Inbjudan till teckning av aktier i Lappland Goldminers AB (publ)

Inbjudan till teckning av aktier i Lappland Goldminers AB (publ)

Lite fakta om guld Guld är en ädelmetall och en av de kemiskt mest opåverkbara och värdefulla metaller som påträffas i naturen. Guld har lockat människan i tusentals år och lockar fortfarande dagens malmletare och ledande gruvbolag till betydande arbetsinsatser och investeringar. Den kemiska beteckningen Au har guld fått efter latinets Aurum, som betyder strålande gryning. Metallen har unika kombinationer av fysiska och kemiska egenskaper. Den är extremt tänj- och smidbar, den är en utmärkt ledare av värme och elektricitet samt starkt reflekterande. Guld korroderar inte, och missfärgas eller rostar inte heller när det utsätts för påverkan av luft och vatten. Dessa kombinationer av egenskaper bidrar till en stor del till värdet på guld. Guld används främst till smycketillverkning men också inom industrin, t.ex. till kretskort och mikrochips, samt inom dentaltekniken. Rent guld benämns 24 karat eller 1000-delar fint guld, men då är metallen mycket mjuk. För att öka hårdheten legeras guldet med andra metaller som silver eller koppar. Den vanligaste guldhalten i smycken är 18 karat.

Villkor i sammandrag Teckningskurs 30 SEK per aktie i poster om 200 stycken aktier Anmälningsperiod 7 maj 26 maj 2004 Besked om tilldelning 28 maj 2004 Likviddag 4 juni 2004 Handel i aktien 7 juni 2004 Övrigt Kortnamn på Nya Marknaden: GOLD Tidplan för information från Lappland Goldminers AB (publ) Verksamhetsåret löper från 1 januari till och med 31 december. Delårsrapport januari-juni 2004, augusti 2004 Delårsrapport januari-sept. 2004, november 2004

2 L A P P L A N D G O L D M I N E R S Med Lappland Goldminers eller Bolaget avses i detta prospekt Lappland Goldminers AB (publ) (organisationsnummer 556544-3339) och med Dotterbolag avses Lappland Guldprospektering AB (organisationsnummer 556487-3064). Med Koncernen avses Lappland Goldminers AB (publ) och dess dotterbolag Lappland Guldprospektering AB. Med Mangold avses Mangold Fondkommission AB (publ) (organisationsnummer 556585-1287). Referenser till Avanza avser Avanza Fondkommission AB. Referenser till Nordnet avser Nordnet Securities Bank AB. Erbjudandet riktar sig inte till någon person vars deltagande förutsätter ytterligare prospekt, registrerings- eller andra åtgärder än de som följer av svensk rätt. Detta prospekt, anmälningssedeln och andra till erbjudandet hänförliga handlingar får inte distribueras i något land där sådan distribution eller sådant erbjudande kräver åtgärder som anges i föregående mening, eller där de skulle strida mot regler i sådant land. De nya aktierna har ej registrerats och kommer ej att registreras enligt United States Securities Act från1933 i dess nuvarande lydelse, ej eller i enlighet med någon värdepapperslag i Kanada, Japan eller annat land än Sverige och får ej erbjudas, överlåtas eller försäljas, direkt eller indirekt, inom Amerikas Förenta Stater, Kanada, Japan eller sådant annat land eller till personer med hemvist där. De nya aktierna kommer ej att erbjudas i Amerikas Förenta Stater, Kanada, Japan eller annat land i vilket andra åtgärder än som följer av svensk rätt erfordras eller till personer med hemvist där. Tvist rörande erbjudandet enligt detta prospekt skall avgöras enligt svensk lag och av svensk domstol exklusivt. Detta prospekt innehåller uttalanden om framtidsutsikter, vilka är lämnade av styrelsen för Lappland Goldminers och är baserade på styrelsens kännedom om nuvarande förhållanden avseende Bolaget, marknadsförhållanden och i övrigt rådande omvärldsfaktorer. Läsaren bör vara uppmärksam på att uttalanden om framtidsutsikter alltid är förenade med osäkerhet. En investering i aktier i Lappland Goldminers är förenad med risker. Den som överväger att investera i Lappland Goldminers uppmanas därför noggrant studera prospektet, speciellt avsnittet Risker och framgångsfaktorer. Detta prospekt har godkänts av och registrerats hos Finansinspektionen i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 4 lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Godkännande av och registrering hos Finansinspektionen innebär inte någon garanti från Finansinspektionen för att sakuppgifterna i detta prospekt är riktiga eller fullständiga.

L A P P L A N D G O L D M I N E R S 3 Innehållsförteckning Inbjudan till teckning av aktier i Lappland Goldminers AB Lappland Goldminers i korthet Bakgrund och motiv Villkor och anvisningar VD har ordet Guldmarknaden Finansiering Guldpriset i perspektiv Sverige som gruvland Verksamhetsbeskrivning Våra projekt Ekonomiska potentialer Miljöfrågor Risker och kritiska framgångsfaktorer Legala frågor Övrig information Bolagsordning Aktiekapital och ägarstruktur Styrelse, ledande befattningshavare och revisor Skattefrågor i Sverige Ekonomisk utveckling i sammandrag Kvartalsrapport för perioden 2004-01-01-2004-03-31 Årsbokslut Revisorns granskningsberättelse Ordlista Adresser 4 5 7 8 10 11 13 14 16 19 20 27 28 29 32 33 35 36 37 38 40 41 44 55 56 57

4 L A P P L A N D G O L D M I N E R S Inbjudan till teckning av aktier i Lappland Goldminers AB (publ) Lappland Goldminers AB har beslutat genomföra en ägarspridning av aktierna i Lappland Goldminers genom en nyemission. I samband med detta har Lappland Goldminers beslutat ansöka om att Bolagets aktier skall bli föremål för handel på Nya Marknaden. Bolaget har därför träffat sponsoravtal med Nordnet Securities Bank AB och första handelsdag beräknas bli den 7 juni 2004, förutsatt att villkoren i föreliggande erbjudande ( Erbjudandet ) uppfylls. Styrelsen för Lappland Goldminers beslutade den 20 april 2004, med stöd av bemyndigande erhållet av ordinarie bolagsstämma den 25 juni 2003, att genomföra en nyemission med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt. Beslutet om nyemission innebär att Bolagets aktiekapital kan ökas med högst 100 000 SEK genom nyemission av högst 1 000 000 aktier till totalt 8 500 819 aktier, envar med ett nominellt belopp om 0,10 SEK. Med anledning härav inbjuds till teckning av aktier i Lappland Goldminers, enligt villkoren i detta prospekt. Inbjudan riktar sig till allmänheten i Sverige, institutionella investerare och Bolagets nuvarande aktieägare. Styrelsen för Lappland Goldminers har med stöd av bolagsstämmans bemyndigande även fattat beslut om en så kallad övertilldelningsoption. Om övertilldelningsoptionen utnyttjas fullt ut ökar totala antalet aktier i Lappland Goldminers med ytterligare 333.000 aktier från 8 500 819 aktier till 8.833.819 aktier. Emissionskursen har fastställts till 30 SEK per aktie, vilket innebär att Lappland Goldminers, exklusive övertilldelningsoption, högst kommer att tillföras 30,0 MSEK före emissionskostnader. Om övertilldelningsoptionen utnyttjas kommer Lappland Goldminers att tillföras ytterligare ca 10,0 MSEK före emissionskostnader. Teckningstiden skall vara från och med den 7 maj till och med den 26 maj 2004. Huvudaktieägarna i Bolaget har förbundit sig att låna ut 1 000 000 aktier fram till dess att aktiekapitalhöjningen avseende nyemissionen har registrerats hos Patent- och Registreringsverket (PRV). Tas även övertilldelningsoptionen i anspråk lånar samma huvudaktieägare ut ytterligare 333 000 aktier. Detta för att samtliga tecknare, efter inbetalning av emissionslikviden, skall ha tillgång till sina aktier i samband med att Bolagets aktie blir föremål för handel på Nya Marknaden. I övrigt hänvisas till redogörelsen i föreliggande prospekt, vilket är upprättat med anledning av nyemissionen och den förestående handeln på Nya Marknaden. Lycksele den 20 april 2004. Lappland Goldminers AB (publ) Styrelsen

