Kärnkraft som tekniskt system och energikälla
|
|
- Ingrid Svensson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kärnkraft som tekniskt system och energikälla Gästföreläsning om kärnkraft Innehåll: Bakgrund till kärnkraft och reaktorer. Fysikaliska processer bakom kärnklyvning. Effektiva ångprocesser. Kokarvattenreaktorn (BWR). Tryckkokarvattenreaktorn (PWR). Något om andra reaktortyper. Cecilia Gustavsson, Inst. för fysik och astronomi Forsmarks kärnkraftverk
2 Bakgrund till kärnkraft och reaktorer
3 Bakgrund till kärnkraft och reaktorer Viktiga händelser inom reaktorutvecklingen: 1896: Upptäckten av radioaktiviteten (Bequérel) 1905: Sambandet mellan energi och massa (Einstein) 1913: Bohrs atommodell (Bohr) 1932: Upptäckten av neutronen (Chadwick) 1938: Upptäckten av fissionen (Hahn, Meitner, Strassmann) 1942: Första reaktorn, Chicago (Fermi) 1951: Första testreaktorn som producerar el 1954: Första svenska reaktorn, R1 i Stockholm 1972: Första svenska kärnkraftverket, O1 i Oskarshamn 1986: Svenska 12 reaktorsprogrammet fullbordat
4 En reaktor är en stor vattenkokare! Värme blir (elektriskt) arbete! Ett kärnkraftverk är en stor värmemotor!
5 En reaktor är en stor vattenkokare! Värme blir (elektriskt arbete) arbete! Ett kärnkraftverk är en stor värmemotor! Kärnreaktioner tillför värme så att vattnet börjar koka
6 En reaktor är en stor vattenkokare! Värme blir (elektriskt arbete) arbete! Ett kärnkraftverk är en stor värmemotor! Kärnreaktioner tillför värme så att vattnet börjar koka Ångan driver en turbin som driver en generator => el!
7 En reaktor är en stor vattenkokare! Värme blir (elektriskt arbete) arbete! Ett kärnkraftverk är en stor värmemotor! Kärnreaktioner tillför värme så att vattnet börjar koka Ångan driver en turbin som driver en generator => el! Ångan kyls och kondenseras av vatten från flod, hav eller kyltorn.
8 Om man inte har sitt kraftverk nära kusten Cooling tower kyltorn röken är vattenånga!
9 Energifrigörelse Kemisk förbränning av kol: Relativt liten energifrigörelse. Förbränningen upprätthålls genom värme (lägg mer bränsle i elden). Fission kärnklyvning: Stor energifrigörelse. Kedjereaktion neutroner frigörs som kan orsaka nya klyvningar. Uppkomst av radioaktiva dotterprodukter. Reaktion: C + O CO 4eV Exempel på fission: U + n Ba + Kr + 2 n MeV Fissionsprocessen ger ca 50 miljoner gånger mer energi per reaktion än förbränningsprocessen! (Ty starkare krafter involverade.)
10 Fissionsprocessen En tung kärna ( 238 U) klyvs då den träffas av en termisk neutron. Dotterkärnorna väger mindre tillsammans än moderkärnan och denna masskillnad (= energiskillnad) frigörs som rörelseenergi (mest till dotterkärnorna). Nya neutroner frigörs i processen => kedjereaktion. Styrstavar fångar in (överflödiga) neutroner så att effekten kan styras.
