Datum: 2010-11-09 Post- och telestyrelsen Att: Jacob Bolin Box 5398 102 49 Stockholm Insänt via e-post till adress: smp@pts.se Yttrande över Post- och telestyrelsens utkast till rapporten Marknadsutvecklingen på område för trådbunden tv Com Hem AB (nedan Com Hem) har tagit del av den av Post- och telestyrelsens (nedan PTS) remitterade rapporten Marknadsutvecklingen på området trådbunden tv (PTS-ER 2010:21). Com Hem får härmed lämna följande yttrande. 1. Inledning och sammanfattning av Com Hems synpunkter Com Hem är en av Sveriges största tillhandahållare av interaktiv tv, prisvärd telefoni och höghastighetsbredband, och har därigenom en viktig och aktiv roll att spela i såväl marknads- som samhällsutvecklingen. Med 100 Mbit/s-tjänster till cirka 1,5 miljoner hushåll motsvarande drygt 30 procent av hushållen i Sverige lämnar Com Hem ett betydelsefullt bidrag till uppfyllelsen av regeringens mål om att 40 procent av de svenska hushållen och företagen bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2015, och om att 90 procent av de svenska hushållen och företagen bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. Com Hem är därtill den största infrastrukturbaserade utmanaren till Telia Sonera AB och investerar årligen cirka 800-900 miljoner kronor i utvecklingen av nät och tjänster. Därmed bidrar Com Hem till den infrastrukturbaserade konkurrensen, som långsiktigt skapar förutsättning för hård prispress och snabb tjänsteutveckling till förmån för konsument och samhälle. Com Hems synpunkter på PTS:s utkast till rapport om marknadsutvecklingen på området för trådbunden tv kan sammanfattas enligt nedan: 1) Com Hem tillstyrker PTS:s slutsats att det saknas behov av förhandsreglering på grossistmarknaden för programutsändningstjänster via kabel-tv. Com Hem konstaterar att marknadsutvecklingen sedan år 2005, då PTS fattade sitt förutvarande SMP-beslut, har överträffat PTS:s prognoser. De dynamiska egenskaper som år 2005 sades prägla den aktuella marknaden har exempelvis, i fråga om iptv, de facto lett till en abonnemangstillväxt om cirka 700 procent. 1
Plattformskonkurrensen måste idag, bland annat mot bakgrund av vad som framkommer i den av Myndigheten för radio och tv och Konkurrensverket beställda rapporten Från tv till rörlig bild, anses vara hårdare än någonsin. Samtidigt måste förutsättningarna för fortsatt ökad plattformskonkurrens, tillföljd av exempelvis snabb fiber-lan-utbyggnad och såväl teknisk som kommersiell utveckling av marknätsplattformen, anses vara bättre än någonsin. Com Hem konstaterar därtill att PTS:s slutsats om avsaknaden av behov av förhandsreglering helt ligger i linje med EU-kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation. Den svenska tv-marknaden torde i europeisk jämförelse vara en av de marknader som i störst utsträckning uppvisar de egenskaper som av EU-kommissionen antas leda till en allt hårdare och långsiktigt hållbar konkurrens. 2) Com Hem tillstyrker PTS:s slutsats att fiber-lan-plattformen och xdslplattformen konkurrerar med kabel-tv-plattformen. Com Hem delar PTS:s bedömning att det i slutkundsledet råder konkurrens mellan kabel-tv-plattformen, fiber-lan-plattformen och xdsl-plattformen, och konstaterar att nämnda plattformars egenskaper, vad avser såväl pris som tjänsteutbud, i allt västentligt konvergerar. Com Hem uppmärksammar därtill att den av PTS:s noterade allmänna förväntan bland bredbandsaktörer att utbyggnaden av bredbandsinfrastruktur ska drivas på av efterfrågan på tv via bredband, förutsätter att fiber-lanplattformen och xdsl-plattformen framgångsrikt kan konkurrera med kabel-tvplattormen och att kunderna betraktar tv-tjänsterna som erbjuds över dessa plattformar som substitut. 