L A P P L A N D G O L D M I N E R S 5 Lappland Goldminers i korthet Bolaget och grundarna De första tecknen på att det finns guld i Lyckseleområdet kom redan 1973 när ett block med hög guldhalt hittades i området. Fyndet drog i gång omfattande undersökningar från Sveriges Geologiska Undersökning, och senare även från privata intressen, såsom Volvo och Barrick Gold. 1988 bildade Torbjörn Grahn, Eric Sjölund och Jan-Åke Unée Lappland Mineral HB och började leta efter källan till guldförekomsterna, som nu hade bekräftats genom bland annat guldvaskningskampanjer. I början av 90-talet gjordes fynden i Fäboliden, Stortjärnhobben, Svartliden och Sandviksträsket. För att finansiera ytterligare undersökningar ingicks avtal med fyra olika utländska prospekteringsföretag. 1997 omvärderades strategin och Lappland Mineral HB ombildades till Lappland Goldminers AB med syfte att återta kontrollen över de olika fyndigheterna och samordna dem på ett industriellt rimligt sätt. För att möjliggöra detta knöts affärsmannen Tomas Björklund till bolaget 1998. Tomas Björklund tillsköt kapital som finansierade olika borrprogram för att påvisa mineraltillgångar, som kan ligga till grund för gruvdrift och genomförde även nödvändiga förändringar av bolagets struktur. År 2001 anställdes Karl-Åke Johansson som VD för bolaget med uppgift att bygga upp ett komplett fungerade gruvföretag enligt ägarnas målsättningar. Karl-Åke Johansson har en omfattande erfarenhet från gruvindustrin såväl i Sverige som internationellt. Affärsidé och strategi Lappland Goldminers affärsidé är att maximera aktieägarnas avkastning genom att utveckla lönsamma guldprojekt till produktion i första hand på Guldlinjen i Västerbotten och att därmed bli en stor, lönsam och uthållig guldproducent i egen regi med flera gruvor i produktion. Bolaget skall nå detta mål genom att bedriva aktiv prospektering efter egna uppslag samt genom att anskaffa projekt eller ingå partnerskap med andra aktörer där det är motiverat. Bolaget skall vidare med hög kompetens utveckla aktuella projekt till ett stort gruvdistrikt med ett centralt liggande anrikningsverk, som försörjs med malm från flera kringliggande gruvor. Bolaget inriktar sig i ett första skede på att utveckla guldprojektet Fäboliden till ett starkt projekt med en tillräckligt stor malmbas för att motivera en långsiktig och storskalig produktion med god lönsamhet från en modern ny gruva inklusive ett nytt anrikningsverk i Fäboliden. Anrikningsverket kommer att planeras för att även kunna anrika andra guldmalmer från närområdet. Parallellt med arbetet på Fäboliden kommer prospekteringsverksamheten att fortsätta på övriga prospekteringsprojekt, framförallt Knaften, Stortjärnhobben och Tjålmträsk.

6 L A P P L A N D G O L D M I N E R S Guldlinjen i Västerbotten Under flera år har Lappland Goldminers bedrivit prospektering och utvärdering av guldpotentialen på Guldlinjen i Västerbotten. Guldlinjen omfattar en rad guldfyndigheter, mineraliseringar och uppslag i olika geologiska situationer längs en regional tektonisk zon från nordvästra Västerbotten genom Sorsele-, Storuman-, Lycksele kommuner och vidare mot Bottenhavet i sydost. Zonen kan representera en äldre riftzon vars ålder är nära 2 miljarder år. Guldmineraliseringarna uppträder i huvudsak tillsammans med arsenik- och magnetkis. Med utgångspunkt från klassisk blockletning och efterföljande geofysiska och geokemiska undersökningar under 15 års aktiv prospektering, av olika företag, har ett antal guldmineraliseringar påträffats t.ex. Svartliden, Blaiken (Ersmarksberget), Fäboliden, Klippen, Knaften, Stortjärnhobben, Sandviksträsk, Barsele och Tjålmträsk. Utöver dessa kända guldfyndigheter och mineraliseringar finns ett antal prospekteringsuppslag, som vid fortsatt prospektering kan ge upphov till nya intressanta fyndigheter. Det finns således belägg för att ett nytt betydande guldfält har påträffats i Västerbotten vid sidan av det traditionella Skelleftefältet. Tärnaby Sorsele Projekt Fäbolidens guldprojekt ligger 40 km väster om Lycksele och är Lappland Goldminers huvudprojekt. I omedelbar närhet till Fäbolidens dagbrottsgruva kommer anrikningsverk, industrianläggningar, kontor med mera att förläggas. Anrikningsverk, kontor och delar av industrianläggningarna kommer att betjäna företagets övriga omkringliggande framtida gruvor. Stortjärnhobbens guldprojekt ligger 2,5 km söder om Umeälven i Storumans kommun. Guldförande block med upp till 99 gram guld per ton har påträffats vid Stortjärnhobben, medan den bästa borrhålssektionen hitills har en halt av 7,3 gram guld per ton på en 4 meters sektion. Guldmalmen från fyndigheten skall fraktas 65 km på befintliga vägar till anrikningsverket i Fäboliden, där guldet skall utvinnas. Gruvbrytningen förväntas ske i ett mindre dagbrott eller under jord i en mindre skala än i Fäboliden. Knaftens guldmineralisering ligger 15 km söder om Lycksele. Guldmalmen från fyndigheten skall fraktas 50 km på befintliga vägar till anrikningsverket i Fäboliden där guldet skall utvinnas. Gruvbrytningen förväntas ske under jord i en mindre skala än i Fäboliden. Sandviksträsk, Tjålmträsk, Högås och Gubbträsk är andra högintressanta projekt på Guldlinjen. Förutom dessa projekt har Lappland Goldminers även andra prospekteringsuppslag, bland annat undersökningstillstånden Stöverfors mellan Skellefteå och Boliden, Gruvberget i Gävleborg län, Bruksån i Västernorrland samt Nynäsberget i Jämtland. Blaiken Tjålmträsk Vilhelmina Gubbträsk Storuman Stortjärnhobben Svartliden Fäboliden Skirträsk Malå Norsjö Sandviksträsk Högås Lycksele Knaften Stöverfors Skellefteå Dorotea Åsele Klippen Vindeln Robertsfors Umeå Nordmaling Guldlinjen i Västerbotten.

