E E+09 Cm E E E E E E+09 Total 2.89E E E E E E+15 _ Tabell A1-7 (forts). Fissionsprodukter. _ 15.0 år 20.0 år 25.0 år 30.0 år 35.0 år 40.0 år _ H E E E E E E+12 Kr E E E E E E+13 Sr E E E E E E+15 Y E E E E E E+15 Zr E E E E E E+10 Nb 93m 2.64E E E E E E+10 Tc E E E E E E+11 Ru E E E E E E+04 Rh E E E E E E+04 Cd 113m 5.77E E E E E E+11 Sn E E E E E E+10 Sn 121m 7.75E E E E E E+10 Sb E E E E E E+10 Te 125m 1.55E E E E E E+09 Sn E E E E E E+10 Sb 126m 2.25E E E E E E+10 Cs E E E E E E+09 Cs E E E E E E+10 Cs E E E E E E+15 Ba 137m 3.01E E E E E E+15 Pm E E E E E E+08 Pm E E E E E E+11 Sm E E E E E E+12 Eu E E E E E E+10 Eu E E E E E E+13 Eu E E E E E E+11 Total 1.11E E E E E E+15 _ 33
34 Tabell A1-8. BWR-bränsle bestrålat till 38 Mwd/kg uran. Sönderfallshastighet i Becquerel per ton uran år. Aktiveringsprodukter år 50.0 år år år år år H E E E E E E+00 C E E E E E E+10 Cl E E E E E E+08 Fe E E E E E E+00 Co E E E E E E+00 Ni E E E E E E+10 Ni E E E E E E+04 Sr E E E E E E+00 Y E E E E E E+00 Zr E E E E E E+09 Nb 93m 1.99E E E E E E+09 Nb E E E E E E+09 Mo E E E E E E+07 Ag E E E E E E+00 Ag 108m 4.85E E E E E E+01 Cd 113m 2.69E E E E E E+00 Sn E E E E E E-07 Sn 121m 1.63E E E E E E-06 Sb E E E E E E+00 Te 125m 8.32E E E E E E+00 Eu E E E E E E+00 Eu E E E E E E+00 Ho 166m 7.45E E E E E E+07 Total 1.07E E E E E E+11 _ Tabell A1-8 (forts). Aktinider. _ 45.0 år 50.0 år år år år år _ Pb E E E E E E+04 Bi E E E E E E+04 Po E E E E E E+04 Po E E E E E E+04 Rn E E E E E E+04 Ra E E E E E E+04 Th E E E E E E+04 Th E E E E E E+10 Pa E E E E E E+10 Pa 234m 1.17E E E E E E+10 U E E E E E E+04 U E E E E E E+10 U E E E E E E+10 U E E E E E E+05 U E E E E E E+10 Np E E E E E E+10 Np E E E E E E+02 Np E E E E E E+11 Pu E E E E E E+05 Pu E E E E E E+12 34
35 Tabell A1-8 (forts). Aktinider. _ 45.0 år 50.0 år år år år år _ Pu E E E E E E+12 Pu E E E E E E+09 Pu E E E E E E+11 Am E E E E E E+12 Am 242m 4.42E E E E E E+05 Am E E E E E E+05 Am E E E E E E+11 Cm E E E E E E+05 Cm E E E E E E-20 Cm E E E E E E+00 Cm E E E E E E+09 Cm E E E E E E+09 Total 9.02E E E E E E+13 _ Tabell A1-8 (forts). Fissionsprodukter. _ 45.0 år 50.0 år år år år år _ H E E E E E E+00 Kr E E E E E E+00 Sr E E E E E E-17 Y E E E E E E-17 Zr E E E E E E+10 Nb 93m 4.37E E E E E E+10 Tc E E E E E E+11 Pd E E E E E E+09 Cd 113m 1.32E E E E E E+00 Sn E E E E E E-06 Sn 121m 5.31E E E E E E-06 Sn E E E E E E+10 Sb 126m 2.25E E E E E E+10 Cs E E E E E E+10 Cs E E E E E E-15 Ba 137m 1.51E E E E E E-15 Pm E E E E E E+00 Sm E E E E E E+03 Eu E E E E E E+00 Eu E E E E E E+00 Eu E E E E E E+00 Total 5.27E E E E E E+11 35
36 Tabell A1-9. BWR-bränsle bestrålat till 38 Mwd/kg uran. Sönderfallshastighet i Becquerel per ton uran kår. Aktiveringsprodukter Initial 10.0 kår 30.0 kår kår kår C E E E E-06 Cl E E E E+08 Ca E E E E+05 Ni E E E E+09 Zr E E E E+09 Nb 93m 5.60E E E E+09 Nb E E E E+05 Mo E E E E-19 Tc E E E E+05 Total 1.09E E E E+10 Tabell A1-9 (forts). Aktinider kår 30.0 kår kår kår Tl E E E E+08 Tl E E E E+08 Pb E E E E+10 Pb E E E E+10 Pb E E E E+08 Pb E E E E+10 Bi E E E E+10 Bi E E E E+08 Bi E E E E+10 Bi E E E E+10 Po E E E E+10 Po E E E E+10 Po E E E E+10 Po E E E E+08 Po E E E E+10 At E E E E+10 Rn E E E E+08 Rn E E E E+10 Fr E E E E+10 Ra E E E E+08 Ra E E E E+10 Ra E E E E+10 Ac E E E E+10 Ac E E E E+08 Th E E E E+08 Th E E E E+10 Th E E E E+10 Th E E E E+08 Th E E E E+10 Pa E E E E+08 Pa E E E E+10 Pa 234m 1.17E E E E+10 36