3) Com Hem tillstyrker PTS:s slutsats att utvecklingen inom webb-tv-tjänster utgör ett konkurrenstryck på SMS-bolagen. Com Hem uppmärksammar att utvecklingen inom webb-tv inte endast drivs framåt av programbolag som tillgängliggör delar av sitt programinnehåll på Internet genom olika typer av play-tjänster, såsom SVT Play. Än viktigare torde vara att flera av världens största, mest kända och populära tillhandahållare av Internettjänster och hårdvaror nyligen har lanserat globala, Internetbaserade pay-per-view- och stream-tjänster. Detta kan förväntas leda till ett allt högre konkurrenstryck på samtliga tv-operatörer som tillhandahåller tablålagd tv och/eller on demand-tv. 4) Com Hem avstyrker PTS:s slutsats att kabel-tv-plattformen, fiber-lanplattformen och xdsl-plattformen endast i begränsad utsträckning konkurrerar med marknätsplattformen och satellitplattformen. Com Hem konstaterar att PTS:s plattformsgruppindelning baseras på en jämförelse mellan de kollektivt framförhandlade, analoga och trådbundna basutbudstjänsterna och de digitala tv-tjänsterna som individuellt erbjuds konsumenterna via marknät och satellit. 2
Com Hem betonar att PTS:s gruppindelning över huvud taget inte tycks ta hänsyn till de 1,2 miljoner trådbundna individuella digital-tv-abonnemang som enligt PTS finns i dagsläget. Dessa 1,2 miljoner individuella beslut att köpa trådbunden digital-tv fattas på samma sätt som de 1,3 miljoner individuella beslut att köpa digital-tv från marknät- och satellitoperatörer. En enkel prisjämförelse visar dessutom att det föreligger prisparitet mellan de två plattformsgrupperna vilket pekar på att även marknätsplattformen och satellitplattformen utövar ett konkurrenstryck på de trådbundna infrastrukturerna och vice versa. Com Hem uppmärksammar därtill att PTS inte anför några skäl till att myndigheten betraktar de uppgifter om plattformarnas marknadsandelar i flerfamiljshus och radhus, som presenteras i den av Myndigheten för radio och tv och Konkurrensverket beställda rapporten Från tv till rörlig bild, som osäkra. PTS presenterar inga uppgifter som styrker denna bedömning. 5) Com Hem avstyrker PTS:s beskrivning av de kabel-tv-anslutna hushållens möjligheter att välja leverantörer av tilläggstjänster i form av olika digital-tvpaket. Com Hem hänvisar härvidlag till den av Myndigheten för radio och tv och Konkurrensverket beställda rapporten Från tv till rörlig bild, i vilken det konstateras att de flesta hushåll åtminstone har tre olika mottagningssätt att välja på och något fler operatörer. Därtill påminner Com Hem om att det i PTS:s senaste bredbandskartläggning framkommer att kabel-tv-nätet är den enda bredbandsinfrastruktur som alltid är konkurrensutsatt av parallella bredbandsinfrastrukturer. Com Hem konstaterar därför att kabel-tv-anslutna hushåll normalt måste anses ha mycket goda möjligheter att välja tilläggstjänster i form av digital-tv-paket från flera olika operatörer som opererar på flera olika tv-plattformar. 6) Com Hem avstyrker PTS:s slutsatser om kollektivanslutningarnas negativa konsekvenser. Com Hem betonar härvidlag den forskningsrapport om kollektivanslutningar som tagits fram på uppdrag av Konkurrensverket, i vilken det konstateras att kollektiv anslutning, då det finns starka skalfördelar och då de konkurrerande operatörerna erbjuder snarlika produkter vilket på grund av fastighetsägarnas detaljerade kravspecifikationer är fallet i upphandling av kollektiva tvtjänster anses gynna hushållen och medföra välfärdsvinster. 2. Com Hems detaljerade synpunkter 2.1 PTS:s slutsats att det saknas behov av förhandsreglering på grossistmarknaden för programutsändningstjänster via kabel-tv I såväl sammanfattningen (s. 7) som i de avslutande kommentarerna (s. 62-63) i PTS:s rapport konstateras att utvecklingen inom iptv och dess effekter på marknaden har gått i den riktning som PTS förutspådde vid det föregående SMP-beslutet år 2005. Därtill konstaterar PTS att den starka utvecklingen inom tv via fiber-lan och xdsl leder till att konkurrenstrycket mot kabel-tv-plattformen har goda förutsättningar att fortsätta växa. 3