11 Fissionsprocessen Bränslet hettas upp av fissionsprodukternas rörelse (inbromsning). ΔT bränsle BRÄNSLE KAPSLING ΔT spalt ΔT kapsling VATTEN Uranbränsle: UO 2 i kutsform. Kutsar staplade i bränslestav (kapslingsrör). Bränslepatron. ΔT vatten
12 Fissionsprocessen Fissionsprodukterna når några μm i bränslet, dvs kommer aldrig ut ur kapslingen. T i centrum av bränslestaven 1200 ⁰C T i vattnet 300 ⁰C ΔT bränsle BRÄNSLE KAPSLING Bra värmeledning önskvärt för att kyla bränslet (och få ut energin till vattnet och ångkretsen). ΔT spalt VATTEN Med tiden sväller kutsarna och får kontakt med kapslingen. Detta kan orsaka skador på kapslingen med följd att radioaktiva ämnen läcker ut i vattnet. Att orsaka bränsleskador är främsta syftet med härdövervakning. ΔT kapsling ΔT vatten UO 2 Helium och fissionsgaser Zr-Fe (zirkalloy)
13 Fissionsprocessen Tunga ämnen har proportionellt sett fler neutroner än lätta. När en tung kärna klyvs bildas därför neutronrika fissionsprodukter. Dotterkärnorna gör sig av med neutroner genom att sönderfalla framför allt via betasönderfall: n p + e + ν e
14 Kokarvattenreaktorn ångcykel Kondenskraftverk ger el Verkningsgrad ca % Mättad ånga Lågt ångtryck, hög fukthalt Mättad ånga 286 C 7 MPa Ca 200 C > 7 MPa 30 C 30 C 4 kpa (lågt tryck dvs stor volym!) Kondensorn, mättad gas > mättad vätska minskar volymen
15 Rankinecykeln ideala cykeln för ångprocesser 1 2: Isentrop kompression i pump 2 3: Isobar: tillförsel av värme i kokare 3 4: Isentrop expansion i turbin 4 1: Isobar: bortförsel av värme i kondensor
16 Effektiva ångprocesser Sätt att öka effektiviteten i Rankine cyklen Verkningsgraden motsvarar inneslutna arean delat med arean under q in linjen. Generellt gäller att verkningsgraden ökar om temperaturskillnaden i cykeln ökar. 1. Sänka kondensortrycket (sänker T low ) 2. Överhetta ångan till högre temperaturer (ökar T high ) 3. Öka koktrycket (ökar T high ) Verkningsgraden motsvarar inneslutna arean delat med arean under q in linjen.
17 Effektiva ångprocesser Sätt att öka effektiviteten i Rankine cyklen 1. Sänka kondensortrycket (sänker T low ) Vid lägre tryck är också mättnadstemperaturen (alltså där ångan kondenserar) lägre. Kondesortrycket i verkliga ångcykler är långt under atmosfärstryck. Kylflödets mättnadstemperatur sätter en gräns; man kan inte kyla till lägre temperatur än vad man har på kylflödet. Negativ bieffekt: lägre kvalitet på ångan i turbinens slutskede. (Vattendroppar kan skada turbinbladen)
18 Effektiva ångprocesser Sätt att öka effektiviteten i Rankine cyklen 2. Överhetta ångan till högre temperaturer (ökar T high ) Att överhetta ångan ger både bättre termisk effekt och minskad fuktighet (högre kvalitet) på ångan i turbinen. Materialet i turbininloppet sätter en gräns för hur hög temperatur som kan tillåtas. Om T 3 > ca 600 C kan allvarliga materialskador uppstå. Att överhetta ångan vore bäst och enklast om det fanns material som klarade påfrestningarna!
19 Effektiva ångprocesser Sätt att öka effektiviteten i Rankine cyklen 3. Öka koktrycket (ökar T high ) Om man ökar koktrycket kommer vattnet att koka vid en högre temperatur. För en given högsta temperatur i inloppet till turbinen ger en ökning av koktrycket en förskjutning till vänster i Ts diagrammet. En samtidig negativ bieffekt är lägre ånghalt i turbinen. Det kan kompenseras genom att återvärma ångan (reheating).
20 Effektiva ångprocesser Återvärmd Rankinecykel Återvärmning innebär att ångan expanderas i två steg och återvärms mellan, dvs man har två turbiner. 1. Turbin 1 (högtrycksturbin): ångan expanderas isentropt till ett medelhögt tryck. 2. Ångan går tillbaka till kokaren och återvärms. 3. Turbin 2 (lågtrycksturbin): ångan expanderas isentropt till ett lågt tryck. Man kan upprepa dessa steg flera gånger för att höja cykelns verkningsgrad
21 Effektiva ångprocesser Återvärmd Rankinecykel Om man återvärmer flera gånger höjer man medeltemperaturen för återvärmningsprocessen. Men det blir det opraktiskt och vinsten i verkningsgrad är mindre för varje extra steg. Man vill heller inte ha överhettad ånga ut ur turbinen. 2 återvärmningssteg = max i praktiken!
22 Effektiva ångprocesser Fuktavskiljare och mellanöverhettare Kylflöde (havsvatten)
23 Effektiva ångprocesser När man har en riktig kokare kan man återvärma/överhetta ångan i själva kokaren, men i kärnkraftverk får man nöja sig med mättad ånga. Man kan inte ta tillbaka ångan in i reaktorhärden
24 Effektiva ångprocesser Regenerativ Rankinecykel Första delen av värmetillförselprocessen sker vid låga temperaturer eftersom vattnet som lämnar pumpen (matarvatten = feedwater) har ganska låg temperatur. Ett sätt att värma matarvattnet är att tillföra värme från ånga som ej expanderat helt i turbinen. Ett sådant system kallas regeneration. Det höjer verkningsgraden och används i stort sett i alla kondenskraftverk. Två sorters regeneration: 1. Öppen matarvattenvärmning innebär att ånga blandas med vattnet från pumpen. 2. Sluten matarvattenvärmning; där ångan ej blandas med vattnet utan värmer det via en värmeväxlare.