37 Tabell A1-9 (forts). Aktinider kår 30.0 kår kår kår Pa E E E E+07 U E E E E+10 U E E E E+10 U E E E E+08 U E E E E+10 U E E E E+10 Np E E E E+10 Np E E E E+04 Pu E E E E+09 Pu E E E E+01 Pu E E E E-01 Pu E E E E+10 Am E E E E-01 Am E E E E+04 Cm E E E E-01 Cm E E E E-08 Total 1.28E E E E+12 Tabell A1-9 (forts). Fissionsprodukter kår 30.0 kår kår kår Se E E E E+09 Rb E E E E+05 Zr E E E E+10 Nb 93m 5.01E E E E+10 Nb E E E E+02 Tc E E E E+11 Pd E E E E+09 Sn E E E E+09 Sb E E E E+08 Sb 126m 2.10E E E E+09 I E E E E+09 Cs E E E E+10 Ce E E E E+06 Total 7.28E E E E+11 37
38 Tabell A1-10. BWR-bränsle bestrålat till 55 Mwd/kg uran. Sönderfallshastighet i Becquerel per ton uran år. Aktiveringsprodukter. _ Urladdn 1.0 vecka 1.0 mån 1.0 år 5.0 år 10.0 år _ H E E E E E E+12 C E E E E E E+10 P E E E E E E+03 P E E E E E E+00 S E E E E E E-01 Ar E E E E E E-22 Ca E E E E E E+03 Sc E E E E E E-03 Cr E E E E E E+00 Mn E E E E E E+10 Fe E E E E E E+13 Fe E E E E E E-12 Co E E E E E E-02 Co E E E E E E+13 Ni E E E E E E+11 Ni E E E E E E+13 Zn E E E E E E+08 Sr E E E E E E-10 Y E E E E E E+08 Y E E E E E E-07 Zr E E E E E E+09 Zr E E E E E E-02 Nb 93m 1.65E E E E E E+11 Nb E E E E E E-02 Nb 95m 1.74E E E E E E-04 Ag 109m 3.50E E E E E E+08 Ag 110m 4.29E E E E E E+06 Cd E E E E E E+08 Cd 113m 3.92E E E E E E+11 Cd 115m 1.09E E E E E E-13 In 113m 6.43E E E E E E+04 In E E E E E E-10 In 114m 1.09E E E E E E-10 Sn E E E E E E+04 Sn 117m 3.22E E E E E E+00 Sn 119m 2.84E E E E E E+10 Sn E E E E E E+10 Sn 121m 4.67E E E E E E+10 Sn E E E E E E+04 Sn E E E E E E+00 Sb E E E E E E+00 Sb E E E E E E-07 Sb E E E E E E+12 Sb E E E E E E+00 Te 123m 3.70E E E E E E+02 Te 125m 9.74E E E E E E+11 38
Beslut om frigränser för radioaktiva ämnen
Beslut Beslut om frigränser för radioaktiva ämnen Strålsäkerhetscentralen har enligt 17 1 mom. 4 punkten i strålskyddslagen (592/1991) beslutat att användning av radioaktiva ämnen och apparater innehållande
ICH Q3d Elemental Impurities
ICH Q3d Elemental Impurities Douglas Baxter, Lina Helin, Lars-Gunnar Omberg, Karin Ylinenjärvi, Kristina Svedenbjörk, Heidi Bernas, Ilia Rodushkin Right Solutions Right Partner www.alsglobal.com 1 Right
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om friklassning av material, lokaler, byggnader och mark vid verksamhet med
Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:10) om införsel och utförsel samt rapportering av radioaktiva ämnen
Import och exportföreskrifter/radioaktiva ämnen m.m. 1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:10) om införsel och utförsel samt rapportering av radioaktiva ämnen Strålsäkerhetsmyndigheten
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i strålskyddsförordningen (1988:293); SFS 2000:809 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 19 oktober 2000. Regeringen föreskriver 1 i fråga
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2018:3 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om undantag från strålskyddslagen och om friklassning av material, byggnadsstrukturer