Med grund i dessa iakttagelser drar PTS slutsatsen att det i dagsläget saknas behov av förhandsreglering på grossistmarknaden för programutsändningstjänster via kabel-tv. Härvidlag vill Com Hem påminna om den bedömning som PTS gjorde år 2005. I beslutet från den 22 juni 2005 skriver PTS det följande: Den förändring som sannolikt kan förväntas är ett ökat konkurrenstryck på kabeloperatörerna, framför allt i form av leverantörer av IP-TV. Under det senaste året har ett antal aktörer, exempelvis TeliaSonera, Bredbandsbolaget och Fast TV, börjat marknadsföra och tillhandahålla IP-TV. Även om antalet abonnenter för närvarande är mycket begränsat finns goda förutsättningar för tillväxt, då IP-TV i stor utsträckning kan tillhandahållas via existerande infrastruktur och det redan i nuläget finns ett attraktivt programutbud. PTS kan därför konstatera att marknaden för analoga och digitala sändningar i kabelnät har dynamiska egenskaper som gör att den med tiden kan förväntas gå mot effektiv konkurrens, trots de etableringshinder som är för handen. 1 En jämförelse mellan ovanstående citat och marknadsläget idag ger vid handen att PTS:s prognos inte endast har visat sig vara riktning snarare har marknaden överträffat PTS:s förväntningar. Såsom PTS konstaterar i rapporten har fiber-lan-plattformen och xdslplattformen idag ca 410 000 tv-abonnenter. Antalet iptv-abonnenter är således inte längre mycket begränsat, utan kan jämföras med det antal abonnenter som tar emot tv-sändningar via marknät (665 000 abonnenter) och satellit (666 000 abonnenter). De goda förutsättningar för tillväxt som ansågs föreligga år 2005 har de facto lett till en iptv-abonnenttillväxt om närmare 700 procent mellan år 2006 (då antalet iptv-abonnenter började mätas av PTS) och år 2009. 2 I tillägg till ovanstående jämförelse vill Com Hem hänvisa till rapporten Från tv till rörlig bild, som publicerades gemensamt av Myndigheten för radio och tv och Konkurrensverket i december 2009. I rapporten redovisas att samtliga tv-plattformar har abonnenter i marknadssegmentet flerfamiljshus, vilket också är det marknadssegment som i normalfallet anses sammanfalla med kabel-tv-nätens utsträckning. I flerfamiljshus beräknas drygt 60 procent av hushållen ta emot tv via kabel-tv-plattformen, närmare 20 procent via marknät, cirka 8 procent via fiber-lan- och xdsl-plattformerna och cirka 6 procent via satellitplattformen (cirka 4 procent beräknas ta emot tv via annan lösning ). 3 I rapporten dras följande slutsats: Enligt undersökningen råder en ganska stor överlappning mellan de olika plattformarna i så mening att det är fullt möjligt att ha olika mottagningsformer eftersom deras olika fysiska infrastrukturer existerar parallellt i många fastigheter. Därigenom har hushållen möjlighet att ansluta sig till flera olika distributionsnät och operatörer. De flesta hushållen har åtminstone tre olika mottagningssätt att välja på och något fler operatörer. 4 1 PTS, Beslut, diarienr 04-6953/23, s. 44, 2005. 2 PTS, Svensk telemarknad 2009, tabell 33, 2009. 3 Konkurrensverket & Radio- och tv-verket, Från tv till rörlig bild, s. 101, 2009. 4 Ibid. 4
Med grund i såväl den redovisade iptv-tillväxten som i den bedömning av parallella tvplattformar som görs i rapporten Från tv till rörlig bild, konstaterar Com Hem att PTS på ett korrekt sätt drar slutsatsen att dess prognoser från 2005 har varit riktiga. Com Hem konstaterar därtill, med grund i samma iakttagelser, att plattformskonkurrensen på tvmarknaden idag torde vara hårdare än någonsin. Com Hem instämmer också i PTS:s bedömning av de goda förutsättningarna för fortsatt hårdnande konkurrens från iptv-plattformarna. En nyckelfaktor i detta sammanhang är enligt PTS den pågående utrullningen av fiber-lan. Härvidlag betonar Com Hem att SABO, som företräder flertalet av de allmännyttiga bostadsföretagen och som därigenom har en trendsättande funktion på hyresbostadsmarknaden, räknar med att samtliga 730 000 SABOlägenheter ska vara anslutna till ett fiber-lan år 2015. I tillägg till det nyss nämnda bör också det förhållandet att vissa kommunala stadsnät erbjuder förmånliga fiberanslutningar av fastigheter i tätorter nämnas, vilket måste anses påskynda utbyggnaden av fastighetsnät av fiber-lan-modell. Ett exempel är det kommunala stadsnätet Stokab, som i utbyte mot mångårig nyttjanderätt erbjuder gratis anslutning av fastigheter i Stockholms innerstad, vilket sänker trösklarna för de fastighetsägare och bostadsrättsföreningar som önskar anlägga fiber-lan i sina fastigheter. Ytterligare en faktor som både i nuläget och framgent kommer att ha effekt på såväl marknäts- som