Miljöredovisning 2013

Miljöredovisning 2013 Väsby Foto: Kristina Lind Miljö-, bygg- och räddningsnämnden

Förord I Östergötlands län finns regionala miljömål som bygger på de 16 nationella miljömålen i Sverige. I Kinda kommun finns en strävan mot att uppfylla de mål som är framtagna i länet. Ett sätt att utvärdera hur miljömålen uppfylls i länet är genom en årlig miljöredovisning. De nationella mål som är berörda i denna miljöredovisning är; begränsad klimatpåverkan, bara naturlig försurning, frisk luft, ingen övergödning, god bebyggd miljö, giftfri miljö, levande skogar, myllrande våtmarker, ett rikt växt- och djurliv samt levande sjöar och vattendrag. Miljöredovisningen baseras på mätningar utförda av förvaltningar inom kommunen, Motala Ströms Vattenvårdsförbund med flera. Miljötillståndet i kommunen övervakas genom ett antal olika undersökningar och mätningar. Ett sätt att redovisa alla dessa mätningar eller den statistik som finns är genom nyckeltal. Dessa gör det möjligt att se förändringar över tiden och i vissa fall jämföra sig med andra kommuner. Sammanfattning av miljöår 2013 Under 2013 påbörjades ett EU-projekt där Kinda kommun deltar. Projektet Pro-E-Bike ska främja ett ökat användande av elcyklar för gods- och passagerartransporter i stadsmiljöer. Hemtjänsten i kommunen är aktiv i projektet och har till viss del ersatt bil med elcykel. Projektet kommer att pågå till oktober 2014. En biogasutredning utfördes tidigt under året i samarbete med Svensk biogas för att utreda kommunens möjlighet att delta i en biogasetablering. Fler åtgärder utfördes med fokus på fordonsbränsle. Politiker och tjänstemän deltog i ett seminarium kallat fossilfree roadshow för att se förslag på användning av alternativa bränslen som exempelvis RME (rapsmetyltester), biogas, etanol och el. Kommunens fordonsflotta undersöktes även av konsult inom projektet INEKT (Informationshantering och Energieffektivisering av Kommuners och landstings Transporter). Det är ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen Östergötland, Energikontoret Östra Götaland, Landstinget i Östergötland och nio av regionens kommuner. Trenden för nyckeltalen i kommunen är överlag positiv, i flera fall är det dock svårt att utläsa någon tydlig trend. Slamkvaliteten i kommunens reningsverk är i stort sett oförändrad, men är bedömd som en negativ trend eftersom den förhoppningsvis kan förbättras så att kadmium-fosforkvoten blir lägre. Positiv trend Ingen tydlig trend med risk för försämring Negativ trend 2

Begränsad klimatpåverkan, naturlig försurning och frisk luft Andel nyregistrerade miljöbilar Körsträcka (mil) per person i Kinda Antal påstigande till kollektivtrafiken Ingen övergödning och bara naturlig försurning Utsläpp av kväve Kisa reningsverk Utsläpp kväve Rimforsa reningsverk Utsläpp fosfor Kisa reningsverk Utsläpp fosfor Rimforsa reningsverk Avloppsinventering Halten kväve i Åsunden Halten Fosfor i Åsunden God bebyggd miljö och giftfri miljö Mängd utvunnet naturgrus och berg Mängd hushållsavfall Förbränt och deponerat avfall Återvunnet hushållsavfall Mängd insamlat elektronikskrot Mängd återvunnet skrot Mängd återvunnet träbränsle Omhändertagen mängd farligt avfall Mängd kvicksilver i avloppsslam Mängd bly i avloppsslam Mängd kadmium i avloppsslam Slamkvalitet Areal ekologiska odlingar Levande skogar, myllrande våtmarker och ett rikt växt- och djurliv Areal skyddad natur Levande sjöar och vattendrag Antal tjänliga badvattenprov 3

