Hökesån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Relevanta dokument
Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Boxholm, Kinda Medeldjup (m): 17

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Bäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn Sofia Perä

Miljökvalitetsnormer och undantag

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Fyrkantens vattensrådsområde

Åtgärdsplan. Nävraåns Snärjebäckens Åbyån Surrebäckens Törnebybäckens Avrinningsområden. Foto våtmark i Snärjebäcken

Referensgruppsmöte JordSkog

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen

Miljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över Samrådshandlingarna Vattenmyndigheten Bottenviken

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde

Bilaga 1:23 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Vad påverkar god vattenstatus?

Renare marks vårmöte 2010

Innehåll Inledning Processbeskrivning arbetsgång... 1

Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Vattenförekomsten Ivösjön

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Bilaga 1:15 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Vattenkvalitet i Tornedalens vattenparlamentsområde

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Vattenkvalitet i Råne/Luleälvens vattenrådsområde

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Statusklassning 2013 så mår våra vatten! Vad är det vi klassar? Preliminära resultat Har det blivit bättre eller sämre?

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Vattendragsvandringar. Bäcken från Hallångssjön

Bilaga 1:2 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren

Samverkan och samråd

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Kunskapsunderlag för delområde

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Underlag till Åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten

Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Hydromorfologi. Foto: Anders Larsson. Anders Larsson

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län

Kunskapsunderlag för delområde

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram

Sammanställning för åtgärdsområde 2. Borgviksälven

Norra Bottenvikens kustvattenråd. Samråd Luleå Malin Kronholm Malin Kronholm

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Bilaga 1:42 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Kunskapsunderlag för delområde

Sammanställning för åtgärdsområde 28. Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsån

MKN-vatten i detaljplanering AB län

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE

Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station. Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

Skellefteälvens vattenrådsområde - Gublijaure -


Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder

Structor Mark Stockholm AB

ÖVERSIKT AV VÄSENTLIGA FRÅGOR FÖR FÖRVALTNINGSPLAN I NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT

Bilaga 1:29 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

MKB Landsortsfarleden Inrättande av nya farledsavsnitt

Kunskapsunderlag för delområde

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

Transkript:

Hökesån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen VattenInformationsSystem Sverige, förkortat VISS. Vattenförvaltningens arbete i Sverige grundas på det svenska införlivandet av direktivet i 5 kap Miljöbalken, Vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och Länsstyrelse-instruktionen (2007:825).

Områdesbeskrivning Hökesån rinner upp i skogs- och mossmarkerna på gränsen mot Tidans avrinningsområde väster och sydväst om Habo. I de övre sydvästra delarna kallas ån Hulubäcken och den gren som rinner från Hökesjön kallas Hökesån. Ån rinner genom Habo tätort och mynnar i Vättern norr om Munkaskog. Ån är drygt 17 kilometer lång. Avrinningsområdet är 69 kvadratkilometer stort och markanvändningen domineras av barr- och blandskog följt av åkermark och våtmarker. Ån är biotopkarterad från Vättern upp till Hökessjön. Ungefär hälften av den sträckan utgörs av strömmande partier. Ån är relativt orörd och bara en knapp kilometer kraftigt rensad eller omgrävd. Botten består mest av sand följt av sten och block. Vegetationen är sparsam och består mest av mossor och enstaka övervattensväxter. Värdefull och skyddad natur Områdesskydd Ett område kan skyddas på olika sätt enligt miljöbalken. Det vanligaste är naturreservat, riksintresse och natura2000. Länsstyrelsen kan tala om vilka regler som gäller inom området. Typ av skydd Områdesnamn Länk till mer information naturvård Vättern naturvård kulturmiljö Västra Vätterstranden och Hökensås Habo kyrkby Natura2000 Vättern (södra) www.lansstyrelsen.se/jonkoping/amnen/naturvard/skyddad_natur/nat ura_2000/bevarandeplaner.htm Värdefulla vatten Inom miljömålsarbetet har värdefulla sjöar och vattendrag pekats ut ur natur- och/eller fiskesynvinkel. Vattenområdets namn Naturvärde Fiskevärde Pirkåsabäcken Ej utpekat Regionalt värdefullt Sjölevande öring, Strömvattensträcka Hökesån Nationellt värdefullt Nationellt särskilt värdefullt Hotade arter Förekomst av rödlistade arter; svagt bestånd av flodpärlmussla (EN), smal dammsnäcka (VU), nattsländan Crunoecia irrorata, dunmossa (NT) växer vid ån. Förekomst av flodnejonöga (rödlistad (NT) 2005). Artrik fiskfauna. Viktigt reproduktionsområde för vätteröring och harr. Sjölevande öring, Flodpärlmussla, Flodnejonöga, Harr, Strömvattensträcka Organismgrupp Svenskt namn Latinsk namn Hotkategori Referens/datum Sländor, Nattsländor Blötdjur, Limniska mussl Blötdjur, Limniska snäck flodpärlmussla smal dammsnäcka Crunoecia irrorata Margaritifera margaritifera Omphiscola glabra sårbar starkt hotad missgynnad 1985-05-21 Musselportalen värdefulla vatten

