Homogenitetsmätning med laser



Relevanta dokument
Texturmätning med mätbil Metoddagen 10 februari 2011

Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?

Vägytemätning för bedömning av asfaltsbeläggning - Textur

Friktion och makrotextur likheter och olikheter

Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU?

Friktions- och texturutveckling på nya beläggningar

Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU?

Friktionsmätning och textur

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning

Ytbehandlingar Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner Fortsättning 2006-

Vilka utmaningar har vi? Transportforum : Personbilar + 14 % Tung trafik + 48 % : % dubbade fordon

TANKvärt från prov- och kontrollsträckor

Besiktning av KGO-sträckor

Introduktion till TRV-applikationen PMSV3 Pavement management system. Fokus på den externa versionen (.se) av PMSV3

Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter

Omfattning Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

Inventering av makrotextur asfaltbeläggningar FOI-projekt Id 3723 Torbjörn Jacobson

Ytbehandlingar Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner Fortsättning 2006-

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket

Metoddagen 11 februari, 2010

Prediktionsmodell för våta vägmarkeringars retroreflexion

Texturmätning med vägytemätbil, som indikator för beläggningens friktion

Polering av asfaltbeläggning Torbjörn Jacobson Investering Teknik & Miljö. Resultaten i presentationen kommer från VTI-rapporter

Vägytemätning -mått, metoder och hjälpmedel. NVF seminarium 27/1-05. Innehåll. Bakgrund - vägytemätning idag.

Dokumentation från Asfaltdagarna Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister.

Startmöte Värmebeläggningsgrupp Solna Minnesanteckningar Kenneth Lind / Trafikverket

Torbjörn Jacobson. Vägavdelningen Provväg EG Kallebäck-Åbro. Vägverket, region Väst. Fri

Lägesrapport gällande beläggning med tyst asfalt på bullerstörda gator och vägar

Uppföljning av provsträckor med ytbehandling som förseglats med Fog Seal

Metodgruppens utskott Oförstörande fältmätningar

Energieffektiva beläggningar 2

Dokumentation från Metoddagen 6 feb 2014

Kvalitet hos vägytedata. Transportforum 2015 Session 78 Vägytemätning Leif Sjögren

Friktionsmätning av vägavsnitt med gummiasfalt

JÖNKÖPING CENTRALT LÄGE FÖR LOGISTIK

FÖRPROVNING / KONTROLL VID REMIXING

Nyheter & Konferenser. Seminarium - Mätning av vägyta och vägområde 12 april 2018, Sky City Arlanda Thomas Lundberg


Vägytemätning TRV 2013:XXX TDOK 2013:XXX 1 Vägnät TRVMB XXX

Innehåll. Bestämning av ojämnheter VV Publ. nr 2001:29 och tvärfall med rätskiva VVMB 107

utveckling Begreppet kvalitet - asfaltbeläggningar Allmänt om kvalitet Forskningsfinansiärer och utövare FoU-projekt inom olika områden

Bullerreducerande beläggningar Bullerreducerande asfaltbeläggningar. Torbjörn Jacobson Teknik & Miljö Investering

Lab-provning av bullerdämpande asfalt (E4 Rotebro) Dubbeldrän.

Stickprov vid utförandeentreprenader

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Fredd Larsson. Projektmål. Bakgrund. (termografisk mätning VV Publ. 2006:114) Beställarens erfarenhet av upplevd varierad kvalitet som

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige

Torbjörn Jacobson Asfaltdagen 2014

Mät- och ersättningsregler för underhållsbeläggningar

Bestämning av friktion på belagd yta

The Top of Rail Research Project

Funktionsentreprenader

VTI:s forskningsområden

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

TBT Vägmarkering, rev 1. Publ. 2010:109

Metodgruppens utskott Oförstörande fältmätningar

Mätning av rullmotstånd

Vägytans makrotextur och dess variation

Statistisk acceptanskontroll

Tillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003

Informationsmöte i projektet Rastplats Sorsele

EXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning

Tillståndsbedömning av ytbehandling defekter

Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning

Presentation Kenneth Lind

Innehåll. Metodbeskrivning Vägytemätning av objekt

Minnesanteckningar från möte i tankbeläggningsgruppen

Metodgruppens styrgrupp

Tankbeläggning Ett klokt val

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Strömstad Magistern 4, Buller PM

Smala körfält en utmaning för beläggningsbranschen? Transportforum Smala körfält - Hur påverkas slitaget av dubbdäcken