Innehållsförteckning 1. Begränsad klimatpåverkan, naturlig försurning och frisk luft 1.1 Andel nyregistrerade miljöbilar... 5 1.3 Antal påstigande till kollektivtrafiken... 6 2. Ingen övergödning 2.1 Utsläpp av kväve och fosfor från reningsverken... 7 2.2 Avloppsinventering... 8 2.3 Halt kväve och fosfor i Åsunden... 9 3. God bebyggd miljö och giftfri miljö 3.1 Mängd utvunnet naturgrus och berg per kommuninvånare... 10 3.2 Mängd hushållsavfall... 11 3.3 Förbränt och deponerat avfall... 11 3.4 Återvunnet hushållsavfall... 12 3.5 Återvunnet träbränsle... 12 3.6 Mängd insamlat elektronikskrot... 13 3.7 Mängd återvunnet skrot... 13 3.8 Omhändertagen mängd farligt avfall... 14 3.10 Mängd av bly i avloppsslam... 15 3.11 Mängd kadmium i avloppsslam... 16 3.12 Slamkvalitet... 16 3.13 Areal ekologiska odlingar.17 4. Levande skogar, myllrande våtmarker och ett rikt växt- och djurliv 4.1 Areal skyddad natur... 18 5. Levande sjöar och vattendrag 5.1 Antal tjänliga badvattenprov... 20 5.2 Kisadalens vattenråd 2013... 21 5.3 Stångåns vattenråd 2013... 21 4

1. Begränsad klimatpåverkan, naturlig försurning och frisk luft Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. 1.1 Andel nyregistrerade miljöbilar Detta nyckeltal visar andelen nyregistrerade miljöbilar i kommunen och i länet. Det har skett minskning av antalet nyregistrerade miljöbilar i kommunen, länet och hela riket. Detta beror till stor del på en skärpt definition av miljöbil som inträdde i januari 2013. Källa: BIL Sweden 5

1.2 Körsträcka (mil) per person i Kinda Körsträckan per person i Kinda kommun har gradvis ökat sedan slutet på 90-talet och fram till 2009. Därefter går trenden mot minskad körsträcka per person, vilket är positivt. Inför år 2010 förändrades metoden för att räkna ut körsträcka och det är siffrorna från den metoden som presenteras här. Därför kan värdena skilja sig vid jämförelse med föregående år. Källa: Statistiska centralbyrån 1.3 Antal påstigande till kollektivtrafiken Nyckeltalet för personer som färdas inom kommunen visar en oförändrad trend sedan 2010. Antalet personer som åker kollektivtrafik ökar på regionala resor, exempelvis Kisa-Linköping. Källa: Östgötatrafiken 6

2. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 2.1 Utsläpp av kväve och fosfor från reningsverken I ovanstående nyckeltal till vänster visas utsläppen av kväve från Kisa och Rimforsa reningsverk. Kvävet har en gödande roll i våra vattendrag och det är därför önskvärt att ha en så hög kvävereduktion som möjligt. Periodvis kommer stora mängder kväve och fosfor in till reningsverken, vilket påverkar det procentuella reningsresultatet. Kvävereningen är relativt stabil över åren, som synes är reningen effektivare i Kisa reningsverk än i Rimforsa. Det kan dock vara missvisande eftersom provtagning vid Rimforsa reningsverk sker innan biodammarna där ytterligare kvävereducering sker. Nyckeltalen till höger visar utsläppen av fosfor i Kisa och Rimforsa reningsverk. Fosforreningen har en positiv och stabil trend över åren. Gränsvärdet för fosforrening i Kisa och Rimforsa reningsverk är som årsmedelvärde Ptot 0,4 mg/l respektive 0,5 mg/l enligt gällande tillstånd. Dessa har inte överskridits under året. Flödesmängder (slam från enskilda avlopp och spillvattenflödet i ledningsnäten) som når verket är av olika storlek från år till år och medför då stora variationer i reningen. För såväl Kisa som Rimforsa reningsverk uppgår reduktionen av fosfor till ca 90-99 % för i stort sett alla år, vilket innebär att gällande gränsvärden inte överskrids. Källa: Gatukontoret, Kinda kommun 7

2.2 Avloppsinventering Diagrammet visar åtgärdstakten för samtliga underkända wc-avloppsanordningar sedan inventeringens början 2009. Sedan inventeringens början har ca hälften av de underkända wc-avloppsanordningarna åtgärdats. Åtgärdstakten kunde vara bättre, men är beroende av tillgängliga gräventreprenörer och det tar tid från inventering till dess att en ny avloppsanordning är byggd. Totalt inventerades 161 fastigheters enskilda avlopp under 2013. Det finns många avloppsanordningar av äldre modell, vilket gör att de oftast inte uppfyller dagens krav på rening. Endast slamavskiljning utan efterföljande rening är inte tillåtet. Avloppsinventering är en viktig del i målet ingen övergödning. Det är även viktigt när det gäller att vi vill uppnå ett grundvatten av god kvalitet. Källa: Miljö- och byggkontoret, Kinda kommun Järnlunden Foto: Sofie Hallberg 8