25 Effektiva ångprocesser Regenerativ Rankinecykel med öppen matarvattenvärmning Idealt har man en mättad vätska i punkt 4.
26 Effektiva ångprocesser Regenerativ Rankinecykel med sluten matarvattenvärmning När strömmarna inte blandas kan man ha olika tryck i ångan (från turbinen) och vätskan (från pumpen). Sluten matarvattenvärmning är det vanligaste i verkliga kraftverk. Ånga Kondenserad ånga. Ibland måste ångan tillbaka till kondensorn innan pump II.
27 Effektiva ångprocesser Kylflöde (havsvatten) Matarvattenförvärmare och pumpar
28 Matarvattenförvärmning Effektiva ångprocesser
29 Effektiva ångprocesser Matarvattenförvärmning Höjning av matarvattnets temperatur i 5 steg. Till värmningen används färskånga som tappas från högtrycksturbinen.
30 Kokarvattenreaktor (BWR) Kokande reaktorvatten ånga till turbin driver generator. En primärkrets. Tryck i reaktortanken ca 70 bar = 7 MPa.
31 Tryckvattenreaktor (PWR) Ingen kokning i reaktorn, ångproduktion i stora värmeväxlare; ånggeneratorer. Högt tryck i reaktortanken (ca 15 MPa) gör att vattnet inte kokar i tanken T 320 ⁰C. Huvudprocessen består av ett primärsystem (reaktorkylkretsen) och ett sekundärsystem (ångans och vattnets väg från ånggeneratorerna till turbin, kondensor och tillbaka till ånggeneratorerna).
32 Gaskyld reaktor (AGR) Gaskyld reaktor (advanced gas cooled reactor, AGR) Moderator: grafit Kylmedel : CO 2 upp till 650 ºC UO 2, anrikning ca 2,3 %. Eftersom grafit modererar bättre än vatten kan anrikningen hållas lägre. Bränslet är placerat i kanaler i grafiten. Kylmedlet hettar upp vatten i ånggeneratorerna och ångan driver turbinen. Verkningsgrad el/värme: 42%. Finns i Storbritannien
33 Bridreaktor Ingen moderator, snabba neutroner klyver 235 U bildar 239 Pu genom n-infångning i 238 U. Eftersom det bildas mer nya klyvbara kärnor än man förbrukar kallas typen bridreaktor (fr. breed = alstra). Fördubblar bränslemängden på år. Hög anrikning (15-20 %) krävs eftersom σ f för 235 U är lägre vid högre neutronenergier. Kylmedel: flytande natrium som via en mellankylkrets (också Na) skapar ånga i ånggeneratorn. Bränsle: MOX mixed oxide fuels, blandning av UO 2 och PuO 2. Kring härden placeras utarmat uran som omvandlas till Pu. Problem med bridreaktorn är Puhanteringen samt risken för Na- H 2 O-reaktioner.
34 Kanalkokarreaktor (RBMK) Sovjetisk reaktor som blivit mycket omdebatterad eftersom Tjernobyl 1-4 var av denna typ. Även Ignalina var av RBMK-typ. Moderator: grafit. Ingen reaktortank utan härden består av ett antal trycktuber med bränsle och kylvatten. Lätt att öka effekten genom att installera fler trycktuber. RBMK har positiv voidkoefficient vilket är negativt ur säkerhetssynpunkt.
35 EPR European pressurized water reactor generation III+ Generation III+ EPR bygger på gammal men förbättrad teknik. Ökad säkerhet genom bl.a. robustare konstruktion som står emot flygplanskrascher, jordbävning mm. Tjockare (dubbel) inneslutning. Säkerhetssystem med mycket extra kapacitet. Högre verkningsgrad (37%) => mindre bränsle och mindre avfall. Neutronreflektorer för bättre neutronflöde. Beräknad livstid 60 år. Finlands Olkiluoto 3 första EPRreaktorn som byggs.