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om friklassning av material, byggnadsstrukturer och områden vid verksamhet
Strålskyddsförordning; i sin lydelse (SFS 1988:293 med ändringar t.o.m. SFS 2001:618 införda).
SFS 1988:293 Strålskyddsförordning; i sin lydelse 2001-09-01 (SFS 1988:293 med ändringar t.o.m. SFS 2001:618 införda). utfärdad den 19 maj 1988. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelse
De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder:. Kemiska reaktioner. Fast, flytande och gas. Kemispråket Uppgifterna är av olika svårighetsgrad
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om införsel och utförsel samt
Intro till Framtida Nukleära Energisystem. Carl Hellesen
Intro till Framtida Nukleära Energisystem Carl Hellesen Problem med dagens kärnkraft Avfall (idag)! Fissionsprodukter kortlivade (några hundra år)! Aktinider (, Am, Cm ) långlivade (100 000 års lagringstid)!
De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder: 8. Livets atom Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av
Allmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter.
Grundläggande laboratorieteknik med mätvärdesanalys Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A4TG TGKEB6h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 6--4 Tid: 9:-3: Hjälpmedel: Valfri räknare
De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film ur serien Area Kemins grunder: 9. Syror Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken
Institution/Avdelning. Prefekt/motsv. Underskrift, Prefekt /motsv för Inst/Avd/Enhet/Grupp. Namnförtydligande. Kontaktperson:
Förteckning enligt tillståndsvillkor, gällande år 2009/2010. Institution/motsv som bedriver arbete med strålning inom Uppsala universitet skall lämna in underlag till central förteckning enligt krav i
Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... Tabell 2 Doskoefficienter vid inandning av lösliga eller reaktiva gaser eller
De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film i serien Area 41 Kemins grunder: 7. Jonföreningar Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken och periodiska
Breedning och transmutation i snabba reaktorer
Breedning och transmutation i snabba reaktorer Carl Hellesen Problem med dagens kärnkraft Avfall Fissionsprodukter kortlivade (några hundra år) Aktinider (, Am, Cm ) långlivade (100 000 års lagringstid)
Hjälpmedel: Valfri räknare. Periodiskt system är bifogat. Enkelt lexikon från modersmål till svenska
Allmän och oorganisk kemi I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 4K4A Kemiingenjör tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 6--4 Tid: 4:-8: Hjälpmedel: Valfri räknare.
Nmr-spektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi
Nmr-spektrometri Matti Hotokka Fysikalisk kemi Impulsmoment Storlek = impulsmomentvektorns längd, kvanttalet L Riktning, kvanttalet m Vektorn precesserar Kärnans spinnimpulsmoment Kvanttalet betecknas
Tentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 2014
Allmän och oorganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: 4K4A Tentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 4 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:
Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2
Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning?
Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2008:44) om rökdetektorer som innehåller radioaktivt ämne
Radioaktiva ämnen [6301] Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2008:44) om rökdetektorer som innehåller radioaktivt ämne Strålsäkerhetsmyndigheten föreskriver följande med stöd av 2 andra stycket,
Nuklidinventariet i SFR 1
TOM SIDA Bilaga 1 Rapport DokumentID 1083558 Författare Claes Johansson Granskad av Version 1.0 Ulla Bergström Godkänd av Börje Torstenfelt Status Godkänt Reg.nr Datum 2007-09-24 Granskad datum 2007-09-25
Föreskrifter rörande friklassning - Yttrande Ärende 14 KS 2017/269
Föreskrifter rörande friklassning - Yttrande Ärende 14 KS 2017/269 Sida 3 av 32 Tjänsteskrivelse 1(2) 2017-09-05 Dnr: KS 2017/269 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss från Strålsäkerhetsmyndigheten ang.
BEFRIELSE FRÅN KRAVET PÅ SÄKERHETSTILLSTÅND VID ANVÄNDNING AV STRÅLNING
DIREKTIV ST 1.5 / 12.9.2013 BEFRIELSE FRÅN KRAVET PÅ SÄKERHETSTILLSTÅND VID ANVÄNDNING AV STRÅLNING 1 Allmänt 3 2 Användning av strålning som enligt beslut av Strålsäkerhetscentralen inte är tillståndspliktig
Kärnkraftverkens höga skorstenar
Kärnkraftverkens höga skorstenar Om jag frågar våra tekniskt mest kunniga studenter och lärare på en teknisk högskola varför kärnkraftverken har så höga skorstenar, får jag olika trevande gissningar som
Allmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter.
Grundläggande laborationsteknik med mätvärdesanalys Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 4K3A TGKEB5h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 5--6 Tid: 9:-3: Hjälpmedel: Valfri räknare
Hur länge är kärnavfallet
Hur länge är kärnavfallet farligt? - Mats Törnqvist - Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals år till miljontals år. Vi har en spännvidd
PERIODISKA SYSTEMET. 29 Cu. 27 Co. 26 Fe. 28 Ni. 47 Ag. 45 Rh. 46 Pd. 44 Ru. 76 Os. 77 Ir. 78 Pt. 79 Au. 110 Ds. 109 Mt. 111 Rg. 108 Hs. 65 Tb.
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2019 TEOETISKT POV nr 1 Provdatum: vecka 45, 6-9 november Provtid: 120 minuter. Hjälpmedel: äknare, tabell- och formelsamling. edovisning och alla svar görs på svarsblanketten
Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz
Z N Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz 2006-06-29 1 C + O 2 CO 2 + värme? E = mc 2 (mc 2 ) före > (mc 2 ) efter m = m efter -m före Exempel: förbränning av kol m m = 10 10 (-0.0000000001
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS: 2010:2 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor
Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
H He Li Be B C N O F Ne Na Mg Al Si P S Cl Ar K Ca Rb Sr Cs Ba La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu Hf Sc Y Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I
Tentamen i Tillämpad Kärnkemi den 8 mars 2001
Tentamen i Tillämpad Kärnkemi den 8 mars 001 1 PWR-reaktorer i USA har en termisk verkningsgrad på 33% och använder i genomsnitt bränsle med en initial anrikning på 4% 35U, samt har en medelutbränning
SEI LABORATORIET RAPPORT. Statens geotekniska institut 581 93 Linköping, telefon 013-20 18 00, telefax 013-20 19 14. Totalhalt
I SEI LABORATORIET RAPPORT Sida 1(1) Beställare: Uppdrag: Provbeteckning: Maria Carling, SGI, 581 93 Linköping KIlfaIlsfäItet 1401A Registrerad Lab. undersökning Datum Datum Av 20 13-05-08 2013-06-17 Totalhalt
Föreläsning 5. Reaktorfysik 3. Litteratur: E-095 Reaktorfysik H1.pdf Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.
