Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 2020, under parollen "smart och hållbar tillväxt för alla". Europa 2020 är en fortsättning på Lissabonstrategin, som sträckte sig till 2010. För att följa upp hur den nya strategin lyckas har ställt upp mål inom fem områden som ska följas upp med åtta indikatorer. Målen och indikatorerna presenteras i denna kortrapport. I rapporten visas också hur förhåller sig till målen samt hur Västsverige ( samt Halland) förhåller sig till andra europeiska NUTS 2-regioner. har utöver 2020 målen satt upp egna nationella mål i strategin. Europa 2020 Mål Mål Mål Ökad sysselsättningsgrad 75 % 80 % Öka offentliga och privata FoU investeringar 3 % 4 % Minska utsläppen av växthusgaser 20 % 40 % Ökad energieffektivisering 20 % 20 % Öka andelen förnybar energi 20 % 50 % Höjd utbildningsnivå 40 % 40 % Minskade skolavhopp <10 % <10 % Minska utanförskapet <20 000 000 <14 % ÖKAD SYSSELSÄTTNINGSGRAD Målet på -nivå är att till 2020 eftersträva en höjning av sysselsättningsgraden till 75 procent för kvinnor och män i åldrarna 20 64 år. Det svenska målet är en höjning av sysselsättningsgraden till över 80 procent för kvinnor och män i åldrarna 20 64 till år 2020. År 2010 hade en betydligt högre sysselsättningsgrad än de övriga -länderna. Kvinnor har genomgående en lägre sysselsättningsgrad än män. Trots en positiv utveckling av sysselsättningsgraden i sedan 1994, finns stora skillnader inom, både geografiskt och mellan olika grupper. Framförallt bland personer som är födda utanför Norden är sysselsättningsgraden lägre. Det finns också stora skillnader i sysselsättningsgrad mellan länder och regioner i Europa. Södra Spanien, södra Italien samt delar av Östeuropa har en sysselsättningsgrad väl under 60 procent år 2010. Bild 1. Sysselsättningsgrad (20-64 år) i :s regioner 2010 1 Diagram 1. Sysselsättningsgrad (20-64 år) 2010, procent 75 81 78 76 82 79 63 75 69 0 20 40 60 80 100-27 = 68, 5 % The Europe 2020 target is 75 % Source: Eurostat Källa: SCB, Eurostat Totalt Män Kvinnor 2020 Mål Mål 1 NUTS är den regionala indelning som används inom för statistikredovisning. I utgörs NUTS 1 av tre landsdelar, NUTS 2 av riksområden och NUTS 3 av län.
ÖKA OFFENTLIGA OCH PRIVATA FoU- INVESTERINGAR Målet på -nivå är att till 2020 att höja de kombinerade offentliga och privata investeringarna inom denna sektor till 3 procent av bruttonationalprodukten (BNP). har satt det nationella målet till 4 procent av BNP. har under flera år placerat sig högt både nationellt som internationellt när det gäller FoU-utgifter. Enligt den senaste europeiska sammanställningen har s ställning sjunkit lite i förhållande till tidigare sammanställningar men ligger fortfarande i topp i ett europeiskt perspektiv. Östeuropeiska regioner, delar av Baltikum, Bulgarien samt Rumänien spenderade minst på FoU under 2009. Det är stora privata FoU-investeringar som förklarar Västsveriges goda position. När det gäller offentliga FoU-investeringar hamnar Västsverige bara något över genomsnittet för -15. De största FoUinvesteringarna i är koncentrerade till ett fåtal multinationella företag vilket kan öka sårbarheten på sikt om företagen väljer att allokera om sina FoUresurser utanför. Bild 2. FoU-investeringar som andel av BNP i :s regioner 2009-27 = 2, 01 % The Europe 2020 target is 3 % Source: Eurostat Diagram 2. FoU investeringar i procent av BNP 2009 4,5 3,6 1,9 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Källa: SCB 2020 Mål Mål 2