L A P P L A N D G O L D M I N E R S 7 Bakgrund och motiv Bakgrund Att utveckla gruvföretag är en stegvis process där värdet på företaget ökar i takt med att kunskapen om mineraltillgångar, intäkter, kostnader och tillåtlighet ökar. Styrelsen har därför funnit att den mest fördelaktiga strategin för Bolaget och för aktieägarna är att finansiera verksamheten i lagom stora steg genom successiva emissioner, som ger en tillräckligt lång framförhållning och samtidigt möjliggör en effektiv projektutveckling. Motiv till nyemissionen I syfte att tillvarata Lappland Goldminers position och öka prospekteringstakten avser Bolaget att genomföra förestående nyemission. Nyemissionslikviden samt den förestående handeln i Bolagets aktie kommer att skapa finansiella förutsättningar för Bolaget att genomföra de planerade utvecklings- och prospekteringsstegen enligt nedan. Det föreliggande Erbjudandet omfattar 30 MSEK med eventuellt tillägg av övertilldelningsoption om maximalt 10 MSEK. Beroende på resultatet av framförallt de mer utvecklade projekten kommer ytterligare medel på 100 till 200 MSEK att behövas fram till det att bankfinansiering kan ske av verksamheten. Likviditet och tillgängligt kapital Medel för företagets löpande kostnader fram till och med mars 2005 samt för tidiga kostnader i samband med emissionen reserveras bolagets tillgängliga medel. Bolagskostnader Företagsledning och administration 1 3,0 Tidiga emissionskostnader 1,0 Totalt 4,0 1 Bolagets fasta kostnader uppgår till ca 200 000 kronor per månad. Försäkran Styrelsen i Lappland Goldminers AB (publ) är ansvarig för innehållet i detta prospekt. Härmed försäkras att, såvitt styrelsen känner till, uppgifterna i prospektet överensstämmer med faktiska förhållanden och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat, som skulle kunna påverka den bild av Bolaget, som förmedlas i detta prospekt. Lycksele den 20 april 2004. Lappland Goldminers AB (publ) Styrelsen Användande av emissionslikvid Emissionslikviden på 30 miljoner skall användas för att utveckla företagets projektportfölj och för anskaffning av nya projekt. Fördelningen är preliminär och anpassas löpande efter projektens utveckling. Fördelning av emissionsintäkter i MSEK Utveckling av Fäbolidenprojektet 15,6 Prospektering i Knaften 3,1 Prospektering i Tjålmträsk 3,3 Prospektering i Stortjärnhobben 2,2 Övriga projekt samt projektanskaffning 3,8 Emissionskostnader 2,0 Totalt 30,0 Vid utnyttjande av övertilldelningsoptionen kommer insatserna avseende prospektering att öka.

8 L A P P L A N D G O L D M I N E R S Villkor och anvisningar Erbjudandet Nyemissionen riktar sig till allmänheten i Sverige och institutionella investerare, utan företrädesrätt för Bolagets nuvarande aktieägare. Det förhindrar dock inte nuvarande aktieägare att teckna sig i emissionen. Erbjudandet omfattar högst 1 000 000 aktier, vilket motsvarar ca 12 procent av kapitalet och rösterna i Lappland Goldminers förutsatt att Erbjudandet fulltecknas. Emissionskurs Emissionskursen i Erbjudandet är 30 SEK per aktie. Minsta teckningspost är 200 aktier, vilket innebär att minsta teckningspost uppgår till 6 000 SEK. Anmälningsperiod Anmälan om teckning av aktier skall göras under perioden från och med den 7 maj till och med den 26 maj 2004. Styrelsen i Lappland Goldminers förbehåller sig rätten att förlänga den tid under vilken anmälan kan ske samt flytta fram likviddagen. Tilldelning Tilldelning av aktier i Lappland Goldminers beslutas av styrelsen i samråd med Mangold. Målet är, i första hand, att uppnå erforderlig ägarspridning av aktier bland allmänheten för att möjliggöra en regelbunden och likvid handel med Lappland Goldminers aktier på Nya Marknaden samt en lämplig institutionell ägarbas. Vid överteckning kan tilldelning komma att ske med ett lägre antal aktier än vad anmälan avser eller helt utebli. Likvid och besked om tilldelning Så snart fördelning av aktier fastställts kommer avräkningsnota, utvisande tilldelning av aktier i Lappland Goldminers samt betalningsinstruktioner att sändas ut till dem som erhållit tilldelning. Detta beräknas ske omkring den 28 maj 2004. Information kommer inte att skickas till dem som inte tilldelats aktier. Övertilldelningsoption Lappland Goldminers har utfärdat en övertilldelningsoption till Mangold omfattande högst 333 000 aktier, motsvarande 3,8 procent av kapitalet efter genomförd emission. Mangold avser att i samråd med styrelsen i Lappland Goldminers utnyttja övertilldelningsoptionen om så befinns vara lämpligt med hänsyn till faktorer som bl a teckningsgrad i emissionen, behovet av att kunna garantera större tecknare tilldelning samt förutsättningarna för att skapa en god likviditet i handeln i Bolagets aktie på Nya Marknaden. Övertilldelningsoptionen kan endast utnyttjas fram till och med anmälningsperiodens sista dag den 26 maj 2004 (eller motsvarande senare dag om anmälningstiden förlängs). Om övertilldelningsoptio-