Föreläsning 5 Reaktorfysik 3 Litteratur: E-095 Reaktorfysik H1.pdf Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.pdf 1 Neutroncykeln Fission ger 2-4 neutroner 1,0000 av dessa ska ge ny
Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning
Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen
Föreläsning 3 Reaktorfysik 1. Litteratur: Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.pdf
Föreläsning 3 Reaktorfysik 1 Litteratur: Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.pdf 1 Fissionsfragment (klyvningsprodukter) kärnor som bildas direkt vid fissionen Fissionsprodukter
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter m.m. om icke kärnenergianknutet
Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning
Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna
Kriticitetsanalys och utbränningskreditering - Metodikrapport
Öppen Rapport DokumentID 1369704 Författare Version 2.0 Fredrik Johansson Kvalitetssäkrad av Status Godkänt Reg nr Datum 2013-11-25 Kvalitetssäkrad datum Sida 1 (20) Godkänd av Ulrika Broman Kommentar
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen
Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen Toppdokument Ansökan om tillstånd enligt Kärntekniklagen för utbyggnad och fortsatt drift av SFR Bilaga Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner för
Varifrån kommer partiklarna?
0 Åke Sjödin, IVL Däck, dubb, vägslitage, bromsar, avgaser... 3 PM 10 i svenska tätorter 2001-2010 25 20 15 µg/m3 10 5 0 2001/2002 2002/2003 2003/2004 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009
Säkerhet i snabbreaktorer
Säkerhet i snabbreaktorer Carl Hellesen Återkopplingar Hur håller man en reaktor stabil Återkopplingar LWR Negativ Doppler-återkoppling (snabb) Negativ void-återkoppling, långsam först måste kylmedlet
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om friklassning av material, byggnadsstrukturer och områden vid verksamhet
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS: 2011:2 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om friklassning av material, lokaler, byggnader och mark vid verksamhet
2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?
Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med
Hur länge är kärnavfallet farligt?
Hur länge är kärnavfallet farligt? Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals till miljontals år. Dvs. vi har en spännvidd mellan olika uppgifter
De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 emins grunder: 1. emikunskap är makt. Atomer och molekyler 3. Grundämnen Uppgifterna är av olika svårighetsgrad
Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder
Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder Svar sker enligt av er önskade element. Tillägg i efterhand av element i lista nedan ingen extra kostnad. Teckna
Appendix 1. APPENDIX 1. STATISTIK STATISTICS
Appendix 1. Statistik Statistics Statistik över analysresultaten från morän
Appendix 2. APPENDIX 2. BAKGRUNDSHALTER AV GRUNDÄMNEN BACKGROUND LEVELS OF ELEMENTS. Norrbottens. län. Västerbottens. län. Jämtlands.
Appendix 2. Bakgrundshalter av grundämnen i morän i Sveriges Background levels of elements in till in Swedish counties Uppgiften att bestämma bakgrundshalter av olika grundämnen i miljön är en viktig del
BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2
Föreläsning 13 Kärnfysik 2 Sönderfallslagen Låt oss börja med ett tankeexperiment (som man med visst tålamod också kan utföra rent praktiskt). Säg att man kastar en tärning en gång. Innan man kastat tärningen
Materiens Struktur. Lösningar
Materiens Struktur Räkneövning 5 Lösningar 1. Massorna för de nedan uppräknade A = isobarerna är 27 Co 28 Ni 29 Cu 30 Zn 31 Ga 63,935812u 63,927968u 63,929766u 63,929146u 63,936827u Tabell 1: Tabellen
Instuderingsfrågor Atomfysik
Instuderingsfrågor Atomfysik 1. a) Skriv namn och laddning på tre elementarpartiklar. b) Vilka elementarpartiklar finns i atomkärnan? 2. a) Hur många elektroner kan en atom högst ha i skalet närmast kärnan?
Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u u MeV O. 2m e c2= MeV T += MeV Rekylkärnans energi försummas 14N
Lösningar del II Problem II.3 Kärnan 14 O sönderfaller under utsändning av en positiv elektron till en exciterad nivå i 14 N, vilken i sin tur sönderfaller till grundtillståndet under emission av ett kvantum
R-05-79. Jod-129: Uppskattning av aktivitet i driftavfall från svenska LWR. K Lundgren, ALARA Engineering. December 2005
R-05-79 Jod-129: Uppskattning av aktivitet i driftavfall från svenska LWR K Lundgren, ALARA Engineering December 2005 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864
Materiens Struktur. Lösningar
Materiens Struktur Räkneövning 4 Lösningar 1. Sök på internet efter information om det senast upptäckta grundämnet. Vilket masstal och ordningsnummer har det och vilka är de angivna egenskaperna? Hur har
Doskonstant för några vanligt förekommande radionuklider MFT
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2017-06-05 Faktaägare: Christina Söderman, leg Sjukhusfysiker, Medicinsk Fysik Fastställd av: Sara Olsson, Avdelningschef, Medicinsk Fysik Revisions
2000:05 AVDELNINGEN FÖR PERSONAL- OCH PATIENTSTRÅLSKYDD. Doskoefficienter för beräkning av interna doser
2000:05 AVDELNINGEN FÖR PERSONAL- OCH PATIENTSTRÅLSKYDD Doskoefficienter för beräkning av interna doser AVDELNINGI DIVISION: Avdelningen för personal- och patiemstrålskydd TITEUTITlE: Doskoefficicntcr
Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u= u MeV = O. 2m e c2= MeV. T β +=
Lösningar del II Problem II.3 Kärnan 14 O sönderfaller under utsändning av en positiv elektron till en exciterad nivå i 14 N, vilken i sin tur sönderfaller till grundtillståndet under emission av ett γ
Malm från Madesjö. Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1.
UV GAL PM 2013:01 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malm från Madesjö Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning...
Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R r 0 A 13
Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter 03 Problem I. 6 0 08 Beräkna kärnradien hos 8O8, 50 Sn70 och 8 Pb6. Använd r 0 =, fm. L I. Enligt relation R r 0 A 3 får vi R. 6 3 3. 0 fm, R. 0 /
Analys av tandmaterial
Uppdragsrapport Konfidentiell Analys av tandmaterial 2016-04-21 Utredare: David Malmström David.Malmstrom@swerea.se, 070-305 40 45 Avdelning: Materialanalys och processövervakning Vårt referensnr: K-16030
PRODUKTION OCH SÖNDERFALL
PRODUKTION OCH SÖNDERFALL Inom arkeologin kan man bestämma fördelningen av grundämnen, t.ex. i ett mynt, genom att bestråla myntet med neutroner. Man skapar då radioisotoper som sönderfaller till andra
SKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten
SKB 2010-11-15 Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten Förslag på undersökningar och genomförda undersökningar Koppartrådar Vatten Förslutningsbleck (Pd) Glasprovrör Förslutningsfog läcker ej Luftspalt
Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3
Föreläsning Kärnfysiken: del 3 Kärnreaktioner Fission Kärnreaktor Fusion U=-e /4πε 0 r Coulombpotential Energinivåer i atomer Fotonemission när en elektron/atom/molekyl undergår en övergång Kvantfysiken
Critical raw materials for the EU Analys av tillgång och efterfrågan på 32 metaller/metallgrupper och 9 övriga råmaterial
Critical raw materials for the EU Analys av tillgång och efterfrågan på 32 metaller/metallgrupper och 9 övriga råmaterial På listan Utanför listan Antimon (Sb) Litium (Li) Beryllium (Be) Nickel (Ni) Gallium
Prislista effektiv from rev. 5 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder
Prislista effektiv from 2017-06-01 rev. 5 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder Svar sker enligt av er önskade element. Tillägg i efterhand av element i lista nedan ingen extra kostnad. Teckna
Koppars korrosion i ultrarent vatten: Sammanfattning från förra mötet
Sidan 1 av 1 Koppars korrosion i ultrarent vatten: Sammanfattning från förra mötet Dep.of Materials Chemistry Uppsala a University, Sweden I de experiment där tryck har mätts har noterats en tryckökning
SFR-avfall från rivning av kärntekniska anläggningar i Studsvik 1 Syfte och bakgrund
1599504, (1.0 Godkänt) Reg nr Dokumenttyp Promemoria (PM) Författare 2017-07-13 Björn Herschend Kvalitetssäkring 2017-09-19 Markus Calderon (SG) 2017-09-21 Maria Lindgren (SG) 2017-09-29 Klas Källström
Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R = r 0 A 13
Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter 0 Problem I. 6 0 08 Beräkna kärnradien hos 8 O8, 50 Sn70 och 8 Pb6. Använd r 0 =, fm. L I. Enligt relation R = r 0 A 3 får vi R =. 6 3 = 3. 0 fm, R
Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall
Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även
Strålskärmsberäkningar för kopparkapslar innehållande. BWR, MOX och PWR bränsleelement (ALARA R)
Öppen Rapport DokumentID 1077122 Författare Version 2.0 Mattias Karlsson/ALARA Granskad av Status Godkänt Reg nr Datum 2009-11-19 Granskad datum Sida 1 (59) Godkänd av Erik Möller Godkänd datum 2011-02-18
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om laboratorieverksamhet med radioaktiva
Lösning: Vi börjar med ekvationen för buktighet hos cylindrisk geometri (19.21c) b m 1. b 2. L2. m ( 1 f) k inf Σ amod. afuel.
