Kartläggning av belastningsbesvär och arbetsmiljö hos städ- och kökspersonal på Södra Älvsborgs Sjukhus

Kartläggning av belastningsbesvär och arbetsmiljö hos städ- och kökspersonal på Södra Älvsborgs Sjukhus Liliane Kopp Leg sjukgymnast Hälsan och arbetslivet, Borås Projektarbete vid kurs i ergonomi, rehabilitering, kvalitetssäkring och projektmetodik för sjukgymnaster och arbetsterapeuter Arbetslivsinstitutet/Karolinska Institutet 2004/2005 Handledare Monica Mortimer Med Dr, ergonom Enheten för arbetshälsa Arbetslivsinstitutet, Stockholm Arbetshälsoenheten KAROLINSKA INSTITUTET Avdelningen för Rehabiliteringsmedicin Institutionen för Folkhälsovetenskap

FÖRORD Föreliggande arbete har utförts som projektarbete vid Arbetslivsinstitutets och Karolinska institutets utbildning av sjukgymnaster och arbetsterapeuter 2004/2005. Ämnesansvariga kursledare var prof Kristian Borg och prof Ewa Wigaeus Tornqvist. Arbetet har utförts vid Hälsan och arbetslivet i Borås. Handledare har varit: Med Dr Monica Mortimer Enheten för arbetshälsa Arbetslivsinstitutet, Stockholm Undertecknad står ensam ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbetslivsinstitutet och Karolinska institutet inte ansvarar för innehållet i rapporten. Borås i juni 2005 Liliane Kopp, ergonom/leg sjukgymnast Hälsan och arbetslivet 501 82 Borås e-post: liliane.kopp@vgregion.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord sid Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund... 1 Syfte... 2 Material och metod 3 Resultat.. 5 - belastningsbesvär 5 - fysisk arbetsmiljö 5 - krav, kontroll och socialt stöd. 6 - motion.. 8 Diskussion. 8 Slutsats... 10 Referenser.. 11

SAMMANFATTNING Städ- och storköksarbete innebär stor risk för arbetsrelaterade besvär från rörelseorganen, främst nacke/skuldra och därefter arm, rygg och hand/handled. Tunga lyft och ensidigt, monotont arbete är de största orsakerna till belastningsbesvär hos de båda grupperna. För både städ- och kökspersonal är det vanligt med påfrestande arbetsrörelser och arbetsställningar, litet inflytande och små möjligheter att utvecklas och lära nytt. Syftet med studien var att göra en kartläggning av besvär i rörelseorganen, fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt motionsvanor hos städ- och kökspersonal på Södra Älvsborgs Sjukhus. En enkät lämnades till 119 personer, varav 84 besvarade enkäten. Mer än hälften av de svarande hade besvär från skuldror/axlar och ländrygg, därefter kom besvär med nacke och handleder/händer. I den fysiska arbetsmiljön var belastningsergonomiska faktorer mest besvärande och mer än hälften av personalen upplevde att de hade en kroppsligt ansträngande arbetssituation. Städpersonalen angav mest besvär med ensidiga arbetsrörelser och kökspersonalen med tunga lyft och buller. Mer än hälften av deltagarna upplevde höga krav respektive låg kontroll i arbetssituationen. Nästan en tredjedel av kökspersonalen upplevde samtidigt höga krav och låg kontroll i arbetet, vilket innebär hög psykisk anspänning. Drygt hälften av städpersonalen och nästan en tredjedel av kökspersonalen motionerade aldrig eller i liten omfattning. Slutsats: För städ- och kökspersonalen i undersökningen innebär arbetet tung belastning, ensidiga arbetsrörelser och låg kontroll över arbetssituationen. Med tanke på den stora andelen belastningsbesvär hos personalen finns det behov av att närmare undersöka och bedöma riskerna vid arbetsställningar, arbetsrörelser och tunga lyft för att kunna minska skadlig belastning i arbetet. Det finns också behov av insatser för att minska problem med buller i köket. Förslag på andra åtgärder är att ge de anställda ökat inflytande över sitt arbete, mer varierade arbetsuppgifter och möjlighet till individuellt anpassad fysisk träning.