L A P P L A N D G O L D M I N E R S 9 Anmälan Anmälan skall göras på anmälningssedel enligt fastställt formulär, som kan erhållas från Mangold på telefon 031-755 49 80 eller på Mangolds hemsida www.mangold.se samt på Lappland Goldminers hemsida www.lapplandgoldminers.com. Ifylld anmälningssedel skall skickas/inlämnas till Mangold Fondkommission AB på följande adress: Mangold Fondkommission AB Drottninggatan 37 411 14 Göteborg Anmälningssedeln måste vara Mangold tillhanda på ovanstående adress senast den 26 maj 2004 kl. 15.00. För kunder hos Avanza och Nordnet kan anmälan göras över Internet. Ytterligare information finns att tillgå över Internet på följande adresser: www.avanza.se www.nordnet.se Anmälningar över Internet skall vara Avanza och Nordnet tillhanda senast kl. 15.00 den 26 maj 2004. Minsta teckningspost är 200 aktier. Endast en anmälningssedel per tecknare kommer beaktas. Inga tillägg eller ändringar får göras i den på anmälningssedeln tryckta texten. Ofullständig eller felaktigt ifylld anmälningssedel kan komma att lämnas utan avseende. Anmälan är bindande. nen utnyttjas kommer styrelsen i Lappland Goldminers att besluta om nyemission av det antal aktier som utnyttjats enligt övertilldelningsoptionen. Betalning Kontant betalning för tilldelade aktier skall erläggas enligt anvisningar på avräkningsnotan, vilken beräknas skickas ut omkring den 28 maj 2004. Inbetalning skall ske med bifogad inbetalningsavi. Observera att om full betalning inte är erlagd i rätt tid, kan tilldelade aktier komma att överlåtas till annan part. Skulle försäljningspriset vid sådan överlåtelse komma att understiga priset enligt Erbjudandet, kan den som först erhöll tilldelning av aktier komma att få svara för mellanskillnaden. Erhållande av aktier Sedan inbetalning erlagts och registrerats kommer aktier tilldelas på angivet VP-konto eller depå. VPC kommer utsända VP-avi som visar att inbokning av aktier skett på tecknarens konto. De aktieägare vars innehav är förvaltarregistrerat erhåller ingen VP-avi utan aviseras enligt respektive förvaltares rutiner. Rätt till utdelning Samtliga nya aktier som tillkommer genom nyemissionen har samma rätt i Bolagets tillgångar och vinst. De erbjudna aktierna medför rätt till utdelning från och med räkenskapsåret 2004. Utbetalning av eventuell utdelning ombesörjes av VPC eller, för förvaltarregistrerade innehav, i enlighet med respektive förvaltares rutiner. Handel i aktien Bolaget har tecknat avtal med Nordnet Securities Bank AB om att Bolagets aktie skall bli föremål för handel på Nya Marknaden. Första handelsdag beräknas bli den 7 juni 2004 förutsatt att villkoren för Erbjudandets fullföljande uppfylls. Aktien kommer att handlas med kortnamnet GOLD. En handelspost motsvarar 200 aktier. Sponsoravtal har tecknats mellan Bolaget och Nordnet. Bolaget har åtagit sig att följa allmänna regler om aktiemarknadsinformation och insiderrapportering. Bolaget kommer således att publicera kvartalsrapporter och annan aktiemarknadsinformation samt i övrigt vid sin informationsgivning följa regler och praxis som gäller för aktiemarknadsbolag. Villkor för Erbjudandets fullföljande Erbjudandet är villkorat av att minst 333 000 aktier tecknas, motsvarande 33,3 procent av det totala antalet aktier som omfattas av Erbjudandet, exklusive övertilldelningsoption, att erforderlig spridning uppnås, samt att inga omständighet uppstår som kan medföra att tidpunkten för att genomföra Erbjudandet bedöms som olämplig. Sådana omständigheter kan vara av ekonomisk, finansiell eller politisk art och avse såväl omständigheter inom Sverige eller utomlands. Styrelsen för Lappland Goldminers förbehåller sig rätten att ej fullfölja Erbjudandet fram till och med sista teckningsdagen.

1 0 L A P P L A N D G O L D M I N E R S VD har ordet Karl-Åke Johansson, Verkställande direktör Guldlinjen i Västerbotten är en över 200 km lång guldförande zon som övertvärar länet från fjällranden mot kustlandet. Lappland Goldminers har en strategiskt placerad projektportfölj på linjen. Våra projekt är i olika utvecklingsstadier från det mer mogna Fäbolidens gruvoch anrikningsprojekt till prospekteringsprojekt i olika stadier. Guldlinjen, som gruvdistrikt, befinner sig ännu i ett tidigt skede. Med kännedom om liknande områden runt om i världen så finns det goda förutsättningar för ett stort nytt gruvfält med betydande guldresurser. Lappland Goldminers målsättning är att bli en stor och uthållig guldproducent på Guldlinjen med flera gruvor i drift. Priset på guld ligger i dag på en bra nivå. Nya marknader för guld har uppstått i framförallt Kina. Prospekteringen efter guld har globalt legat på en låg nivå under en längre tid. Detta tillsammans gör att man kan förvänta sig en minskad gruvproduktion i kombination av en ökad efterfrågan. Kostnaden för att producera guld i Sverige och Västerbotten är förhållandevis rimliga beroende på en internationellt sett utmärkt infrastruktur, en bra kunskapsnivå och god tillgång till underleverantörer. Det är en styrka att vara Europas överlägset största gruvnation och att ligga i en region med gamla gruvtraditioner och med bra kompetens. Bolagets strategi är att vid den hittills största identifierade guldfyndigheten Fäboliden bygga upp ett centralt anrikningsverk för att utvinna guld ur malmer från ett större upptagningsområde. Med ett sådant gemensamt verk kan man med hög effektivitet, till låg kostnad och på ett miljömässigt acceptabelt sätt behandla malmer från kringliggande gruvor utan att behöva bygga dyra anläggningar vid varje enskild gruva. Genom att arbeta med en liten men bred organisation, som engagerar de bästa externa resurser kan utvecklingen av projekten ske till en låg kostnad utan att ge avkall på kvalitén. Som framgår av de efterföljande beskrivningarna har Bolaget till en mycket låg kostnad lyckats identifiera en avsevärd mineraltillgång, en tillgång som vi på samma sätt avser att utöka, fördjupa och därefter exploatera. Den mineraltillgång, som vi redan i dag har borrat fram, är tillräcklig för att visa på en god lönsamhet för en gruva och ett anrikningsverk i Fäboliden. Förutom Fäboliden har vi tillgång till andra guldprojekt där guld har påvisats genom kärnborrning som vid Stortjärnhobben och Knaften. Vi närmar oss således förverkligandet av vår vision om ett nytt gruvfält i Västerbottens inland baserat på ett stort anrikningsverk, som är centralt beläget i Fäboliden. Att bryta malm i stora dagbrott och att bygga en stor industrianläggning med ett tillhörande sandmagasin innebär en miljöpåverkan på omgivningen. Företagets målsättning är att använda bästa ekonomiskt rimliga teknik för att begränsa denna påverkan och för slutlig efterbehandling. Fäbolidengruvan och dess blivande anläggningar kommer att ligga i ett område med förhållandevis låga naturvärden. Vi har genomfört grundliga inventeringar av naturvärden och andra värden i mark och vatten. Arbetet på miljötillstånd för verksamheten pågår genom bland annat samråd med Länsstyrelsen, markägare och andra intressenter. Tillståndsprocessen är ganska omständlig och tidskrävande men genom att vi har påbörjat arbetet tidigt förväntar vi oss en avslutning inom rimlig tid. Sammanfattningsvis innebär våra projekt, vår vision och vårt arbetssätt mycket goda förutsättningar för en investerare att bli delaktig i en resa som kan ge både god avkastning och samtidigt bidra till en efterfrågad industriell utveckling i en region, som ropar efter nya välbetalda arbetstillfällen.

