Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998
FÖRORD I februari 1999 skickade Arbetsgivarverket ut en enkät till samtliga myndigheter med fler än 50 anställda angående uppföljning av löneutfallet i lönestatistiken mellan september 1997 och september 1998 och utfallet av den första lönerevisionen enligt RALS 1998 2001. Sifferunderlaget i denna rapport bygger på resultatet från denna undersökning samt från den partsgemensamma lönestatistiken per september 1998 för det statliga området. Stockholm i maj 1999 1
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Det statliga förhandlingsområdets omfattning...5 Avtalsmässig löneökning under statistikperioden september 1997 september 1998...7 Förändring av genomsnittlig fast lön för det statliga kollektivet under statistikperioden september 1997 september 1998...8 Standardräknad löneökning...9 Löneutveckling för identiska individer...10 Redovisning av Arbetsgivarverkets kompletterande enkätundersökning avseende löneutvecklingen i statistiken september 1997 september 1998...12 Utfallet av den första lönerevisionen enligt RALS 1998 2001...14 3
4
DET STATLIGA FÖRHANDLINGSOMRÅDETS OMFATTNING 1998 Diagram 1 Tjänstemän med individuell lön, tarifflön eller lön enligt chefsavtalet Kvinnor heltid 30,3% Män heltid 49,3% Kvinnor deltid 8,3% Kvinnor arvoden 3,6% Män arvoden 5,2% Män deltid 3,3% Arvodesanställda tjänstemän Arbetsgivarverkets förhandlingsstatistik omfattar 234 800 tjänstemän per den 1 september 1998. I denna siffra ingår inte Försäkringskassornas 13 600 tjänstemän och ej heller de c:a 5 000 tjänstemännen hos de icke-obligatoriska medlemmar som Arbetsgivarverket också företräder. Jämfört med motsvarande antal anställda i förhandlingsstatistiken i september 1997 så innebär detta en minskning med c:a 4 000 tjänstemän under statistikperioden. Av de 234 800 tjänstemännen är 20 600 arvodesanställda. Könsfördelningen bland de statsanställda är 58 % män och 42 % kvinnor. Trenden är en svag ökning av andelen kvinnor och för båda könen en långsam ökning av andelen heltidstjänstgörande. Genomsnittsåldern är för såväl män som kvinnor drygt 44 år. 5
Diagram 2 Antal anställda per sektor september 1998 Antal 60000 50000 40000 30000 UHF = Universitet, högskolor och forskning RÄTTS = Rättsväsendet AFF = Affärsverk och infrastruktur FÖ = Försvarsväsendet AOU = Arbetsliv, omsorg och utbildning EK = Ekonomi UPP = Uppdragsbaserad verksamhet LRS = Länsstyrelser, Regeringskansli och stabsmyndigheter MTJ = Miljö, teknik och jordbruk KULT = Kultur KYRK = Kyrkan 20000 10000 0 UHF RÄTTS AFF FÖ AOU EK UPP LRS MTJ KULT KYRK Sektor De 234 800 arbetstagarna i september 1998 fördelar sig på de olika sektorerna enligt diagrammet ovan. Den redan tidigare stora spännvidden i storlek mellan sektorerna har ökat ytterligare genom att den största sektorn Universitet, högskolor och forskning har ökat med drygt 3 000 anställda. Samtidigt har de tre följande sektorerna i storlek d.v.s. Rättsväsendet, Affärsverk och infrastruktur samt Försvaret samtliga minskat kraftigt. Den största minskningen har skett inom Försvaret som har minskat med drygt 3 000 anställda. Polisen inom Rättsväsendet har minskat med nästan 1 800 anställda och SJ inom Affärsverk och infrastruktur med över 1 000 arbetstagare under den gångna mätperioden. För övriga sektorer har antalet anställda varit i stort sett oförändrat under statistikperioden. 6