BAKGRUND Storhushålls- och restaurangpersonal samt städare hör till de 30 största yrkesgrupperna i Sverige. År 2002 fanns nästan 66 000 anställda städare, varav 80 procent var kvinnor. Antalet storköks- och restaurangpersonal var samma år nästan 44 000, varav 68 procent kvinnor [1]. De båda grupperna hör till de 25 yrkesgrupperna med de högsta riskerna för belastningsbesvär [2]. Med belastningsbesvär menas arbetsrelaterade besvär, dvs alla former av ohälsa i rörelseorganen som kan ha samband med förhållanden i arbetet [3]. Andra faktorer som kan påverka är individuella förutsättningar, exempelvis kön och ålder samt livsstilsfaktorer [3]. Hos både städ- och kökspersonal är den mest utsatta kroppsdelen nacke/skuldra, som svarar för i genomsnitt 35 procent av anmälda fall av belastningssjukdomar per yrkesgrupp. Därefter följer besvär med arm, rygg och hand/handled. Tunga lyft och ensidigt, monotont arbete är bland de största orsakerna till belastningsbesvär hos de båda grupperna [2]. Anmälda fall av belastningssjukdomar visar en ökad risk för städare med 9 fall per 1000 sysselsatta och år, jämfört med 5 fall hos restaurang- och storköksarbete [3]. Enligt en undersökning av Arbetsmiljöverket är det vanligare med fysiska arbetsrelaterade besvär i flertalet yrken med ensidigt upprepat arbete [4]. Bland de 15 yrken bland kvinnor som har mest ensidigt upprepat arbete återfinns städare, kockar, kokerskor, köks- och restaurangbiträden. För både städ- och kökspersonal visar denna studie mycket påfrestande arbetsrörelser och arbetsställningar, monotont arbete, små möjligheter att utvecklas och lära nytt, ovanligt med mer än fem dagars utbildning på betald arbetstid och ont varje vecka från många olika kroppsdelar. För kökspersonal är arbetet dessutom bundet, innebär tung manuell hantering, litet inflytande och små möjligheter att bestämma över arbetstakten [4]. När det gäller nacksmärtor har olika former av repetitiva arbetsuppgifter studerats och nästan alltid befunnits ha samband med akuta och mer kroniska nack-skulderbesvär. Statisk belastning har också visat sig vara en riskfaktor för nackbesvär [5]. Upplevd stress, låg arbetstillfredsställelse, dåliga relationer till arbetskamrater och överordnade, höga krav och begränsad kontroll över det egna arbetet har i vissa studier ökat risken för rapportering av nackproblem [5]. Det finns en teoretisk grund för att färre repetitiva moment och minskad statisk belastning tillsammans med förbättrad psykosocial arbetsmiljö skulle kunna förebygga nacksmärtor, men den vetenskapliga evidensen för detta är emellertid svag [5]. Med psykosociala faktorer menas t ex hur man reagerar känslomässigt i en arbetsmiljö och påverkas av mötet med andra människor. Psykosociala faktorer kan samspela med fysiska, t ex repetitivt arbete, så att den sammantagna risken ökar. Psykosocial stress kan vara kopplat till belastningsskador och muskelsmärta på flera olika sätt, exempelvis kan känslomässiga reaktioner försämra individens förmåga att hantera besvär och smärta [6]. Stress kan också påverka ämnesomsättningen, leda till ökad spänning och minskat blodflöde i muskler vilket ger muskeluttröttning och på sikt smärta [6]. Stress som pågår under lång tid kan leda till sjukliga vävnadsförändringar, förändrad smärtkänslighet, påverkan av hormonsystem och det autonoma nervsystemet. Här finns en möjlig ond cirkel, för den som lever under stress och utsätts för statiskt eller repetitivt arbete ökar risken att få besvär och vice versa [6]. En rapport om lokalvårdares arbetsmiljö visar att städpersonal uppger besvär från muskler och leder betydligt oftare än vad som är genomsnittligt i övriga yrkesgrupper [7]. De svarar dubbelt så ofta att de i sitt arbete vrider och böjer sig samt arbetar i besvärliga arbetsställningar. Var femte person bland städarna i undersökningen anser att de tunga och ensidiga arbetsmomenten samt nedsmutsningen av lokaler och arbetsluft har ökat under de senaste 5 åren. Rapporten beskriver hur slimmade organisationer gett utökade städområden med stark stress som följd. Enligt undersökningen har städare mer sjukfrånvaro än 1