L A P P L A N D G O L D M I N E R S 1 1 Guldmarknaden Guldets väg, en kortfattad populärbeskrivning Guldmineraliseringarna på Guldlinjen bildades under en vulkaniskt aktiv period mellan 1,2 och 2 miljarder år sedan. Det guldhaltiga berget har sedan utsatts för värme och tryck och har omvandlats, veckats och förskiffrats. Under senare tid har inlandsisen hyvlat av de övre delarna av berggrunden så att blocksvansar har bildats med guldhaltiga block i moränen. Slutligen har våra prospektörer följt dessa blocksvansar bakåt till källan, moderklyftet, där vidare undersökningar i bästa fall kan leda till att en brytbar malm identifieras. Efter att malmen hittats skall guldet utvinnas till en produkt, som är lämplig för smycketillverkning eller industriell användning, alternativt för investeringsändamål i form av rena guldtackor. produceras. Det gravimetriska guldet kan säljas direkt till externa raffinaderier. Lakning/smältning Guldet i sligen och andra mellanprodukter kan utvinnas ur mineralkornen genom lakning med natriumcyanid. Processen innebär att guldet löses upp med hjälp av natriumcyanid och luft. Guldet fäster samtidigt vid aktivt kol, som finns i lösningen i form av grova granuler. Genom att behandla det guldladdade kolet vid hög temperatur kan guldet återföras till lösningen. Lösningen genomgår sedan en process där det fälls ut på stålull, som i sin tur rostas. Det guld som utvinns smälts sedan till guldtackor, dorétackor, som typiskt innehåller 10 till 60 % guld och med huvudsaklig förorening av silver. Dorétackorna är vanligtvis slutprodukten av den här typen av verksamhet och kan säljas med gott ekonomiskt utbyte till ett flertal olika raffinaderier runt om i världen. Gruvbrytning Guld Anrikning Raffinering Lakning/ smältning Raffinering Den slutliga reningen av guldet sker vid externa raffinaderier där guld och silver och andra komponenter i dorétackorna renas till en mycket hög reningsgrad 99,99 %. De rena metallerna, guld och silver gjuts vanligtvis till tackor för försäljning. Gruvbrytning Guldet, som finns i en guldmalm, bryts i gruvan genom att man först borrar spränghål, som fylls med sprängmedel. Genom sprängningen har malmen slagits sönder till mindre block med en storlek på upp till någon kubikmeter. Den söndersprängda malmen lastas med stora lastmaskiner på truckar, som transporterar malmen upp ur gruvan och fram till anrikningsverket där den tippas i en stor kross. Anrikning Anrikning är den process där man separerar malmens ofyndiga mineralkorn från de mineralkorn, som innehåller värdemetallen. Anrikningen börjar med att den storblockiga malmen krossas och sedan mals till en sandliknande produkt. Sanden behandlas därefter i olika steg så att de värdefulla mineralkornen separeras från den ofyndiga sanden, som pumpas med vatten till ett sandmagasin där den deponeras. Den produkt, som innehåller värdemineralen, kallas slig och kan säljas direkt till något lämpligt externt smältverk eller lakverk. När guldet förekommer i fri form och som större korn kan en gravimetriprodukt med högt guldvärde Från prospektering till produktion Innan man kan starta en gruvverksamhet måste man utveckla en tillräckligt stor ekonomiskt utvinningsbar fyndighet, en malm. Malmer är inte något som finns nere i backen för vem som helst att hitta utan något som utvecklas med hjälp av kunniga personer inom områdena prospektering, malmgeologi, brytningsteknik, anrikning, marknad och miljö. Resultatet brytbar malm kan således betraktas som en utvecklingsprodukt i likhet med att utveckla en bilmodell eller ett dataprogram. Innan man kan starta en gruvverksamhet måste man utveckla en tillräckligt stor fyndighet, malmreserv, som går att utvinna med vinst. Fram till 1992 var en stor del av den svenska prospekteringen betald av staten, som satsade omkring 50-70 MSEK per år i prospektering för att gruvindustrin skulle ha en framförhållning. 1992 beslutades att staten inte skulle satsa mera i prospektering, kostnaderna skulle den privata marknaden stå för. Detta tillsammans med att staten 1993 avstod från sin kronoandel har lett till att ett stort antal utländska bolag har börjat prospektera i Sverige. Därvid har SGU s Mineralkontor i Malå en central roll som informationscentrum för prospektörerna.

1 2 L A P P L A N D G O L D M I N E R S Från prospektering till gruva PROJEKTSTEG ÅTGÄRDER MÅLSÄTTNING FÖRUTSÄTTNING Regional inventering Blockletning Kartläggning av morän och berggrund Identifiera malmpotentiella områden för vidare undersökning Malmpotentiellt område Flyggeofysik Kartläggning av en mineralisering Undersökningstillstånd Geologisk kartering Geokemisk provtagning Mineralisering Detaljundersökning av berggrund Markgeofysik Detaljkartering Provborrning Kartläggning av en potentiell mineraltillgång Undersökningstillstånd Mineraltillgång: antagen, indikerad, känd Detaljborrning Anrikningsförsök Miljökonsekvensbeskrivning Undersökningstillstånd/ Bearbetningskoncession Malmreserv: sannolik, bevisad Tätborrning Anrikningstest i pilotskala Provbrytning Undersökningstillstånd/ Bearbetningskoncession Gruvdesign Processdesign Malmreserv: bevisad Lönsamhetsstudie* Miljökoncession/ Vattendom Investeringsbeslut Undersökningstillstånd/ Bearbetningskoncession Gruvuppbyggnad Anläggning av industriområde, anrikningsverk mm. Maskininköp/ Entreprenadupphandling Bearbetningskoncession Markanvisning Miljötillstånd Gråbergsbrytning Produktion Produktionsstart Produktion till låg kostnad Efterbehandling Miljöåtgärder Efterbehandlingsplan * En lönsamhetsstudie feasibility study är i detta sammanhang en genomgripande studie av genomförbarheten av ett projekt och inkluder val av metoder samt en ekonomisk analys. Lönsamhetsbedömning Ett gruvprojekts lönsamhet är helt beroende på investerings-, produktions- och kapitalkostnader, intäkter samt livslängd. För ett gruvprojekt gäller att dessa faktorer kan översättas till faktorer som; Malmens storlek och halt Malmens läge och geometri Malmens egenskaper för brytning och anrikning Infrastruktur Miljö och läge Metallpriser, växelkurser och marknad

L A P P L A N D G O L D M I N E R S 1 3 Finansiering Vid traditionell bankfinansiering krävs oftast att gruvföretaget säljer en del av sin framtida produktion på termin. På så vis kan ett gruvföretags ekonomiska situation säkerställas för flera år framåt. Terminshandeln för guld är mycket väl fungerande och terminspriset beräknas utifrån dollarräntan minus guldlåneräntan. Guldlåneräntan ligger vanligtvis omkring en procent. Guldlån Guldlån är ett lån av guld från en centralbank till låg ränta. Som säkerhet för lånet ställer gruvföretaget guldtillgångar som man har i marken. Det lånade guldet säljs på marknaden mot likvida medel och finansierar på så sätt gruvanläggningar under uppbyggnad. När väl produktionen pågår betalas lånet tillbaka med fysiskt guld. Under 1990-talet använde sig också finansiella aktörer och en del gruvbolag av guldlånemöjligheten i spekulationssyfte. Skillnaden mellan guldlåneräntan och obligationsräntan utnyttjades för ett tidvis väldigt lönsamt arbitrage. I och med senare års fallande räntor och guldprisets uppgång har denna typ av transaktioner minskat i omfattning. Ovanstående finansieringsformer sköts i huvudsak av guldbanker eller som de kallas på engelska bullion banks. Den mest kända är N M Rotschild i London som dominerat guldhandeln de senaste två hundra åren. I övrigt kan nämnas Standard Bank, med närvaro i Stockholm och Macquarie Bank, som finansierar Svartlidenprojektet på guldlinjen i Västerbotten. Vanligtvis finansierar man guldfyndigheter upp till 75% av investeringskostnaden, men är objektet bra och möjligheten till en snabb återbetalning god, så finansierar man ibland hela investeringen. Ett exempel på detta är Dragon Minings projekt i Lycksele och Storumans kommuner som Macquarie Bank finansierat till 100%.

