SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik
Inledning Du kan påverka På väg mot ett gemensamt mål En lärande gemenskap verksamhetskulturens betydelse Vilka kompetenser är viktiga? Pedagogiken i centrum Lärområden Lekens och lärmiljöns betydelse för lärandet Stöd för barnets utveckling och lärande Att dokumentera och utvärdera verksamheten
Inledning Småbarnspedagogiken är till för barnet och den småbarnspedagogiska verksamheten ska i samarbete med vårdnadshavarna fungera som stöd för barnen när de växer upp, utvecklas och lär sig. Samtidigt ska all verksamhet utgå från barnens bästa för att de ska må bra och känna sig trygga. Broschyren omfattar några av de mest centrala frågorna i grunderna för planen för småbarnspedagogik med fokus på samverkan och delaktighet. Materialet är utformat för att fungera som ett stöd vid diskussioner mellan personalen och vårdnadshavarna. Målet är att stärka dialogen mellan hemmet och den småbarnspedagogiska verksamheten och att öka barnens och vårdnadshavarnas delaktighet. Varje kapitel avslutas med förslag på frågor som man kan reflektera kring och diskutera. 33
Du kan påverka Delaktighet handlar om att kunna påverka det som känns viktigt för just dig. Inom småbarnspedagogiken kan det här till exempel handla om en möjlighet att påverka den dagliga verksamheten att som barn ta egna initiativ till olika aktiviteter eller att som vuxen berätta om sina egna önskemål för personalen. Till barnens rättigheter hör att bli hörda och att vara delaktiga i frågor som påverkar deras liv. 4
Barnen har rätt att bli sedda och hörda och varje barn ska också få uppleva både sitt eget och andras värde. Alla barn har egna tankar och önskemål som de vuxna lyssnar och tar hänsyn till. För att det här i praktiken ska vara möjligt gäller det att medvetet erbjuda arbetssätt som gör det lättare för barnen att ta egna initiativ. Verksamheten ska anpassas efter barnen och personalen ska ta hänsyn till barnens egna åsikter, intressen och erfarenheter vid planeringen av det dagliga arbetet. Samtidigt ska också barnen aktivt vara med och forma verksamheten tillsammans med de vuxna. Samarbetet mellan personalen och vårdnadshavarna skapar kontinuitet och trygghet i barnens liv. Vårdnadshavarnas röster ska också bli hörda och de ska bland annat ges möjlighet att vara med och planera och utvärdera verksamheten. Ett nära samarbete med vårdnadshavarna och att lära känna familjen är viktigt för att verksamheten ska kunna ta i beaktande varje barns behov och förutsättningar, men också varje familjs vardag och familjebakgrund. Ett bra sätt är att dagligen utbyta tankar och information till exempel om hur dagen har varit. En gemensam diskussion om värderingar lägger grunden för samarbetet. Barnens, personalens och vårdnadshavarnas initiativ, åsikter och synpunkter ska värdesättas. FRÅGOR ATT REFLEKTERA KRING OCH DISKUTERA Vad är delaktighet? På vilket sätt kan barnen påverka verksamheten? Vilka frågor kan vårdnadshavarna påverka? Känner du att dina åsikter och önskemål värdesätts? Vad kännetecknar ett gott samarbete? 5
På väg mot ett gemensamt mål Alla barn ska ha rätt till en enhetlig och jämlik småbarnspedagogik oberoende av var de bor eller vilket eller vilka språk de talar. Målet är att alla barn ska få likvärdiga förutsättningar att växa, utvecklas och lära sig. För att det här ska vara möjligt är det viktigt att vi alla tillsammans strävar mot samma mål. Utgångspunkterna är lagen om småbarnspedagogik, grunderna för planen för småbarnspedagogik, som fastställs på nationell nivå, och de lokala planerna för småbarnspedagogik. Barnets plan för småbarnspedagogik är också ett centralt verktyg, liksom en ständig dialog mellan hemmen och personalen. En gemensam syn på den småbarnspedagogiska verksamheten, dess roll och uppdrag är av central betydelse. Den småbarnspedagogiska verksamheten är en del av det finländska utbildningssystemet och den lägger grunden för ett livslångt lärande. Värdegrunden, synen på lärande, mångsidig kompetens och verksamhetskultur är exempel på teman som genomsyrar verksamheten inom flera olika utbildningsformer. Barnets lärstig ska ses som en helhet och där ingår även småbarnspedagogiken som en naturlig del. Det är viktigt med ett fung- 6