genomsnittet både när det gäller arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Åtgärder som föreslås är bättre och tidigt insatta rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering och för identifiering, kontroll och åtgärder av arbetsmiljöbrister [7]. En undersökning från Storbritannien visar också att städpersonal har stor risk att drabbas av muskuloskelettala besvär på grund av obekväma arbetsställningar och dålig arbetsmiljö. Förslag på förebyggande åtgärder är riskbedömning och utbildning av personal [8]. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om storhushållsarbete pekar på att arbetet ofta är mycket tungt utan hänsyn till att flertalet arbetstagare är kvinnor. Här återfinns många arbetsmiljöproblem, t ex buller, tunga lyft, dåliga arbetsställningar, bristande ventilation, hala golv och farliga maskiner. Arbetet kan periodvis vara mycket tungt. Maskinellt driven bana i diskanläggning, brickdukningsbana och kassaarbete är exempel på bundna och hårt styrda arbeten. Enligt föreskrifterna är det angeläget med möjlighet till pauser och arbetsväxling till mindre bundna arbeten [9]. En finsk undersökning om hälsorisker för storkökspersonal visar att det finns ett samband mellan skuldersmärta och arbete med lyfta armar beroende på höga arbetsytor. Temperatur, ventilation och drag orsakade de största klagomålen på arbetsplatsen. Den vanligaste arbetsolyckan var fingerskada orsakad av kniv [10]. Enligt en japansk studie om personal i storkök innebär köksarbete en ökad hälsorisk. Frekvensen av tunga lyft ökade med antalet portioner som serverades i varje kök. Undersökningen visar ett samband mellan arbetstyngd i köksarbetet och symptom från rörelseorganen. Förbättringar av köksutrustning kunde minska symptomen men det ökade tempot på grund av mekanisering medförde ändå hälsorisker [11]. En amerikansk studie av personal som arbetar i sjukhuskök pekar på sambandet att en ökad variation och feed-back i arbetet också ger en högre arbetstillfredsställelse [12]. Försörjningsenheten, Södra Älvsborgs Sjukhus Borås (SÄS), har under flera år haft en hög sjukfrånvaro. Under det senaste året har sjukfrånvaron minskat något och redovisades i december 2004 till cirka 13 procent, jämfört med den genomsnittliga sjukfrånvaron för SÄS som var 8 procent [personligt inhämtade uppgifter från personalavdelningen, SÄS]. Ledningen har på olika sätt arbetat för att försöka komma tillrätta med sjukfrånvaron och förebygga att nya personer blir sjukskrivna. Som ett led i detta arbete har företagshälsovården Hälsan och arbetslivet fått i uppdrag att göra en kartläggning av arbetsmiljön på sjukhusets kost- och städenhet i Borås. SYFTE Syftet med undersökningen var att kartlägga förekomsten av besvär i rörelseorganen, fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt motionsvanor hos städ- och kökspersonal, med fokus på följande frågeställningar: Vilka besvär förekommer i rörelseorganen? Vilka faktorer i den fysiska arbetsmiljön upplevs besvärande? Hur kroppsligt ansträngande upplevs arbetet? Hur upplevs den psykosociala arbetsmiljön med tanke på krav, kontroll och socialt stöd? Vilka motionsvanor har de anställda? Finns det några skillnader mellan de båda grupperna med avseende på besvär i rörelseorganen, fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt motionsvanor? 2