AVTALSMÄSSIG LÖNEÖKNING UNDER STATISTIKPERIODEN SEPTEMBER 1997 SEPTEMBER 1998 I maj 1998 undertecknade parterna på det statliga avtalsområdet det slutgiltiga RALS-avtalet för 1998 2001. Huvudalternativet i RALS-avtalet för de lokala lönerevisionerna är en fri förhandlingsordning där parterna före vissa angivna tidpunkter kan enas om utrymme för löneökningar, tidpunkter för lönerevision samt fördelning på individer. Om lokala parter inte kan enas träder vissa stupstocksregler i RALS-avtalet in som innebär följande löneökningsutrymme för de olika organisationerna vid respektive revisionstillfälle. Tabell 1 Organisation 1 april 1998 1 april 1999 1 april 2000 SACO-S 2,3 % 2,3 % 2,3 % OFR 2,5 % 2,5 % 2,4 % SEKO 2,6 % 2,5 % 2,5 % Vid mättidpunkten för statistiken i september 1998 var endast ett mindre antal myndigheter klara med sina lönejusteringar för den första lönerevisionen enligt RALS-avtalet. Enligt den enkätundersökning som Arbetsgivarverket genomfört som ett komplement till statistiken och som redovisas på sidan 12 i denna rapport uppgår den avtalsmässiga löneökningen i statistiken till totalt c:a 0,6 procentenheter. Härav utgörs 0,3 procentenheter av lokala lönerevisioner enligt RALS 1998 2001 och resterande 0,3 procentenheter utgörs av eftersläpande lokala lönerevisioner från RALS 1995 98. På sidan 16 redovisas en uppskattning av utfallet av den första lönerevisionen enligt RALS 1998 2001 baserad på ovan nämnda enkätundersökning. 7
FÖRÄNDRING AV GENOMSNITTLIG FAST LÖN FÖR DET STATLIGA KOLLEKTIVET UNDER STATISTIKPERIODEN SEPTEMBER 1997 SEPTEMBER 1998 Tabell 2 Genomsnittlig fast lön Genomsnittlig fast lön Förändring September 1997 September 1998 % Män 20 367 20 730 1,8 Kvinnor 17 529 17 860 1,9 Samtliga 19 222 19 550 1,7 Enligt lönestatistiken i september 1998 uppgår den genomsnittliga fasta lönen (grundlön + fasta lönetillägg) till 19 550 kr beräknad för årsarbetare 1). En statligt anställd kvinnas lön uppgår i genomsnitt till 17 860 kr vilket motsvarar 86 % av en statsanställd mans lön. Jämförs löner för kvinnor och män som har likartade arbetsuppgifter med hjälp av TNS (Nyckel för statistikanalys) uppgår kvinnornas genomsnittslön istället till 95 % av männens genomsnittslön. Ökningen av den genomsnittliga fasta lönen mellan september 1997 och september 1998 uppgick till 1,7 %. Detta är 1,1 procentenheter högre än den uppskattade avtalsmässiga ökningen i statistiken. I denna restpost på 1,1 % ingår förutom rena löneökningar även effekter av strukturella förskjutningar i statistikunderlaget som inträffat under mätperioden och som har påverkat storleken på genomsnittslönen. Ett exempel på uppkomna effekter av strukturella förskjutningar i statistiken gäller ökningstalet för kvinnor ovan som uppgår till 1,9 % vilket är 0,1 procentenhet högre än för männen. Den högre löneökningen för kvinnorna beror dock på att genomsnittslönen för kvinnor i högre grad än vad som gäller för männen har påverkats av löneskillnader mellan nyanställda och avgångar under statistikperioden. Lönen för nyanställda kvinnor har i genomsnitt varit relativt sett högre än för män i förhållande till respektive köns snittlön, medan motsvarande förhållande mellan de relativa lönerna för avgångna har varit mera likartade mellan könen. Denna effekt elimineras helt när man mäter löneutvecklingen för identiska individer (se sid 10). Ett annat exempel på hur strukturella förskjutningar påverkat statistiken gäller löneutvecklingen för samtliga tjänstemän på 1,7 % som understiger löneutvecklingen för såväl kvinnor som män. Denna effekt har uppkommit genom att andelen kvinnor har ökat relativt sett i statistiken under perioden. Eftersom genomsnittslönen för kvinnor är lägre än för män så har genomsnittslönen för samtliga tjänstemän minskat till följd av detta. 1) Med begreppet årsarbetare avses summan av tjänstgöringens omfattning för de tjänstemän som ingår i en redovisningsgrupp i statistiken. 8