1 4 L A P P L A N D G O L D M I N E R S Guldpriset i perspektiv Guldet har i princip alltid utgjort basen för olika valutasystem och har därför sällan prisats som en vanlig råvara. Det var först efter Bretton Woods systemets fall 1971 som vi fick fri prissättning av guldet. Efter andra världskriget var guldpriset fixerat inom det så kallade Bretton Woods systemet. Bretton Woods innebar att dollarn var konvertibel mot guldet till ett fast pris av 35 US$/ounce. 1971 kunde USA inte längre försvara Bretton Woods systemet och man lät guldpriset finna sin egen nivå. USA hade då ända sen sextiotalet tillsammans med andra centralbanker försvarat dollarn genom den så kallade Guldpoolen. Detta försvar blev emellertid för kostsamt speciellt sedan De Gaulle begärt att få växla in Frankrikes dollarreserv till guld. Resultatet blev ett första steg mot fritt flytande valutor som vi har idag. Orsaken till att trycket på Bretton Woods blev för stort var att USA finansierat allt mer av sina krigsansträngningar i Vietnam med nytryckta dollarsedlar. Ökningen av penningmängden och oljeprischocken ledde till sjuttiotalsinflationen med tvåsiffriga inflationstal och galopperande guldpriser. Guldpriset fick en historisk topp 1980 med 850 dollar. Den årliga inflationstakten hade då nått en nivå av 13-14 %. Efter detta inträffade en lång period av framgångsrik inflationsbekämpning som inleddes av Federal Reserves ordförande Paul Volcker. Den låga inflationen ledde till ett ökat förtroende för det finansiella systemet med sjunkande guldpris och stigande priser för aktier och obligationer som följd. Denna utveckling har i princip varat ända fram till millennieskiftet. Bottennivån för guldpriset på 252 US$/ounce 1999 sammanföll med att en rad centralbanker hade aviserat omfattande försäljningar av guld, Det totala aviserade utbudet summerades till 2000 ton. IMF gick då in och fick till stånd det s.k. Washington avtalet som innebar att 2000 ton guld säljs av med 400 ton per år under 5 år. Sedan bottennoteringen har guldpriset gått stadigt upp i de flesta lokala valutor inklusive kronan och under 2002 tog utvecklingen även fart uttryckt i dollar. Under våren 2004 så har centralbankerna aviserat en förlängning av ovannämnda avtal med ytterligare 5 år, omfattande en årlig högsta försäljningsvolym på 500 ton. Vad styr guldpriset i ett större perspektiv? Det första man kan konstatera är att guldpriset har en inverterad korrelation med dollarn (se diagram) och att guldpriset verkar utvecklas väl när aktier och obligationer utvecklas mindre bra. Om vi vidgar perspektivet till 1900- talets finansiella historia så kan man urskilja två perioder av kraftigt stigande priser för guldrelaterade tillgångar, 1928-1937 och 1971-1980. Båda perioderna varade i nio år. Den första kännetecknas av deflation och instabilitet i det finansiella systemet. Under depressionen på 30-talet tog bankspararna ut sina pengar från bankerna och köpte guld. I USA tog president Roosevelt det drastiska beslutet att förbjuda guldinnehav. När detta var gjort och guldet inlämnat så devalverade han dollarn mot guldet. När bankproblemen hade städats upp och industrins hjul åter börjat snurra så förlorade guldaktierna sitt attraktionsvärde. Något fritt guldpris att följa fanns inte under den här tiden. Den andra uppgångsperioden kännetecknas av inflation och osäkerhet om pengars framtida värde. Detta sammanfaller med en dålig period för aktier och obligationer. Guldets nedgångsperiod 1980-2000 kännetecknas av sjunkande inflationstakt och stigande förtroende för värdepapper i alla dess former. Studerar vi den industriella utbuds- och efterfrågekalkylen från 1990-2000 så ser vi att ett stadigt ökande produktionsunderskott av guld inte har resulterat i stigande guldpriser utan tvärtom så sjunker priset under perioden. Under 2002 kan vi konstatera att den industriella efterfrågan på guld för första gången på mer än ett decennium är i någorlunda jämvikt med utbudet och under detta år så börjar guldpriset på allvar att stiga. Hur hänger detta ihop? Delvis är det en effekt av guldprisets uppgång. Värdet av smyckestillverkningen går visserligen upp men mängden guld som används för detta syfte går ned. En annan faktor är att de finansiella operationerna som tidigare pressat ned guldpriset nu upphör och i många fall avslutas tagna positioner med resultat att guld måste köpas tillbaka. Under 90-talet med stort produktionsunderskott så förser de finansiella aktörerna marknaden med ett överskott av guld. Det sker genom centralbanksförsäljningar eller blankningar av guld. Guldet lånas ut av centralbankerna till en ränta på ca 1 % och placeras om i huvudsak räntebärande värdepapper. Räntearbitraget är under lång tid

L A P P L A N D G O L D M I N E R S 1 5 flera procentenheter och blir inte sämre av att centralbankerna nästan garanterar ett sjunkande guldpris genom sina samtida försäljningar av guld. Hedgefonder men även en del gruvbolag är aktörer på marknaden under denna tid. I och med sänkningarna av räntorna runt om i världen så har arbitraget försvunnit och räntebärande papper har mist lite av sin attraktion. Med andra ord så har guldtillgångar blivit relativt sett attraktivare. Den uppgång av guldpriset vi sett under de senaste åren liknar mer uppgången under depressionen än 70-tals inflationen. Sparare i Japan har t ex betett sig på likadant sätt som amerikanarna under depressionen genom att hämta ut pengarna från den osäkra banken och köpt guld istället. Vi har dock också ingredienser av sjuttiotal med en mycket kraftig finans- och penningpolitisk expansion som en del befarar kan orsaka att låginflationstiden är över. På aktiemarknaden har uppgången resulterat i att guldaktier varit en av de bästa branscherna under de tre senaste åren. Under 2002 och 2003 har Kina kommit tillbaka som en aktör på guldmarkanden, vilket kan komma och visa sig vara av stor betydelse framöver. En guldbörs har startats i Shanghai och sedan juli 2003 är det åter lagligt för privatpersoner att köpa guld. Kina har tidigare i historien alltid importerat mycket guld och många väntar sig en liknande tendens nu. En annan viktig faktor är att guldprisets kräftgång under framför allt 90-talet gjort att prospekteringen gått ned kraftigt. Detta har lett till att allt färre nya gruvor kommer igång och under 2000-talet så har produktionen stagnerat eller t o m sjunkit något för första gången sen 1970-talet. Prognoserna pekar nu på ett 30-40 % produktionsbortfall under resten av decenniet om inte priserna går upp kraftigt. Ledtiden från prospektering till gruva är dock väldigt lång. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan vi konstatera att väldigt mycket talar för guld som investeringsform och att vi t o m börjat se de första köpen av guld från centralbankerna, vilket är en annan parallell till sextiotalet och tidigt sjuttiotal. Då som nu sålde centralbankerna guld billigt och köpte dyrt. Fortfarande är dock centralbankerna nettosäljare av guld men i takt med att sedelpressarna allt mer används till att finansiera de växande budgetunderskotten så har frågan väckts framför allt i Asien om det är klokt av centralbankerna att inneha så lite guld i relation till dollar. Guld är ju trots allt en mer ändlig resurs än papperspengar. 400 Guldpris Guldpris v/s dollar, år 1992 2003 120 380 Dollar 115 360 110 340 320 300 In med diagram 280 260 240 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Dollar/ounce 2002 2003 105 100 95 US Dollar Index 90 85 Källa: www.decisionpoint.com 80