MATERIAL OCH METOD I undersökningsgruppen ingick all städ- och kökspersonal (n=119) på Försörjningsenheten, Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås förutom heltidssjukskrivna. Samtliga personer i undersökningen fick svara på en enkät med frågor om allmänna bakgrundsfaktorer, besvärsförekomst i rörelseorganen, smärtintensitet, fysisk arbetsmiljö, kroppslig ansträngning, upplevelse av psykosocial arbetsmiljö samt motionsvanor. Frågeformuläret bestod av 40 frågor, de flesta med fasta svarsalternativ: Sex frågor om allmänna bakgrundsfaktorer; ålder, kön, arbetsplats, arbetstid, antal år inom yrket samt familjesituation. Fem frågor om besvär med smärta/värk från rörelseorganen. Besvär från olika kroppsregioner angavs enligt Nordiska Ministerrådets frågeformulär om besvär i rörelseorganen [13]. För skattning av smärtintensitet användes visuell analogskala (VAS) 0-10, där 0 är ingen smärta och 10 värsta tänkbara smärta [14]. Tio frågor om fysisk arbetsmiljö. De svarande fick ange hur ofta de besvärades av följande faktorer i arbetsmiljön: buller, extrem kyla, extrem värme, dålig ventilation, otillräcklig belysning, vibrationer, tunga lyft, obekväma arbetsställningar och ensidiga arbetsrörelser. Svarsalternativen var aldrig, sällan/några ggr per år, ibland/några ggr per månad, oftast/några ggr per vecka och alltid/i stort sett dagligen. För skattning av upplevd kroppslig ansträngning användes Borgs ansträngningsskala 6-20, där siffran 6 innebär ingen ansträngning alls och siffran 20 maximal ansträngning [15]. Arton frågor om psykosocial arbetsmiljö. Krav, kontroll och socialt stöd i arbetet, skattades med ett index från Karasek och Theorell [16]. Frågorna om krav kan ge 5-20 poäng varav höga krav definieras som 14-20 poäng. Kontrollfrågorna kan ge 6-24 poäng, låg kontroll i arbetet motsvaras av 6-16 poäng. En fråga om motionsvanor, där motion definieras som fysiskt ansträngande fritidsaktiviteter under minst 15-20 minuter per tillfälle, så att du blir varm (t.ex. joggning, cykling, gymnastik, dans, tennis, ridning eller liknande). På frågan om i vilken omfattning man utövar regelbunden motion var svarsalternativen nästan inte alls/aldrig, 1-3 dagar per månad, 1 dag per vecka, 2-4 dagar per vecka och 5 dagar eller mer per vecka. Enkäten lämnades på de båda arbetsplatserna i november 2004 till 119 personer och besvarades av 84 personer. Svarsfrekvensen på kostenheten var 77 procent och på städenheten 64 procent, vilket ger en sammanlagd svarsfrekvens på 71 procent. Orsaker till det externa bortfallet är svårt att uttala sig om. Det interna bortfallet gällde frågorna om psykosocial och fysisk arbetsmiljö och bedömdes som begränsat. Bortfallet kan bero på flera faktorer, t ex svårigheter att förstå frågorna eller hur formuläret ska fyllas i. Av de 84 personer som besvarade enkäten var 92 procent kvinnor. Andelen män som arbetade i köket var något högre (11 ) jämfört med städenheten (5 ). Åldersfördelningen framgår av figur 1. Cirka 40 procent av städpersonalen var 55 år eller äldre. 3

60 50 48 45 Kök n=44 Städ n=40 40 39 30 30 20 16 10 7 0 39 år eller yngre 40-54 år 55 år eller äldre Figur 1. Åldersfördelning i procent (n=84) Andelen som arbetade heltid var hos kökspersonalen 64 procent och hos städpersonalen 69 procent. För båda grupperna hade de anställda i genomsnitt arbetat 18 år inom yrket. Bland de anställda i köket hade 51 procent arbetat 20 år eller mer inom yrket, för städpersonalen var denna andel 41 procent. Bland de anställda på städenheten var 13 procent ensamstående föräldrar, ingen person bland kökspersonalen var ensamstående med barn. Andelen sammanboende med eller utan barn var något högre hos kökspersonalen än bland städpersonalen (Tabell 1). Tabell 1. Fördelning av hushåll i procent (n=84) Kök n= 44 Städ n= 40 Totalt n= 84 Ensamstående 14 15 14 Ensamstående med barn - 13 6 Sammanboende med eller utan barn 86 72 80 4