STANDARDRÄKNAD LÖNEÖKNING För att uppskatta storleken av strukturella effekter i den uppmätta löneökningen har Arbetsgivarverket genomfört en standardräkning av statistikmaterialet enligt motsvarande metod som sedan lång tid används i lönestatistiken för tjänstemän inom den privata sektorn. En standardräkning innebär att strukturen i statistikpopulationen hålls konstant med hänsyn till vissa statistikvariabler mellan två mättidpunkter. De variabler som har använts i det här fallet är TNS och tjänstebenämningar (där TNS-klassning ännu saknas) samt tre åldersintervall (16 29 år, 30 49 år, 50 år). Resultatet av denna analys redovisas i nedanstående tabell. Tabell 3 Statistik-- Okorrigerad Strukturella Standardräknad Uppskattad Återstående period ökning effekter löneökning avtalsmässig restpost ökning i statistiken Sept 97 1,7 % 0,7 % 1,0 % 0,6 % 0,4 % Sept 98 Den standardräknade löneökningen uppgår till 1,0 %. Skillnaden mellan den okorrigerade ökningen i statistiken och den standardräknade löneökningen, som uppgår till 0,7 %, utgörs av strukturella effekter. Jämförs den standardräknade löneökningen, som således är rensad från strukturella effekter, med den uppskattade avtalsmässiga ökningen på 0,6 % i statistiken, återstår en skillnad på 0,4 procentenheter. Denna restpost på 0,4 % är en uppskattning av hur stor den faktiska löneökningen har varit utöver den uppskattade avtalsmässiga ökningen i statistiken under perioden. 9
LÖNEUTVECKLING FÖR IDENTISKA INDIVIDER En metod som också brukar användas i samband med löneutvecklingsanalyser är att mäta löneutvecklingen för identiska individer, d.v.s. personer som varit anställda vid samma myndighet vid båda mättidpunkterna. Genom att mäta löneutvecklingen för identiska individer istället för hela kollektivet så elimineras effekten av hur lönen för nyanställda och avgångna har påverkat genomsnittslönen i statistiken. Man får då ett bättre mått på hur den faktiska löneutvecklingen varit under perioden jämfört med om man enbart ser till förändringen av genomsnittslönen för kollektivet. Det bör dock påpekas att samtliga löneökningar till följd av tariffuppflyttningar, befordringar, omorganisationer, inlösen av rörliga tillägg i den fasta lönen m.m. får fullt utslag i den uppmätta löneutvecklingen för identiska individer. Tabell 4 Förändring av genomsnittslön för identiska individer Sept 97 Sept 98 Män 1,9 % Kvinnor 1,5 % Samtliga 1,8 % Löneutvecklingen för identiska individer uppgår i genomsnitt till 1,8 % mellan september 1997 och september 1998. För män är ökningen 1,9 % och för kvinnor 1,5 %. Skillnaden i löneutveckling mellan män och kvinnor beror bland annat på att relativt sett fler män än kvinnor är anställda på de myndigheter där avtalsmässiga löneökningar förekommer i statistiken under perioden. Detta framkommer också i nedanstående tabell som visar löneutvecklingen för identiska individer på de myndigheter som inte har haft några avtalsmässiga ökningar i statistiken under mätperioden. Tabell 5 Förändring av genomsnittslön för identiska individer vid de myndigheter som inte har några avtalsmässiga löneökningar i statistiken Sept 97 Sept 98 Män 1,4 % Kvinnor 1,2 % Samtliga 1,3 % Tabellen ovan visar på storleken av de löneökningar för identiska individer som skett löpande under året helt rensat från avtalsmässiga ökningar. Som framgår av diagram 3 uppvisar dessa löneökningar en stor spridning bland individerna. 10