1 6 L A P P L A N D G O L D M I N E R S Sverige som gruvland Av: Magnus Ericsson, Raw Materials Group Guldrush Efter en lång period av minskande satsningar på prospektering världen över har intresset för gruv- och prospekteringsbranschen vaknat och under det senaste året praktiskt taget exploderat. Detta hänger framförallt ihop med de kraftigt stigande metallpriserna både för ädelmetallerna guld, silver och platinagruppens metaller och de sk basmetallerna framförallt koppar och nickel. Under en period av fallande guldprospekteringsutgifter men med bibehållna produktionsnivåer har behovet av nya fyndigheter ökat för att kunna försörja marknaden med ca 2 600 t guld varje år. Fäboliden i ett internationellt perspektiv Trots den låga nivå på prospekteringen, som har rått under några år, finns det tusentals projekt som väntar på exploatering världen över. Sveriges position bland Europas metallproducerande länder är för: Järn 93 % 1:a Silver 60 % 1:a Bly 41 % 1:a Koppar 42 % 2:a efter Portugal Guld 26 % 2:a efter Finland Zink 23 % 3:a efter Irland och Spanien För att kunna jämföra projekt av samma typ har guldhalten i respektive mineraltillgång plottats mot antalet miljoner ton i mineraltillgångar. Data till diagrammet har tagits från Raw Materials Data, den stockholmsbaserade konsultföretaget Raw Materials Groups databas över världens gruvindustri. Av de totalt 21 000 miljoner ton mineraltillgångar innehållande guld som kan bli dagbrottsgruvor och vilka finns i databasen är Fäboliden med en halt på 1,52 gram guld per ton i den rikaste kvartilen, dvs mer än 75 % av alla tillgångar har en lägre guldhalt än Fäboliden. Storleksmässigt är Fäboliden med sina knappt 18 Mt ganska precis i mitten av fältet, nr 120 av totalt 246 projekt. Många av de projekt som kan jämföras med Fäboliden, ligger i länder och regioner där infrastruktur i form av vägar, kraftledningar och telefonnät saknas och den politiskt/ekonomiska stabiliteten är katastrofal jämfört med Sverige och Västerbotten. Detta är faktorer som stärker Fäbolidens situation. Å andra sidan kan miljökrav och löner vara högre i Sverige än i vissa andra delar av världen. g/t Guldhalter i dagbrottsprojekt (g guld/t mineraltillgång) 6.50 6.00 5.50 5.00 4.50 4.00 3.50 3.00 2.50 2.00 1.50 1.00 0.50 0.00 143. Fäboliden guldfyndighet, Sverige 17,95 Mt, 1,52 g/t 5305 Mt 25.0% 10610 Mt 50.0% 15916 Mt 75.0% 21221 Mt 100.0% Mineraltillgång

L A P P L A N D G O L D M I N E R S 1 7 USD/oz Cash cost curve for gold mines in 2003 full year (USD/oz) open pit underground OP + UG tailings 400 350 300 250 200 150 Bedömd kostnad Fäboliden 100 50 0 333 ton 25.0% 666 ton 50.0% 999 ton 75.0% 1332 ton 100.0% Produktion 2003 Guldgruvors prodoktionskostnader i USD/OZ år 2003 Ett annat sätt att göra en bedömning av ett gruvprojekts framtida livskraft är att rita upp en s k kostnadskurva. I detta diagram relateras varje gruvas produktionskostnad till dess produktionsvolym. En stor gruva ger ett längre horisontellt streck än en liten. Beroende på kostnadsbilden vid varje enskild gruva kommer strecket högt eller lågt i figuren. Gruvorna rangordnas efter kostnad och varje kostnadsstreck förbinds med varandra. Detta ger kurvan en typisk trappstegformad S-form. Gruvor med verkligt låga produktionskostnader är sällsynta och därför stupar kurvan brant i början för att sedan plana ut vid kostnader där de flesta producenterna ligger. Kurvan slutar med en svans där ett litet antal högkostnadsproducenter finns varav en del till och med kan befinna sig över guldets dagspris. Medelpriset för guld 2003 var 364 USD/oz dvs praktiskt taget alla gruvor hade kostnader (exklusive finansiella kostnader), som låg väsentligt lägre än detta. Lappland Goldminers har gjort preliminära beräkningar av driftskostnaderna i ett tänkt dagbrott i Fäbodliden och har bedömt att kostaderna skulle komma att ligga i ett intervall 150-200 USD/oz. Detta skulle betyda att vid en jämförelse med den kostnadsbild som rådde 2003 skulle projektet hamna på den undre halvan av kostnadskurvan. Skandinavien har utvecklats till att bli ett av de mest attraktiva områdena i världen vad gäller prospektering efter metaller. Redan under den dystra tid med nedgång i global prospektering som just passerat var utgiftsnivån i Skandinavien stabil och man tog alltså marknadsandelar från konkurrerande länder. Det är framförallt den goda geologiska potentialen som lockar men även den moderna minerallagstiftningen, de låga skatterna, den politiska och ekonomiska stabiliteten och den välutvecklade infrastrukturen är viktiga konkurrensfördelar i Sverige. De långa gruvtraditionerna i både Bergslagen, Skelleftefältet och i Norrbotten bidrar också till att det finns en förståelse för gruvindustrin och dess problem som saknas på många andra håll. De nya satsningarna på förstärkning av kompetensen vid Luleå Tekniska Universitet, som finansieras av industrin och staten i samarbete kommer förhoppningsvis ytterligare stärka den svenska konkurrenskraften inom gruv- och prospekteringsindustrin. Branschen blomstrar och såväl svenska juniorbolag som internationella bjässar satsar mer än på många år i Sverige. Magnus Ericsson är en av grundarna av Raw Materials Group Stockholm, som ger strategiska råd till bolag och regeringar rörande mineralfrågor. Artikeln har skrivits av Raw Materials Group (RMG). Den är avsedd enbart som ett bakgrundsmaterial till övrigt material i prospektet. Data till artikeln kommer från källor som RMG anser vara trovärdiga men RMG kan inte ta ansvar för att informationen är vare sig helt komplett eller fullständigt korrekt.

