Hårdare tag mot skolan

Rapport nr 1 2007 Hårdare tag mot skolan Rapport om den borgerliga majoritetens besparingar i Stockholms skolor 1

Förord Att bygga en skola där barnen växer till trygga och kunskapstörstande ungdomar är en av de allra viktigaste uppgifterna för varje kommun. Därför är det glädjande att den borgerliga majoriteten i Stockholm säger att de vill satsa på skolan. Desto mer nedslående är det när vi tvingas konstatera att deras tal om satsningar inte är något annat än tomma ord. Tvärtemot vad de säger skär den borgerliga majoriteten ned på Stockholms skolor. För att få veta hur den borgerliga budgeten slår mot Stockholms skolor och elever har vi i denna rapport studerat stadsdelsförvaltningarnas verksamhetsplaner och varit i kontakt med ett antal rektorer i staden. Stadsdelsförvaltningarnas egna siffror och rektorernas egna ord ger alla Stockholms elever, föräldrar, lärare och övrig skolpersonal anledning att oroa sig... Roger Mogert (s) Oppositionsborgarråd i Stockholm Vice ordförande i utbildningsnämnden i Stockholm 2

1. Hårdare tag mot skolan Om vi får stockholmarnas förtroende att ta ansvar för Stockholms stads skolpolitik vill vi skapa en skola för stadens invånare att vara stolta över, en grund- och gymnasieskola som är ett föredöme för resten av landet. Folkpartiets skolprogram för Stockholms stad 2006 Med folkpartiet i spetsen kommer det att klubbas en rad förändringar i både stadshuset och riksdagen som både elever, lärare och föräldrar tjänar på. Lotta Edholm (fp) skolborgarråd i sitt nyhetsbrev nr 10 2006 Stockholms barn och ungdomar ska erbjudas Sveriges bästa förskola och skola. Budget 2007 för Stockholms stad, sidan 11 "Skolan är nog den största vinnaren." Kristina Axén Olin (m) om budgeten i Aftonbladet 9 november 2006 (bilaga 1). Redan före valet 2006 sa den borgerliga oppositionen i Stockholm att om de fick makten i Stadshuset skulle de välja att satsa på skolan. I dag, i majoritet, säger de samma sak. Inte minst i budgeten betonas hur bra Stockholms skolor ska bli. Ansvarig för skolan i Stockholm är skolborgarrådet Lotta Edholm (fp) som tillhör ett parti som alltid sagt sig prioritera skola och utbildning. Om höga förväntningar på den nya majoritetens skolpolitik riktas från olika håll är det inte utan anledning. Men retorik talar ett språk, verkligheten ett annat. Vi har i denna första rapport valt att fokusera på den resurstilldelning för skolan som den borgerliga majoritetens gjort. Vi har studerat deras budget för skolan på stadsövergripande nivå liksom stadsdelsnämndernas verksamhetsplaner för skolan, och vi har pratat med rektorer i staden om hur de ser på resurstilldelningen. Resultatet av våra efterforskningar är tydligt. Det blir inga satsningar på Stockholms skolor i år, det bli nedskärningar. På nationell nivå har folkpartiet länge betonat vikten av hårdare tag i skolan. De har bland annat pratat om att sätta betyg redan i årskurs ett och att föra in frånvaro i betygen. Även Lotta Edholm har vid upprepade tillfällen lyft vikten av hårdare tag. Och just i Stockholm är det tydligt att hårdare tag för folkpartiet inte enbart gäller eleverna, utan även skolan 3

generellt med de ekonomiska neddragningar och organisatoriska förändringar man gör. Majoriteten väljer att från halvårsskiftet lyfta bort skolan från stadsdelarnas ansvar och lägga det direkt på den centrala utbildningsnämnden. Detta får till följd att kännedom om lokala förutsättningar försämras, möjligheten att se enskilda elever med behov av särskilt stöd minskar drastiskt, och möjligheten att omfördela medel mellan olika verksamheter inom stadsdelen (ibland till skolans fördel) försvinner. Stadens borgerliga majoritet väljer också som vi lyfter fram i denna rapport att krympa utrymmet för skolans verksamhet genom att lägga stora besparingar på stadsdelarna och skolorna. Redan har röster höjts och protester manifesterats när det blivit uppenbart vad den nya borgerliga politiken betyder för skolan. I Bromma undersöker nio kommunala skolor möjligheten att lämna kommunen helt och istället starta en friskolekoncern med argumentet att de inte vill att skolorna ska styras centralt. I Kista protesterar nio rektorerna i ett brev till stadsdelsnämnden och till skolborgarrådet Lotta Edholm (fp) över att de ekonomiska neddragningarna drabbar deras elever (bilaga 2). Många är oroade för Stockholmsskolornas framtid. Och oron är befogad. Det kommer att behöva göras besparingar i skolan med belopp som motsvarar 411 tjänster på ett år. 4