ÖKA ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI 2 har åtagit sig att andelen förnybar energi av den totala energianvändningen ska öka till 50 procent 2020. På -nivå är målet satt till 20 procent. År 1990 var s andel förnybar energi 34 procent och har sedan dess ökat för att år 2009 vara 47 procent. I var andelen förnybar energi 41 procent år 2009 och i endast 12 procent. Elproduktionen från vattenkraft bidrar mest till andelen förnybar energi i. Det näst största bidraget kommer från industrisektorn därefter följer fjärrvärmeproduktionen och bostadssektorn. Användningen av förnybar energi i transportsektorn står för en mycket liten del av den totala användningen av förnybar energi. ÖKAD ENERGIEFFEKTIVISERING Precis som det svenska nationella målet vill eftersträva en ökning av energieffektiviteten med 20 procent fram till 2020, här uttryckt som en minskad energiintensitet. Energiintensitet beräknas som förhållandet mellan den totala energiförbrukningen och BNP. Indikatorn för uppföljning av energieffektivisering är dock under utveckling hos Eurostat, vilket har medfört att vi i rapporten valt att inte jämföra med. För har energiintensiteten minskat mer än -genomsnittet framförallt efter 2002. Den totala energiförbrukningen i har följt den nationella trenden och den tidigare ökningen har avstannat sedan några år tillbaka. Den högsta energianvändningen i länet sker inom industri och byggverksamhet. Transporternas energianvändning är fortsatt hög i länet liksom i landet som helhet. MINSKA UTSLÄPPEN AV VÄXTHUSGASER -länderna har åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent jämfört med 1990 års nivåer. har, gentemot, åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med procent 2020 jämfört med 2005. s nationella klimatmål är att våra utsläpp bör vara 40 procent lägre 2020 än utsläppen 1990. Båda målen gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter inom (-ETS). Diagram 3. Andel förnybar energi av den totala energianvändningen 2009, procent Diagram 4. Energiintensitet (kg oljeekvivalenter per 1000 euro av BNP) 1995-2010, källa Eurostat Kgoe/ 1000 euro 250 200 150 100 50 12 0 10 20 30 40 50 Källa: Eurostat, SCB 2020 Mål 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Diagram 5. Minskning av växthusgaser 1990-2009 (koldioxidekvivalenter), procent 41-6 47 Mål I har utsläppen av växthusgaser minskat med 6 procent mellan åren 1990 och 2009. Utsläppen har minskat främst tack vare en övergång från uppvärmning med olja till biobränsle och fjärrvärme. Minskningen har till en del uppvägts av att vägtrafikens och den tunga processkemiska industrins utsläpp ökat. En minskning med 6 procent är betydligt sämre jämfört med de övriga länderna och riket i övrigt. Mätningen av utsläppen mellan 1990-2009 innefattar både systemet för handel med utsläppsrätter samt den icke handlande sektorn. - - -40-30 -20-10 0 Mål 2020 Mål 2 Eurostat redovisar ännu inte miljöindikatorerna på NUTS 2 nivå, varför redovisas separat i miljöindikatorerna utan Halland Källa: LST, RUS, Eurostat 3
MINSKADE SKOLAVHOPP Målet på -nivå är att till 2020 förbättra utbildningsnivån särskilt genom att sträva efter att minska antalet elever som i förtid avbryter sin skolgång till mindre än 10 procent. Även s nationella mål är 10 procent. En väl fungerande utbildning stärker s och regionernas konkurrenskraft samt förbättrar individers kunskaper och livschanser. Utbildning, särskilt i unga år, minskar risken för utanförskap och social utslagning senare i livet. Bild 3. Skolavhopp i :s regioner 2008-2010 Enligt Skolverkets rapport "Studieavbrott och stödinsatser i gymnasieskolan 2008" är avbrott i vanligare bland elever som går i individuella program, på yrkesförberedande utbildningar och bland elever som utgör underrepresenterat kön på en utbildning. En annan elevgrupp som är överrepresenterad när det gäller avbrott är elever som har föräldrar med låg utbildningsnivå. Andelen 18 24-åringar i som inte har avslutat gymnasiestudier och som inte studerar uppgick till 11 procent år 2010. Detta är något lägre än övriga -länder. I var andelen 11 procent. Precis som i övriga svarade männen i för en högre andel än kvinnorna, 13 respektive 9 procent. Regioner i Europa som har en hög andel elever som hoppar av skolan i förtid kan ses i Spanien, Storbritannien, Italien, Bulgarien och Rumänien. -27 = 14, 5 % The Europe 2020 target is 10 % Source: Eurostat, DG REGIO Diagram 6. Andel elever (18-24 år) som hoppat av skolan i förtid och som inte studerar 2010 9 11 13 9 13 11 Kvinnor Män Totalt 12 14 16 0 5 10 15 20 Källa: SCB, Eurostat 2020 Mål Mål 4