36 4:e generationens reaktortyper Många industri- och utvecklingsländer ser idag kärnkraften som ett viktigt alternativ till fossila bränslen. Kärnkraften kan konkurrera med fossila bränslen både på kort sikt (med tanke på växthuseffekten) och på lång sikt (tillgång på bränsle). Samtidigt leder ett ökat energibehov globalt sett till att efterfrågan på energi och el fortsätter att öka. Dagens kommersiella kärnreaktorer börjar i många fall närma sig pensionsåldern och i och med att man börjat skissa på nya reaktorkoncept inom den s.k. 4:e generationens reaktortyper (ofta förkortat till GEN-IV) önskas: effektivare utnyttjande av bränslet (uranet) återanvändning av utbränt bränsle för att förkorta lagringstiden ökad säkerhet noggrann kärnämneskontroll (safe guard) för att minska risken för spridning av fissila ämnen (för militära ändamål) Idag finns två huvudspår inom GEN-IV-utvecklingen: Snabba reaktorer: natriumkylda (SFR), blykylda (LFR) och gaskylda (GFR) Termiska reaktorer: very high temperature (VHTR), Supercritical-water-cooled (SCWR) och saltsmältor (MSR).
37 4:e generationens reaktortyper
38 Natriumkyld snabbreaktor Natriumkyld snabbreaktor (sodium-cooled fast reactor, SFR) Snabbt neutronspektrum ingen moderator: klyver 235 U bildar 239 Pu genom n-infångning i 238 U. Sluten bränslecykel. Inga transuraner ska lämna kraftverket. Bränsle: metallform (Zr); blandat U och Pu MOX i båda fallen ska bränslehantering, återvinning och upparbetning ske i kraftverket. Kylmedel: flytande natrium: smälter vid 98º lågt infångningstvärsnitt för neutroner bra flödesegenskaper inga kemiska reaktivitetsproblem visavi konstruktionsmaterial reagerar häftigt med vatten ogenomskinligt; problem att inspektera Säkerhet: lång termisk svarstid stor marginal till kokning i kylmediet primärsystemet nära atmosfärstryck Exp. prototyp byggd i Storbritannien
39 Blykyld snabbreaktor Blykyld snabbreaktor (lead-cooled fast reactor, LFR) Liknar SFR, men kylmedel Pb (Pb/Bi) => högre temperatur möjlig (med avancerade material). Snabbt neutronspektrum ingen moderator: klyver 235 U bildar 239 Pu genom n-infångning i 238 U. Bränslecykel med full återvinning. Olika storlekar på reaktorer, möjligt med fabriksfärdigt bränslebatteri som byts sällan (15-20 år). Tänkbart för små nät, U-länder osv. Flytande Pb (Pb/Bi) hög temperatur på kylmediet => kan producera vätgas kylmedlet kan agera spallationsmål => kan användas för underkritiska system. hög smältpunkt (327º) => stelnar vid drifstopp/underhåll Bi producerar aktiv isotop 210 Po högt pumptryck behövs Exempel från Ryssland (ubåtar)
40 Gaskyld snabbreaktor Gaskyld snabbreaktor (gas-cooled fast reactor GFR) Ingen moderator, snabba neutroner klyver 235 U bildar 239 Pu genom n-infångning i 238 U. Sluten bränslecykel. Kylmedel: gas normalt He (även C0 2, vattenånga diskuteras): ingen tvåfas ingen korrosion litet tvärsnitt för n-infångning gasturbin => hög effektivitet höga temperaturer => kan producera vätgas gaser har dålig värmeledning utveckling av bränsle behövs Prototyp aldrig byggd!
41 Saltsmältereaktor Saltsmältereaktor (molten salt reactor, MSR) Den mest ambitiösa designen inom Gen-IV! Termiska neutroner Moderator: grafit Bränslet blandat med smält salt (i flytande form). Saltsmältan strömmar genom kanaler i grafiten. flytande salt har utmärkt värmedelningsförmåga saltet fungerar även som kylmedel. saltsmältan renas på fissionsprodukter i en processanläggning och samtidigt tillsätts nytt fissilt material => forskning! inga revisioner nödvändiga för bränslebyte Saltet blir korrosivt och radioaktivt => ställer stora krav på materialval. Säkerhet: konceptet anses säkert då hela härden kan pumpas bort från reaktorn (moderatorn) med bibehållen kylning. Exp. prototyp i USA (aircraft)
42 Högtemperaturreaktor Very high temperature reactor, (VHTR) Termiska neutroner Moderator: grafit Klassisk bränslecykel, dvs bränslet används en gång Kylmedel: He: höga temperaturer (vätgasproduktion) nackdelar med He (se GFR) Spännande bränsledesign, tex: prismatiska block (Japan) kulbädd (Kina) fissila materialet inbäddat i grafit Säkerhet: passivt säker Många exp. prototyper finns, denna reaktor spås bli först av Gen-IV.