fiber-lan- och xdsl-plattformarnas konkurrenskraft är att tv-tjänsterna som tillhandahålls över dessa plattformar i fråga om kvalitet och utbud konvergerar med tvtjänsterna som tillhandahålls över kabel-tv-nätet. Under 2010 har hdtv lanserats över både fiber-lan-plattformen och xdsl-plattformen. Teracom meddelade nyligen att hdtv kommer att börja tillhandahållas via marknätsplattformen från och med den 1 november 2010, och företaget beräknar att 90 procent av befolkningen ska ha tillgång till hdtv via marknätet till sommaren 2011. Vad avser marknätsplattformen bör därutöver uppmärksammas att det i rapporten Från tv till rörlig bild framkommer att marknätet, till följd av tekniska förbättringar i de till marknätet anpassade digital-tv-boxarna, nu kan leverera en bra bild trots en svag signal från nätet. Enligt rapportförfattarna är detta en viktig förklaring till marknätsplattformens förvånansvärt höga penetration i flerfamiljshus. 5 Sammanfattningsvis konstaterar Com Hem att PTS på mycket goda grunder drar slutsatsen att det saknas behov av förhandsreglering på grossistmarknaden för programutsändningstjänster via kabel-tv. Vad som härvidlag ytterligare bör påpekas är att PTS:s slutsats om avsaknaden av behov av förhandsreglering helt ligger i linje med EU-kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation. Om beslutet att inte identifiera någon relevant slutkundsmarknad skriver EU-kommissionen: With technological developments in the area of digital terrestrial broadcasting and broadcasting over DSL networks, the number of alternative transmission channels from the point of view of households is expected to further increase. 5 Konkurrensverket & Radio- och tv-verket, Från tv till rörlig bild, 2009. 5
Consequently no retail market is identified for the purposes of the Recommendation. 6 Om beslutet att inte identifiera någon relevant grossistmarknad skriver EU-kommissionen: There are a number of reasons why it is considered appropriate to remove the existing wholesale market from the recommended list ( ) There is evidence of greater platform competition as the transition from analogue to digital delivery platforms occurs. One implication is that there are likely to be fewer capacity constraints on any given platform. A second is that many Member States are likely to have 3-4 competing platforms (terrestrial, satellite, cable and telecombased) in contrast to 2-3 analogue platforms (...) 7 I förhållande till ovanstående citat, som båda riktar fokus på dels digitalisering och teknisk utveckling av marknätet och dels på uppkomsten av nya, telekombaserade tv-plattformar, kan det konstateras att den svenska tv-marknaden i europeisk jämförelse utmärker sig i just dessa avseenden. Sverige var ett av de första EU-medlemsländer som digitaliserade marknätet. 8 I Sverige har därför marknätsplattformen under relativt lång tid kunnat utvecklas till en i fråga om kapacitet konkurrenskraftig plattform, vilket exempelvis Teracoms/Boxers hdtv-lansering vittnar om. Sverige är också ett av de EU-medlemsländer som har en relativt hög bredbandspenetration och där en stor andel av bredbandsabonnemangen realiseras genom fiber- eller fiber-lananslutningar. Enligt OECD:s senaste data från december 2009 har Sverige den tredje högsta trådbundna bredbandspenetrationen inom EU (efter Nederländerna och Danmark), och är det EU-land med näst störst andel fiberbaserade bredbandsabonnemang (efter Slovakien). 9 Förutsättningarna för tv-utsändning via bredbandsnät tycks därför vara särdeles goda i Sverige. Mot bakgrund av EU-kommissionens argument för att inte rekommendera ex ante-reglering på vare sig slutkunds- eller grossistmarknader för tv, kan det således konstateras att den svenska tv-marknadens förutsättningar för att fortsätta utvecklas mot långsiktigt hållbar plattformskonkurrens är bland de mest gynnsamma inom EU. Det nyss sagda visar att PTS:s grundläggande slutsats om avsaknaden av behov av förhandsreglering på den aktuella marknaden är välgrundad och riktig. 6 Commission of the European Communities, Commission staff working document, explanatory note, Accompanying document to the Commission Recommendation on Relevant Product and Service Markets within the electronic communications sector susceptible to ex ante regulation in accordance with Directive 2002/21/EC of the European Parliament and of the Council on a common regulatory framework for electronic communications networks and services, SEC (2007) 1483/2, s. 49, 2007. 7 Ibid. 8 Communication Committee, Working Document, Subject: Information from Member States on switchover to digital TV, Brussels, 14 January 2009, DG INFSO/B2, COCOM09-01. 9 OECD Broadband Portal, 2010 6