HÖJD UTBILDNINGSNIVÅ Målet på -nivå är att till 2020 förbättra utbildningsnivån särskilt genom att öka den andel 30 34- åringar som har avslutat en minst 2-årig eftergymnasial eller motsvarande utbildning till minst 40 procent. s nationella mål är satt till 40-45 procent. Andelen 30 34-åringar som har minst 2-årig eftergymnasial utbildning uppgick till 32 procent 2010 i enligt Eurostat. För och var motsvarande andel 44 respektive 47 procent. Det svenska nationella målet är med andra ord redan nått år 2010. Kvinnor har överlag en högre utbildningsnivå än män. Inom är skillnaderna också stora när det gäller utbildningsnivån. Göteborgsregionen har en betydligt högre utbildningsnivå än i de tre övriga delarna av regionen (Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad). Av bild 4 framgår att andelen 30-34-åringar med minst tvåårig eftergymnasial utbildning är högre i Stockholms län och i Sydsverige (Skåne och Blekinge) jämfört med Västsverige. Exempel på länder i Europa som ligger betydligt lägre än -genomsnittet är Tjeckien, Slovakien, Ungern och Rumänien. Bild 4. Andel 30-34 år med minst tvåårig eftergymnasial utbildning 2008-2010 -27 = 32, 3 % The Europe 2020 target is 40 % Source: Eurostat, DG REGIO Diagram 7. Andel 30-34 åringar med minst 2-årig eftergymnasial utbildning 2010 43 47 55 44 40 52 32 30 37 Kvinnor Män Totalt 0 20 40 60 Källa: SCB, Eurostat 2020 Mål Mål 5
MINSKA UTANFÖRSKAPET Målet på -nivå är att till 2020 främja social delaktighet, framför allt genom fattigdomsminskning och att sträva efter att åtminstone 20 miljoner människor ska komma ur en situation där de riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning. Enligt Eurostats beräkningar skulle andelen människor i utanförskap minska från dagens 23 procent till 19 procent av Europas befolkning. utanförskaps-indikator definieras som antalet personer som riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning enligt tre indikatorer: Risk för fattigdom, antal personer med mindre än 60 procent av medianinkomsten i landet, dvs. personer med låg ekonomisk standard Materiell fattigdom, antal personer som har brister i materiell standard, dvs. personer som inte har råd med en viss levnadsstandard Hushåll där ingen förvärvsarbetar, antal personer som lever i hushåll med en förvärvsfrekvens på mindre än 20 procent av den potentiellt möjliga. Andelen människor som lever eller riskerar att hamna i fattigdom och socialt utanförskap uppgick till 15 procent av befolkningen år 2010 i och i Västsverige enligt Eurostats indikator. För var andelen 24 procent. Bulgariska regioner, regioner i södra Italien och Lettland har en högre andel människor som lever eller riskerar att hamna i fattigdom enligt :s indikator. har valt att använda ett annat mått för att mäta och följa utanförskapet. Genom att öka den sociala delaktigheten vill man minska andelen kvinnor och män 20 64 år som är utanför arbetskraften (utom heltidsstuderande), långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna till väl under 14 procent 2020. Utvecklingen kommer också att mätas med hjälp av ett antal andra nationella indikatorer. Mäter vi enligt den svenska utanförskaps-indikatorn blir andelen 18 procent för kvinnor och procent för män i både som i övriga. Bild 5. Andel av befolkning som riskerar fattigdom 2010. Diagram 8. Andel kvinnor och män (20-64 år) som är utanför arbetskraften (utom heltidsstuderande), långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna 2010-27 = 23, 5 % The Europe 2020 target is 19 % Source: Eurostat 18 18 Författare: Urmas Kömmits 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Källa: SCB Totalt Män Kvinnor Mål Fakta & Analys är en kortrapport från sregionens regionutvecklingssekretariat. Syftet med rapportserien är att öka kunskapen om förutsättningarna för regional utveckling i. På www.vgregion.se/regionutveckling/rapporter kan du registrera dig för prenumeration och ladda ner samtliga kortrapporter. Kontakt: Mats Granér, chef Analys och uppföljning, mats.graner@vgregion.se, tel. 010-441 16 70 6