erande samarbete vid övergångarna, till exempel från daghem till förskola och vidare till den grundläggande utbildningen, för att trygga kontinuiteten mellan de olika utbildningsformerna. I lagen om småbarnspedagogik föreskrivs om barnets rätt till småbarnspedagogik och om målen för den småbarnspedagogiska verksamheten. I och med att lagen om småbarnspedagogik trädde i kraft 1.8.2015 har begreppet småbarnspedagogik ersatt begreppet dagvård. Den småbarnspedagogiska verksamheten är framför allt till för barnen och för barnens skull, men också för att vårdnadshavarna ska ha möjlighet att arbeta och studera. Grunderna för planen för småbarnspedagogik är ett styrdokument, en norm, som har fastställts av Utbildningsstyrelsen. Den sätter ramarna för hur småbarnspedagogiken ska ordnas, genomföras och utvecklas. Alla som ordnar småbarnspedagogisk verksamhet är skyldiga att följa det som står i grunderna. I grunderna står det bland annat om småbarnspedagogikens värdegrund och om vilka mål och uppdrag småbarnspedagogiken har. I grunderna framgår också specifikt vad de som ordnar verksamheten ska besluta om och beskriva i de lokala planerna för småbarnspedagogik. Utgående från grunderna för planen för småbarnspedagogik ska anordnarna utarbeta lokala planer för småbarnspedagogik som gäller alla verksamhetsformer daghem, familjedagvård och övrig småbarnspedagogik. De lokala planerna kan utarbetas enligt serviceproducent, enhet, grupp eller verksamhetsform. I de lokala planerna preciserar anordnarna de nationella grunderna och beaktar det som lokalt känns viktigt inom de ramar som lagen och de nationella grunderna ger. Anordnare av småbarnspedagogik Anordnare av småbarnspedagogik är kommuner, samkommuner eller någon annan serviceproducent (offentlig eller privat). Anordnarna ska godkänna den lokala planen för småbarnspedagogik skilt för verksamhet på svenska, finska och vid behov på andra språk. Kommunen är skyldig att ordna småbarnspedagogisk verksamhet för alla som behöver det i kommunen. Det här kan innebära att kommunen sköter verksamheten själv eller att man på annat sätt ser till att man möter efterfrågan, till exempel genom att anlita en privat serviceproducent. Också då kommunen inte själv sköter verksamheten är den skyldig att se till att småbarnspedagogiken är av god kvalitet. 7 Kommunen ska se till att småbarnspedagogiken anordnas på barnets modersmål, då det är svenska, finska eller samiska.
Barnets plan för småbarnspedagogik, som utgår från barnets behov och barnets bästa, ska utarbetas för varje barn på ett daghem eller i familjedagvård. Innehållet i barnets plan bestäms i grunderna. Barnets plan innehåller bland annat mål och åtgärder som stödjer barnets utveckling, lärande och välbefinnande. I planen ställs målen för den pedagogiska verksamheten och inte på barnet. I planen ska också bland annat barnets styrkor, intressen och behov beskrivas. Planen ska utarbetas i samarbete med vårdnadshavaren och barnet och ses över minst en gång per år eller oftare om behov finns. Barnets åsikt ska utredas och den ska beaktas när planen görs upp. Lagen om småbarnspedagogik (580/2015) Exempel på hur målen och åtgärderna kan beskrivas i barnets plan. FRÅGOR ATT REFLEKTERA KRING OCH DISKUTERA Vad är viktigt för dig inom den småbarnspedagogiska verksamheten? Vad tycker du att barnen borde få göra och lära sig? Diskutera vilka betoningarna är i den lokala planen. På vilket sätt fungerar barnets plan som ett verktyg för barnets utveckling och lärande? 8
En lärande gemenskap verksamhetskulturens betydelse På ett daghem är verksamhetskulturen ständigt närvarande och den tar sig uttryck bland annat i värderingar, attityder och vanor. Det kan till exempel handla om hur man bemöter och tilltalar varandra, hur man förhåller sig till förändringar, hur lärmiljön ser ut och så vidare. Samarbetet i barngruppen påverkas bland annat av de vuxnas sätt att agera och kommunicera. Det är därför viktigt att reflektera över vilka värderingar, kunskaper och föreställningar som påverkar arbetet och tillsammans utveckla verksamhetskulturen i riktning mot en lärande gemenskap. I en lärande gemenskap värdesätts allas kunskap, åsikter och initiativ, oberoende om de kommer från barnen, personalen eller vårdnadshavarna. Det finns rum 9
