Hur mår Stockholms gymnasieskolor?

Transkript

1 Rapport nr Hur mår Stockholms gymnasieskolor? En granskning av det ekonomiska läget i Stockholms gymnasieskolor 1

2 1. Bakgrund 2007 var ett svårt år för stadens gymnasieskolor I samband med att den moderatledda majoriteten presenterade budgeten för 2007 trumpetade man ut en stor satsning på skolorna i Stockholm. I ett pressmeddelande 18 januari 2007 sa skolborgarrådet Lotta Edholm (fp) Under 2007 kommer vi att satsa 196 miljoner på att förbättra elevernas kunskaper. Tilldelningen till gymnasieskolan ökades med 36 miljoner kronor, två procent, år 2007 och med 69,7 miljoner kronor, två procent, år Men för att få den korrekta bilden av gymnasieskolornas ekonomiska situation kan man inte enbart titta i kolumnen för intäkter, man måste samtidigt se vad som sker på minussidan. För att veta huruvida Stockholms gymnasieskolor fått ett tillskott eller inte måste man från den ökade tilldelningen dra bort det besparingskrav den moderatledda majoriteten samtidigt lagt på hela utbildningsverksamheten i Stockholm under två års tid. År 2007 var besparingskravet på stadens utbildningsverksamhet 151,2 miljoner kronor. I år, 2008, ska stadens utbildningsverksamhet spara 153,5 miljoner kronor. Självklart påverkar detta ekonomin för stadens gymnasieskolor. Redan i samband med bokslutet för 2007 syntes tydliga negativa effekter av den borgerliga besparingsivern. I bokslutet redovisade 20 av stadens 27 kommunala gymnasieskolor ett underskott (se Bilaga 1: Skolor med underskott). Det totala underskottet för gymnasieskolorna uppgick till närmare 40 miljoner kronor. Reaktionerna lät inte vänta på sig: Rektorerna flaggade direkt att de nu tvingades till nedskärningar i verksamheten för att få ekonomin att gå ihop. Samtliga fackliga organisationer på gymnasieskolorna skrev i ett brev till utbildningsnämnden att ekonomiska medel omgående måste tillföras stadens gymnasieskolor för att undvika en fullständig kollaps, återupprätta entusiasmen, framtidstron och ge realistiska möjligheter till att vidmakthålla en god kvalitet i kärnverksamheten. (se Bilaga 2: Brev till utbildningsnämnden från Samverkansgruppens samtliga fackliga organisationer). Vi i den politiska oppositionens föreslog Lotta Edholm flera lösningar på den ekonomiska krisen: tillskriv kommunstyrelsen om nya pengar till gymnasieskolorna, använd det prognostiserade överskottet i utbildningsnämnden till gymnasieskolorna eller omdisponera de pengar ni avsatt till vårdnadsbidrag till gymnasieskolorna. Lotta Edholm kommenterade krisen i en intervju i Svenska Dagbladet 6 februari 2008: Det är klart att förlusterna är oroande, och därför lägger vi på i snitt 5 procent på pengen ut till skolorna. Sanningen är dock att hon lade på cirka två procent, inte fem. Det är långt ifrån den summa som skulle krävas för att täcka gymnasieskolornas stora behov. Två procents schablonökning äts snabbt upp bara av en uppskattad kostnadsökning på tre procent. 2

3 Borgerliga politiker har avsagt sig ansvaret för den ekonomiska krisen i gymnasieskolan och skyller istället på att rektorerna inte skött sin ekonomi bättre. 2. Hur mår Stockholms gymnasieskolor i dag? Stadens rektorer gav tidigt i år varningssignaler om den ekonomiska situationen i deras gymnasier. Facken har protesterat. Den politiska oppositionen har kommit med tre föreslag på akuta åtgärder för att lösa krisen. Från alla håll har den moderatstyrda majoriteten har fått veta hur omfattande krisen i stadens gymnasieskolor är. De känner och har länge känt till situationen. Det vi undrar nu är om de gör något åt den? Har Lotta Edholm löst krisen med sina utlovade fem procent på pengen ut till skolorna? I den här rapporten presenterar vi en enkätundersökning som vi gjort bland stadens gymnasieskolor. Vi har frågat rektorer hur de ser på den ekonomiska situationen för den gymnasieskola de leder. Tyvärr visar resultatet att den moderatstyrda majoriteten inte lyssnat på vare sig rektorer, fackförbund eller opposition. 3. Tillvägagångssätt För att få en helhetsbild av den ekonomiska situationen hos de kommunala gymnasieskolorna i Stockholm har vi kontaktat rektorer för samtliga gymnasieskolor för en telefonenkät (se Bilaga 3: Enkätfrågor och lista över skolor som deltagit i undersökningen) om deras ekonomiska förutsättningar och förväntade resultat under Av 27 gymnasieskolor svarade 25 på vår enkät. 4. Nedskärningar i 17 av 27 gymnasieskolor Krisen i gymnasieskolan under 2007 är ett faktum. Frågan är nu hur gymnasieskolornas rektorer ser på sin skolas ekonomiska situation i år. I nedanstående diagram redovisas hur stor andel av rektorerna som anser att de måste göra besparingar och hur stor andel som tror att de kommer klara sig utan besparingar. 3