RESULTAT Belastningsbesvär Besvär från rörelseorganen redovisas i tabell 2. Båda grupperna var för sig eller tillsammans angav störst problem från skuldror/axlar, därefter ländrygg, nacke och handleder/händer. Andelen besvär från samtliga kroppsdelar var högre hos städpersonalen, särskilt för handleder/händer och armbågar. Av de svarande med besvär hade 68 procent av kökspersonalen och 50 procent av städpersonalen haft liknande besvär tidigare under det senaste året. Tabell 2. Procentuell fördelning av nuvarande besvär från rörelseorganen (n=83) Kök n=44 Städ n=39 Totalt n=83 Nacke 43 56 49 Skuldror 54 62 58 Bröstrygg 20 24 22 Armbågar 18 36 26 Ländrygg 50 56 53 Handleder 33 56 44 /händer Höfter 27 33 30 Knän 32 41 36 Fotleder /fötter 23 30 26 Vid skattning av smärtintensitet enligt VAS (0-10) var medelvärdet 4.6 (Sd 2,6) för kökspersonalen och 4.8 (Sd 2,5) för städpersonalen. Bland deltagarna i undersökningen ansåg 49 procent att besvären var orsakade av arbetet, för de anställda i köket var denna andel 41 procent och för städpersonalen 58 procent. Fysisk arbetsmiljö Faktorer i den fysiska arbetsmiljön som upplevdes besvärande redovisas i tabell 3. De största problemen för båda grupperna var ensidiga arbetsrörelser, tunga lyft och obekväma arbetsställningar. Därefter kom buller och dålig ventilation. Kökspersonalen upplevde störst besvär med tunga lyft och buller, städpersonalen med ensidiga arbetsrörelser. Otillräcklig belysning och vibrationer/skakningar redovisas inte i tabell 3, dessa faktorer besvärade 9-11 procent av de anställda. 5

Tabell 3. Procentuell fördelning av faktorer i den fysiska arbetsmiljön som oftast eller alltid upplevs besvärande (n= 81) Kök n=43 Städ n=38 Totalt n =81 Belastningsergonomiska faktorer: Ensidiga arbetsrörelser 74 82 78 Tunga lyft 84 53 70 Obekväma arbetsställningar 70 53 62 Faktorer i den fysiska arbetsmiljön: Buller 79 24 53 Dålig ventilation 51 35 44 Extrem kyla 33 6 20 Extrem värme 21 8 15 Vid skattning med Borgs skala (6-20) av upplevd kroppslig ansträngning i arbetet var medelvärdet 14.6 för kökspersonalen och 14.4 för städpersonalen. Medelvärdena ligger på skalan mellan något ansträngande (13) och ansträngande (15). Krav, kontroll och socialt stöd Vid poängberäkning enligt Karasek-Theorells krav-kontroll-modell visade det sig att 66 procent av kökspersonalen upplevde höga krav i arbetet och 60 procent av städpersonalen låg kontroll över sin arbetssituation (Figur 2). De personer som samtidigt upplevde höga krav och låg kontroll utgjorde 32 procent av kökspersonalen och 18 procent av städpersonalen, vilket innebär att totalt en fjärdedel av hela undersökningsgruppen hade arbeten med hög anspänning. Kök n=41 80 Städ n=35 70 60 66 60 50 40 39 46 32 30 20 18 10 0 Höga krav Låg kontroll Höga krav + låg kontroll (14-20 poäng) (6-16 poäng) Figur 2. Krav och kontroll i arbetssituationen hos personalen på kök och städ (n=76). 6

Enheternas medelvärden på delskalan om socialt stöd på arbetet (6-24 poäng) var 17,7 för kostenheten och 17,8 för städenheten. Materialet delades in utifrån fördelningen i hela undersökningsgruppen, där 6-16 poäng (P 25) betecknar lågt socialt stöd och 20-24 poäng (P 75) högt socialt stöd (Figur 3). 50 40 30 38 29 43 31 31 29 Kök n=42 Städ n=35 20 10 0 lågt stöd (P 25) 6-16 poäng medel 17-19 poäng högt stöd (P 75) 20-24 poäng Figur 3. Socialt stöd i arbetssituationen hos personalen på kök och städ (n=77). Av de anställda i köket svarade 84 procent att de trivdes mycket/ganska bra med sin arbetssituation, motsvarande siffra för städenheten var 75 procent (Figur 4). 80 70 60 68 Kök Städ n=44 n=40 50 40 30 20 10 0 16 28 47 Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt/mycket dåligt 14 18 2 7 Figur 4. Procentuell fördelning av hur personal från de båda enheterna trivdes med sin arbetssituation (n=84). 7