för olika åsikter och känslor och man vågar pröva på nya saker samtidigt som det är tillåtet att göra misstag. I en lärande gemenskap ses alla som kompetenta och alla ställer sig positiva till utvecklingen av verksamheten och delar med sig av det som de kan. En tillåtande grupp där alla känner sig delaktiga inverkar positivt på lärandet, men också på tryggheten och trivseln. Genom att kontinuerligt tänka över arbetssätten och strukturerna skapar man en verksamhetskultur som är i ständig utveckling. Småbarnspedagogiken bildar en gemenskap där barnen och personalen lär sig med och av varandra. Verksamhetskultur: värdegrund syn på lärande värderingar, attityder och vanor medvetna och omedvetna handlingar historiskt och kulturellt formad tolkning av normer och mål lärmiljöer och arbetssätt olika former av samarbete kommunikation och atmosfär olika kompetenser pedagogik och professionalism delaktighet. 10
RIKTLINJER FÖR VERKSAMHETSKULTUREN En gemenskap som uppmuntrar till lek och kommunikation Välbefinnande, trygghet och en hållbar livsstil En lärande gemenskap är kärnan i verksamhetskulturen Delaktighet, likabehandling och jämställdhet Kulturell mångfald och språkmedvetenhet FRÅGOR ATT REFLEKTERA KRING OCH DISKUTERA Beskriv verksamhetskulturen. Vad är en lärande gemenskap? Vilka värderingar är viktiga för dig? Diskutera riktlinjerna för verksamhetskulturen och vad de innebär i praktiken. 11
Vilka kompetenser är viktiga? Barnen utvecklar nya kompetenser hela tiden. Utvecklingen börjar redan då barnen är riktigt små och fortsätter hela livet. Kompetenserna som lyfts fram i grunderna för planen för småbarnspedagogik har en naturlig fortsättning i kompetenserna i läroplansgrunderna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. De olika kompetenserna utvecklas kontinuerligt under hela barndomen och under barnets hela lärstig. En av målsättningarna med den pedagogiska verksamheten inom småbarnspedagogiken är att stärka barnets mångsidiga kompetens. De mångsidiga kompetenserna utgör en helhet som består av kunskaper, färdigheter, värderingar, attityder och vilja. Samtidigt som kompetenserna överskrider och förenar olika kunskaper och färdigheter så utvecklas de också i och med att omgivningen, behoven och situationerna förändras. 12
Kompetenserna består av fem delområden som överlappar varandra. Förmåga att tänka och lära sig Lägger grunden för alla andra kompetenser och livslångt lärande. Förmågan att tänka och lära sig utvecklas samtidigt som fantasin och kreativiteten ges utrymme. Barnet ska få stöd i att utveckla sin förmåga att strukturera information och skapa ny kunskap, men också i att sätta ord på och ifrågasätta sin omgivning. Genom mångsidiga och meningsfulla upplevelser och glädje i lärandet utvecklas förmågan att tänka och lära sig. Barnets tro på sig själv stärks genom att barnet iakttar sitt lärande och känner igen sina styrkor. Kulturell och kommunikativ kompetens Lägger grunden för den egna kulturella identiteten och utvecklar en positiv inställning till en mångfald av språk, kulturer och sätt att tänka och vara. Barnet ska uppmuntras att kommunicera på olika sätt och träna sina sociala färdigheter. Vardagskompetens Stärker färdigheter som behövs för att barnet ska bli mera självständigt och kunna ta hand om sig själv i allt högre grad. Barnet ska också få stöd i att göra hållbara val, handla säkert och tryggt och att ta hand om sin hälsa och välbefinnande, till exempel genom att bli medvetet om matens och vilans betydelse och betydelsen av att röra på sig. Barnet ska också få hjälp med att utveckla sina emotionella färdigheter, det vill säga att lägga märke till, förstå och sätta ord på sina egna och andras känslor. Multilitteracitet och digital kompetens Multilitteracitet innebär att undersöka, tolka, använda och producera olika slag av meddelanden och texter och att kommunicera i olika miljöer. Med texter avses olika slag av information till exempel skriftlig, verbal, visuell, digital