2.3 Halt kväve och fosfor i Åsunden Kvävehalt. Fosforhalt. Dessa två diagram visar halten av kväve och fosfor i Åsunden. Såsom nämnts tidigare orsakar för höga halter av näringsämnena kväve och fosfor övergödning i våra sjöar, vattendrag, kustområden och hav. I det vänstra diagrammet kan man avläsa att halten kväve har pendlat upp och ner, sett över hela tidsserien. Efter att ha legat strax under gällande målhalt (Tot-N; 450 µg/l) 2010 har kvävehalten ökat och legat över målet både vid 2011, 2012 och 2013 års mätningar. Kvävehalten vid 2013 års mätning låg på 520 µg/l. Målet(Tot-P; 7,5 µg/l) för fosfor uppnås inte under 2013 då detta värde låg på 8 µg/l. Källa: Motala Ströms Vattenvårdsförbund Åsunden Foto: Kristina Lind 9

3. God bebyggd miljö och giftfri miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. 3.1 Mängd utvunnet naturgrus och berg per kommuninvånare Nyckeltalet visar mängd utvunnet naturgrus samt bergkross i Kinda kommun. Naturgrus förekommer i formationer som oftast är utmärkta grundvattenreservoarer, har ett kulturhistoriskt och geologiskt värde. Brytningen av grus står därför ofta i konflikt med viljan att utnyttja grundvattnet. Av dessa skäl är det önskvärt att användningen av naturgrus minskar till ett minimum och att återanvändningen ökar så mycket som möjligt. När andelen bergkross har ökat så leder det till en minskning av naturgrus. Det regionala målet är nu uppnått, att år 2010 ska uttaget av naturgrus vara högst 300 000 ton per år. I Kinda uppgick mängderna till 14772,1 ton år 2013. Källa: Svenska miljörapportingsportalen 10

3.2 Mängd hushållsavfall Detta nyckeltal visar den mängd hushållsavfall som förbränns per kommuninvånare. Här ingår inte den insamlade mängden källsorterat hushållsavfall, grovsopor, latrin etc. Varje invånare i Kinda alstrade 193,84 kg hushållsavfall år 2013 till avfallsförbränning, vilket visar att den svaga ökningen från och med 2010 fortsätter svagt uppåt. Källa: Gatukontoret, Kinda kommun. 3.3 Förbränt och deponerat avfall För avfall som inte är möjligt att återanvända/återvinna står som absolut sista åtgärd deponering. Vad gäller allt organiskt avfall är det förbjudet sedan år 2005. I Kinda har mängden avfall som gått till deponi minskat kraftigt eftersom en större mängd avfall sorteras innan återvinning/slutbehandling. Slam och aska deponeras inte längre utan återvinns bland annat som tätningsmaterial till deponier. En ökning av andel deponerat avfall kan urskiljas år 2008 och det beror på massor från det förorenade området Hackel medan det deponerade avfallet år 2009-2013 är väldigt lågt. Källa: Gatukontoret, Kinda kommun. 11

3.4 Återvunnet hushållsavfall Diagrammet visar hur mycket av hushållens totala avfallsmängd som har återvunnits. Det som är inräknat är elektronik, pappersförpackningar, tidningar, glas, hårdplast, metall, vitvaror och skrot (spisar, gräsklippare). År 2013 samlades det in drygt 117 kg/invånare, vilket är nästan detsamma som året innan. Sett över hela tidsserien är inte förändringen stor när det gäller hushållens återvinning. Källa: Gatukontoret, Kinda kommun. 3.5 Återvunnet träbränsle Ovanstående nyckeltal visar hur mycket av träavfallet från rivningsverksamhet, trädgårdsavfall med mera som går till flisning och används som bränsle. År 2013 gick ca 251 kg/invånare till flisning. Källa: Gatukontoret, Kinda kommun 12

3.6 Mängd insamlat elektronikskrot Detta nyckeltal visar elektronikskrot som samlats in för återvinning. Dessa material omfattas av lagen om producentansvar, tillverkare/importörer av produkter ska se till att de tas om hand på ett miljöriktigt sätt, då de blir till avfall. Diagrammet visar en uppåtgående trend sett över tid. Från 2011 har dock mängderna insamlat elektronikskrot minskat. Det är positivt att elavfallsmängderna minskar då det förhoppningsvis innebär att vi använder elprodukterna under en längre tid. Resultatet skulle även kunna bero på att vi tidigare har gjort oss av med tyngre elprodukter. Källa: Gatukontoret, Kinda kommun 3.7 Mängd återvunnet skrot Diagrammet visar på hur stor återvinning av skrot som skett sedan 1991 i Kinda. År 2013 samlades det in ungefär 26,2 kg per kommuninvånare, vilket är detsamma som föregående år. Den rejäla minskningen 2001 beror på en omklassning av vad som räknas som elskrot. En stor del av det skrot som samlas in kommer från kasserade villapannor, cyklar och gräsklippare. Källa: Gatukontoret, Kinda kommun. 13