4 Klarar sig utan besparingar Måste göra besparingar Klarar sig kanske utan besparingar Rektorer på 17 gymnasieskolor, 68 procent, anger att de inte kommer att nå en budget i balans utan att göra besparingsåtgärder. Rektorerna på fem gymnasieskolor, 20 procent, anger att de når en budget i balans utan att behöva göra besparingsåtgärder. Tre gymnasieskolor, 12 procent, tror att de kanske klarar sig utan nedskärningar. Två av stadens gymnasieskolor har inte svarat på enkäten. 5. Effekter och konsekvenser Samtalen med rektorerna i stadens gymnasieskolor visar tydligt att de verkligen tvingas slita för att få en budget i balans. De gymnasieskolor som tvingas till besparingar för att få budgeten att gå ihop anger ett antal åtgärder som de antingen redan vidtagit eller som de kommer att tvingas vidta framöver. Framför allt handlar det om personalneddragningar och om större grupper och klasser. Redan har flera lärare i fått gå. Det oomtvistliga resultatet av färre vuxna i skolan och större grupper är att de elever som har det svårast i skolan och är i störst behov av stöd och lugna miljöer är de som drabbas hårdast. Andra neddragningar rektorerna tvingas göra är exempelvis att minska på administration, använda tidigare resultatfonder, spara på elevhälsovård, ej tillsätta vakanser, göra neddragningar på läromedel och köra med osthyvel. Ett par av rektorerna uppger att de får budgeten att gå ihop, eller slipper större underskott, endast tack vare att de har möjlighet att sälja mat till äldreboenden eller hyra ut lokaler till andra verksamheter och föreningar när skolan är stängd. 4

5 6. Slutsats krisen i skolan består Det är uppenbart att krisen i gymnasieskolan består. Nästan 70 procent av skolorna är tvungna till att genomföra nedskärningar för att få en budget i balans. Endast fem rektorer har uppgett att de klarar en budget i balans utan att göra neddragningar i verksamheten. År 2007 visade bokslutet för Stockholms gymnasieskolor ett kraftigt underskott. Lotta Edholm (fp) lovade satsningar både inför 2007 och Nu ser vi att även under 2008 saknas rejält med resurser i gymnasieskolan. Den moderatstyrda majoriteten har misslyckats i år igen. I denna situation väljer borgerliga politiker att dels avfärda våra förslag på akuta lösningar, dels skylla krisen på rektorerna. Det senare är inget annat än oförsvarbart. Rektorerna gör vad de kan för att få budgeten i balans; de skär ner och de försöker hitta inkomster på olika vis. Men det är ett politiskt beslut att skolorna saknar pengar. Och det är ett politiskt beslut som krävs för att vända trenden. 5

6 Bilaga 1 Skolor som redovisade underskott i bokslutet för 2007 ej eget handla nde utgående fond efter 5% regeln UTFALL 07 Ingående fond resultate nhet 2007 S:t Eriks gymnasium - 5, ,1 JA JA S:t Görans gymnasium - 8,5 1,7-2,8 JA NEJ Farsta gymnasium - 1,3-2,9 - NEJ NEJ Enskede Gårds gymnasium - 3,4 0,0-3,4 JA JA Kärrtorps gymnasium - 2,3-1,6-2,4 JA NEJ Brännkyrka gymnasium - 1,7-1,5-1,5 JA NEJ Bromma gymnasium - 2,7-0,0 1,0-1,7 JA NEJ Hässelby gymnasium - 1,2 0,8-0,5 JA JA Spånga gymnasium - 0,4 0,5 0,2 JA JA Södra Latins gymnasium 0,6-0,1 0,5 JA JA Kungsholmens gymnasium/sthlms musikgymnasium - 1,0 1,5 0,5 JA JA Riddarfjärdens gy/kungliga Svenska Balettskolan - 2,1-0,7-2,3 JA NEJ Tensta gymnasium 0,6 1,7 2,2 JA JA Östra Reals gymnasium - 0,9 0,8-0,1 JA JA Frans Schartaus gymnasium - 1,1 1,7 0,6 JA JA Thorildsplans gymnasium - 4,8 1,8-3,0 JA JA Blackebergs gymnasium - 0,2-0,1 0,3-0,0 JA JA Stockholms RH-gy 1,1-1,1 JA JA Kista gymnasium - 1,3 0,3-1,0 JA JA ESS-gymnasiet 3,0 1,6 2,9 JA JA Sthlms Hotell- och Restaurangskola - 0,9 2,5 1,6 JA JA Norra Real - 1,1 0,1-1,0 JA JA Stockholms transport- o fordonsgy 0,0 0,2 0,2 JA JA IVIK-gymnasiet 0,4 1,0 1,1 JA JA Stockholms gy för scenkonst - 1,8-0,9-1,5 JA NEJ Bernadottegymnasiet - 1,0-0,0-0,6 JA NEJ Globala gymnasiet - 1,3-0,3 0,5-0,7 JA NEJ Gymnasieslussen 2,8 - - NEJ NEJ IB-skolan syd 0,2-0,2 JA JA Höglandsskolans gy - 0,7 - - NEJ JA SUMMA - 36,1 8,0-16,3 resultaten het