och numerisk. Digitala verktyg används i barngruppen på ett mångsidigt sätt både för kommunikation och som en del av den kreativa verksamheten för att producera innehåll av olika slag. Förmåga att delta och påverka Varje barn ska ges möjlighet att delta och påverka. Förmågan att delta och påverka stärks genom att barnets tankar och egna initiativ tas på allvar och genom att barnet bemöts med respekt. Barnet ska uppmuntras att vara delaktigt och påverka i frågor som gäller den egna vardagen. FRÅGOR ATT REFLEKTERA KRING OCH DISKUTERA Vilka kompetenser skulle du lyfta fram som de viktigaste och varför? Diskutera hur kompetensområdena konkret syns i verksamheten. Vad är multilitteracitet? Ge exempel på hur man pedagogiskt kan använda digitala verktyg i verksamheten. 13
14
Pedagogiken i centrum Med småbarnspedagogik avses en systematisk och målinriktad helhet som består av fostran, undervisning och vård av barn och i vilken i synnerhet pedagogiken betonas. Lagen om småbarnspedagogik (580/2015) Fostran, undervisning och vård utgör en helhet inom den småbarnspedagogiska verksamheten. Beroende på barnens ålder och verksamhetsform betonas fostran, undervisning och vård på olika sätt i verksamheten. Pedagogiken genomsyrar både fostran, undervisning och vård och innebär planerade och målmedvetna åtgärder som är till stöd för barnens utveckling, lärande och välbefinnande. 15
Språkens rika värld Jag växer, rör på mig och utvecklas Mina många uttrycksformer Jag utforskar min omgivning Jag och vår gemenskap Lärområden Utgående från barnen och deras frågor och intressen men också utgående från barnens behov kombineras och anpassas lärområdena på ett ändamålsenligt sätt. Tanken är inte att man ska behandla ett lärområde i taget utan att man ska se dem som större helheter som går in i varandra. På det sättet får barnen ett bredare perspektiv och mångsidigare upplevelser. Småbarnspedagogiken kännetecknas av en helhetsskapande pedagogisk verksamhet. Man kan använda sig av de teman som uppstår spontant i den dagliga verksamheten, till exempel i diskussioner och lekar, för att planera ett projekt som känns aktuellt och som väcker barnens intresse. 16
Lekens och lärmiljöns betydelse för lärandet Leken är viktig i den småbarnspedagogiska verksamheten. Barnen har rätt att leka. I leken lär sig och utvecklas barnen. Leken har en pedagogisk funktion och är ett verktyg för lärande samtidigt som leken i sig är viktig för barnen. I leken är allt möjligt och barnen kan pröva sig fram och utforska världen. Leken motiverar och ger barnen glädje samtidigt som den bidrar till att barnen lär sig nya saker. Leken ger barnen glädje och välbehag. 17
Barnen ska ha möjlighet att utforska världen med alla sina sinnen och med hela kroppen. I den småbarnspedagogiska verksamheten ska barnen ges möjlighet att leka olika slags lekar och leken ska både få synas och höras. Det är viktigt att de vuxna är närvarande då barnen leker för att de på så sätt ska kunna stödja kommunikationen mellan barnen, men också för att få insikt i hur barnen tänker och vilka intressen, känslor och upplevelser de har. De iakttagelser som personalen gör om barnens lek ska sedan användas för att planera och handleda leken och den övriga verksamheten. Det krävs mottaglighet och känslighet av personalen för att upptäcka barnens egna initiativ till lek, men också yrkeskompetens för att bemöta dem på ett lämpligt sätt. Personalen ska också vara medveten om och lägga märke till traditionella könsmönster och könsroller och sträva efter ett jämställt bemötande. Alla barn ska ges samma möjligheter att leka och utvecklas utan begränsningar. Lärmiljöerna ska planeras och utformas tillsammans med barnen. Personalen ska vara uppmärksam på vad som begränsar leken för att kunna utveckla arbetssätt och lärmiljö- er som inbjuder till lek. Genom att variera arbetssätten och använda sig av aktiverande arbetssätt uppmuntras barnen till kreativitet och delaktighet. Barn lär sig på olika sätt och genom att variera arbetssätten får alla barn uppleva att de lyckas. Barnen är aktiva i sin lärandeprocess och skapar kunskap tillsammans med barn och vuxna i gruppen. Lärmiljöerna ska stödja barnens naturliga nyfikenhet och vilja att lära sig. Lärmiljöerna ska vara: trygga hälsosamma utvecklande mångsidiga formbara tillgängliga trivsamma. Lärmiljöerna ska främja lärande och locka barnen till fysisk aktivitet, till att leka, undersöka samt uppleva och uttrycka konst. Lika viktigt är att barnen har en möjlighet till vila och lugn och ro. Lärmiljöerna ska också stödja barnens språkliga utveckling och språkmedvetenhet och synliggöra kulturell mångfald. 18