Lösningar till tentamen i Tillämpad Kärnkemi den 12 maj 1999 1 En liten homogen termisk reaktor ör en rymdarkost skall konstrueras som består av rent 233UO 2 -pulver (täthet 104 g/cm3) jämnt ördelat i
Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen (1988:293) följande. 1
SSI FS 2000:7 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om laboratorieverksamhet med radioaktiva ämnen i form av öppna strålkällor; beslutade den 26 maj 2000. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med
BERÄKNING AV STRÅLDOS FRÅN INTERN STRÅLNING
DIREKTIV ST 7.3 / 13.6.2014 BERÄKNING AV STRÅLDOS FRÅN INTERN STRÅLNING 1 Allmänt 3 2 Hur intecknad effektiv dos beräknas 3 3 Dosomvandlingskoefficienter som behövs För beräkning av intecknad effektiv
2. Beskriv principen för en hastighetsselektor (skiss och utförlig förklaring) (4p). Svar: Se figur 2.1 och tillhörande text i läroboken.
Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 5 september 00 Konstanter och definitioner som gäller hela tentan: ev.607733. 0 9. joule kev 000. ev MeV 000. kev Gy joule kg N.. A 6.0367 0 3 mole Bq sec kbq
Fjärde generationens kärnkraft
Fjärde generationens kärnkraft Janne Wallenius Professor i reaktorfysik KTH Fjärde generationens kärnkraftssystem Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom återvinning använda
Tillämpad kvantmekanik Neutronaktivering. Utförd den 30 mars 2012
Tillämpad kvantmekanik Neutronaktivering Utförd den 30 mars 2012 Rapporten färdigställd den 12 april 2012 Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Utförande 3 2.1 Efterbehandling.......................... 3 2.1.1 Bestämning
Neutronaktivering. Laboration i 2FY808 - Tillämpad kvantmekanik
Neutronaktivering Laboration i 2FY808 - Tillämpad kvantmekanik Datum för genomförande: 2012-03-30 Medlaborant: Jöns Leandersson Handledare: Pieter Kuiper 1 av 9 Inledning I laborationen används en neutronkälla
1. Ange de kemiska beteckningarna för grundämnena astat, americium, prometium och protaktinium. (2p). Svar: At, Am, Pm, Pa
Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 6 februari 1999 Del A 1. Ange de kemiska beteckningarna för grundämnena astat, americium, prometium och protaktinium. (p). Svar: At, Am, Pm, Pa. a) Vilka nuklider
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS: 2009:1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kontroll av gränsöverskridande transporter av radioaktivt avfall samt använt kärnbränsle
Analys av tandmaterial
U P P D R A G S R A P P O R T Analys av tandmaterial Utfärdare: David Malmström Sektion: Materialanalys och processövervakning E-post: David.Malmstrom@swerea.se Datum: 2015-01-23 Er referens : Lars Narhed
Fasta Tillståndets Fysik - Elektroniska material
Fasta Tillståndets Fysik Elektroniska material Formelsamling 00 Elektroner klassiskt F q( E+ v B) U R I, J σe N J ( e)v V d Lorentzkraft Ohms lag v d ee τ m Drifthastighet τ kollisionstid md + dt τ v F
Lösningar till tentamen i kärnkemi ak
Lösningar till tentamen i kärnkemi ak 1999.117 Del A 1. Det finns radioaktiva sönderfall som leder till utsändning av monoenergetisk joniserande strålning? Vad är detta för strålslag? (2p) Svar: Alfastrålning
Kärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Kärnämnesrapportering i samband med inkapsling av använt kärnbränsle och dess transport till slutförvar
Öppen Rapport DokumentID 1182956 Författare Clifford Järnry Granskad av Version 3.0 Status Godkänt Reg nr Datum 2008-10-14 Granskad datum Sida 1 (16) Godkänd av Per H Grahn Godkänd datum 2008-10-17 Kärnämnesrapportering
1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.