3.8 Omhändertagen mängd farligt avfall Diagrammet visar hur mycket farligt avfall som omhändertas från hushållen i Kinda kommun. Under en längre period har mängderna ökat vilket skulle kunna förklaras med att fler avfallskategorier klassats som farligt avfall. Omhändertagna mängden farligt avfall har dock sjunkit sedan år 2008. Det beror förhoppningsvis på att vi blir bättre på att inte använda produkter som blir ett farligt avfall. Det skulle även kunna vara så att företag blir bättre på att ha egen hämtning av farligt avfall. Källa: Gatukontoret, Kinda kommun. Adlerskogs avfallsanläggning Foto: Kristina Lind 14

3.9 Mängd av kvicksilver i avloppsslam För att slam från reningsverk ska få spridas på odlingsbar mark krävs att halterna av vissa metaller inte är för höga. Halten av kvicksilver har under redovisad tidsserie inte överskridit gällande gränsvärde. Mängden ökade dock något 1996-1998 beroende på ökad mängd omhändertaget slam. Huvudtillförseln av kvicksilver har främst skett från tandläkarmottagningar, men dessa ska numera ha väl fungerande kvicksilveravskiljare. Källa: Gatukontoret, Kinda kommun. 3.10 Mängd av bly i avloppsslam Blyhalten i slammet ligger under gällande gränsvärde för att få spridas på odlingsbar mark. Halten har minskat sedan början på 90-talet. Detta beror till stor del på minskad användning av bly i hushållsprodukter. Källa: Gatukontoret, Kinda kommun 15

3.11 Mängd kadmium i avloppsslam Halten av kadmium ligger under gällande gränsvärde för spridning av slam på odlingsbar mark. Sammantaget utgör ingen utav dessa tre miljöfarliga metaller (Hg, Cd och Pb) ett problem för spridning av det kommunala slammet. Vid spridning av avloppsslam måste även hänsyn tas till metallhalten i marken. Källa: Gatukontoret, Kinda kommun. 3.12 Slamkvalitet Som ett mått på reningsverkens slamkvalitet använder man sig av förhållandet mellan halten kadmium och fosfor. Detta jämförs sedan med samma förhållande hos handelsgödsel. Slamkvaliteten har blivit bättre sett över hela tidsserien, men förhållandet mellan kadmium och fosfor är fortfarande mycket högre än i handelsgödsel av bra kvalitet. Källa: Gatukontoret, Kinda kommun. 16

3.13 Areal ekologiska odlingar Detta nyckeltal visar andelen ekologiskt odlad åkermark i Kinda kommun. Det har betydelse för om vi ska nå målet giftfri miljö eftersom ekologisk odling grundar sig i oberoendet av kemiska bekämpningsmedel och konstgödning. I länet var målet att till utgången av år 2010 skulle den ekologiska odlingen uppgå till minst 30 procent av landets jordbruksmark. Regionalt sett är inte målet uppnått, vilket kan bero på de prissvängningar som har varit under åren och efterfrågan av ekologiska produkter. Av Kinda kommuns totala åkerareal på ca 8516 hektar är 2091 hektar ekologiskt odlad, alltså 24,6 % år 2013. Trenden är uppåtgående sett över hela tidsserien. Under 2013 har dock de ekologiska arealerna minskat jämfört med föregående år. Källa: Jordbruksverket Räckeskog Foto: Sofie Hallberg 17

4. Levande skogar, myllrande våtmarker och ett rikt växt- och djurliv Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. 4.1 Areal skyddad natur Detta nyckeltal visar hur stor andel av kommunens totala areal som utgörs av naturreservat och biotopskyddade områden, som är skyddade från exploatering enligt 7 kap Miljöbalken. I kommunen finns 29 naturreservat varav ett bildades år 2013, Kjusebo (33 ha). Även ett biotopskyddat område tillkom. Av Kinda kommuns totala areal (130 840 ha) är ca 1013 ha skyddad natur, vilket arealmässigt motsvarar ca 0,77 % av kommunens totala areal. För att jämföra med hela riket så är ca 10 % av Sveriges landareal skyddad natur. De flesta naturreservat är även skyddade enligt Natura-2000. Ett Natura-2000 område ingår i EU:s nätverk Natura-2000, vilket är grundat på EU:s fågel- och habitatdirektiv samt bevarandet av den biologiska mångfalden. Det är områden som är särskilt skyddsvärda när det gäller hotade arter och livsmiljöer. Natura-2000 områden är skyddade på så vis att det krävs tillstånd för att utföra åtgärder inom området. Områdesskydd i form av naturreservat och biotopskydd är dock ett starkare skydd än Natura-2000. Källa: Länsstyrelsen i Östergötland och Skogsstyrelsen 18