Diagram 3 100,0 Procentuell fördelning av identiska individer och genomsnittsålder i olika löneökningsintervall 60 Procentuell fördelning 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 81,9 Andel identiska individer Genomsnittsålder 55 50 45 40 35 30 Genomsnittsålder 10,0 0 1,2 0,6 1,3 1,7 2,1 1,5 1,5 1,6 1,0 0,8 0,6 < 0 0% 0 0,99 1,0 1,99 2,0 2,99 3,0 3,99 4,0 4,99 5,0 5,99 6,0 6,99 Löneökningsintervall i procent 7,0 7,99 8,0 8,99 4,2 9,0 9,99 10,0 25 20 Av de totalt c:a 130 000 identiska individer som diagrammet baserar sig på har närmare var femte tjänsteman haft någon löneökning under året som inte är hänförlig till någon avtalsstyrd lönerevision. I genomsnitt uppgår dessa löneökningar till 7 8 %. Av diagrammet framgår också att det finns ett visst samband mellan löneökningarnas storlek och tjänstemännens ålder. 11
REDOVISNING AV ARBETSGIVARVERKETS KOMPLETTERANDE ENKÄTUNDERSÖKNING AVSEENDE LÖNEUTVECKLINGEN I STATISTIKEN SEPTEMBER 1997 SEPTEMBER 1998 För att få kunskap om orsakerna till den uppmätta löneutvecklingen i statistiken september 1997 september 1998 har Arbetsgivarverket sänt ut en enkät till samtliga myndigheter med 50 eller fler anställda. I enkätundersökningen ingår totalt 224 myndigheter/myndighetsområden. Av de tillfrågade myndigheterna har 92 % besvarat enkäten och på dessa myndigheter återfinns drygt 95 % av det totala antalet anställda inom det statliga avtalsområdet. Den genomsnittliga löneutvecklingen för identiska individer vid dessa myndigheter uppgår till 1,77 % under statistikperioden. I diagram 4 redovisas vilket genomsnittligt genomslag som olika orsaker har haft på den uppmätta löneutvecklingen i statistiken. Diagram 4 Löneutvecklingen för identiska individer på 1,77 % i statistiken september 1997 september 1998 uppdelad på olika delkomponenter 0,90 0,80 0,77 0,70 Procentenheter 0,60 0,50 0,40 0,30 0,27 0,34 0,20 0,19 0,10 0,06 0,11 0,00 Löneökningar till följd av RALS 1995 1998 Löneökningar till följd av RALS 1998 2001 Befordringar m.m. Lokala tariffer Inlösen av rörliga tillägg Andra orsaker 12
(1) Löneökning till följd av RALS 1995 1998 Ett mindre antal myndigheter, bl.a. inom polisväsendet, var inte klara med sina lokala förhandlingar enligt RALS 1995 98 vid den föregående statistikinsamlingen i september 1997. Lönehöjningar från dessa lokala avtal har därför påverkat den löneökning som registrerats i statistiken för september 1998. Av den totalt uppmätta löneutvecklingen för identiska individer på 1,77 % i statistiken härrör c:a 0,3 procentenheter från dessa eftersläpande avtal. (2) Löneökning till följd av RALS 1998 2001 Vid statistikinsamlingstillfället i september 1998 hade ett tjugotal myndigheter genomfört lönejusteringar för den första lönerevisionen enligt RALS 1998 2001. Av den uppmätta löneutvecklingen på 1,77 % för identiska individer härrör c:a 0,3 procentenheter från dessa lönerevisioner. Statens järnvägar, Luftfartsverket, Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet är exempel på några stora områden där utfallet av den lokala lönerevisionen ingår i statistiken. (3) Befordringar, omorganisationer, förändrade arbetsuppgifter, osakliga löneskillnader m.m. Lönehöjningar till följd av befordringar, förändrade arbetsuppgifter har i genomsnitt påverkat den uppmätta löneutvecklingen under perioden med c:a 0,6 procentenheter. Dessa löneökningar sker vanligtvis löpande under året. Andra lönejusteringar som huvudsakligen sker vid ett tillfälle t.ex. i samband med omorganisationer har sammanlagt påverkat den uppmätta löneutvecklingen med lite drygt 0,1 procentenheter under perioden. Lönejusteringar till följd av osakliga löneskillnader har inte haft någon mätbar påverkan på löneutvecklingen i statistiken. (4) Lokala tariffer