Motion Av kökspersonalen var det 32 procent som tränade 1 dag i veckan eller mindre, motsvarande siffra för städpersonalen var 53 procent. Bland kökspersonalen var det 68 procent som tränade 2 dagar/vecka eller mer, motsvarande siffra för städenheten var 47 procent (Figur 5). 60 50 53 50 Kök Städ n = 44 n = 40 40 30 32 32 20 10 18 15 0 1 dag/vecka eller mindre 2-4 dagar/vecka mer än 5 dagar/v Figur 5. Motionsvanor hos de anställda på kök och städ (n=84). DISKUSSION Resultatet visar att mer än hälften av städ- och kökspersonalen hade besvär från skuldror/axlar och ländrygg, därefter var de vanligaste besvären från nacke och handleder/händer. I den fysiska arbetsmiljön upplevdes belastningsergonomiska faktorer som mest besvärande, för kökspersonalen tunga lyft och för städpersonalen ensidiga arbetsrörelser. Mer än hälften av personalen upplevde höga krav i arbetet och en lika stor andel låg kontroll i arbetssituationen. Nästan en tredjedel av kökspersonalen och drygt hälften av städpersonalen motionerade aldrig eller i liten omfattning. Både arbete i storkök och städarbete är kvinnodominerade yrken. Jämfört med nationell statistik [1] för respektive yrkesgrupper var andelen kvinnor i denna undersökning 21 procent högre på kostenheten och 15 procent högre på städenheten. Det är vanligare med besvär från rörelseorganen hos kvinnor än bland män [3,17], den stora andelen kvinnor i undersökningen kan påverka resultatet när det gäller belastningsbesvär. Enligt åldersfördelningen hade städpersonalen högre medelålder än de anställda i köket. Den största skillnaden i åldersstrukturen gäller personer som är 55 år eller äldre, vilka på städenheten utgjorde nästan 40 procent av gruppen och på kostenheten endast 7 procent. Med stigande ålder ökar risken att drabbas av olika besvär, bl a från rörelseorganen [3]. Hela undersökningsgruppen hade arbetat förhållandevis lång tid inom yrket, i genomsnitt 18 år. En bakgrundsfaktor som kan vara viktig i sammanhanget, är att när tekoindustrin 8

avvecklades i Borås under 1960-80-talet gick många kvinnor från sömnadsarbete till bl a städarbete inom offentlig sektor. Tidigare yrkesarbete som sömmerska kan vara en bidragande faktor till besvär med nacke och axlar [18]. I föreliggande studie var en större andel på städenheten ensamstående föräldrar. Detta kan påverka resultatet med tanke på att ensamstående föräldrar ofta har en tyngre belastning utanför arbetet och visat sig ha sämre hälsa än sammanboende föräldrar [19]. Besvär från rörelseorganen Båda grupperna angav störst problem från skuldror/axlar, ländrygg, nacke och handleder/händer, vilket överensstämmer med de vanligaste redovisade besvären för båda yrkeskategorierna [2, 4]. Jämfört med statistik från Arbetsmiljöundersökningarna om kroppsliga besvär hos olika yrkesgrupper [4], var besvärsförekomsten 10-15 procent större för ländryggsbesvär hos kökspersonalen och för besvär med nacke, skuldror/axlar, ländrygg och handleder/händer hos städpersonalen. Den stora andelen besvär från rörelseorganen, särskilt bland städpersonalen, bör tolkas med hänsyn till de bakgrundsfaktorer som beskrivits, t ex åldersstruktur.och tidigare arbete inom tekoindustri. Vid självskattad smärtintensitet med VAS-skala fanns det inga större skillnader mellan grupperna, medelvärde 4,6 för kökspersonalen och 4,8 för städpersonalen motsvarar medelsvår smärta. Fysisk arbetsmiljö Deltagarna fick skatta nio faktorer i den fysiska arbetsmiljön, av dessa var det ensidiga arbetsrörelser, tunga lyft och obekväma arbetsställningar som upplevdes mest besvärande. Kökspersonalen hade också problem med buller, som näst efter tunga lyft fick den högsta skattningen. Städpersonalen upplevde mest besvär med ensidiga arbetsrörelser. Att belastningsergonomiska faktorer är ett stort problem hos de båda yrkesgrupperna överensstämmer med tidigare studier, detta gäller även problem med buller i storkök [2, 4, 7, 9]. Tunga lyft och ensidigt, monotont arbete har visat sig vara bland de största orsakerna till belastningsbesvär hos köks- och städpersonal [2]. Åtgärder som föreslagits är riskbedömning, utbildning i ergonomi och variation till mindre bundna arbetsuppgifter [8, 9, 12]. Upplevd kroppslig ansträngning enligt Borg-RPE-skalan (6-20) korrelerar med arbetsintensitet och pulsfrekvens vid aerobt arbete [15]. Gruppernas medelvärden, 14,6 för kökspersonalen och 14,4 för städpersonalen låg mellan något ansträngande (13) och ansträngande (15). I en tidigare studie har en kroppsligt ansträngande arbetssituation definierats som 15 eller högre på Borg-skalan [20]. Studien visar att det är vanligare med ett kroppsligt ansträngande arbete hos personer med tingyrken, dvs arbeten med manuell hantering av konkreta ting, jämfört med människoyrken och symbolyrken. Med ovanstående definition hade 55 procent av städpersonalen respektive kökspersonalen i undersökningen en kroppsligt ansträngande arbetssituation. Psykosocial arbetsmiljö Krav-kontroll-modellen för arbetsorsakad psykisk belastning innehåller frågor om arbetets krav, stimulans av arbetet och det inflytande en person har på sitt arbete. Stimulans och inflytande sammanfattas under rubriken kontroll [5]. Resultatet visar att kökspersonalen i större utsträckning upplevde höga krav i arbetet medan städpersonalen i större utsträckning upplevde låg kontroll över sin arbetssituation. Detta kan exempelvis bero på att köksarbetet ofta sker under tidspress med krav på att arbetsuppgifter ska vara klara ett visst klockslag. 9