En mångsidig språkmiljö och samarbete med vårdnadshavarna stödjer barnens språkliga utveckling. Barnens språkutveckling är ett centralt område inom den småbarnspedagogiska verksamheten. Genom språkutvecklingen utvecklar barnet ett eller flera språk i samspel med sin omgivning. Fram till att barnen är fem år sker en omfattande utveckling, när det gäller till exempel ordförråd, grammatik och samtalsfärdighet. Den tidiga språkutvecklingen betonar betydelsen av en språkmedveten småbarnspedagogik. I en språkmedveten småbarnspedagogik uppmuntras barnen att använda språk på ett mångsidigt sätt. I den dagliga verksamheten ska det finnas tillräckligt med tid att prata med varandra och alla barn ska ges utrymme att delta i diskussionerna. De vuxna fungerar som språkliga modeller för barnen. Att synliggöra flerspråkigheten inom daghemmet är samtidigt ett sätt att stödja barnens utveckling och den språkliga och kulturella identiteten. I verksamheten är barnens kulturella bakgrund en tillgång, som det är viktigt att man tar till vara. Personalens sätt att bemöta olika människor på ett positivt sätt och deras positiva inställning till en mångfald av språk, kulturer och åskådningar fungerar som modell för barnen. FRÅGOR ATT REFLEKTERA KRING OCH DISKUTERA Vad innebär en målinriktad och pedagogisk verksamhet? Konkretisera vad de olika lärområdena kan omfatta i praktiken. Diskutera lekens betydelse för lärandet. Hurdan är en bra lärmiljö? Vilken är daghemmets och familjens roll i barnets språkutveckling? 19
Stöd för barnets utveckling och lärande Målen med stödet nås bäst när alla parter deltar i samarbetet. Alla former av stöd och serviceformer som erbjuds barnet och familjen måste ses som en helhet för att de ska fungera väl. I de fall då det konstateras att ett barn har behov av stöd är samarbetet med vårdnadshavaren extra bety- delsefullt. Personalen inom den småbarnspedagogiska verksamheten ska genast kontakta hemmet när ett barn har problem med utvecklingen och lärandet eller när man annars märker att barnet inte mår bra. Samarbetet mellan personalen och vårdnadshavarna är viktigt för att klarlägga behovet av stöd men också när stödet planeras och genomförs. Speciellt när barnets plan för småbarnspedagogik görs upp ska man försäkra sig om att vårdnadshavaren ges möjlighet att vara delaktig. Också barnet ska delta enligt sin ålder och utveckling. 20
Möjligheterna att få stöd, de centrala principerna för stöd, det överenskomna stödet och hur stödformerna ska genomföras ska diskuteras med vårdnadshavaren. Varje barn har rätt att vid behov få stöd och i första hand ska stödet ges i barnets egen daghemsgrupp eller familjedagvårdsgrupp enligt principen om inkludering. Det viktigaste är ändå att stödet ges på det sätt som är det bästa för barnet. Behovet av stöd är inte konstant på något sätt ibland är behovet av stöd tillfälligt och ibland är det mera varaktigt. Ibland behövs bara en stödform medan det andra gånger behövs flera olika former av stöd samtidigt. Behovet av stöd ska kontinuerligt iakttas, dokumenteras och bedömas. Behovet av stöd ska antecknas i barnets plan för småbarnspedagogik, liksom också till exempel vilka åtgärder som man kommer att vidta och hur de i praktiken ska genomföras. Stöd för utveckling och lärande kan beröra hela gruppen och lärmiljön, men också enskilda barn och deras individuella behov. Vid allt stöd för barnets utveckling, lärande och välbefinnande betonas långsiktighet och kontinuitet. Stödet ska alltid utgå ifrån barnets verkliga behov och ges i ett så tidigt skede som möjligt. Tanken är att man ska undvika att problemen växer sig allt större och blir allt mera komplicerade och omfattande. Med tanke på