1 8 L A P P L A N D G O L D M I N E R S Guld: Au Atomnr: 79 Atomvikt: 197,0 Spec. vikt: 19,32 Smältpunkt: 1063

L A P P L A N D G O L D M I N E R S 1 9 Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsinriktning Lappland Goldminers inriktning är helt fokuserad på att prospektera efter och utveckla guldprojekt fram till produktion i Västerbottens inland och länen närmast söderut. Genom studier av uppslagens kvalitet och lägen samt utvecklingen av konceptet med ett centralt anrikningsverk med ett upptagningsområde med en radie på upp till 10-15 mil har följande områden utkristalliserats. Sorsele Storuman Stortjärnhobben Fäboliden Åsele Tjålmträsk Gubbträsk Sandviksträsk Björkberget Knaften Malå Lycksele Norsjö Vindeln Skellefteå 0 50 100 Km Lappland Goldminers undersökningstillstånd på Guldlinjen i Västerbotten i april 2004. Björkberget avser ansökan. Guldlinjen i Västerbotten Gruva med anrikningsverk i Fäboliden täckande ett upptagningsområde från Sorsele i norr till Åsele i söder. Av Bolagets projekt ligger Tjålmträsk för närvarande längst bort med en transportsträcka till det planerade anrikningsverket i Fäboliden på 145 km. Organisation Bolagets strategi är att under uppbyggnadsfasen ha en mycket liten men bred organisation, som sedan successivt ökas i takt med behovet. Den nuvarande lilla organisationen ger låga fasta kostnader genom att Bolaget utnyttjar externa erfarna konsulter. Genom ett samarbete med andra gruvföretag, som Boliden, har Bolaget också fått tillgång till mycket hög kompetens inom flera för Bolaget viktiga områden. Tillstånd Lappland Goldminers AB och dotterbolaget Lappland Guldprospektering AB har en mycket attraktiv portfölj med undersökningstillstånd. Undersökningstillstånden beviljas för tre år av Bergsstaten enligt Minerallagen och kan förlängas upp till maximalt 15 år om ändamålsenliga undersökningsarbeten har genomförts och det finns skäl enligt lagen. Kostnaderna för tillstånden är låga i början och ökar sedan successivt. Därför försöker de flesta bolag genomföra undersökningsarbetena snabbt för att kunna minska områdenas arealer och kostnader. Genom detta förfarande kommer portföljen av undersökningstillstånd att befinna sig i ständig förändring och varje beskrivning blir enbart en ögonblicksbild, som mer visar på omfattning och ambitioner än på exakt antal hektar och lokalisering. Bolaget hade den 6 april 2004 totalt 10 733 hektar varav 8 963 på Guldlinjen och 426 på området Västernorrland- Jämtland. Förutom detta har Bolaget inneliggande ansökningar för beslut av Bergmästaren på sammanlagt 5 463 hektar. För en mer uppdaterad information, se Bolagets hemsida www.lapplandgoldminers.com. Västernorrland-Gävleborg-Jämtland Området uppvisar en hel del intressanta uppslag och Bolaget har även förvärvat tillståndet Nynäsberget med en med kärnborrning indikerad mineraltillgång. Området visar på goda potentialer men mycket arbete återstår innan ett naturligt gruv- och anrikningsområde kan utvecklas.

2 0 L A P P L A N D G O L D M I N E R S Lappland Goldminers projekt Guldlinjen i Västerbotten Fäbolidens gruvoch anrikningsprojekt Fäboliden är Bolagets flaggskepp och ligger 40 km väster om Lycksele. Projektet omfattas av inmutningen Fäboliden nr. 1 samt undersökningstillstånden Fäboliden nr. 2 och 3, som tillsammans omfattar 1 460 ha. Fäboliden nr. 1 och 2 ägs till 90 procent av Lappland Goldminers och till 10 procent av International Gold Exploration IGE AB. Geologi och mineraltillgångar Guldmineraliseringen påträffades i block redan 1988 vid Norrån 10 km sydost om Fäboliden av Lappland Goldminers malmletare. Blocksvansen spårades mot isrörelseriktningen till en 4 km lång flygmagnetisk anomali väster om byn Fäboliden. Därefter utfördes omfattande geologiska, geofysiska och geokemiska undersökningar samt kärnborrningar. Resultaten gav guldanomalier, som kunde knytas till främst den västliga av tre parallella magnetiska stråk med nord-syd till nordost-sydvästlig strykning. Guldmineraliseringen förekommer som fritt guld tillsammans med arsenikkis. Genom modulering av magnetisk information har SGU förutsagt att denna äldre berggrund kan följas till 2 kilometers djup. För en mer detaljerad geologisk information, se Bolagets hemsida. Kärnborrningar påbörjades i mindre skala redan 1993 och har därefter skett i kampanjer och uppgår nu i april 2004 till totalt 15 253 borrmeter fördelade på 106 borrhål. Mineraltillgången är beräknad på 16 profiler och 93 borrhål, som övertvärar mineraliseringen och med över 6 000 analyser och omfattar för närvarande 27,3 ton guld eller 877 055 tr.oz varav 86 % eller 23,5 ton beräknas kunna utvinnas efter förluster i gruva och anrikningsverk. Den indikerade mineraltillgången (mars 2004) har beräknats till 17,95 miljoner ton med 1,52 gram guld per ton och 3,1 gram silver per ton vid en undre brytvärdesgräns (cutoff) av 0,4 gram guld per ton i ett 1 300 m långt dagbrott. Fäbolidens guldmineralisering är öppen mot djupet, mot söder och mot norr. Positioner med underjordshalter har indikerats i profil B 3 000. Målsättningen för undersökningsarbetena har utvecklats under arbetets gång och är nu att identifiera en malm, som ger underlag för ett investeringsbeslut om en uthållig malmproduktion på 4-5 miljoner ton per år. Detta inne- Morän 83,8 m 10x 8,11Au 7,6Ag 98,9 m 34x 1,03Au 1,6Ag 211,3 m Guldförande zon Borrhål: 200104 22x 1,31Au 0,5Ag 127,4 m Borrhål: 200105 6x 0,61Au 1,4Ag 7,4x 0,97Au 22x 1,67Au 1,5Ag 5x 1,28Au 15x 2,66Au 3,8Ag 200 m 230 m Exempelprofil från Fäboliden. Fäboliden Profil B3000 4x 1,1Au 2,9Ag 27x 1,96Au 4Ag Borrhål: 200106 31x 2,81Au 5,4Ag 250,1 m Borrhål: 200107 250 m Borrhål: Borrhål: 200141 200142 200 m 150 m bär en indikerad mineraltillgång på 24 miljoner ton med en halt av 1,5 gram guld per ton som underlag för en första lönsamhetsstudie. Därefter skall prospekteringen fortsätta med målsättning att ytterligare utöka den indikerade mineraltillgången men också att genom förtätad borrning uppnå den högre tillförlitlighetsgraden känd mineraltillgång för ca 10 miljoner ton. I och med detta finns ett tillräckligt underlag för en omfattande lönsamhetsstudie (bankable feasibility study), som fyller kraven för ett slutligt investeringsbeslut. Därmed uppfylls också kraven som ställs av de internationella guldbankerna. Det fortsatta undersökningsarbetet kommer att göras som gles profilborrning samt med förtätning av borrningen i redan undersökt område. Tidplanen är ett år varvid flera borrmaskiner kommer att engageras. Gruvproduktion Kostnaderna för brytning av malm och det ofyndiga gråberget är i stort helt beroende på skalan av verksamheten och på om gruvans produktion sker i dagbrott eller under jord. Kostnaderna påverkas också i viss mån av bergets egenskaper och malmens regelbundenhet. För projektet Fäboliden gäller att mineraliseringen är regelbunden, stor och kan brytas i dagbrott till låga?? 100 m Borrhål: 200108 50 m 450 möh 400 m 350 m 300 m 250 m