Städarbetet kan upplevas rutinmässig med små möjligheter till eget inflytande över hur arbetet ska göras. En fjärdedel av hela gruppen (nästan en tredjedel av kökspersonalen) upplevde samtidigt höga krav och låg kontroll, vilket innebär negativ stress och en ökad risk för ohälsa [16]. Att mer än hälften (52 ) av hela gruppen upplevde låg kontroll pekar på att det finns behov av insatser som kan ge de anställda ökat inflytande över sitt arbete. Socialt stöd kan vara rent praktiskt, t ex att det går att få hjälp med tunga lyft. Stödet är också av emotionellt slag och avser relationerna med arbetsledning och arbetskollegor och den stämning som finns på arbetsplatsen [5]. Resultatet av frågorna om socialt stöd visade ingen större skillnad mellan enheternas medelvärden, 17,7 för köket och 17,8 för städenheten, men en större andel av kökspersonalen (38 ) upplevde lågt stöd jämfört med städpersonalen (29 ). En positiv signal är att tre fjärdedelar av städpersonalen och 84 procent av kökspersonalen trivdes mycket/ganska bra med sin arbetssituation, vilket tyder på att båda arbetsplatserna hade en god trivsel. Med tanke på belastningsbesvär och problem med fysisk arbetsmiljö, är det värt att notera att nästan 30 procent av städpersonalen trivdes mycket bra med sin arbetssituation. Motion Drygt hälften av städpersonalen och nästan en tredjedel av kökspersonalen motionerade aldrig eller i liten omfattning, högst 1 dag/vecka. Här kan flera bakgrundsfaktorer påverka, t ex åldersstrukturen på städenheten, men också upplevd kroppslig ansträngning i arbetet och besvär från rörelseorganen. Fysiska besvär kan göra det svårt att delta i motionsaktiviteter och upplevelsen av ett ansträngande arbete kan minska motivationen att vara fysiskt aktiv på fritiden. Det är ändå värt att notera att en relativt stor del av de båda arbetsgrupperna, hos kökspersonalen 68 procent och hos städpersonalen 47 procent, som tränade 2-5 dagar/vecka eller mer. Tidigare forskning visar att fysisk träning förbättrar fysisk prestationsförmåga och funktionsförmåga i vardagen samt medför ökad livskvalitet [21]. En individuellt anpassad fysisk träning kan bidra till att personalen får en bättre hälsa och orkar mer både på arbetet och på fritiden. SLUTSATS För städ- och kökspersonalen i undersökningen innebär arbetet tung belastning, ensidiga arbetsrörelser och låg kontroll över arbetssituationen. Med tanke på den stora andelen belastningsbesvär hos personalen finns det behov av att närmare undersöka och bedöma riskerna vid arbetsställningar, arbetsrörelser och tunga lyft för att kunna minska skadlig belastning i arbetet. Det finns också behov av insatser för att minska problem med buller i köket. Förslag på andra åtgärder är att ge de anställda ökat inflytande över sitt arbete, mer varierade arbetsuppgifter och möjlighet till individuellt anpassad fysisk träning. Det är angeläget med ytterligare forskning inom området, till exempel att undersöka hur städoch storköksarbete skulle kunna förändras till ett mer varierat arbete så att risken för belastningsbesvär minskar. 10