Uppflyttningar i lokala tariffer och andra garantisystem har påverkat den uppmätta löneutvecklingen med i genomsnitt 0,2 procentenheter. En fjärdedel av myndigheterna har uppgivit denna orsak som en av förklaringarna till den uppmätta löneutvecklingen. Ökningstalen till följd av de lokala tarifferna varierar mellan 0,05 och 1,5 procentenheter på dessa myndigheter. Exempel på områden där tariffsystem fått genomslag i den uppmätta löneutvecklingen är affärsverken, skatteförvaltningen, vissa universitet och polisväsendet. (5) Inlösen av rörliga lönetillägg Den skenbara löneökning som härrör från inlösen och inarbetande av rörliga tillägg i den fasta månadslönen har varit låg under statistikperioden och uppgår till 0,06 procentenheter i genomsnitt. (6) Andra orsaker Ett exempel på orsaker som redovisats här är löneökningar som uppkommit i samband med personalrörlighet inom försvarsområdet. 13
UTFALLET AV DEN FÖRSTA LÖNEREVISIONEN ENLIGT RALS 1998 2001 Som tidigare nämnts så ingår endast en mindre del av utfallet av den första lönerevisionen enligt RALS 1998 2001 i statistiken för september 1998. Arbetsgivarverket har därför i tidigare nämnda enkätundersökning också frågat om storleken på det utlagda löneökningsutrymmet och tidsperioden för lönerevisionen vid de myndigheter som blivit klara först efter det att statistikinsamlingen gjordes. Nedanstående redovisning omfattar c:a 75 % av myndigheterna i enkätundersökningen. Ett stort myndighetsområde som inte ingår är polisväsendet, eftersom de lokala förhandlingarna inte var klara när enkätundersökningen gjordes. Diagram 5 Procent 100 Procentuell fördelning av myndigheter efter lönerevisionsperiodens längd 90 80 70 65 60 50 40 30 30 20 10 0 5 < 12 mån 12 mån > 12 mån Lönerevisionsperiodens längd Två av tre myndigheter har träffat lokala löneavtal som omfattar 12 månader för den första lönerevisionen. Knappt en tredjedel har träffat avtal för en längre period än 12 månader medan ett fåtal myndigheter har träffat avtal för en kortare period än 12 månader. 14
Diagram 6 Andelen myndigheter där det utlagda löneökningsutrymmet för de olika fackliga organisationerna motsvarar stupstockarna i RALS 1998 2001 Procent 100 90 91 Stupstocksnivå Stupstocksnivå Övriga nivåer 93 Övriga nivåer 80 74 70 60 50 40 30 26 20 10 9 7 0 OFR SACO-S SEKO Löneökningsutrymmet per 1 april 1998 för de olika fackliga organisationerna enligt stupstockarna i RALS-avtalet var högst för SEKO och lägst för SACO-S. En fjärdedel av myndigheterna har träffat avtal för SEKO:s medlemmar på samma nivå som löneutrymmet i stupstocken medan mindre än 10 procent av myndigheterna har träffat avtal på motsvarande stupstocksnivåer för medlemmar i OFR och SACO-S. 15
Diagram 7 Procent 30 Procentuell fördelning av myndigheter efter utlagt löneökningsutrymme (årstakt) för den första lönerevisionen enligt RALS 1998 2001 25 20 15 15 18 16 19 10 8 10 9 5 5 0 < 2,49 2,5 2,74 2,75 2,99 3,0 3,24 3,25 3,49 3,5 3,74 3,75 3,99 >4,0 Utlagt löneökningsutrymme i procent omräknat till årstakt Det utlagda löneökningsutrymmet för den första lönerevisionen uppgår i genomsnitt till 3,6 % om ingen hänsyn tas till att lönerevisionsperiodernas längd varierar på myndigheterna. För att få en bättre jämförbarhet mellan myndigheterna har därför löneökningsutrymmet i ovanstående diagram omräknats till årstakt, som uppgår till 3,0 % i genomsnitt. Årstakten för enskilda myndigheter varierar från c:a 2 % till drygt 4 % som högst. 16
Ytterligare exemplar kan beställas från Svensk Specialdistribution Finspångsgatan 51, 163 53 Spånga Tel. 08-795 23 65 Fax 08-760 58 95 Layout: Arbetsgivarverket Maj 1999