långsiktigheten och kontinuiteten är det också viktigt att stödet utvärderas och barnets plan granskas minst en gång om året. Planen ska naturligtvis ändras vid behov och det ska också framgå av planen om behovet av stöd och stödåtgärder har upphört. Stödet kan omfatta: Pedagogiska arrangemang och arbetssätt omfattar till exempel flexibla gruppindelningar, anpassning av lärmiljöerna, differentiering av verksamheten, stöd av en specialbarnträdgårdslärare, tolknings- och biträdestjänster, särskilda hjälpmedel och digitala verktyg. Strukturella arrangemang gäller frågor om personalens dimensionering i förhållande till antalet barn och personalens sammansättning. Andra arrangemang som stödjer välbefinnandet som till exempel olika former av samarbete med sakkunniga inom social- och hälsovården och eventuella transportarrangemang. FRÅGOR ATT REFLEKTERA KRING OCH DISKUTERA Hur kan vi på bästa sätt trygga varje barns rätt till stöd? Hur organiseras stödet i praktiken i din kommun? Diskutera de centrala principerna för stöd. Ge exempel på situationer när stödet riktas till hela gruppen och när det riktas till det enskilda barnet. 21
Att dokumentera och utvärdera verksamheten Pedagogisk dokumentation är ett sätt att synliggöra barnens lärande och den ger information om barnens liv, utveckling, intressen, tankar och behov. Med hjälp av till exempel fotografier, videoinspelningar och teckningar kan man iaktta och synliggöra barnens utveckling och lärande. Pedagogisk dokumentation är ett sätt att arbeta tillsammans med barnen. Tanken är att de vuxna och barnen diskuterar och reflekterar tillsammans kring vad de har gjort och vad de har lärt sig. Syftet med pedagogisk dokumentation är att förverkliga småbarnspedagogisk verksamhet utgående från barnen. Dokumentationen ska användas när man planerar verksamheten i barngruppen. Pedagogisk dokumentation är en kontinuerlig process och en arbetsmetod för att planera, genomföra, utvärdera och utveckla verksamheten. Den information och förståelse som dokumentationen ger ska användas till exempel för att anpassa arbetssätten, lärmiljöerna, verksamhetens mål och innehåll enligt barnens intressen och behov. Den pedagogiska dokumentationen används också då barnets plan för småbarnspedagogik utarbetas. Dokumentationen är ett sätt för barnen och vårdnadshavarna att delta i planeringen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Utveckla Planera Utvärdera Genomföra Vid utvärderingen av den pedagogiska verksamheten och personalens självvärdering är den pedagogiska dokumentationen ett viktigt verktyg. Utvärderingar av verksamheten genomförs på nationell nivå men också på anordnar-, enhets- och individnivå. De synliggör verksamhetens styrkor och utvecklingsbehov och bidrar till att öka kvaliteten och utveckla verksamheten. Barnen och vårdnadshavarna ska regelbundet ges möjlighet att delta i utvärderingen av verksamheten. Vårdnadshavarna och personalen ska också känna till de centrala resultaten av utvärderingarna. 22
Syftet med utvärderingen av den pedagogiska verksamheten är att utveckla småbarnspedagogiken och förbättra förutsättningarna för barnens utveckling och lärande. FRÅGOR ATT REFLEKTERA KRING OCH DISKUTERA Vad är pedagogisk dokumentation? Hur jobbar man med pedagogisk dokumentation i barngruppen? På vilket sätt ser man att verksamheten utgår från barnen och deras intressen och behov? Vilken roll har vårdnadshavaren i planeringen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten? 23
24
Mina anteckningar 25
26
Mina anteckningar 27
Om du vill läsa mera: Grunderna för planen för småbarnspedagogik https://egrunder.studieinfo.fi Broschyren kan beställas från: Svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik Utbildningsstyrelsen Tfn 029 533 1000 (växel) Broschyren kan laddas ner från nätet på Utbildningsstyrelsens sida för publikationer och läromedel: http://www.utbildningsstyrelsen.fi/publikationer_ och_laromedel/broschyrer Utbildningsstyrelsen 6:2017 Bilder: Utbildningsstyrelsen och Shutterstock Grafiska illustrationer: KaisaGraf tmi och Dogman Media Ab Ombrytning: Dogman Media Ab Tryckeri: Grano Oy Utbildningsstyrelsen www.utbildningsstyrelsen.fi