2. Satsningar på Stockholms skolor åren 2002-2006 Under mandatperioden 2002-2006 valde den dåvarande röd-gröna majoriteten att satsa på skolan i Stockholm. Den stora reformen under perioden var det resursfördelningssystem som inrättades. I korthet innebär systemet att de elever som är i behov av stöd får mer resurser. Vid sidan av denna reform gjordes satsningar för att öka personaltätheten och för att utveckla pedagogiken. Dessutom gjordes årliga ekonomiska påslag med två till tre procent för att kunna täcka kostnaderna för pris- och löneökningar. Sedan Kompetensfondens 1 inrättande år 2002 har en hel del resurser därur fördelats till utbildningsverksamheten i Stockholm. Totalt har 6000 lärare och annan skolpersonal deltagit i utbildningar inom språkutveckling, matematik och elevhälsa. Inom kompetensutvecklingen i matematik har fokus legat på nya pedagogiska metoder, som matematikverkstäder, tvåspråkig matteundervisning och matematik på hemspråk. Inom kompetensutvecklingen i språk har 4 300 lärare deltagit i allt från enstaka seminarier till högskolekurser. Inom projektet Med modersmålet som grund har 400 modersmålslärare fått kompetensutveckling i bland annat språkutveckling och tvåspråkighet. Kompetensfonden upphörde den 31 december 2006. Det finns inga pengar avsatta i den ordinarie budgeten för att fortsätta dessa satsningar på kompetensutveckling i skolan. I stadsdelarnas verksamhetsberättelser från förra året, finns flera positiva exempel på hur skolan har förbättras under de senaste åren. Hur bra det går i skolan kan mätas på olika sätt, ett sätt är att mäta hur många elever som går ut grundskolan med kompetens att läsa vidare på gymnasium. Här är resultaten positiva. Antalet elever med gymnasiekompetens ökar generellt över hela staden. Några stadsdelar att särskilt lyfta fram är Kista där andelen elever med gymnasiekompetens ökade från 75 procent till 85 procent, och Vantör där samma siffra ökade från 77 procent till 84 procent. 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Andel behöriga elever 90,1 88,8 84,9 86,8 87,3 88,6 89,1 88,4 89,3 Källa: Skolverket/SCB 1 Kompetensfonden finansierade utvecklingsprojekt och utbildningssatsningar för att förbättra, utveckla och effektivisera den kommunala servicen till stockholmarna. 5

Andel elever behöriga till gymnasieskolan 91 90 89 88 87 86 Andel behöriga elever 85 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 6

3. Besparingar på skolan i de flesta stadsdelar Första halvåret i år avsätter stadsdelarna 2,845 miljarder kronor på skolan. I tabellen nedan redovisas den summa varje stadsdelsförvaltning i sin verksamhetsplan tilldelat skolan första halvåret 2007 2. Detta jämförs med vad skolan fick på ett halvår 3 år 2006. Skillnaden redovisas dels som en direkt jämförelse mellan de båda åren, dels som en jämförelse med kostnaderna för pris- och lönestegring inräknat. 2006 2007 Differens Differens inkl. kostnadsökn. Bromma 262,0 264,6 +2,6-5,3 Enskede-Årsta 176,0 182,0 +6,0 +0,7 Vantör 144,2 150,1 +5,9 +1,6 Farsta 167,9 164,4-3,5-8,5 Hägersten 104,3 99,3-5,0-8,1 Liljeholmen 78,2 78,2 0 0 Hässelby-Vä 301,2 297,6-3,6-12,6 Kungsholmen 96,8 100,7 +3,9 +1,3 Maria-G:a stan 188,7 185,1-3,6-9,3 Katarina-Sofia 97,2 101,8 +4,6 +1,7 Norrmalm 160,3 158,8-1,5-6,3 Rinkeby 129,0 127,3-1,7-5,6 Kista 155,8 159,9 +4,1-0,6 Skarpnäck 158,6 157,5-1,1-5,9 Skärholmen 156,0 155,0-1,0-5,7 Spånga-Tensta 223,6 220,7-2,9-9,6 Älvsjö 126,1 125,3-0,7-4,6 Östermalm 122,0 117,1-4,9-8,6 2847,9 2845,4-2,4-87,9 Alla siffror i miljoner kronor. Siffror för 2006 och 2007 är hämtade ur stadsdelsförvaltningarnas respektive verksamhetsplaner för 2006 och 2007. Kostnadsökningen för pris- och lönestegring är beräknat med tre procent. Fördelningen av medel till stadens skolor är cirka 2,4 miljoner kronor mindre detta halvår jämfört med tidigare. Räknar man med den kostnadsökning stadsdelarna naturligen får genom pris- och löneökningar är den verkliga minskningen 87,9 miljoner kronor på ett halvår. På ett år blir det 175,8 miljoner mindre till skolan jämfört med förra året. En genomsnittlig lärare i Stockholms grundskola tjänar i dag 25 450 kronor i 2 Skolbudgeten är uppdelad halvårsvis eftersom ansvaret för skolan 1 juli flyttas från stadsdelsnämnderna till den centrala utbildningsnämnden. Summan inbegriper grundskola, skolbarnomsorg och särskola. 3 Summan är uträknad som helårssumman för 2006 delat med två. 7