TACK Varmt tack till all personal på Försörjningsenheten som har hjälpt till med utformningen av frågeformuläret och medverkat i studien. Ett särskilt varmt tack till Monica Mortimer för hjälp med databearbetning, god handledning och uppmuntrande råd under projektets gång. REFERENSER 1. Statistiska centralbyrån. Arbetsmarknad, yrkesregistret med yrkesstatistik, 2002, www.scb.se 2. Arbetsmiljöverket. Sifferfakta om belastningsergonomi, arbetsrelaterade besvär och anmälda belastningsskador, 1998, www.av.se 3. Arbetsmiljöverket. AFS 1998:1 Belastningsergonom, www.av.se 4. Statistiska centralbyrån, Arbetsmiljöverket. Ensidigt upprepat arbete arbetsmiljöförhållanden, besvär, sjukfrånvaro, sjuknärvaro, Information om utbildning och arbetsmarknad 2003:4, www.av.se. 5. Nachemson A, Carlsson C-A, Englund L, Goossens M, Harms-Ringdahl K, Linton S, Jonsson E, Marké L-Å, Norlund A, Söderström M, van Tulder M, Waddell G, Vingård E, Engström C, Norwall M, Persson I, Wallmark J. Ont i ryggen, ont i nacken vol 1, SBU - Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2000, www.sbu.se. 6. Johansson H, Windhorst U, Djupsjöbacka M, Passatore M. Kronisk arbetsrelaterad muskelsmärta neuromuskulära mekanismer bakom arbetsrelaterade kroniska muskulära smärtsyndrom, FoUrapport nr 25, Högskolan i Gävle, 2004. 7. Kemmlert, Kristina. Lokalvård ett tillsynsområde som kräver särskilda insatser. Arbetarskyddsstyrelsen, rapport 2000:3, www.av.se. 8. Health and Safety Executive HSE. Caring for cleaners : guidance and case studies on how to prevent musculoskeletal disorders. HSE 234, Sudbury, HSE Books, 2003. 9. Arbetsmiljöverket. AFS 1993:39 Restauranger och andra storhushåll, www.av.se. 10. Pekkarinen A, Anttonen H, Niskanen J. Assessment of health risks in canteen kitchens. International Journal of Occupational Safety and Ergonomics 1996;2(3):262-267. 11. Oze Y. Studies of health hazards among cooks providing school lunch service. Report 2. An analysis of factors associated with the development of health hazards. Sangyo Igaku 1984 Sep;26(5):425-37. 12. Sneed J, Herman CM. Influence of job characteristics and organizational commitment on job satisfaction of hospital foodservice employees. Journal of Dietetic Association 1990 Aug; 90(8):1072-6. 13. De Barros EN, Alexandre NM. Cross-cultural adaptation of the Nordic musculoskeletal questionnaire. International Nursing Review 2003 Jun;50(2):101-8. 14. Bijur PE, Silver W, Gallagher EJ. Reliability of the visual analog scale for measurement of acute pain. Academic Emergency Medicine 2001 Dec;8(12):53-7. 11

15. Borg G. Psychophysical scaling with applications in physical work and the perception of exertion. Scandinavian Journal of Work, Environment and Health 1990;16 Suppl 1:55-8. 16. Karasek R, Theorell T. Healthy work, stress, productivity and reconstruction of working life. New York: Basic Books, 1990 (1992 paper): 68-82, 334-346. 17. Arbetarskyddsstyrelsen, Statistiska centralbyrån. Arbetsmiljön 1999. Statistiska meddelanden AM 68 SM 0001, Solna. Hämtad från www.av.se/press/2000/scb.pdf 18. Schibye B. Musculoskeletal symptoms among sewing machine operators. Scandinavian Journal of Work, Environment and Health, 1995; 6: 427-434. 19. Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2001, www.socialstyrelsen.se 20. MOA-projektet Slutrapport II: Beskrivning och utvärdering av variabler om arbets- och livsvillkor. Resultat av analyser med variabelansats samt kvalitativ och kvantitativ enkätfrågeprövning. Rapport från Yrkesmedicinska enheten 1999:9, Stockholms läns landsting. Hämtad från www.arbetsmiljoforum.p2p.nu 21. Ståhle A. Life-long physical exercise is crucial in coronary disease. Läkartidningen 2004 Sep 23; 101(39):2988-90. 12