2.2 PTS:s slutsats att fiber-lan-plattformen och xdsl-plattformen konkurrerar med kabel-tv-plattformen I PTS:s rapport konstateras att såväl kabel-tv-plattformen som fiber-lan- och xdslplattformen kan ge hushållen i ett flerfamiljshus förutsättningar för att ta emot tv. Plattformarna sägs också ha tekniska förutsättningar för att erbjuda hushållen bredbands- och telefonitjänster. Kabel-tv-plattformen och fiber-lan-plattformen konstateras vidare ha förutsättningar för att erbjuda hushållen i en flerfamiljsfastighet ett kollektivt tv-basutbud. Priset för innehållsmässigt jämförbara individuella abonnemang på de nämnda plattformarna bedöms ligga på ungefär samma nivå. PTS drar med grund i dessa iakttagelser slutsatsen att det råder konkurrens i slutkundsledet mellan kabel-tv-plattformen, fiber-lan-plattformen och xdsl-plattformen, vilket i sin tur sägs leda till indirekt konkurrens mellan plattformarna i grossistledet. 10 Com Hem tillstyrker denna slutsats. Samtidigt noterar PTS att det finns förhållanden som begränsar kundrörligheten vilket sägs försvåra fiber-lan-plattformens och xdsl-plattformens möjligheter att konkurrera med kabel-tv-plattformen. Härvidlag vill Com Hem rikta uppmärksamhet på den allmänna förväntan bland bredbandsaktörerna att det är efterfrågan på tv som ska driva utbyggnaden av bredbandsinfrastruktur som PTS kommenterar vid ett antal tillfället i rapporten (se exempelvis s. 46 och s. 62). I Com Hems mening måste denna förväntan antas bygga på en välgrundad och otvetydig bedömning från bredbandsaktörernas sida att det är, och fortsättningsvis kommer att vara, enkelt för slutkonsumenterna att välja att ta emot tv via andra bredbandsplattformar än kabeltv-nätet. Hur skulle annars efterfrågan på tv kunna driva utbyggnaden av annan bredbandsinfrastruktur än kabel-tv-nät? Den nämnda förväntan förutsätter rimligtvis att tv-sändningarna kan distribueras och av slutkonsumenten tas emot över den nya bredbandsinfrastruktur som ska byggas. Om så inte vore fallet skulle bredbandsaktörernas förväntan i grunden vara felaktig och irrationell. Com Hem utgår emellertid ifrån och uppmanar PTS att göra detsamma att bredbandsaktörerna i detta fall bygger sin investeringsplanering på noggranna analyser, vilka får förutsättas ger vid handen att det är enkelt för slutkonsumenterna att välja att ta emot tv via andra bredbandsplattformar än kabel-tv-nätet. Hinder för kundrörlighet mellan dessa plattformar torde med andra ord vara mycket få. 2.3 PTS:s slutsats att utvecklingen inom webb-tv skapar ytterligare konkurrenstryck inom det aktuella området I PTS-rapportens avsnitt 12.2 konstateras att programbolagen lägger ut delar av sitt innehåll på Internet. Vidare noteras att exempelvis Google lanserar nya webb-tv-tjänster. PTS drar slutsatsen att utvecklingen inom webb-tv påverkar strukturen på tv-marknaden och att webbtv:n på längre sikt skulle kunna utgöra ett konkurrenstryck på SMS-bolagen. Com Hem tillstyrker denna slutsats. Härvidlag vill Com Hem särskilt betona de av PTS uppmärksammade satsningarna på storskalig, Internetbaserad tv-distribution som genomförs av några av världens största, mest kända och populära tillhandahållare av Internettjänster och hårdvaror, såsom Google och 10 PTS, Marknadsutvecklingen på området för trådbunden tv, remissversion, s. 40-43, 2010. 7