månaden. Den nedskärning den borgerliga majoriteten gör på skolan motsvarar 411 lärare i grundskolan. Studerar man varje stadsdel för sig kan man se att 14 av 18 stadsdelar får oförändrade eller minskade anslag till skolan. Värst drabbat är Hässelby- Vällingby med en minskning på 12,6 miljoner för första halvåret. På helåret motsvarar det 58 lärare. Minskningar med mellan 4,6 och 9,9 miljoner kronor första halvåret (motsvarande mellan 22 och 44 lärare på helåret) får även Bromma, Farsta, Hägersten. Maria-Gamla stan, Norrmalm, Rinkeby, Skarpnäck, Skärholmen, Spånga-Tensta, Älvsjö och Östermalm. I olika sammanhang har skolborgarrådet Lotta Edholm sagt att det blir mer pengar till skolan eftersom den borgerliga majoriteten har höjt skolpengen. Pengen är den delen av schablonen som går till skolan i första ledet. Efter att stadsdelarna sedan själva omfördelar pengar i sin budget går det ytterligare pengar till alla skolor. Men lägger man därpå de besparingar av olika slag om lagts på stadsdelar och skolor blir det en reell minskning av pengarna till de flesta skolorna. Neddragningarna från förra året beror bland annat på att antalet elever är färre i år. Dock förklarar det inte hela skillnaderna. Den borgerliga majoriteten har i år, trots att ekonomin i staden går mycket bra, lagt ett generellt besparingskrav på stadsdelarna. Dessa besparingar ska göras i första hand på administration, vilket för skolans del främst handlar om tjänster inom ekonomi, personal och kvalitetsuppföljning. När dessa yrkeskategorier avlövas kommer deras arbetsuppgifter istället att behöva skötas av andra, till exempel lärarna som då får mindre tid för undervisning. Den stora försämringen riskerar emellertid att komma först efter halvårsskiftet. Från den första juli gör den borgerliga majoriteten en ytterligare besparing på 151 miljoner kronor på skolverksamheten i staden. Avsikten är att även denna besparing ska ske på kostnaderna för administration4. För att bara välja en av flera kategorier anställda som i och med besparingen får lämna skolverksamheten kan vi studera löneadministratörerna. En genomsnittlig löneadministratör i staden tjänar 22 800 kronor i månaden. 151 miljoner kronor motsvarar 788 löneadministratörer (utbildningsförvaltningen har i dag 10 löneadministratörer). 4 Det har också talats om möjligheten att dra ned på kostnader för lokaler. Detta är dock, enligt utbildningsförvaltningen, inte genomförbart då hyresavtalen löper på 18 månader. 8