Vägytemätning med mätbil; objektmätning

PUBLIKATION 2008:95. Teknisk beskrivning av flödesblandad asfalt KGO-III

DATABAS ÖVER PROVVÄGAR

Föryngring av asfalt i kretsloppet Mats Wendel, PEAB Asfalt

Beläggningsslitage från dubbade fordon (slitagemodellen)

Funktionskontroll av vägmarkering VV Publ. 2001: Orientering 3. 2 Sammanfattning 3. 3 Säkerhet 3. 4 Definitioner 3

Statens energimyndighets författningssamling

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar

Strömstad ny sporthall, Buller PM

Kontroll av automatisk bestämning av utbytesförlust

Kontroll och uppföljning av entreprenader del 1, dagens krav och metoder

Tankbeläggning Ett klokt val

Provtagning, provning och bedömning VV Publ. Nr 2000:109 s 1 av provningsresultat av asfaltmaterial för återvinning

Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Möte FoU YB

ROMA. State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden

Attitydundersökning invånare Dubbelspår Göteborg-Borås Projektnummer: TRV 2013/45076

VV Publ. Nr 2006:112 1 Yttäckande homogenitetsmätning med isotopmätare. Sida

Funktionsupphandlingar i kommuner

Minnesanteckningar från mötet med Metodgruppens Asfaltutskott

Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager

Publikation 1994:40 Mätning av tvärfall med mätbil

Metoddagen Leif Sjögren, VTI. Tillståndsmätning med smartmobil; en översikt av läget Metoddagen, 5 Februari 2015 Leif Sjögren, VTI.

Prognosmodeller för tillståndsmått i Trafikverkets Pavement Management System makrotextur, MPD

Bakgrund. Cirkulationsplatser

3 Parkeringsdäck. Nyckel 3.0 System Beta: 3.1. System B2B: 3.2. System B2A: 3.3. System Gjutasfalt: 3.4

Transkript:

Uppdraget Syfte: En metod behövs för att objektivt kunna avgöra ytans kvalitet vid nybyggnads- och underhållsobjekt. Homogenitetsmätning med laser Metoddagen 7 februari 2013 Thomas Lundberg, Drift och Underhåll Projektet utförs på uppdrag av Trafikverket Involverade personer Jesper Elsander Torbjörn Jacobsson Johanna Thorsenius Marcus Larsson Mats Wendel Metoden ska kunna upptäcka öppna ytor Metoden ska kunna upptäcka inhomogena ytor

Metoden ska kunna upptäcka feta fläckar, täta partier Detta vill vi åstadkomma Hur ska det kontrolleras? Lämplig mätstorhet? Dokumenterat arbete till grund för kontrollmetoden ( www.vti.se/sv/publikationer/ ) Mätbil Makrotextur Mått: Mean Profile Depth (MPD) VTI-Notat 5-2011 VTI-Notat 35-2012

VTI-Notat 5-2011 Vägens makrotextur och dess variation Vägytemätning med mätbil MPD lämplig mätstorhet för kontrollmetoden. Data per 1 m är en lämplig längd för att kunna detektera avsedda egenskaper. Variationskoefficienten är lämplig att använda för att bestämma ytans homogenitet. Modellen måste anpassas efter beläggningstyp Tre mätlinjer är lämpligt att använda vid kontroll, i vänster och höger hjulspår och mellan dem. Går bra att kombinera med en normal objektmätning inga extra mätningar krävs. VTI-Notat 35-2012 Kontrollmetod för nya vägbeläggningar Makrotextur Beskrivning av hur kontrollmetoden är framtagen och utformad. Beskrivning av det initiala utvecklingen av makrotextur för en ABS16 beläggning (fallstudie). En objektmätning bör utföras efter ca: 100 000 fordonspassager eller 2 veckor beroende på den initiala förändringen av MPD på en ny beläggning. Förslag till gränsvärden presenteras med hänsyn till beläggningstyp, stenstorlek och skyltad hastighet. Makrotexturens utveckling över tiden uppföljning av ca: 15 sträckor. Initial förändring av MPD, ABS16, ÅDT 5200 Ca: 20 dagar MPD reduceras med ca:25% Vinter1 Vinter2 Grunder för kontrollmetoden En vägs makrotextur ska ha en lagom nivå, varken för hög eller för låg och dessutom homogen. Makrotexturens storlek är beroende av beläggningstyp och maximal stenstorlek. MPD mäts i tre parallella spår längs vägen, vänster och höger spår samt mellan spåren. Liten extra kontrollkostnad då mätningen kan kombineras med kontroll av jämnhet tvärs och längs vägen (normal objektmätning). Mätmetoden (makrotexturmätning) kvalitetssäkras genom validitetstest i samband med TRVs upphandlingstester vart fjärde/femte år.