Apple. Bland annat har Google rapporterats förhandla med en rad innehållsleverantörer för att under slutet av 2010 kunna lansera en Internetbaserad, global pay-per-view-tjänst (PPV). Allmänt har det ansetts att Googles sökteknologi i kombination med YouTubes globala räckvidd kommer att skapar goda förutsättningar för att den nya, Internetbaserade och globala PPV-tjänsten ska bli konkurrenskraftig. Mot bakgrund av denna utveckling tycks PTS:s slutsats om att även fenomenet webb-tv bidrar till och i allt större utsträckning kommer att bidra till en allt mer konkurrensutsatt tvmarknad vara välgrundad och riktig. I detta sammanhang bör det återigen betonas att Sveriges höga bredbandspenetration och i europeiska mått mätt stora andel fiberbaserade bredbandsabonnemang kan antas skapa särdeles goda förutsättningar för en utveckling i denna riktning. 2.4 PTS:s slutsats att kabel-tv-plattformen, fiber-lan-plattformen och xdslplattformen endast i begränsad utsträckning konkurrerar med marknätsplattformen och satellitplattformen I PTS:s rapport upprepas den slutsats som tidigare har framförts i PTS:s beslut i andra generationens SMP-prövningar att det finns skäl att i slutkundsledet dela upp distributionsplattformarna för tv-sändning i två grupper. I den första gruppen har marknätsplattformen, satellitplattformen och xdsl-plattformen ansetts ingå, medan kabel-tv-plattformen, SMATVplattformen, fiber-lan-plattformen och xdsl-plattformen har ansetts ingå i den andra. Com Hem avstyrker, såsom tidigare har framförts i remissvar till PTS inom ramen för marknad 18- samråden, denna slutsats. Såsom tidigare motiveras gruppindelningen av PTS av dels skillnader i köpmönster och dels de begränsade möjligheterna att ta emot tv via satellit och marknät i flerfamiljshus. Vad avser skillnader i köpbeslut menar PTS att dessa i fallet med kabel-tv-nät och fiber-lan fattas av fastighetsägare, bostadsrättsföreningar eller liknande sammanslutningar, medan det för satellit och marknät är det enskilda hushållet som fattar köpbeslutet. På grund av dessa skillnader råder det enligt PTS stora prisskillnader mellan analoga basutbud och digital-tvpaket. Även om Com Hem instämmer i PTS:s bedömning om att det av uppenbara skäl föreligger prisskillnader mellan kollektivt framförhandlade, analoga basutbud och individuella digital-tvabonnemang, betonar Com Hem att PTS:s gruppindelning över huvud taget inte tycks ta hänsyn till de 1,2 miljoner trådbundna individuella digital-tv-abonnemang som enligt PTS finns i dagsläget. I sammanhanget bör det uppmärksammas att antalet trådbundna individuella digital-tv-abonnemang är fullt jämförbart med antalet individuella digital-tvabonnemang som tecknats på marknäts- och satellitplattformen (1,3 miljoner abonnemang). Dessa 1,2 miljoner individuella beslut att köpa trådbunden digital-tv fattas på samma sätt som de 1,3 miljoner individuella beslut att köpa digital-tv från marknät- och satellitoperatörer. Besluten fattas inte av fastighetsägare, bostadsrättsföreningar eller liknande sammanslutningar utan av de individuella hushållen. Trots detta saknas det i PTS:s rapport en förklaring till varför PTS anser att dessa beslut, som fattas på identiska sätt, inte påverkar varandra. Härvidlag uppmärksammar Com Hem att en jämförelse mellan priserna för ditgital-tvabonnemang på kabel-tv-plattformen, marknätsplattformen och satellitplattformen visar på en 8
påtaglig prisparitet. Per november 2010 är den totala månadsavgiften 11 för ett digital-tv-paket av större modell 346 kronor på satellitplattformen (Canal Digital, Familjepaketet med 65 kanaler), 318 kronor på marknätsplattformen (Boxer, Max -paketet med 41 kanaler) och 329 kronor på kabel-tv-plattformen (Com Hem, Large -paketet med 63 kanaler). 12 Priserna på digital-tv-paketen måste anses vara av samma magnitud (prisskillnaden per månad är 11 kronor mellan Com Hem och Boxer och 17 kronor mellan Com Hem och Canal Digital). Detta förhållande pekar enligt Com Hem på att även marknätsplattformen och satellitplattformen utövar ett konkurrenstryck på de trådbundna infrastrukturerna och vice versa. Vad avser mottagningsbegränsningar i flerfamiljshus noterar PTS i rapporten att det i många fall finns begränsningar vad gäller möjlighet för boende i flerfamiljshus att ta emot signaler från marknätet, eftersom husen sällan har centralantenn och mottagning via bordsantenn i många fall inte är möjlig. Mot denna beskrivning bör det undersökningsresultat som har redovisats i den av Myndigheten för radio och tv och Konkurrensverket beställda rapporten Från tv till rörlig bild ställas, i vilken marknätsplattformen visas ha en 20-procentig andel av tv-abonnemangen i just flerfamiljshus. Enligt rapportförfattarna är denna höga andel förvånande, men den kan enligt dem förklaras med de förbättringar som har gjorts i digital-tvboxarna för marknätet och som inneburit att en bra bild kan levereras trots en svag signal från nätet. 