43 Superkritisk reaktor Supercritical water-cooled reactor (SCWR) Termiska neutroner Eventuellt också för snabba spektrum Moderator: H 2 O Kylmedel: överkritiskt vatten: arbetar över den termohydraulsika kritiska punkten för vatten (22 MPa, 374º) högtryckssystem, ingen fasblandning ingen 2-fas men ändå ett primärsystem => enklare anläggning, dvs färre stora komponenter som ånggeneratorer mm (men vid högre tryck) överkritiskt vatten mer korrosivt än vanligt vatten => behov av materialforskning (ex. zirkalloy) Systemet är till för effektivare elproduktion i reaktorer liknande dagens LWR. Tekniken med överkritiskt vatten används i en del fossilkraftverk.
44 Tack för mig! Om ni har frågor, hör gärna av er på:
Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet
Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande
Läs merKap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet
Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande
Läs merFramställning av elektricitet
Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,
Läs merKärnkraftverk - Generation IV
Uppsala Universitet Institutionen för fysik och astronomi Avdelningen för tillämpad kärnfysik Kärnkraft Teknik och System VT 08 Kärnkraftverk - Generation IV Författare: Mattias Wondollek Innehållsförteckning
Läs merKärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi
Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin
Läs merInnehållsförteckning:
Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.
Läs merKärnkraftens nya möjligheter - nutid och framtid
Kärnkraftens nya möjligheter - nutid och framtid Imre Pázsit Chalmers tekniska högskola Nukleär teknik Elenergi ur ett svenskt och västsvenskt perspektiv Möte med IVA Väst, 2008-09-08 Kärnkraftens nutid
Läs merSå fungerar kärnkraft
Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,
Läs merSå fungerar kärnkraft version 2019
Så fungerar kärnkraft version 2019 Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som
Läs merVälkomna till Kärnkraft teknik och system 10 hp
Välkomna till Kärnkraft teknik och system 10 hp Henrik Sjöstrand (kursansvarig) Henrik.sjostrand@physics.uu.se, 471 3329, hus 1 vån 3 längst söderut. Erik Brager (inlämningsuppgifter och projektet) erik.branger@physics.uu.se
Läs merBreedning och transmutation i snabba reaktorer
Breedning och transmutation i snabba reaktorer Carl Hellesen Problem med dagens kärnkraft Avfall Fissionsprodukter kortlivade (några hundra år) Aktinider (, Am, Cm ) långlivade (100 000 års lagringstid)
Läs meranläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.
Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som
Läs merSäkerhet i snabbreaktorer
Säkerhet i snabbreaktorer Carl Hellesen Återkopplingar Hur håller man en reaktor stabil Återkopplingar LWR Negativ Doppler-återkoppling (snabb) Negativ void-återkoppling, långsam först måste kylmedlet
Läs merFission och fusion - från reaktion till reaktor
Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och
Läs merÅNGCYKEL CARNOT. Modifieras lämpligen så att all ånga får kondensera till vätska. Kompressionen kan då utföras med en enkel matarvattenpump.
ÅNGCYKEL CARNOT Arbetsmedium: H 2 O, vanligt vatten. Isobarer och isotermer sammanfaller i det fuktiga området. Låt därför vattnet avge värme under kondensation vid ett lågt tryck (temperaturt L ) ochuppta
Läs merKap 10 ångcykler: processer i 2 fasområdet
Ångcykler i 2 fas området Carnotcykeln är den teoretiskt bästa cykeln! Panna Pump Kondensor Turbin Carnot: 1 2 isoterm: värme tillförs i panna 2 3 isentrop: expansion i turbinen 3 4 isoterm: värme bortförs
Läs merInstuderingsfrågor Atomfysik
Instuderingsfrågor Atomfysik 1. a) Skriv namn och laddning på tre elementarpartiklar. b) Vilka elementarpartiklar finns i atomkärnan? 2. a) Hur många elektroner kan en atom högst ha i skalet närmast kärnan?
Läs merSå fungerar en Tryckvattenreaktor
Så fungerar en Tryckvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som
Läs merIntro till Framtida Nukleära Energisystem. Carl Hellesen
Intro till Framtida Nukleära Energisystem Carl Hellesen Problem med dagens kärnkraft Avfall (idag)! Fissionsprodukter kortlivade (några hundra år)! Aktinider (, Am, Cm ) långlivade (100 000 års lagringstid)!
Läs merDagens kärnavfall kan bli framtidens resurs. Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem
Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem One-point-six-billion people lack access to electricity. Without electricity you cannot do anything
Läs merKap 9 kretsprocesser med gas som medium
Ottocykeln den ideala cykeln för tändstifts /bensinmotorer (= vanliga bilar!) Består av fyra internt reversibla processer: 1 2: Isentrop kompression 2 3: Värmetillförsel vid konstant volym 3 4: Isentrop
Läs merVad menas med gamla reaktorer?