Statusklassning och risk- ytvatten Enligt EG:s ramdirektiv för vatten ska alla vatten (sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten) i Europa ha God ekologisk och kemisk status år 2015. Ekologisk status -MKN God ekologisk status 2015 Ekologisk status är ett mått på hur sjöar och vattendrag mår. Statusbedömningen är indelad i fem klasser: Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig. Bedömningen görs utifrån biologiska undersökningar av fisksamhället, bottenlevande smådjur, alger och växter samt mätningar av till exempel näringsämnet fosfor och försurning (ph). Hydromorfologisk påverkan, människans påverkan på vattnets form och flöde, är också en del av bedömningen. Det är det sämsta biologiska värdet som avgör statusen. Saknas biologiska undersökningar avgörs statusen av övriga bedömningar. Ekologisk status: God Den ekologiska statusen i Hökesån är God. Det är undersökningar av fisksamhället som har avgjort statusen. Undersökningar av bottenlevande smådjur (bottenfauna) visar dock Hög status. Mätningar av näringsämnet fosfor samt försurning (ph) visar God status. Risk Vattendraget har idag God status. Det finns en risk för att det inte uppnår God status år 2015 på grund av dammar och andra hinder som hindrar vattenlevande växter och djur från att sprida sig. Kemisk status - MKN God kemisk ytvattenstatus 2015 Kemisk status är bedömningen av miljöfarliga ämnen som finns i vattnet, metaller och bekämpningsmedel. Statusbedömningen är indelad i två klasser, God eller Uppnår ej god status. Varje ämne har ett gränsvärde, det vill säga en tillåten halt, som inte får överstigas. Är halten av ett miljöfarligt ämne för hög kan vattnet inte få God kemisk status. Kvicksilver överskrider EU:s gränsvärde i större delen av Sverige och tas inte med i denna bedömning. Kemisk status: God Den hittills utförda kartläggningen har inte kunnat påvisa att statusen i vattenförekomsten är försämrad till följd av påverkan från miljögifter. För ytterligare information beträffande bedömningen av miljögifter se miljöproblem och risk. Observera att bedömningen är en expertbedömning och behöver utredas i nästa förvaltningscykel. Ingen risk Inom denna vattenförekomst avrinningsområde finns inga idag kartlagda källor med sådant utsläpp att de bedöms påverka vattenförekomsten negativt avseende miljögifter. Observera att bedömningen är en expertbedömning och behöver utredas i nästa förvaltningscykel. Statusklassning och risk- grundvatten Namn Kemisk status Åtgärder Kommentar N Habo SE642430-139968 God Övervakning / Grundvattenförekomst som påverkas verifiering av status - mer utredning av tätort. Sanerat område där triklorerade lösningsmedel använts, samt ännu ej sanerat område där triklorerade lösningsmedel och metaller använts finns inom förekomsten

Miljöproblem Här följer en lista på identifierade miljöproblem kopplade till sjön/vattendraget. Miljöproblem status (ja/nej) Beskrivning Övergödning Nej Risken bedöms som liten att statusen försämras på grund av näringsämnen. Flödesförändringar Ja Expertbedömning, Baserat på bedömning av N2 (påverkan på flödet) enligt System Aqua. Morfologiska förändringar Ja Expertbedömning. Morfologiska förändringar bedöms vara ett miljöproblem då de har innneburit en stor habitatförlust (fr a för öring) i vattenförekomsten. Detta trots att statusen (m a p mofologiska förändringar) enligt bedömningsgrunderna är god. Försurning Nej Risken bedöms som liten att statusen försämras på gund av försurning. Miljögifter Ja I Sverige överstiger kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Fisk som livsmedel har ett allmänt EU-gemensamt gränsvärde (förordning 1886/2006) på 0,5 milligram per kilogram (mg/kg). Vissa fiskarter, såsom gädda, ål och hälleflundra, har ett högre gränsvärde på 1,0 mg/kg. Främmande arter Ja Signalkräfta förekommer i vattendraget, eftersom denna art kan ha en negativ påverkan på den population av flodpärlmussla som också finns i vattenförekomsten bedöms detta vara ett miljöproblem. Punktkällor - Påverkanskällor Osäker påverkan Punktkällorna är utpekade enligt riktlinjer ifrån VM, där IPPCanläggningar med utsläpp till vatten, UWWT-objekt och kommunicerade MIFO1-objekt ska kopplas som punktkällor till vattenförekomster. Utredning om ansvar, påverkan eller ev fördelning är inte gjord. Kontinuitetsförändringar Ja Kontinuiteten i vattenförekomsten är påverkad. Se bedömning av hydromorfologisk status m a p kontinuitet. Åtgärdsförslag Här visas åtgärder som kan behövas för att vattnet ska nå god status. Om vattnet har minst god status behövs inga åtgärder. Kravet på att status inte får försämras gäller alla vatten oavsett status. Restaueringsbehov Åtgärder Ansvar Kommentar Biotopvård rensade sträckor Öppna vandringsväg - ospecificerad Anläggning av omlöp Ändrad flödesreglering

Att tänka på vid arbete nära sjöar och vattendrag Visa extra hänsyn om stranden: är starkt sluttande består av finkorniga jordarter är fuktig eller blöt innehåller värdefulla kulturelement Visa extra hänsyn om vattnet är: smalt, mindre än 6 meter (gäller vattendrag) grunt klart hyser känsliga arter (exempel: öring, flodpärlmussla) Kontakta Länsstyrelsen i Jönköpings län beredningssekretariatet.jonkoping@lansstyrelsen.se Telefonnummer: 036-39 50 00 Kontakta vattenmyndigheten www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten Telefonnummer: 0480-820 00 Sökfunktionen i VISS: www.viss.lansstyrelsen.se Sjön/vattendraget i VISS: www.viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=