Kontrollmetoden gemensamma grunder för testerna Kontrollobjekt Hela objektet mäts tre gånger. Repeterbarhetstest utförs för att säkerställa god mätkvalitet vid varje mätobjekt. Data per 1 m används som indata till kontrollmetoden. Kontrollobjektens längd är 20 m. Alla tre mätningars resultat måste indikera underkänt för att kontrollobjektet ska underkännas. Gränsvärden för metoden väljs med avseende på beläggningstyp och maximal stenstorlek. För närvarande finns gränsvärden för ABS, ABT och TSK och maximal stenstorlek 11 och 16 mm. 0 m 40 60 m m Kontrollobjekt 2 20 m Kontrollobjekt 1 Kontrollmetoden låg makrotextur Motiv till gränsvärden fel proportioner mellan bindemedel och ballast, ökande risk för dålig friktion Metoden Gränsvärdet väljs med utgångspunkt till skyltad hastighet, två klasser 80 km/h och > 80 km/h. Om två enmetersvärden inom en 20 m-sträcka understiger gränsvärdet underkänns kontrollobjektet (alla tre mätningar måste ha samma utsaga). Kontrollmetoden hög makrotextur Motiv till gränsvärden fel proportioner mellan bindemedel och ballast, låg packningsgrad eller för låg temperatur på massan, ökande risk för beständighetsproblem. Metoden Om två enmetersvärden inom en 20 m-sträcka överstiger gränsvärdet underkänns kontrollobjektet (alla tre mätningar måste ha samma utsaga).

Kontrollmetoden inhomogen beläggning Exempel på utvärdering Motiv till gränsvärden kvalitetsstämpel på utförd beläggningsåtgärd. Metoden Mäts med variationskoefficienten (standardavvikelse/medelvärde) Om variationskoefficienten överstiger gränsvärdet underkänns kontrollobjektet (alla tre mätningar måste ha samma utsaga). Resultatredovisning Underkänd 20 m sträcka Beläggning ABS16 Antal underkända 107 Skyltad hastighet 70 [km/h] Andel underkända Längd 8258 m 26% Specifikation per kategori Låga värden, per mätlinje Objektets resultat MPD_vänster MPD_mitten MPD_höger MPD_vänster MPD_mitten MPD_höger Antal underkända 1 97 56 0 0 0 Andel underkända 0% 23% 14% 0% 0% 0% Variationskoefficient, per mätlinje MPD_vänster_VK MPD_mitten_VK MPD_höger_VK Antal underkända 0 23 5 Andel underkända 0% 6% 1% Höga värden, per mätlinje Vad händer härnäst? Fastställande av gränsvärden (väntar på enkätsvar från utvalda TRV projektledare) Börja använda metoden i årets mätprogram? Ska vite/bonus användas, vilka belopp i så fall? (Beslut måste tas av TRV) Vid vilken nivå ska objektet göras om/förbättras? (Ett förslaget är att objektet ska åtgärdas om MPD-nivåerna ligger under TRVs underhållsstandard) Låga värden, per mätlinje Höga värden, per mätlinje MPD_vänster MPD_mitten MPD_höger MPD_vänster MPD_mitten MPD_höger Antal 1 m sträckor under gränsvärdet 10 626 188 0 0 0 Andel 1m sträckor under gränsvärdet 0% 8% 2% 0% 0% 0%

Dokument Handledning till kontrollmetod Dokument och utvärderingsmall (Excel) Välj uppgifter om objektet i de tre grå cellerna Ange beläggningstyp ABS Ange max stenstorlek 16 [mm] Ange skyltad hastighet 90 [km/h] Ange mätleverantör Destia (Dessa uppgifter ändras automatiskt) Gränsvärde för lågt MPD 0.60 [mm] Gränsvärde för högt MPD 2.38 [mm] Gränsvärde för variationskoefficient 0.36 Leverantörsberoende offset 0.09 [mm] Tack, Kopia av handledning för metoden och utvärderingsexempel i Excel kan fås genom att kontakta, Johanna Thorsenius, Trafikverket mailto:johanna.thorsenius@trafikverket.se eller Thomas Lundberg, VTI mailto:thomas.lundberg@vti.se