Vad menas med gamla reaktorer? Detta är en rapport från april 2016. Den kan även hämtas ned som pdf (0,7 MB) I kärnkraftsdebatten påstås ibland att landets kärnkraft är gammal och föråldrad. Här redovisas
Läs merMetallkylda reaktorer
Metallkylda reaktorer Framtida nukleära energisystem Carl Hellesen Metaller modererar dåligt För att undvika moderering vid elastiska kollisioner krävs tunga kärnor Smälta metaller ett bra alternativ Natrium
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merstrålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.
strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. 12 I människans miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen och
Läs merFjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa. Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH
Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Fjärde generationens blykylda reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor
Läs merStudsvik Report. Framtida kärnkraftreaktorer. Restricted distribution
STUDSVIK/N-07/112 Framtida kärnkraftreaktorer En översikt av olika reaktorkoncept med fokus på material- och reaktorkemirelaterade frågeställningar Sofi a Björnsson Studsvik Report Restricted distribution
Läs merENERGI Om energi, kärnkraft och strålning
ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag
Läs merFjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa
Fjärde generationens reaktorer i Sverige och Europa Janne Wallenius Professor Reactor Physics, KTH Översikt Vad är Generation IV? Forskning om fjärde generationens reaktorer i Europa GENIUS-projektet European
Läs merKärnkraft och värmeböljor
Kärnkraft och värmeböljor Det här är en rapport från augusti 2018. Den kan även laddas ned som pdf (0,5 MB) Kärnkraften är generellt okänslig för vädret, men det händer att elproduktionen behöver minskas
Läs merFöreläsning 11 Kärnfysiken: del 3
Föreläsning Kärnfysiken: del 3 Kärnreaktioner Fission Kärnreaktor Fusion U=-e /4πε 0 r Coulombpotential Energinivåer i atomer Fotonemission när en elektron/atom/molekyl undergår en övergång Kvantfysiken
Läs merTorium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle
Torium En möjlig råvara för framtida kärnbränsle Detta är Bakgrund nr 2 från 2008. Den kan även hämtas ned som pdf (1,0 MB) I dagens kärnkraftverk används uran som bränsle. Ett alternativ till uran är
Läs merInförandet av snabbreaktorer i Sverige
UTH-INGUTB-EX-KKI-2015/04-SE Examensarbete 15 hp Augusti 2015 Införandet av snabbreaktorer i Sverige Sam Samuelsson Abstract Introduction of Fast Neutron Reactors in Sweden Sam Samuelsson Teknisk- naturvetenskaplig
Läs merMarie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.
Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen
Läs merKärnenergi. Kärnkraft
Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,
Läs merFöreläsning 5. Reaktorfysik 3. Litteratur: E-095 Reaktorfysik H1.pdf Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.
Föreläsning 5 Reaktorfysik 3 Litteratur: E-095 Reaktorfysik H1.pdf Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.pdf 1 Neutroncykeln Fission ger 2-4 neutroner 1,0000 av dessa ska ge ny
Läs merFysik, atom- och kärnfysik
Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/
Läs merFJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT
FJÄRDE GENERATIONENS KÄRNKRAFT Fjärde generationens kärnkraft Generation IV Det talas mycket om fjärde generationens kärnkraft och om hur den nya tekniken kan leda till ett framtida energisystem där kärnkraften
Läs merNär man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta
Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien
Läs merAtom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken
Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd
Läs merFjärde generationens kärnkraft
Fjärde generationens kärnkraft Janne Wallenius Professor i reaktorfysik KTH Fjärde generationens kärnkraftssystem Med fjärde generationens kärnkraftssystem blir det möjligt att 1) Genom återvinning använda
Läs merHållbar utveckling Vad betyder detta?
Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer
Läs merATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.
Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.
Läs merRepetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på
Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,
Läs merProduktion av vapenplutonium
Produktion av vapenplutonium FREDRIK NIELSEN FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är forskning, metod- och teknikutveckling till nytta för
Läs mer2013:18. Forskning. Fjärde generationens reaktorer en analys med fokus på ickespridning. Författare:
Författare: Per Andersson Mikael Meister, Fredrik Nielsen Daniel Sunhede Forskning 2013:18 Fjärde generationens reaktorer en analys med fokus på ickespridning och exportkontroll Rapportnummer: 2013:18
Läs merBindningsenergi per nukleon, MeV 10. Fusion. Fission
Hur fungerar en kärnreaktor? Några reaktorfysikaliska grundbegrepp med tillämpning på den första nukleära kedjereaktionen. Bengt Pershagen Utgivet till utställningen Kärnenergin 50 år på Tekniska Museet
Läs merFöreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson
Ångkraftsprocessen (Rankinecykeln) Föreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson Ångkraftsprocessens roll i svensk elproduktion Ångtabellen: mättad vätska och mättad ånga efter tryck Ångtabellen:
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merfacit och kommentarer
facit och kommentarer Testa Dig Själv, Finalen och Perspektiv 697 10. Atom- och k är n f ysik Facit till Testa dig själv Testa dig själv 10.1 Förklara begreppen atom Liten byggsten som all materia är uppbyggd
Läs merSTRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER. Säkerheten vid kärnkraftverk. Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority
STRÅL- OCH KÄRNSÄKERHETSÖVERSIKTER Säkerheten vid kärnkraftverk Säteilyturvakeskus Strålsäkerhetscentralen Radiation and Nuclear Safety Authority Säkerheten vid kärnkraftverk Bruket av kärnenergi får inte
Läs merBergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.
Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord
Läs mer2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?
Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med
Läs merRinghals en del av Vattenfall
Ringhals en del av Vattenfall Nordens största kraftverk 1 Ringhals - Sveriges största elfabrik 2 Ringhals + Barsebäck Barsebäck Kraft AB är dotterbolag till Ringhals AB Ägare: Vattenfall (70,4 %) och E.ON
Läs merRinghals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag
Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion
Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar
Läs merTentamen i Tillämpad Kärnkemi den 8 mars 2001
Tentamen i Tillämpad Kärnkemi den 8 mars 001 1 PWR-reaktorer i USA har en termisk verkningsgrad på 33% och använder i genomsnitt bränsle med en initial anrikning på 4% 35U, samt har en medelutbränning
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merKraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319
Kraftvärme Energitransporter MVKN10 870319 880319 Sammanfattning Kraftvärme är ett mycket effektivt sätt att utnyttja energi i bränslen. Upp till 89% av energin i bränslet kan i dagsläget utnyttjas men
Läs merNästa generations kärnkraft i Kina
Reseberättelse Framtidsgruppen, YG 21, nyhetsbrev, 2015-09-27 Lars Andersson, Johan Arvidsson, William Högfeldt, Stella Karlgren, Sara Marie Lindblom, Peter Jakobsson och Samira Shafie Nästa generations
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 5 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merBiobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet
Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,
Läs merKap 6 termodynamikens 2:a lag
Termodynamikens första lag: energins bevarande. Men säger ingenting om riktningen på energiflödet! Men vi vet ju att riktingen spelar roll: En kopp varmt kaffe kan inte värmas upp ytterligare från en kallare
Läs merAtomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)
Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att
Läs merTeknisk termodynamik repetition
Teknisk termodynamik repetition Repetitionsgenomgång Slutna och öppna system Isentrop verkningsgrad Värmemotor och värmepump; Carnot Kretsprocesser med ånga (Rankine och kylcykel) Ångtabeller Kretsprocesser
Läs merKap 6 termodynamikens 2:a lag
Termodynamikens första lag: energins bevarande. Men säger ingenting om riktningen på energiflödet! Men vi vet ju att riktingen spelar roll: En kopp varmt kaffe kan inte värmas upp ytterligare från en kallare
Läs merKap 6 termodynamikens 2:a lag
Termodynamikens första lag: energins bevarande. Men säger ingenting om riktningen på energiflödet! Men vi vet ju att riktingen spelar roll: En kopp varmt kaffe kan inte värmas upp ytterligare från en kallare
Läs merVa!enkra" Av: Mireia och Ida
Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar
Läs merInnehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15
Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för
Läs merTekniska data Ringhals
Tekniska data Ringhals Här har vi samlat kortfattade tekniska data om våra anläggningar. Reaktor Turbin Elutrustning Värt att veta om våra anläggningar R1 R2 Nettoeffekt (el) MW 865 865 Reaktortyp Kokvattenreaktor
Läs merSKI arbetar för säkerhet
Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade
Läs merS Kapitel 9
S. 152-155 Kapitel 9 Fjärrvärmeverk Här värms vatten, ingen elproduktion Leds ut via fjärrvärmenätet Kondenskraftverk Ex kärnkraftverk, kolkraftverk, oljekraftverk Vatten värms under högt tryck så ånga
Läs merFORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB
FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av
Läs merBild 1 Kärnkraftsteknik Föredraget handlar huvudsakligen om ASEA-Atoms BWR. Vi startar med neutronfysiken.