7 Bilaga 2 s. 1 (2) Brev till utbildningsnämnden från Samverkansgruppens samtliga fackliga organisationer Utbildningsförvaltningen redovisar överskott men kärnverksamheten är i kris! Kommunfullmäktiges budgetmål fastställer att nämnderna genom effektiviseringar ska frigöra resurser för kärnverksamheten. Samtidigt är det just kärnverksamheten som nu håller på att raseras. När tjugo av tjugosju gymnasieenheter går med underskott år 2007, kan orsaken inte vara rektorernas bristande ekonomiska medvetenhet det måste vara ett systemfel! Ytterligare åtta gymnasierektorer fråntas nu delegationsrätten. Ska resten tas nästa år? När utbildningsförvaltningen för år 2007 samtidigt redovisar ett samlat överskott med 103 miljoner, framstår hela situationen som fullständigt absurd och måste för skolans personal, allmänhet och många politiker ge fel signaler och minst sagt vara svår att förstå. Utbildningsnämnden satsar i år 100 miljoner på chefsutveckling m.m., vilket naturligtvis är fantastiskt men som framstår som helt missriktat, när skolans kärnverksamhet samtidigt dör sotdöden. Det ekonomiska tillskott gymnasierna fått för 2008 täcker ej ökande utgifter för löne- och prisökningar. Inte ens stadens mest populära gymnasier med bara fulla klasser klarar sin budget för 2008 utan nedskärningar som allvarligt sänker kvaliteten på kärnverksamheten. Kommunfullmäktige har bestämt att alla vi som arbetar i Stockholms stad nu ska starta arbetet mot Vision Tillsammans skapar vi en skola i världsklass. Under rådande omständigheter framstår den satsningen mest som ett tragikomiskt slag i luften. Att försöka uppamma någon som helst entusiasm bland skolans personal för detta i ett läge där accelererande underskott och påföljande nedskärningar är det som upptar medvetandet, faller på sin egen orimlighet. Det är nödvändigt att förvaltningsledningen och ansvariga politiker inser allvaret i den akuta situation som i första hand gymnasieskolorna upplever. Att från varje rektor begära in handlingsplaner som ska visa på en budget i balans, löser inte problemen. Vi samlade fackliga organisationer inom utbildningsförvaltningen yrkar: - att en genomgripande analys av hur underskoten har uppstått måste göras och att åtgärder utifrån denna vidtas - att ekonomiska medel omgående måste tillföras stadens gymnasieskolor för att 7

8 s. 2 (2) undvika en fullständig kollaps, återupprätta entusiasmen, framtidstron och ge realistiska möjligheter till att vidmakthålla en god kvalitet i kärnverksamheten! Stockholm Samverkansgruppens samtliga fackliga organisationer Lärarnas riksförbund Lärarförbundet Kommunal SKTF Ledarna SACO Vårdförbundet Sveriges Skolledarförbund 8

9 Bilaga 3 s. 1(2) Enkätfrågor och lista över gymnasier som deltog/inte deltog i undersökningen Följande frågor ställdes i telefonenkäten: 1: Hur ser den ekonomiska situationen ut för er skola? 2: Kommer ni att klara en budget i balans utan besparingar? a) ja, förmodligen b) nej, förmodligen inte c) vet ej/ej svar Om svar a) på fråga 1 och/eller svar b) på fråga 2: 3: Vad är orsaken till er ekonomiska situation? (öppet svar) 4: På vilket sätt planerar ni att spara pengar/har ni sparat pengar? (öppet svar) 5: Klarar ni löneökningar till personalen inom ramen för nuvarande budget? a) ja, sannolikt b) osäkert c) nej, troligen inte d) vet ej/ej svar Följande skolor deltog i telefonenkäten: Bernadottegymnasiet Blackebergs gymnasium Bromma gymnasium Brännkyrka gymnasium Enskede Gårds gymnasium ESS-gymnasiet Farsta gymnasium Frans Schartaus gymnasium Globala gymnasiet Hässelby gymnasium Höglandsskolans grund- och gymnasieskola IB-skolan Syd - IB School South 9

10 Kungsholmens gymnasium/stockholms musikgymnasium Kärrtorps gymnasium Norra Real Riddarfjärdens gymnasium/kgl Svenska Balettskolan S:t Eriks gymnasium Stockholms gymnasium för scenkonst Spånga gymnasium och grundskola Stockholms Hotell- och Restaurangskola Stockholms Transport och Fordonstekniska Gymnasium Södra Latins gymnasium Tensta gymnasium Thorildsplans gymnasium Östra Reals gymnasium Svar saknas från S:t Görans gymnasium och Kista gymnasium. 10