13 Mot bakgrund av det nyss nämnda undersökningsresultatet tycks riktigheten i de av PTS beskrivna skillnaderna mellan plattformsgrupperna kunna ifrågasättas. Com Hem noterar vidare att PTS i avsnitt 3.1.7 meddelar att myndigheten bedömer att de uppgifter om marknätets andel av abonnemangen i flerfamiljshus som presenteras i rapporten Från tv till rörlig bild är att anse som osäkra. Några skäl för denna bedömning framförs emellertid inte. Det synes något överraskande att PTS, utan att anföra egen eller annan data och utan att framföra några specifika synpunkter på någon specifik del av den kritiserade rapportens metod, bedömer resultatet som osäkert. Sammanfattningsvis finns det enligt Com Hem flera anledningar att ifrågasätta den grundläggande uppdelning mellan marknät- och satellitgruppen och kabel-tv-, SMATV- och fiber- LAN-gruppen som PTS föreslår. 2.5 PTS:s beskrivning av de kabel-tv-anslutna hushållens möjligheter att välja leverantörer av tilläggstjänster i form av olika digital-tv-paket I inledningen av PTS-rapportens kapitel 10 (s. 44) konstateras det följande om möjligheten för andra plattformar att konkurrera med kabel-tv: ( ) så är det endast vid upphandlingstillfället som operatörerna kan konkurrera om att få distribuera tv till slutkunderna ( ) Hushållen är sedan hänvisade till den infrastruktur som fastighetsägaren valt när hushållen ska köpa tilläggstjänster i form av olika digital-tv-paket. 11 Total månadsavgift omfattar abonnemangsavgift, eventuell startavgift och eventuell kortavgift. 12 Uppgifter om abonnemangs-, månads- och kortavgifter kommer från operatörernas hemsidor. 13 Konkurrensverket & Radio- och tv-verket, Från tv till rörlig bild, 2009. 9
I nästa stycka nyanseras problembeskrivningen något, och följande omständigheter beskrivs: Det förekommer även att det finns flera fastighetsnät i flerfamiljshus ( ) kan hushållen således, under förutsättning att det finns operatörer som erbjuder tvtjänster i dessa nät, ha möjlighet att ta emot tv via minst tre plattformar. Com Hem avstyrker den beskrivning som görs i PTS-rapporten och som ger vid handen att hushåll i fastigheter med kollektivt framförhandlade grundutbud via kabel-tv-plattformen i normalfallet är hänvisade till en och samma operatör för digitala tv-tjänster, och att det endast i undantagsfall ( det förekommer även, se citat ovan) finns möjligheter att välja digital-tv-tjänster från någon annan operatör som opererar på någon annan tv-plattform. Denna beskrivning är enligt Com Hem ofullständig och missvisande. Com Hem hänvisar härvidlag till rapporten Från tv till rörlig bild, i vilken rapportförfattarna, med grund i en undersökning som genomförts av mediemarknadsanalysföretaget Mediavision, drar slutsatsen att de flesta hushåll åtminstone har tre olika mottagningssätt att välja på och något fler operatörer. Härvidlag bör uppmärksammas att rapportförfattarna inte specificerar vilka geografiska områden eller boendeformssegment som avses i denna bedömning. Formuleringen de flesta hushåll ger dock vid handen att förekomsten av tre olika och konkurrerande tvplattformar får antas vara normalsituationen. Denna bild bekräftas av resultatet i den av Konkurrensverket genomförda marknadsundersökningen, som också redovisas i rapporten Från tv till rörlig bild, i vilken inte mer än sju procent av hushållen uppger att de endast har ett alternativ att välja på om de skulle välja tv-leverantör idag. 14 I PTS:s Bredbandskartläggning 2009 ges ytterligare belägg för att det måste antas vara mycket sällsynt att det för de hushåll som tillhandahålls ett kollektivt grundutbud via kabel-tvplattformen endast skulle finnas en operatör med möjlighet att leverera digitala tilläggstjänster. I kartläggningen framkommer att kabel-tv-nätet är den enda bredbandsaccessteknik som alltid är konkurrensutsatt från andra bredbandsaccesstekniker. 