Kärnkraftsteknik Föredrag av Bengt Lönnerberg på AFI 25 februari och 25 mars 2014. Kommentarer till visade bilder. Bilderna visas som miniatyrer i texten nedan. Fullstora bilder finns i separat fil. Bild
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merKärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42
Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,
Läs merAtom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a
Atom- och kärnfysik Arbetshäfte Namn: Klass: 9a 1 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merTentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,
Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3, 2012 12 17 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, Mathematics Handbook,
Läs merFöreläsning 3 Reaktorfysik 1. Litteratur: Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.pdf
Föreläsning 3 Reaktorfysik 1 Litteratur: Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.pdf 1 Fissionsfragment (klyvningsprodukter) kärnor som bildas direkt vid fissionen Fissionsprodukter
Läs merTorium är framtidens energikälla
Torium är framtidens energikälla (Min artikel, med några få senare kompletteringar, var publicerad i tidskriften Elbranschen Nr. 2, 2007) Kärnkraft är den enda realistiska och hållbara lösningen på problemet
Läs merKärnkraft användning och konsekvenser
Föreningen Värmland mot Kärnkraft www.varmlandmotkarnkraft.se folkkampanjen.karlstad@gmail.com Material från studiecirkeln Kärnkraft användning och konsekvenser Föreläsare: Wolfgang Ranke, fysiker, Kil
Läs merEnergibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson
Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för
Läs merTentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.
Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, 2009-10-19, kl 9-14. Namn:. Personnr: Markera vilka uppgifter som du gjort: ( ) Uppgift 1a (2p). ( ) Uppgift 1b (2p). ( ) Uppgift 2a (1p). ( ) Uppgift
Läs merVärldens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver
Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Processindustriell Energiteknik 2012 Anni Kultanen Kim Westerlund Mathias Östergård http://en.wikipedia.org/wiki/world_energy_consumption Världens
Läs merEnergi överblick. Begrepp. Begrepp och svåra ord: Övningar
Energi överblick Energikälla är något där energi kan utvinnas och omvandlas till energislag som är enkla att använda för människor. En energikälla kan vara en naturresurs t.ex. ett oljefält eller ett naturfenomen
Läs merStora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)
Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merTentamen i teknisk termodynamik (1FA527)
Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) 2016-08-24 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, Mathematics Handbook, miniräknare
Läs merFöreläsning 5 Reaktionslära, fission, fusion
Föreläsning 5 Reaktionslära, fission, fusion Reaktionslära MP 12.1 Tvärsnitt MP 12.1 Fission MP 12.2 Fusion MP 12.2 Se även: http://library.thinkquest.org/17940/texts/star/star.html 1 TID Reaktionslära
Läs merÅngdrift av värmepump på Sysavs avfallsförbränningsanläggning
Ångdrift av värmepump på Sysavs avfallsförbränningsanläggning Sysav ansvarar för den regionala återvinningen och avfallshanteringen i södra Skåne. Som en del av återvinningen produceras el och värme genom
Läs merRepetition kärnfysik Heureka 1: kap version 2019
Repetition kärnfysik Heureka 1: kap. 14-15 version 2019 Kärnfysik Atomkärnan består av protoner och neutroner. Dessa har följande massor: partikel massa i u massa i kg elektron 0,0005486 9,109 10-31 proton
Läs merRivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild
Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska
Läs merForsmarks Kraftgrupp AB
Forsmarks Kraftgrupp AB Michael Åkman Informationsavdelningen, Besöksverksamheten Telefon: 0173-812 56 Mail: mic@forsmark.vattenfall.se Elproduktion per kraftslag Sverige Världen Fossilt Övrig värmekraft
Läs merHur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor?
Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor? William Hellberg whel@kth.se SA104X Examensarbete inom Teknisk Fysik, Grundnivå Handledare: Janne
Läs merVecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär
Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och
Läs merSVERIGE. UTLÄGGNINGSSKRIFT nr 366 139
SVERIGE UTLÄGGNINGSSKRIFT nr 366 139 Int Cl G 21 c 13/00 PATENT- OCH REGISTRERINGSVERKET P.ans. nr 3285/65 Giltighetsdag den Ans. allmänt tillgänglig den Ans. utlagd och utläggningsskriften publicerad
Läs merKylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning
Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning Prof. Emeritus Bo Nordell Luleå Tekniska Universitet bon@ltu.se Sköra Bottenviken Luleå den 9 mars 2019 Global energibalans Reflekterande strålning
Läs mer6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom
Läs mer(12) UTLÄGGNINGSSKRIFT
SVERIGE (19) SE (12) UTLÄGGNINGSSKRIFT (51) Internationell klass*" IBK2D 7801421-4 G 21 C 3/22 PATENTVERKET (44) Ansökan utlagd och utlägg- 81-02-1 6 ningsskriften publicerad (41) Ansökan allmänt tillgänglig
Läs merTorium. En möjlig råvara för framtida kärnbränsle
Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 2 Februari 2008 Årgång 21 Sekretariat/distribution
Läs mer