4. Oroliga rektorer i stadsdelarna I brev till föräldrar har ett flertal rektorer för skolor i Stockholm uttryckt sin oro inför framtiden. Några har till och med känt sig tvungna att ventilera sin oro i media. Vi har varit i kontakt med några rektorer 5 runt om i staden och samma bild finna över många delar av staden. Många frågar sig hur skolborgarrådet Lotta Edholm kan säga att den borgerliga majoriteten satsar på skolan, när deras politik i realiteten leder till nedskärningar. Hägersten-Liljeholmen I Aspuddens skola går cirka 790 elever från förskoleklass till skolår nio. Under vårterminen 2007 har Aspuddens skola fått ett besparingsbeting på två miljoner kronor. En besparing som ska genomföras före halvårsskiftet. Vid skolan säger man att en besparing på två miljoner är omöjlig att klara. De besparingar som man nu tvingas att göra kommer naturligtvis få effekter i verksamheten. Om besparingskravet på fyra miljoner för hela året ligger kvar till höstterminen kommer det garanterat att leda till neddragningar i personal. Rektor vid Aspuddens skola, Leif Thelénius, har utifrån skolans budget skrivit en konsekvensbeskrivning till stadsdelsnämnden i Hägersten-Liljeholmen, men har ännu inte fått respons på den. Farsta I Farsta finns ungefär 3 500 elever i förskoleklass och grundskola. 550 av dessa går i Hökarängsskolan. I budgeten för 2007 har stadsdelsnämnden i Farsta beslutat om ett sparkrav för Hökarängsskolan på en miljon kronor på vårens verksamhet. Nedbrutet innebär det en besparing på närmare 2000 kronor per elev och termin. Skolan åsikt är att en sådan besparing inte går att genomföra utan framförhållning, då besparingsåtgärder alltid måste planeras och hänsyn tas till exempelvis löpande kontrakt och uppsägningstider. Resultatet av de beslutade besparingskraven på Hökarängsskolan blir ett underskott vid halvårsskiftet, något som i sin tur leder till ökad risk för nedskärningar i verksamheten även under hösten. Kungsholmen I skolorna inom Kungsholmens stadsdelsnämnd finns cirka 2 000 elever i förskoleklass och grundskola. Skolorna på Kungsholmen får 2, 9 miljoner mindre i anslag jämfört med hösten, en nedskärning på närmare 1 500 kronor per elev. Det är tänkt att skolornas överskott från tidigare år ska täcka upp den summan. 5 Vi har gjort ett litet och slumpmässigt urval stadens alla rektorer. 9

Både Rålambshovsskolan och Eiraskolan på Kungsholmen uttryckte redan före nyår en oro för skolverksamheten under 2007. I Eiraskolan går 400 elever mellan förskoleklass och skolår 5. I ett brev till föräldrarna inför jullovet skriver rektor Anette Tibbling: Ekonomiskt ser det än så länge inte ut som om vi tjänar på omorganisationen i staden trots att våra verksamheter är prioriterade (bilaga 3). Rålambshovsskolan har 564 elever i skolår 6 till 9. I en artikel i Mitt i Kungsholmen 20 februari säger läraren Teijo Niemistö på Rålambshovsskolan: Det har talats om en satsning, men det här innebär att våra anslag blir lägre än förut. kan komma att innebära att klasserna måste bli större. Det förlorar eleverna på (bilaga 4). Södermalm På Mariaskolan på Södermalm går cirka 850 elever mellan förskoleklass och skolår 9. Rektor för Mariaskolan på Södermalm, Peter Fredriksson, är oroad inför framtiden. Han skriver i ett informationsbrev till föräldrarna: 6-7 % höjning av skolpengen kunde vi läsa i tidningarna efter valet och det lät ju som en rejäl satsning på skolan. Som det ser ut i dagsläget verkar det dock som om tomten (läs politikerna) passerade Mariaskolan och andra skolor på söder utan att lämna den utlovade julklappen. (bilaga 5). Han nämner vid flera tillfällen den osäkerhet inför framtiden som nu råder och avslutar med: Men redan nu kan jag i alla fall säga till dem som trodde på lönesatsningar på skolans personal, satsningar på kompetensut-veckling, mer resurser till elever i behov av stöd och mindre klasser: Glöm det! Kista Rektorerna för de nio kommunala grundskolorna i Kista har i ett brev till stadsdelsnämnden i Rinkeby-Kista ställt frågan vilka diskussioner som lett fram till fördelningen av budget och hur nämnden tänkt kring tilldelningen. Rektorerna redogör för att de faktiska nedskärningar skolan drabbas av. Resultatet av besparingarna blir att skolpengen inte höjs, 1 000 kronor mindre i språkstöd per elev, 1 050 kronor mindre i modersmålsstöd per elev och 100 kronor mindre till skolbarnsomsorg per elev. Sammanlagt är det ungefär 2 000 elever i Kista som kommer att beröras av besparingen. Rektorerna har ännu inte fått svar från stadsdelsnämnden. Stadsdelsnämndens ordförande, Anette Jansson (m), svarade dock i ABC:s sändning 26 februari på rektorernas kritik. På en rak fråga kan hon inte ge besked om siffrorna stämmer, men hon menar ändå att det är illojalt att föra ut dem. 10