1. Lina sitter och läser en artikel om utgrävningarna i Motala ström. I artikeln står det att arkeologerna funnit bruksföremål som är 7 år gamla. De har daterat föremålen med hjälp av kol-14-metoden. Förklara
Tentamen FYSA15 Miljöfysik :00 14:00
Tentamen FYSA15 Miljöfysik 2013 03 21 8:00 14:00 Hjälpmedel: penna, räknare, tabell OBS! Svara endast på 9 av 10 frågor. I slutet av tentamen finns det tabeller och formler som kan vara till hjälp. Fråga
Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al ASTM E1086:2014 OES Stål ASTM E1621:2013 XRF
Laboration 36: Nils Grundbäck, e99 ngr@e.kth.se Gustaf Räntilä, e99 gra@e.kth.se Mikael Wånggren, e99 mwa@e.kth.se. 8 Maj, 2001 Stockholm, Sverige
Laboration 36: Kärnfysik Nils Grundbäck, e99 ngr@e.kth.se Gustaf Räntilä, e99 gra@e.kth.se Mikael Wånggren, e99 mwa@e.kth.se 8 Maj, 2001 Stockholm, Sverige Assistent: Roberto Liotta Modern fysik (kurskod
Att sanera radioaktiva ämnen KARL ÖSTLUND, LUNDS UNIVERSITET
Att sanera radioaktiva ämnen KARL ÖSTLUND, LUNDS UNIVERSITET Förlorade/bortglömda strålkällor Presentationen, ämnen, begrepp mm. Vad vi menar med utsläpp från kärnteknisk anläggning. Orsaker till att det
REDOGÖRELSE 7-29/71. 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor
35 (6o) 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor Röntgenfluorescens är en analysmetod som vid lämpliga prov är helt ickeförstörande och utan inverkan på
4 Halveringstiden för 214 Pb
4 Halveringstiden för Pb 4.1 Laborationens syfte Att bestämma halveringstiden för det radioaktiva sönderfallet av Pb. 4.2 Materiel NaI-detektor med tillbehör, dator, högspänningsaggregat (cirka 5 kv),
Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!
1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,
Statens energiverk FBA-85/8. Radioaktiva ämnen i aska från förbränning av torv - en preliminär studie. Bengt Erlandsson Robert Hedvall
Statens energiverk 118 Stockholm. Telefon 08 44900 FBA8/8 Radioaktiva ämnen i från förbränning av torv en preliminär studie Bengt Erlandsson Robert Hedvall Statens energiverk Radioaktiva ämnen i från förbränning
BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 13 Kärnfysik 2 den 4 maj Föreläsning 13.
Föreläsning 13 Sönderfallslagen Låt oss börja med ett tankeexperiment (som man med visst tålamod också kan utföra rent praktiskt). Säg att man kastar en tärning en gång. Innan man kastat tärningen kan
Föreläsning 5 Reaktionslära, fission, fusion
Föreläsning 5 Reaktionslära, fission, fusion Reaktionslära MP 12.1 Tvärsnitt MP 12.1 Fission MP 12.2 Fusion MP 12.2 Se även: http://library.thinkquest.org/17940/texts/star/star.html 1 TID Reaktionslära