15 Dessa data stämmer väl överens med Com Hems egna uppgifter som ger vid handen att det i de fastigheter i vilka Com Hem opererar ett kabel-tv-nät i samtliga fall också finns ett xdsl-nät och i de flesta fall också ett fiber-lan-nät. Hushållen i de av Com Hem anslutna fastigheterna har således i normalfallet alltid möjlighet att välja digital-tv-erbjudanden från operatörer som minst opererar på xdsl- och fiber-lan-nät. I tillägg finns ofta, vilket rapporten Från tv till rörlig bild visar, satellit- och/eller marknätsalternativ. Sammanfattningsvis konstaterar Com Hem att kabel-tv-anslutna hushåll normalt måste anses ha mycket goda möjligheter att välja tilläggstjänster i form av digital-tv-paket från flera olika operatörer som opererar på flera olika tv-plattformar. 2.6. PTS:s slutsatser om kollektivanslutningarnas negativa konsekvenser I PTS:s remitterade rapport framkommer det vid flera tillfällen att kollektivt framförhandlade grundutbud med tv-tjänster anses vara ett problem och ett hinder för kundernas valfrihet och nya iptv-baserade aktörers inträdesmöjligheter. 14 Konkurrensverket & Radio- och tv-verket, Från tv till rörlig bild, 2009. 15 PTS, Bredbandskartläggning 2009, PTS-ER-2010:5, 2010. 10
Com Hem avstyrker denna slutsats och uppmärksammar att frågan om det samhällsekonomiska värdet av kollektivanslutning av tv och/eller bredband har utretts av fil dr. Thomas Tangerås på uppdrag av Konkurrensverket. Resultatet av utredningen har presenterats i rapporten Kollektiv anslutning av TV/bredband ett konkurrensproblem? I rapporten redovisas resultatet att priskonkurrensen är hårdare under kollektiv än under individuell anslutning eftersom hushållen delegerar beslutet om leverantör till en part (styrelse i bostadsrättsförening eller hyresvärd i fastighetsbolag) som lägger relativt stor vikt vid pris. En eventuell nackdel vid kollektiv anslutning konstateras samtidigt vara att kvalitet kan bli en relativt mindre viktig konkurrensfaktor. I rapporten betonas emellertid att källan till detta eventuella kvalitetsproblem är incitamentsproblem på efterfrågesidan, varför lösningar på dessa eventuella problem inte står att finna i frånvaro av kollektivanslutningar utan i att fastighetsägarens och/eller styrelsens informationsunderlag om kvalitetsskillnader förbättras. 16 I rapporten dras den sammanfattande slutsatsen att kollektiv anslutning medför en samhällsvinst (hushållen tjänar på den kollektiva modellen) om skalfördelarna är tillräckligt starka och de konkurrerande operatörerna erbjuder snarlika produkter (låg produktdifferentiering). Stora skalfördelar innebär att stor press kan sättas på abonnemangskostnaderna medan låg produktdifferentiering innebär att de eventuellt negativa konsekvenserna för hushållen att under en tid erhålla ett kollektivt utbud från en leverantör som de inte föredrar (delegeringskostnaden) minimeras. 17 Com Hem uppmärksammar, såsom PTS gör vid flera tillfällen i sitt utkast till rapport, att skalfördelarna inom området trådbunden tv är mycket stora. Därtill uppmärksammar Com Hem att operatörerna vid fastighetsägares upphandlingar av analoga grundutbud måste tillhandahålla identiska produkter, eftersom produkten som ska upphandlas specificeras i detalj av beställaren i upphandlingsdokumenten. Com Hem drar med grund i dessa iakttagelser slutsatsen att kollektiv upphandling av analogt grundutbud uppfyller de rekvisit som ställs i Konkurrensverkets rapport för att kollektivanslutningar ska anses medföra samhällsvinster. De slutsatser om kollektivanslutningsmodellens negativa effekter som PTS drar i den remitterade rapporten kan därmed ifrågasättas. * * * Kontaktperson på Com Hem: Carl-Johan Rydén Manager Public Affairs Avdelningen för strategisk utveckling och public affairs 16 Konkurrensverket och Thomas P. Tangerås, Kollektiv anslutning av TV/bredband ett konkurrensproblem?, Uppdragsforskningsrapport 2009:6, 2009. 17 Ibid. 11