Naturreservat Areal (ha) Hökhult 20 Ekhult 17 Krogsfall 25 Räckeskog 34 Kättilstad 31 Idhult 76 Trollegater 2,5 Tempelkullen 1,4 Hackelboö 39 Hallstad ängar 8 Hulebo 32 Hamra ekhagar 26 Hanekulla 55 Klevsbergen 11 Ryda 19 Valö 34 Borgarmon 21 Bråtberget 82 Bäckängsmon 15 Fagerhult 51 Klevberget 15 Kottebo 24 Sommenäs 32 Boda 33,7 Mörkviken Hylta Bränder Tolången Korpebogölen Kjusebo 11,4 25 25 24 33 19

5. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. 5.1 Antal tjänliga badvattenprov Kisasjön Råsöbro Pinnarp Ydrefors Hornåberg Valö Hycklingebadet Glimmingen Hallstad ängar Åsundabadet Detta nyckeltal visar utfallet av miljö- och byggkontorets provtagning av badvatten. Vid ovanstående platser sker provtagning ur bakteriesynpunkt för att avgöra badvattenkvaliteten. Provet kan bli klassat som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. I stort är badvattnet i Kinda kommun av bra badvattenkvalitet. Sett över hela tidsserien är de flesta proverna tjänliga utan anmärkning. Vid en del provtagningar kan det dock vara missgynnande förhållanden, vilket gör att provet kan få en anmärkning. År 2013 var alla prover tjänliga, totalt 20 prover togs. Badvattenproverna visar dock inget om badvattenkvaliteten när det gäller algblomning vid badplatserna. Misstänker man algblomning är det olämpligt att bada. Källa: Miljö- och byggkontoret, Kinda kommun. Åsundabadet 20

5.2 Kisadalens vattenråd 2013 Kisadalen ingår i Stångåns vattenråd som en av fyra arbetsgrupper. De projekt som har fortsatt under 2013 är arbetet med Kölefors, där en utredning om möjliga åtgärder för att minska översvämningsrisken utförts. Det har även genom fiskeprojekt bildats ett fiskevårdsområde för Kisasjön, Knoppetorpssjön samt Kisaån. Flera studiebesök har gjorts och ett flertal guidningar har utförts i kommunens regi, där man särskilt har lyft fram vattnet. Ett projekt finansierat med LONA-bidrag (Lokala naturvårdssatsningar) startades under 2012 för att tillgängliggöra vattnet i centrala Kisa. Under 2013 färdigställdes spång och stig samt fågeltorn/utsiktsplattform i området runt Kisaåns mynning i Kisasjön. Kisadalens vattenråd har även en egen hemsida www.vattenorganisationer.se/kisadalen/ där mötesprotokoll, handlingar och övrig information finns tillgänglig. 5.3 Stångåns vattenråd 2013 Stångåns vattenråd har varit engagerad i att svara på en remiss om sjöar och vattendrags vattenstatus inom avrinningsområdet. Vissa aktiviteter sker även i mindre arbetsgrupper. Arbetsgruppen som har namnet Stora sjöarna, vilket innefattar norra och östra Kinda samt en bit in i södra Linköpings kommun, har haft ett projekt inom LOVA (Lokala vattenvårdsprojekt). Projektet syftar till att få bort vitfisk, främst brax och mört, från sjön Nimmern. Nimmern är betecknad som sjö med dålig status på grund av hög tillförsel av näringsämnen. Projektet är hittills mycket lyckat. Dessutom har man med LONA-bidrag gjort provfiske i Åsunden som underlag för en fiskevårdsplan. Stångåns vattenråd gjorde en gemensam kanotutflykt i Storebro för att följa vattnets väg från vattensidan. Även Stångåns vattenråd har en egen hemsida www.vattenorganisationer.se/stangan/ där mötesprotokoll, handlingar och övrig information finns tillgänglig. 21