Spånga-Tensta I Sundbyskolan i Spånga går 840 elever från förskoleklass till skolår 9. Till följd av det besparingskrav stadsdelsnämnden i Tensta har lagt på Sundbyskolan kommer skolan att presentera ett underskott på mellan 800 000 till en miljon kronor vid halvårsskiftet. För att klara ett sådant besparingskrav skulle skolan behöva skära ned två heltidstjänster, alternativt hitta andra besparingar som innebär ungefär 1 000 kronor per elev och termin. Utifrån de förutsättningar som getts har skolan mycket små möjligheter att minska underskottet under vårterminen. Skolan går just nu igenom budgetförutsättningarna för att se vilka åtgärder man kan ta till för att göra underskottet så litet som möjligt. Bussenhusskolan i samma stadsdel får del av höjningen av skolpengen, som blir ungefär 100 000 kronor för vårterminen 2007. Däremot finns det inte täckning i skolpengen för den löneförändring som är att vänta. Alltså leder satsningen till en besparing då skolan måste hitta täckning för en ökad kostnad på cirka 800 000 kronor på annat håll. Bromma I Bromma stadsdelsnämndsområdet går ungefär 6 300 elever i de 16 kommunala skolorna. Den 1 juli övergår ansvaret för grundskolan från stadsdelsnämnden till en central förvaltning i utbildningsförvaltningen. Omorganisationen får de kommunala skolorna i Bromma att undersöka möjligheten att istället starta fristående verksamhet då de oroar sig för om deras frihet kommer att inskränkas, samarbetet mellan skolorna försvåras och att resurserna ska minska. I en artikel i Svenska Dagbladet den 16 februari i år uttalar sig rektorn för Nya Elementar, Lars Gustafsson: Jag tror att alla rektorer sitter hemma på sin kammare och räknar nu på vilket sätt får vi flest resurser till barnen? 11

5. Slutsatser Sveriges bästa skola, Den största vinnaren, En skola för stadens invånare att vara stolta över. De borgerliga företrädarna skräder inte orden när de talar om hur de satsar på Stockholms skolor. Tyvärr är det inget annat än tomma ord. Den borgerliga majoriteten kompenserar inte stadsdelarna och skolorna för de ökade kostnader som pris- och löneutvecklingen för med sig. Istället för en satsning på skolan innebär det en minskning med reella resurser på 175,8 miljoner kronor omräknat till helårseffekt. En summa som motsvarar 411 lärare i grundskolan. Utöver denna faktiska besparing lägger majoriteten dels ett generellt besparingskrav på stadsdelarna, dels ett specifikt besparingskrav på 151 miljoner på skolan. Att kalla denna politik en satsning på skolan är att förleda såväl väljarna i förra höstens val som elever, föräldrar och skolpersonal i dagens verklighet. Pratet om satsningen på skolan är särskilt svårt att förstå i de stadsdelar där den faktiska pengapåsen till skolan minskat med flera miljoner från förra året. Det gäller Bromma, Farsta, Hägersten, Hässelby-Vällingby, Maria-Gamla stan, Norrmalm, Rinkeby, Skarpnäck, Skärholmen, Spånga- Tensta, Älvsjö och Östermalm. Nu har vi gått igenom läget så som det ser ut i dag. Det är med stor oro vi ser att besparingar motsvarande många hundra lärartjänster måste göras i Stockholms skolor för att täcka upp enbart för kostnadsökningarna. Vad som händer efter sommaren, då ytterligare 151 miljoner ska sparas och ansvaret flyttas från stadsdelsnämnderna till den centrala utbildningsförvaltningen, vet vi i dag inte. Men vi kan befara att man då tvingas till verkligt stora nedskärningar i skolorna. 12

Förteckning över bilagor 1. Artikel om den borgerliga budgeten för Stockholm 2007, i Aftonbladet 2006-11-09. 2. Protestbrev från rektorer i Kista till stadsdelsnämnden och skolborgarrådet. 3. Eirabladet nr 2 läsår 06/07. 4. Artikel om besparingar i skolan, i Mitt i Kungsholmen vecka 8. 5. Aktuellt i Mariaskolan januari-februari 2007. 13